Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311"

Transkript

1 Projekt Demensvård 2009/2012

2 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal personer med demenssjukdom i Åre kommun 2. De nationella riktlinjernas rekommendationer 2. Att förebygga demenssjukdom 2. Personcentrerad omvårdnad 2. Multiprofessionellt teambaserat arbete 3. Utbildning 3. Tidig social utredning och regelbunden strukturerad uppföljning 5. Dagliga aktiviteter 6. Fysisk träning 7. Hjälpmedel och teknologi 8. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom 8. Dagverksamhet 9. Flytt 9. Särskilt boende 9. Den fysiska miljön i det särskilda boendet 10. Stöd till anhöriga 10. Rekommendationer för professionen 11. Måltider och nutrition 11. Förebygga och behandla förstoppning - ickefarmakologisk behandling 12. Fysiska begränsningsåtgärder 12. Rekommendationer som har implementerats i Åre kommun och ej ingår i projektet 14. Palliativ vård i livets slutskede 14. Den psykosociala miljön i det särskilda boendet 14. Rekommendationer för professionen 15. Munvård 15. Urininkontinens 15. Att förebygga fall 16. Att förebygga och behandla trycksår 16. Att förhindra vanvård 17.

3 Kontorsnamn Socialkontoret Bakgrund Projektet Åre kommun har beviljats statliga stimulansmedel för vidareutveckling och fördjupning av det arbete som idag utförs till gruppen personer med demenssjukdom. Idag bor personer med olika demenssjukdomar och med varierade behov av vård och omsorg både i kommunens särskilda boendeformer och i ordinärt boende. Fler yngre personer diagnostiseras idag med demenssjukdom vilket ställer helt andra krav på omhändertagande samt kompetens. Syfte / Mål Målet med projektet är att implementera de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom som publicerades i maj 2010 av socialstyrelsen, så att vården i Åre kommuns särskilda boendeformer och i ordinärt boende blir mer anpassat utifrån brukarnas individuella behov. Målgrupp Målgruppen är personer med demenssjukdom, deras anhöriga, personal och chefer i Åre kommuns hemvård. Tidplan för projektet Projektet pågår sedan då en distriktssköterska projektanställdes som demenssamordnare. Projektet avslutas och ingår därefter i ordinarie verksamhet. Ekonomi Åre kommun har beviljats statliga stimulansmedel för att bl.a. täcka kostnaderna för demenssamordnare, samt andra kostnader inom projektet som t ex kompetensutveckling. Uppföljning av projektet Uppföljning av projektet sker löpande under projektet i form av regelbundna avstämningar med demenssamordnare, hemvårdschef och utredare inom verksamhetsförvaltningen. Resultat De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom är ett stöd för beslutsfattare inom kommuner, landsting och regioner som ska fördela resurser inom socialtjänst och hälsooch sjukvård. Syftet med de nationella riktlinjerna är att ge kunskapsbaserade nationella rekommendationer om hur kommuner, landsting, regioner och privata och ideella vård och omsorgsutförare gemensamt kan tillgodose behov av vård och omsorg för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Riktlinjerna har ett tydligt brukar- och patientperspektiv och ska stödja utvecklingen av vårdens och omsorgens kvalitet samt stärka personen med demenssjukdom möjligheter att få god och effektiv vård och omsorg i hela landet. Det samma gäller stödet till anhöriga. De nationella rekommendationerna rangordnas i en skala från 1-10, alternativt klassificerade som icke-göra eller FoU (forskning och utveckling). Siffran 1-4 anger att rekommendationen är stark, 5-7 anger att åtgärden kan rekommenderas medan 8-10 anger att rekommendationen är svag. 1 (16)

4 Antal personer med demenssjukdom i Åre kommun I en kommun som Åre med en befolkning på ca invånare beräknades det enligt Socialstyrelsen 2005 att det bör finnas cirka 160 personer med demenssjukdom samt att nyinsjuknade är cirka 29 fall/år. Även om siffrorna är gamla så ger de ändå en fingervisning av antalet personer med demenssjukdom inom Åre Kommun. Enligt en kvalitetsuppföljning som utfördes av Åre kommuns medicinskt ansvarig sjuksköterska i november 2011 fanns det 282 personer i Åre kommuns hemvård och av dem hade 97 personer en demensdiagnos eller demensliknande tillstånd. Av de 97 personerna hade enbart 33 personer genomgått en basal demensutredning. Implementering av de nationella demensriktlinjerna i Åre kommun Socialstyrelsen har bedömt att några rekommendationer är centrala för att riktlinjerna som helhet kan ge önskat resultat. Rekommendationerna beskriver även vad det är hälso- och sjukvården samt vad det är socialtjänsten bör/bör inte göra. Rapporten kommer att fokusera på vad som socialtjänsten bör göra, men även påtala vilka rekommendationer som bör ske i samverkan med hälso- och sjukvården. Att förebygga demenssjukdom Hög ålder är den högsta risken för demenssjukdom, dock är det en risk som inte går att påverka. Däremot beskriver riktlinjerna att personer som är fysisk aktiva eller deltar i mentalt och socialt stimulerande aktiviteter löper mindre risk att insjukna i demenssjukdom. Socialtjänsten rekommenderas att man bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mental och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom. Under projekttiden har demenssamordnaren besökt Åre kommuns äldrecenter, deltagit på medlemsmöten hos Västjämtlands demensförening, Tjejernas träff i Undersåkers församling, de Daglediga i Västra Storsjöbygdens församling samt besökt kommunala pensionärsrådet och lokala pensionärsföreningar PRO och SPF för information om demenssjukdomar och hur de kan förebyggas. Vid besöken har även information givits om projektet och om kommunens demensteam. Personcentrerad omvårdnad Begreppet innebär att det är personen och inte demenssjukdomen som sätts i fokus. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad. En personcentrerad omvårdnad innefattar levnadsberättelse och genomförandeplaner. Arbetet med att upprätta levnadsberättelser och genomförandeplaner har påbörjats i verksamheten och det är ett viktigt arbete för att tydliggöra förhållningssättet till personen med demenssjukdom. Under projekttiden har demenssamordnare tillsammans med utredare utvecklat levnadsberättelsen för Åre kommun så att den är anpassad för att kunna användas webbaserat. Det har även förtydligats vilka personer som ska erbjudas att teckna ned sin levnadsberättelse samt vart levnadsberättelsen ska förvaras. I projektet har framkommit att genomförandeplanerna kan sakna viktig information rörande hur insatser ska utföras. En stor vinst skulle uppnås om omvårdnadspersonal får insikt om att det är lika viktigt att en genomförandeplan upprättas och har ett tydligt innehåll som kan jämföras med en vårdplan eller läkarordination samt att den beskrivna insatsen i genomförandeplanen utförs av den omvårdnadspersonal som arbetar i verksamheten. 2 (17)

