Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO"

Transkript

1 Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND Enmansutredning

2 ÄLDREPSYKIATRISKA PROBLEMSTÄLLNINGAR: inför en översyn i Västra Götaland Ingvar Karlsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område Mölndal Neuropsykiatri BAKGRUND Psykiskt sjukdomspanorama i hög ålder I hög ålder förändras ofta bilden av psykiska sjukdomar. Sjukdomstillstånd som ses i yngre år kan få en annan karaktär och nya sjukdomar tillkommer, framför allt tillstånd som påverkar kognitiva funktioner som demens eller konfusion. De psykiska symptom som ses i hög ålder ses också vid demenssjukdom. Detta skapar ett delvis annorlunda psykiskt sjukdomspanorama. De psykiska sjukdomarna i hög ålder har inte skarpa gränser som hos yngre. Framförallt finns ofta kognitiva störningar av olika grad samtidigt med psykiska symptom. PSYKISKA SJUKDOMSTILLSTÅND VID ÅLDRANDET Psykisk sjukdom utan demens Psykiska symptom vid demenssjukdom Affektiva störningar Kognitiva störningar Ångesttillstånd Emotionella störningar Konfusion Pålagrad depression Mycket sent debuterande schizofreni Pålagrad konfusion Vanföreställningssyndrom Paranoida och andra psykotiska symptom Personer som har en kronisk eller skovvis kommande psykisk sjukdom bibehåller denna också i hög ålder. De tillstånd som tillkommer har ofta orsak i neurodegenerativa förändringar. Dessa ger inte bara upphov till demenssjukdom utan ligger också bakom andra sjukdomar som depression eller vanföreställningssyndrom i hög ålder. Psykogena faktorer är också viktiga bakomliggande faktorer. Äldre människor utsätts regelmässigt för svåra psykiska trauman som sorgereaktion, nedsatt autonomi (självbestämmande) eller egen svår sjukdom. I hög ålder drabbas människor i hög utsträckning av kroppsliga sjukdomar. Kroppsliga och psykiska funktioner påverkar varandra i hög grad. Så är t ex depression är dubbelt så vanlig vid kroppslig sjukdom. Konfusion är en vanlig komplikation till kroppslig sjukdom i hög ålder.

3 Äldre människor använder regelmässigt flera läkemedel. Biverkningar av läkemedel är annorlunda än hos yngre och oftast mer uttalade. Psykiska symtom är vanliga som biverkningar till både somatisk medicinering och psykofarmaka. VIKTIGASTE PSYKISKA SJUKDOMAR VID ÅLDRANDET: Demens och andra