5 Under projekttiden har demenssamordnare och demensteam varit behjälplig omvårdnadspersonal med att arbeta fram genomförandeplaner så att de blir mer individuellt utformade. Vikten av bra och individuella genomförandeplaner har även diskuterats områdesvis i samband med Demens ABC. En förbättring av arbetet med levnadsberättelsen och genomförandeplaner resulterar i förutom att kommunen följer Socialstyrelsens rekommendationer om personcentrerad omvårdnad även att målet med kommunens demensprojekt uppnås. Demensvården blir individuellt anpassad och aktiviteter utförs till personer med demenssjukdom med ett gott bemötande utifrån individuella metoder. En förbättring av arbetet med genomförandeplanerna skapar också goda förutsättningar för att kunna ge individuellt stöd och råd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det är viktigt att verksamheter byggs på ett sådant sätt att relationer skapas mellan den som ger vård och personen med demenssjukdom, liksom med anhöriga. Multiprofessionellt teambaserat arbete Syftet med ett multiprofessionellt arbete är att skapa kontinuitet i vården och omsorgen, att underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser, att finna problem och hitta lösningar samt att personens behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Inom Åre kommuns hemvård utförs idag olika typer av multiprofessionellt teambaserat arbete, allt från teamarbetet mellan verksamheternas olika professioner till det mellan läkare och distrikts- och sjuksköterskor. I mars 2010 startade Åre kommuns demensteam vars mål är att: ge råd och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga ge råd, stöd och handledning till personal i hemvården ge råd och stöd i utprovning av individuella hjälpmedel hålla sig informerad om ny kunskap och förmedla kunskapen vidare. I demensteamet ingår demenssamordnare/distriktssköterska, arbetsterapeut och undersköterskor och deras arbetssätt följer Socialstyrelsens nationella riktlinjers rekommendationer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Under projekttiden har olika nätverksgrupper bildats i Jämtlands län rörande demensfrågor. Medlemmarna i Åre kommuns demensteam deltar aktivt i de nätverksgrupper som är knuten till den egna professionen. Syftet med nätverksgrupperna är att diskutera och delge varandra om hur demensvården bedrivs i länet samt se om det går att skapa likartade arbetssätt mellan länets olika huvudmän utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Utbildning Socialstyrelsen beskriver i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom att den allra största delen av insatserna utförs av personal som oftast har en kort teoretisk utbildning. Utbildning kan leda till att beteendemässiga och psykiska symtom minskar hos personer med demenssjukdom samt att deras välbefinnande ökar. Socialstyrelsen rekommenderar därför att socialtjänsten bör ge personal möjlighet till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. 3 (17)

6 Vid de första besöken som demenssamordnare gjorde i februari 2009 i Åre kommuns gruppboenden kunde en skillnad ses vad gäller ett personcentrerat arbetssätt. Där kontinuerliga omvårdnadsträffar med sjuksköterskor och omvårdnadspersonal sker, resulterar detta i ett mer individuellt och självständigt arbete. Omvårdnadspersonalen känner sig mer trygg i sitt arbete med t ex genomförandeplaner och uppstår problem prövar man att hitta lösningar i samråd med olika personalkategorier inom boendet/enheten. Där diskuterar också omvårdnadspersonalen ny kunskap mer självständigt för att se vad som går att utveckla i deras verksamhet. Vid de olika besöken i de ordinära och särskilda boendena hösten 2009 beskrev omvårdnadspersonal en avsaknad av kontinuerlig och strukturerad handledning, där diskussion t ex kunde föras om huret i omvårdnaden men även ge möjlighet att följa upp och implementera ny kunskap samt kunna reflektera i grupp En kombination av kontinuerliga omvårdnadsträffar med uppföljning av genomförandeplaner och en diskussion om hur ny kunskap kan implementeras i verksamheten, kan vara den skillnaden som synliggjordes vid besöken på kommunens gruppboenden. I Åre kommun har demensteamet fått utbildning i att hålla reflektionsgrupper, utbildningen skedde i Silvahemmets regi. Omvårdnadspersonal har fått möjlighet att reflektera utifrån individuella frågeställningar som funnits i personalgruppen. Utifrån de reflektionsgrupper som genomförts är resultatet i dag inte helt entydigt positivt, en orsak kan vara att det tar tid att lära sig att reflektera konstruktivt och att hitta gemensamma lösningar i gruppen istället för att få snabba svar av reflektionsledaren. Andra gånger tar inte personalgruppen eget ansvar att tillvara på de förutsättningar och möjligheter som ges till dem för reflektion från enhetschefen. Men de som deltagit aktivt i reflektionsgrupper anser att reflektion är något som behövs och att det är viktigt att det erbjuds. En återstart med reflektionsgrupper planeras 2013 och dessa kommer då att ledas av undersköterskorna i Åre kommuns demensteam. I samband med att de nationella riktlinjerna publicerades så presenterade Svenskt demenscentrum en webbaserad utbildning, Demens ABC som ett sätt att implementera riktlinjerna ute i verksamheterna. Socialstyrelsen påtalar att Demens ABC är en av flera tillgängliga vidareutbildningar för personal. Åre kommuns demensteam har haft i uppdrag att verkställa att all personal i hemvården erbjuds att genomföra utbildningen. Utbildningen har skett områdesvis och avslutats med en genomgång av olika reflektionsfrågor där svaren blir till ett dokument över hur man i området arbetar med vård och omsorg för personer med demenssjukdom och dess anhöriga. Arbetsgruppen väljer därefter ett område som man vill arbeta vidare med och efter ett halvår görs en återkoppling hur förbättringsarbetet har utvecklats. För att få så många som möjligt att delta i webbutbildningen Demens ABC så utlyste Svenskt demenscentrum en tävling och när tävlingen avlystes den 1 mars 2012 så kom Åre på 8:e plats av rikets samtliga kommuner. Hösten 2012 erbjöds webbutbildningen Demens ABC för den personal som ej haft möjlighet att delta i de tidigare utbildningstillfällena. Webbutbildningen har vid dessa tillfällen letts av demenssamordnare. Varje utbildning har spänt över tre utbildningstillfällen på två timmar och sammanlagt har 15 personer deltagit vid utbildningstillfällena Hösten 2012 erbjöds även medlemmar ur frivilliga organisationerna som samverkar med Åre kommuns äldrecenter att få gå Demens ABC. Dessa webbutbildningen har också letts av demenssamordnare. Varje utbildning har spänt över två utbildningstillfällen på två timmar och sammanlagt har 18 personer deltagit vid utbildningstillfällena. Webbutbildningarna har varit 4 (17)

7 mycket uppskattad och gett deltagarna en ökad kunskap om de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Under projekttiden har Åre kommuns demensteam anordnat föreläsningar där personal, chefer, anhöriga, frivillig organisationer och politiker bjudits in på föreläsningar. Den första föreläsningen 2009 var med läkare Wilhelmina Hoffman och Silviasystern Eva Jönsson från Silviahemmet om Bemötande vid demenssjukdom. I mars 2011 föreläste Dagny Wikström, demensutvecklare från Luleå kommun om Professionellt bemötande vid demenssjukdom, metoder och verktyg för det goda mötet. I maj 2012 var Bertha Ragnarsdóttir projektledare för olika demensprojekt i Linköpings kommunala äldreomsorg inbjuden till Åre kommun för att föreläsa om Levnadsberättelsen som verktyg. Utbildningen Demens ABC och samtliga föreläsningar har fått bra respons och förhoppningsvis blir resultatet av utbildningsinsatserna att demensvården i Åre kommun blir mer anpassat utifrån vad enskilda personalgrupper behöver samt att arbetet med personer med demenssjukdom och deras anhörig sker utifrån ett gott bemötande där personerna sätts i fokus och inte sjukdomen. Tidig social utredning och regelbunden strukturerad uppföljning Syftet med en tidig social utredning är att öka personen med demenssjukdom möjligheter att påverka sin kommande vård och omsorg. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning samt minst årligen göra en social uppföljning och uppföljning av beviljade biståndsinsatser. Socialstyrelsen rekommenderar även att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör minst årligen även utföra en medicinsk uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd och eventuella beteendeförändringar. Demenssjukdom leder till att personens kognitiva och funktionella aktivitetsförmåga successivt försämras, behovet av medicinska och sociala insatser ökar och förändras över tid. Som regel behövs det flera yrkesgruppers bedömningar för utformning av insatser vid vård och omsorg av personer med demenssjukdom. I Åre kommun arbetar i dag biståndhandläggare, enhetschefer, legitimerad personal och omvårdnadspersonal kontinuerligt med uppföljningar av beviljade bistånds- och hälso- och sjukvårdsinsatser. Flera av uppföljningarna som Åre kommuns legitimerade personal ansvarar för sker även i samverkan med primärvården utifrån gällande rutiner såsom Ädelavtalet, säkrad läkarmedverkan, läkemedelhantering och läkemedelgenomgång. En förbättrad bedömning och uppföljning av funktions- och aktivitetsförmåga hos personer med demenssjukdom behöver vidareutvecklas. Risk finns annars att behov av vård och omsorgsinsatser inte upptäcks eller tillgodoses, framför allt i senare skeden av sjukdomen. Bedömning och uppföljning av funktions- och aktivitetsförmåga är åtgärder som utförs av kommunens arbetsterapeuter. Även på regionnivå i Jämtlands län har behovet av förbättringsåtgärder av bedömning och uppföljning av funktions- och aktivitetsförmåga hos personer med demenssjukdom uppmärksammats. Arbetsterapeuten i Åre kommuns demensteam deltar i ett regionalt utskott som ska ta fram ett beprövat bedömningsinstrument som ska användas som en del av den basala demensutredningen. 5 (17)

8 För att biståndshandläggare och arbetsterapeuter ska kunna göra en tidig och individuellt anpassad bedömning och uppföljning av personer med demenssjukdoms behov, behöver samarbetet med primärvården utvecklas. Som ett led i detta arbete har muntlig och skriftlig information om Åre kommuns demensteam delgivits till primärvården i Åre. Ett av demensteamets uppdrag är att ge råd och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Samma information har även delgivits Åre kommuns biståndshandläggare samt personal på Åre kommuns korttidsboende då de kan komma i kontakt med både personer med demenssjukdom samt deras anhöriga och som tidigare inte haft några beviljade insatser från den kommunala hemvården. Efter att den skriftliga informationen har lämnats till primärvården så har antalet tidiga kontakter mellan hälsocentralerna och Åre kommuns demensteam ökat. Remisser kommer från läkare om att demensteamet ska ta kontakt med personer med demenssjukdom och deras anhöriga, för kontakt om råd och stöd. En fördel med en tidig social utredning är förutom att personen med demenssjukdom kan påverka sin kommande vård och omsorg är även att den anhörige kan erbjudas stöd på ett tidigt stadium av sin anhöriges sjukdom. Dagliga aktiviteter Att få en demenssjukdom leder ofta till att personens förmåga att utföra olika aktiviteter i det dagliga livet successivt försämras, det blir svårt att ta initiativ, vilket kan resultera i passivitet. För att motverka detta bör personen med demenssjukdom ges möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter. Syftet med aktiviteter är att ge dagen struktur och innehåll, skapa en känsla av tillhörighet i tid och rum, erbjuda en personlig sfär och stödja upplevelsen av vem man är samt möjliggöra upplevelsen att kunna bidra till något för andra. En demenssjukdom medför även att den fysiska funktionsförmågan försämras successivt vilket resultera i en fysisk inaktivitet då personen har svårt att tillgodose sitt behov på egen hand. Att drabbas av demenssjukdom innebär inte att alla ens förmågor, erfarenheter och kunskaper försvinner. Man är fortfarande en vuxen person som ska bli bemött därefter samt att de förmågor man har kvar ska man få tillfälle att använda. Därför är det väsentligt att orsaken till de olika svårigheterna analyseras så att rätt hjälp och stöd ges. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet. Rekommendationen gäller för de personer med demenssjukdom som har svårigheter att klara livets aktiviteter. Enligt Åre kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom hemvården beviljar biståndshandläggare olika personliga insatser utifrån Socialtjänstlagen. Omvårdnadspersonal nedtecknar sedan tillsammans med personen och anhöriga genomförandeplaner som beskriver hur insatserna ska utföras på ett individuellt sätt. För att stödja biståndshandläggares arbete med bedömning av vårdbehovet har Åre kommuns demensteam påvisat dem ett enkelt formulär som kan användas vid bedömning av vårdbehovet. I formuläret skattas personens vårdbehov med hjälp av modifierad ADL-trappa enligt Katz-index, modifierad Bergerskalan, skattning av beteende samt hälso - och sjukvårdsinsatser. 6 (17)

9 Den modifierade ADL-trappan enligt Katz-index fokuserar på personens förmåga att klara de dagliga aktiviteter som efterfrågas. Instrumentet skattar om personen är beroende av hjälp från någon annan och i så fall i hur stor utsträckning. Den modifierade Bergerskalans mätmetod skattar den mentala förändringen till följd av någon neurologisk skada t ex vid demenssjukdom eller stroke. Skattningen av beteende samt hälso- och sjukvårdsinsatser mäter de behov av hjälp och trygghetsskapande insatser som en person är i behov av för sitt psykiska välbefinnande samt de sjukvårdsinsatser som personen har där någon form av hälso- och sjukvårdskompetens fordras. Bedömningsformuläret kan användas för att bedöma en persons vårdbehov innan en flytt sker till ett särskilt boende men det kan även användas på ett särskilt boende för att skatta vilket vårdbehov som föreligger där och se att bemanningen är anpassad utifrån vårdbehovet. För att öka möjligheten till individuellt anpassande aktiviteter så har Åre kommuns demensteam köpt in material som kan lånas ut till olika enheter. Demensteamet är också behjälplig med att ge förslag på olika aktiviteter som kan vara lämplig utifrån personens individuella behov samt påtala vikten att dessa dokumenteras i genomförandeplanerna. En förbättring av arbetet med genomförandeplaner skulle resultera i att kommunen följer Socialstyrelsens rekommendationer, omsorgen och vården blir individuellt anpassad med dagliga aktiviteter som utförs till personer med demenssjukdom med ett gott bemötande utifrån individuella och konkreta metoder. Fysisk träning Utöver den dagliga fysiska aktiviteten är det möjligt att involvera personer med demenssjukdom i fysisk träning. Syftet med träningen är att förbättra balans, gångförmåga, benstyrka och funktionell förmåga. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten kan erbjuda kombinerad individuell och funktionell träning eller möjlighet till individanpassade träningspromenader. Rekommendationerna gäller för personer med demenssjukdom i särskilt boende. Åre kommun servicedeklaration Särskilt boende beskriver vad en person kan förvänta sig då man flyttar till särskilt boende. Det är t ex erbjudande om utevistelse, sociala och fysiska aktiviteter i boenden minst en gång per vecka. Ny forskning visar att Tv spel kan vara ett bra alternativ att använda vid fysisk träning för personer med demenssjukdom. Våren 2010 ansökte Åre kommuns demensteam medel från Alzheimersfonden och blev beviljade :- för inköp av TV spel att använda i kommunens särskilda boenden. Målet med dessa Tv spel är att ge möjlighet till individanpassad träning som sker i samspel med omvårdnadspersonal och brukare i kommunens särskilda boenden. Hjälpmedel och teknologi Det finns en rad olika kognitiva hjälpmedel vars syfte är att ge personer med demenssjukdom stöd för minnet, öka eller behålla personens självständighet och aktivitetsförmåga. Personer med demenssjukdom kan också behöva andra tekniska hjälpmedel som gång-, syn och hörselhjälpmedel. Oavsett vilken typ av hjälpmedel personen använder så behöver han/hon ofta stöd för att kunna använda dem. I Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderas hälso- och sjukvården att erbjuda personer med mild till måttlig demenssjukdom kognitiva hjälpmedel samt erbjuda dem elektroniska trygghetssystem. 7 (17)

10 Hälso- och sjukvården bör även ge stöd i användningen och följa upp användningen av hjälpmedel. Förskrivning och uppföljning av kognitiva hjälpmedel utförs av kommunens arbetsterapeuter. Kunskap om olika kognitiva hjälpmedel är ett utvecklingsområde. Förskrivning av individuella elektroniska trygghetssystem utförs i dag i Åre kommun av distriktseller sjuksköterska i samråd med enhetschef när behov föreligger, enligt gällande rutin om frihetsbegränsande- och skyddsåtgärder. I samband med varje avslutning av webbutbildningen Demens ABC har Åre kommuns demensteam diskuterat med personal områdesvis hur de kan bli bättre på att använda hjälpmedel samt beskriva vilka hjälpmedel de kan använda hos personer som är i ett tidigt skede av sin demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom. Dessa symtom orsaker stort lidande för personen med demenssjukdom och är ofta särskilt svåra att möta för anhöriga och vårdpersonal. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör utreda orsakerna till symtomen och åtgärda dessa. Grunden för behandling är en personcentrerad omvårdnad och en översyn och anpassning av den fysiska miljön. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) registret är ett nationellt kvalitetsregister som startade 2010 vars syfte är att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. I registret registreras personbundna uppgifter om problem/diagnos, bakomliggande orsaker, behandling och resultat av omvårdnadsinsatser. Verksamheten kan sedan följa resultatet och möjliggöra uppföljning hur omvårdnaden ser ut i verksamheten och jämföra med hur det ser ut i landet. Arbetet med att registrera i kvalitetsregistret ska leda till lärande och förbättringsarbete för brukarna. Förekomst av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom innebär en minskad livskvalitet för den enskilde. För att nå framgång i omvårdnadsarbetet krävs det förutom ett gott bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. Att registrera i kvalitetsregistret (BPSD) och att använda sig av resultatet är ett stöd för personalen i deras omvårdnadsarbete. Åre kommun planerar att gå med i registret (BPSD) under Kommunens demenssamordnaren är en av två certifierade utbildare i arbetet med att implementera registret i särskilt boende i Jämtlands län. I demensteamets arbetsuppgifter ingår att ge råd och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt ge råd, stöd och handledning till personal i hemvården. När situationer uppstår omkring en brukare med demenssjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom finns demensteamet som stöd till personal och anhöriga. Demensteamet arbetar utifrån Socialstyrelsens rekommendationer som stämmer överens med BPSD registrets rekommendationer och genomför en systematisk bedömning av problemet. En sammanställning görs av brukarens omvårdnadsbehov och omvårdnadspersonalen får praktisk handledning. 8 (17)

11 Dagverksamhet Syftet med dagverksamhet är att ge vård och omsorg till personer med demenssjukdom och samtidigt erbjuda anhöriga tillfällig avlösning. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sit till personer med demenssjukdom samt erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till yngre personer med demenssjukdom. Åre kommun har ingen dagverksamhet men planer finns att starta ett Drop in verksamhet, utifrån planen för anhörigstöd. Flytt För en person med demenssjukdom kan en flytt till ett särskilt boende skapa ångest samt känslor av hjälplöshet, hopplöshet och övergivenhet, det kan även påverka dödligheten och de fysiska funktionsförmågorna. De negativa konsekvenserna kan minskas om en flytt förbereds väl. Vikten av att ha rutiner för inflyttning till särskilt boende diskuteras även nationellt av framstående omvårdnadsutvecklare. De jämför då barns möjlighet till förberedelse vid start på förskola medan personer med demenssjukdom flyttar från ett boende till ett annat utan någon planering och förberedelse. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten förbereder flytt i god tid genom att ge information och om möjligt engagera anhöriga, ge möjlighet till platsbesök samt att ta del av personens sjuk och livshistoria. Demenssamordnaren har tillsammans med en av kommunens enhetschefer tagit fram ett förslag som beskriver processen när en person ska flytta till särskilt boende. Arbetet med förslaget ska diskuteras vidare om utformning samt om det ska gälla alla personer som ska flytta till särskilt boende. Särskilt boende Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Det innebär att ett mindre antal personer får vård och omsorg under hemlika förhållanden av en mindre grupp vårdare. I Åre kommuns hemvård finns det elva olika särskilda boenden, som innefattar korttidsboende, servicehus och gruppboenden, till detta tillkommer också två LSS bostäder. Vad gäller hemvårdens gruppboenden så har dessa ett platsantal från 6 17 boendeplatser. När en person blir beviljad ett särskilt boende möbleras lägenheten med personliga möbler och tillhörigheter. Under projekttiden har demenssamordnaren besökt samtliga särskilda boenden i Åre kommun för att delta i det direkta omvårdnadsarbetet, handleda omvårdnadspersonal, ta reda på hur de arbetar med dokumentation och hur samarbetat med anhöriga ser ut. Den fysiska miljön i det särskilda boendet Det finns ett samband mellan det särskilda boendets utformning och de boendes beteende och livskvalitet. Faktorer som är av betydelse i den fysiska miljön är småskalighet, enkelrum med möjlighet till privatliv, egna möbler och personliga tillhörigheter samt lokaler för gemenskap. 9 (17)

12 Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör tillhandahålla en fysisk miljö i de särskilda boendena som är personligt utformad, berikade och hemlik samt säkerställa en lugn ljudmiljö. Socialtjänsten bör även ombesörja att de särskilda boendena kan erbjuda möjlighet till utevistelse och underlätta möjligheten att orientera sig med hjälp av färgsättning och utformningen den fysiska miljön. Den fysiska miljön i Åre kommuns gruppboenden överensstämmer i huvudsak med vad som beskrivs i de nationella riktlinjerna för hur ett boende bör utformas, detta förtydligas också i servicedeklarationen "Särskilt boende". Det finns några särskilda boenden i kommunen som inte är ett optimalt boende för personer med demenssjukdom. Orsak till detta är enbart fysiska som t ex långa korridorer som ej går att bygga bort, att lägenheter och allmänna utrymmen är på olika plan eller att det finns flera obevakade utgångar. Även om rekommendationer görs över vilka boenden som bäst lämpar sig för personer med demenssjukdom så finns personer med demenssjukdom i särskilt boende som inte är fullt ut anpassade för dem. Orsak till detta kan t ex vara att personen vill bo på ett specifikt särskilt boende eller att personen utvecklar en demenssjukdom efter inflyttning. När detta inträffar får vård och omsorgsinsatser beviljas utifrån personens individuella behov. Stöd till anhöriga Från den 1 juli 2009 ändrades Socialtjänstlagen 5: e kapitlet 10 till Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder. Syftet med att stödja anhöriga är att minska deras fysiska och psykiska belastning samt att de kan få en förbättrad livssituation samtidigt som risken för ohälsa kan minska. Intentionen med lagändringen är att anhörigstödet ska vidgas och omfatta alla anhöriga. Målet är att anhöriga ska känna tilltro till personalen och de verksamheter som de tillsammans med den närstående kommer i kontakt med, vilket ska resultera i en ökad trygghet för den anhörige. När en person insjuknar i demenssjukdom påverkas anhöriga, invanda mönster och maktförhållanden förändras inom familjen. Det kan innebära att anhöriga kan försumma sina egna behov samt drabbas av fysisk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör erbjuda utbildningsprogram och psykosocial stödprogram, olika former av avlösning, kombinationsprogram samt specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom. Rekommendationerna avser anhöriga till personer med demenssjukdom i både ordinärt och särskilt boende. För de personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende i Åre kommun finns det idag olika möjligheter till anhörigstöd. Anhörigstödet utreds och beslutas av biståndshandläggare. I Åre kommun finns en anhörigsamordnare som kan ge ett mer personligt stöd som blir mer riktat åt vad den anhörige har behov av. Åre kommuns demensteam samverkar med kommunens anhörigsamordnare för att för att kunna möta Socialstyrelsens rekommendationer gällande anhörigstöd utifrån gällande lagrum och utifrån demensteamets uppdragsbeskrivning. 10 (17)

13 Rekommendationer för r professionen Måltider och nutrition Personer med demenssjukdom löper en ökad risk för undernäring, de kan även ha svårigheter att påtala obehag i munnen som kan försvåra näringsintag. Det är också viktigt att måltidsmiljön är lugn samt att både miljö och kost är individuellt anpassade. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör diagnostisera ätproblem med hjälp av strukturerade bedömningsinstrument samt ge ett individuellt anpassat stöd vid måltiden till personer med demenssjukdom. Rekommendationen gäller för personer som behöver stöd vid måltid samt till de som behöver stöd med att äta. Socialtjänsten rekommenderas även att måltidsmiljön bör anpassas i särskilda boenden och dagverksamhet. Socialstyrelse rekommenderar också att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör regelbundet bedöma näringstillstånd för personer med demenssjukdom med viktförlust och misstänkt undernäring. Har en person med demenssjukdom undernäring rekommenderar Socialstyrelsen att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör öka personens näringsintag genom energiberikning av mat och dryck, extra mellanmål och konsistensanpassning. Socialstyrelsen rekommenderar även att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården kan genom ordinerade näringsdrycker öka personens näringsintag. I Åre kommun finns en rutin gällande nutrition som tydliggör att målet med nutritionsarbetet är att så långt som möjligt förebygga undernäring eller risk för undernäring hos patient/brukare och att så tidigt som möjligt upptäcka och åtgärda dessa. Målsättningen för nutritionsbehandlingen måste vara realistisk och ha sin utgångspunkt från den enskildes önskemål och vanor. I rutinen klargörs att det är allas ansvar att underlätta ätandet. All personal ska vara medveten om den fysiska miljöns påverkan samt arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt och individens behov och önskningar. De personer som beviljas plats på särskilt boende i Åre kommun ska enligt servicedeklarationen för särskilt boende erbjudas mat som ska vara varierad och smakfull. Åre kommun deltar i kvalitetsregistret Senior Alert där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena undernäring, munhälsa, fall och trycksår. För att bedöma risk för undernäring används riskbedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Åre kommuns demensteam har utifrån sina arbetsuppgifter gällande att hålla sig informerad om ny kunskap och förmedla kunskapen vidare arbetat för att sprida information till personal, brukare och anhöriga om hemmagjorda näringsdrinkar/smoothies så kallade Säröbomber samt möjligheten att öka det dagliga energiintaget med hjälp av kylskåpskall rapsolja. Förebygga och behandla förstoppning icke farmakologisk behandling Personer med demenssjukdom har en högre risk att drabbas av förstoppning än för genomsnittsbefolkningen. Detta gör att personer med demenssjukdom blir ordinerade olika laxerande läkemedel. Kostnaden för laxerande läkemedel tenderar att öka på grund av ökad användning samtidigt leder detta till mindre och försämrad peristaltik samt besvär med gasbildning. 11 (17)

14 Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör säkerställa att personer med demenssjukdom får regelbundna toalettvanor som förebyggande och behandlande åtgärd samt säkerställa en fiberrik kost och ett adekvat vätskeintag samt erbjuda fysisk aktivitet som förebyggande åtgärd. Socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården kan även erbjuda magmassage för att behandla förstoppning. Under projekttiden har demenssamordnare i samverkan med omvårdnadsansvarig sjuksköterska på ett särskilt boende i Åre kommun gjort ett försök att med hjälp av icke farmakologiska åtgärder förebygga och behandla förstoppning. På boendet serverades grova grötar till frukost dagligen men trots detta gavs laxeringsmedel kontinuerligt. I början av sommaren 2010 beslutas att man vill se om man kan minska användandet av orala laxeringsmedel med hjälp av ett komplement av dagligt intag av kylskåpskall rapsolja istället. I slutet av augusti konstaterades att användandet av orala laxeringsmedel hade sjunkit till noll. Samtliga personer på boendet skötte magen dagligen och alla utom en hade ökat i vikt. Problem med förstoppning är ett stort och dyrt bekymmer inom demensvården och det är därför intressant att se på vilka alternativ som finns istället. Rapsolja är energirik produkt som även ökar energiintaget hos personen vilket gör att aptiten stimuleras och att kroppsvikten behålls lättare. Åre kommuns demensteam kommer att fortsätta med att informera om icke farmakologiska alternativ gällande att förebygga och behandla förstoppning inom hemvården. Fysiska begränsningsåtgärder Det är vanligt att begränsningsåtgärder används för att förebygga risker, skador och olyckor. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att förstå varför de utsätts för begränsningsåtgärder vilket kan resultera i ett utåtagerande beteende. Den 15 juni 2010 upphävde Socialstyrelsen kungörelsen med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom somatisk långtidssjukvård samt föreskrifterna och allmänna råden om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer. Upphävandena gör att andra lösningar måste arbetas fram så att vården för personer med demenssjukdom blir trygg och säker samt förhindrar dem att de utsätter sig själv eller andra för fara eller hamnar i olägenheter. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör kontinuerligt observera och utvärdera hur personer med demenssjukdom upplever den fysiska begränsningen samt erbjuder personal utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder. Åre kommun har en rutin gällande frihetsbegränsande- och skyddsåtgärder. Rutinen gör gällande att varje medborgare är enligt lag skyddad mot frihetsberövande och frihetsinskränkningar. Alla åtgärder som sätts in ska ha föregåtts av en individuell bedömning där andra möjliga åtgärder tagits i beaktning. Bedömningar och åtgärder ska ske utifrån ett etiskt förhållningssätt. Inga frihetsbegränsande åtgärder får användas för att minska på personalbemanningen eller så att kvaliteten försämras. Idag så har de flesta av Åre kommuns gruppboenden kodlås vid dörrar som går ut från boendena, dessa kodlås ses som en säkerhetsåtgärd för att personer inte ska utsätta sig själv eller andra för fara eller hamna i olägenheter. Dagens användning av kodlås följer inte gällande rutin då kodlåsen används på generell basis och tar ingen hänsyn till om behov finns eller inte. 12 (17)

15 Åre kommuns demensteam kommer att arbeta för att kodlås tas bort från kommunens gruppboenden och att man istället använder individuella lösningar när behov uppstår. I maj 2012 startades det med försök på ett särskilt boende i Åre kommun med att ta bort kodlås under dagtid. Försöket skedde i samverkan med demenssamordnare, enhetschef och personal på det särskilda boendet. Försöket har fallit väl ut. Slutsummering Demensprojektet är nu avslutat men demensarbetet i Åre kommun fortsätter och kommer att utvecklas vidare i den ordinarie verksamheten utifrån olika rutiner och servicedeklarationer. Projektledaren har efter avslutat projekt fått tid avsatt från sitt ordinarie arbete som distriktssköterska att arbeta som demenssamordnare. Behovet av demenssamordnare kommer att följas upp kontinuerligt. Ett samarbete har startats mellan primärvården och demenssamordnare/distriktssköterska rörande primärvårdens egna förbättringsarbete gällande diagnostisering av personen med misstänkt demenssjukdom. Primärvården fortsätter också att skicka remisser till eller ta kontakt med demenssamordnare rörande önskemål om råd och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Demensteamet fortsätter sitt arbete i kommunen med att implementera de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom och de fortsätter att träffas för att driva arbetet vidare. Olika nätverksgrupper i länet fortsätter med kontinuerliga träffar för att säkerställa att förbättringsarbetet inom demensområdet fortgår. 13 (17)

16 Rekommendationer utifrån nationella demensriktlinjerna - ej ingått i projektet demensvård. Nedan följer de rekommendationer utifrån de nationella demensriktlinjerna som ej ingått i projektet då dessa redan är implementerade i den ordinarie verksamheten i Åre kommun. Palliativ vård i livets slutskede Personer med demenssjukdom har samma behov av palliativ vård i livets slutskede som andra. Syftet med den palliativa vården är enligt Världshälsoorganisationens definition att: få sin smärta lindrad och andra plågsamma symtom, livet bekräftas och at döden betraktas som en normal process, inte döden påskyndas eller fördröjs, de psykosociala och andliga aspekterna integreras i patientvården patienten stöds i att leva aktivt som möjligt fram till döden anhöriga stöds under patientens sjukdom och deras sorgearbete genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inriktar sig på patientens och de anhörigas behov livskvalitet främjas och att sjukdomsförloppet påverkas i positiv bemärkelse. Arbetssättet bör tillämpas i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar att förlänga livet och att undersökningar som behövs utförs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma komplikationer. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör ge palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens rekommendationer. Åre kommun deltar i det Palliativa registret som är ett nationellt kvalitetsregister för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med det Palliativa registret är att: ge information till personen och dennes anhöriga om dennes situation personen är smärtlindrad samt lindrad från övriga symtom personen är ordinerad läkemedel vid behov personen vårdas där den vill dö personen inte behöver dö ensam personen vet att de anhöriga får stöd. Åre kommun och Åre primärvård har ett gott samarbete utifrån den palliativa vård som erbjuds. Ett gemensamt utvecklingsarbete pågår utifrån det Palliativa registret och istället bör arbetssättet i kommunen styras om så att de stämmer överens med vad som vad som står i det Palliativa registret som är ett nationellt kvalitetsregister som man arbetar med i hela Sverige. Den psykosociala miljön i det särskilda boendet Med den psykosociala miljön menas de sociala faktorer i den fysiska miljön och faktorernas påverkan på personens beteende och sinnesstämning. Inom ett särskilt boende handlar det om att skapa en atmosfär som är till gagn för personen med demenssjukdom. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör erbjuda en psykosocial miljö på de särskilda boendena som kännetecknas av trygghet och tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen. Enligt Åre kommuns servicedeklarationen Särskilt boende framgår att: 14 (17)

17 allt bemötande till brukare och anhöriga ska ske på ett trevlig och respektfullt sätt erbjudande om kontaktperson ska ske inom en vecka efter inflyttning erbjudande om att genomförandeplan om hur omvårdnaden ska utföras ska skrivas inom två veckor efter inflyttning erbjudande om utevistelse, sociala och fysiska aktiviteter i boenden ska ske minst en gång per vecka synpunkter, frågor och önskemål från brukare och anhöriga ska hanteras på ett professionellt sätt. Rekommendationer för professionen Munvård Dålig tandstatus hos personer med demenssjukdom kan medföra undernäring, smärtupplevelser, lunginflammation och frätsår i munnen. Genom att regelbundet göra en strukturerad bedömning av munhälsan kan munohälsa förebyggas, upptäckas och behandlas. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör regelbundet utföra strukturerade munhälsobedömningar för personer med demenssjukdom (1). Hos brukare i Åre kommun med ett varaktigt behov av omfattande vård och omsorgsinsatser kan kommunens biståndshandläggare skriva ett intyg om nödvändig tandvård där uppsökande verksamhet ingår. Intyget skrivs till personer i både ordinärt som särskilt boende. Uppsökande verksamhet innebär en gratis munhälsobedömning antingen i hemmet eller vid tandvårdskliniken, och utförs vanligtvis av tandhygienist. Vid munhälsobedömningen skall någon av den ansvariga vårdpersonalen vara med, alternativt anhörig, för att ge information om individens allmänstatus och speciella problem samt få handledning om den dagliga munvården. Under 2012 kommer all personal i Åre kommun att få genomgå en utbildning om munhälsa. Det kommer även att bildas en arbetsgrupp om hur arbetet med munhälsa ska förbättras och utvecklas utifrån individuella protesiska insättningar. Åre kommun deltar också i kvalitetsregistret Senior Alert där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena munhälsa, fall, trycksår och undernäring. För att bedöma munhälsan används bedömningsinstrumentet ROAG. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Urininkontinens Personer med demenssjukdom löper en ökad risk att bli inkontinent än andra i motsvarande ålder. De kan också ha svårigheter att själva påtala sina behov vilket kan skapa stort obehag för denne. Risken ökar med demenssjukdomens svårighetsgrad. En utredning om orsakerna till urininkontinens för personer med demenssjukdom skiljer sig inte från utredning av inkontinens i allmänhet. Dock kan en utrednings omfattning behöva begränsas för att inte orsaka att personen med demenssjukdom upplever att utredningar och undersökningar är kränkande och skrämmande. Socialstyrelsens rekommendationer förutsätter att personal i första hand ger hjälp och stöd vid toalettbesök. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör vid urininkontinent hos personer med måttlig till svår demenssjukdom tillhandahålla individuella utprovade inkontinens hjälpmedel samt erbjuder toalettassistans i form av vaneträning. 15 (17)

18 Enligt rekommendationerna kan även socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården erbjuda schemalagda toalettbesök i kombination med andra interventioner. I Åre kommun finns sedan tidigare rutin gällande förskrivning av inkontinenshjälpmedel som beskriver att när och hur förskrivning av inkontinenthjälpmedel går till. Rutinen påtalar att all förskrivning ska vara individuell och ska ha föregåtts av en utredning samt att åtgärder ska vidtas i så stor utsträckning som möjligt så att patienten i så liten utsträckning som möjligt behöver inkontinenshjälpmedel. Att förebygga fall Personer med demenssjukdom har ungefär dubbelt så hög risk att falla som äldre utan kognitiv nedsättning. De kan också ha svårigheter att själva påtala olika besvär som kan vara relaterade till fallrisken. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör regelbundet bedöma fallrisken genomkartläggning av tidigare fall och kontinuerlig skattning av fallrisk hos personer med demenssjukdom. Hos de personerna med förhöjd fallrisk rekommenderar Socialstyrelsen att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör genomföra flera samtidiga åtgärder samt att huvudmännen kan erbjuda höftskyddsbyxor. I Åre kommun finns sedan tidigare rutin gällande förebygga fall samt rapportering av fall och fallskada. Syftet med rutinen är att minska antalet falltillbud/skador och därmed minska lidandet för den enskilde samtidigt som den enskildes integritet och värdighet beaktas. Rutinen påtalar även att alla som arbetar inom hemvården har en skyldighet att arbeta förebyggande, analyserande och ska i största mån förebygga och åtgärda bakomliggande risker och orsaker för fall. Åre kommun deltar också i kvalitetsregistret Senior Alert där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, munhälsa, trycksår och undernäring. För att bedöma risk för fall används riskbedömningsinstrumentet Downton Fall Risk Index (DFRI). Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Att förebygga och behandla trycksår Personer med svår demenssjukdom och som har svårt med förflyttningar löper en större risk att utveckla trycksår än andra personer i samma situation. De kan även ha svårt att ge uttryck för sina förflyttningsbesvär. Trycksår ger upphov till stort lidande, främst i form av smärta men ökar också risken för medicinska komplikationer och förtida död. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör bedöma risken för trycksår med hjälp av kliniks bedömning och strukturerade bedömningsinstrument samt förebygga och behandla trycksår genom lägesändring, tryckavlastning och tryckminskning samt behandla de bakomliggande orsakerna. I Åre kommun har redovisning av antalet trycksår ingått vid MAS kvalitetsmätningar som skett två gånger/år. De förebyggande och behandlade åtgärder som lägesändring, tryckavlastning, tryckreduktion samt trycksårsbehandling är kända för omvårdnads- och legitimerad personal sedan länge, dock har inga strukturerade riskbedömningsinstrument eller gradering av tryckskador används. 16 (17)

19 Åre kommun deltar i kvalitetsregistret Senior Alert där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena trycksår, munhälsa, fall och undernäring. För att bedöma risk för trycksår används riskbedömningsinstrumentet Nortonskalan tillsammans med en gradering av tryckskada. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Att förhindra vanvård Personer med demenssjukdom löper ungefär dubbelt så stor risk att utsättas för allvarliga missförhållanden än andra äldre. De kan ha svårt att själv uttrycka vad de blivit utsatta för då resultatet kan uppfattas som tecken på sjukdom och åldrande. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården bör erbjuda personal sådan utbildning att de ökar sin kompetens att identifiera, dokumentera och rapportera vanvård i vården av personer med demenssjukdom. Åre Kommun har sedan tidigare en rutin för tillämpning av allvarliga missförhållanden, rutinen gäller för hela Åre kommuns hemvård och innefattar all verksamhet som bedrivs enligt Socialtjänstlagen. Rutinen påtalar att var och en som är verksam inom hemvården har ett personligt ansvar för att vaka över att enskilda får god omvårdnad och att de lever under trygga förhållanden och att vid kännedom om att ett allvarligt missförhållande för någon enskild uppstått anmäla detta. I rutinen beskrivs hur en anmälan utförs korrekt. Under varje arbetsplatsträff och samverkansmötes föredragslista finns punkten arbetsmiljö där frågan också kan diskuteras för att öka personalens kompetens i att identifiera, dokumentera och rapportera vanvård i vården. 17 (17)

20 Åre kommun Box 201, JÄRPEN Besöksadress: Norra vägen 21 Tel växel: Fax: Org nr: Bankgiro: E-post: Internet:

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084

Social- och omsorgskontoret. Kvalitetsrapport. Äldreomsorgsnämnden 2014. Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Social- och omsorgskontoret Kvalitetsrapport Äldreomsorgsnämnden 2014 Upprättad 2015-02-10 Dnr 14/084 Innehåll 1. Inledning...3 2. Redovisning Lex Sarah...3 3. Redovisning avvikelser, klagomål och synpunkter...4

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14 Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och

Läs mer

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning Sammanfattning Demensprogram för vård och äldreomsorgen har tagits fram för att ge stöd för styrning och ledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Slutrapport september 2010 Ulla Edwardsson Carina Edholm Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Utbildning för biståndshandläggare Göteborg 21 mars 2013 Karin Lindgren Handläggarens utmaningar i demensärenden Tidig kontakt som skapar

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm Avtalspart/Nämnd: Vingslaget Omsorgs AB Verksamhetschef/enhetschef: Maj-Lis Johansson för personer med

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd:

Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby. Avtalspart/Nämnd: Vård- och omsorgsboende: Safirens äldreboende - Demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Hässelby-Vällingby Avtalspart/Nämnd: Frösunda LSS AB Verksamhetschef/enhetschef: Linda Wetterberg Adress: Viksjöplan

Läs mer

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län

Vård och omsorg vid demenssjukdom i Örebro län Rubrik specificerande dokument RIKTLINJER Omfattar område/verksamhet/enhet Hälso- och sjukvård Sidan 1 av 23 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

inom vård och omsorg Mat för äldre Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner

inom vård och omsorg Mat för äldre Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner Nr 15 februari 2007 Författare:Katrin Östman Anders Bergh Ylva Mattsson Sydner Sedan några år tillbaka publicerar Socialstyrelsen årligen en rapport som beskriver tillståndet och utvecklingen inom vård

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker:

Sammanfattning. Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Sven-Erik Andersson T.f. Verksamhetschef Sammanfattning Förslaget till ny äldreomsorgsplan för Eslövs kommun år 2001 2006 innehåller följande rubriker: Mål för Eslövs kommuns äldreomsorg. Valfrihet i äldreomsorgen.

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma

Läs mer

Ange datum. 1 (6) DELÅRSRAPPORT 2014 NÄMND: Socialnämnd FÖRVALTNING: Socialförvaltning Ordförande: Bo Brantmark Förvaltningschef: Lena Landström VERKSAMHET Vård och omsorg har ansvar för kommunens vårdboenden,

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress: Vård- och omsorgsboende: Dianagården - demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm Avtalspart/Nämnd: Östermalms Sdn Verksamhetschef/enhetschef: Carina Stenbaek Adress: Artemisgatan 2, 115 52 Stockholm

Läs mer

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Minnes anteckningar från BPSD resan.

Minnes anteckningar från BPSD resan. 2015-12-07 Minnes anteckningar från BPSD resan. Mellerud 2015-10-07 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 30 deltagare kommit och av dessa fanns följande professioner representerade: Vård- och omsorgschef, MAS

Läs mer

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015

Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt

Läs mer

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre

Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre Uppföljning av ramavtal om enstaka platser samt stadens vård- och omsorgsboende för äldre Basuppgifter Vård- och omsorgsboende: Ägare/Entreprenör: Inriktning: Tillstånd från länsstyrelsen: Adress: Verksamhetschef/enhetschef:

Läs mer

Äldreomsorgsplan med sikte på 2020. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-05-27, 53

Äldreomsorgsplan med sikte på 2020. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-05-27, 53 Äldreomsorgsplan med sikte på 2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-05-27, 53 INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLITISK VISION 2 INLEDNING 3 1 Lagar och regler som styr äldreomsorgen 3 1.1 Nationella styrdokument

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.

PM 2013-05-16. Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735. Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero. PM 2013-05-16 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS annicka.pantzar@ekero.se Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/69-735 Ärendet Kvalitetsuppföljning har genomförts vid Färingsöhemmet

Läs mer

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

Berga vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende. Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Rinkeby Äldreboende Inriktning (går inte att redigera): Gruppboende Uppföljande stadsdelsförvaltning (går inte att redigera): Rinkeby-Kista Avtalspart/Nämnd:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer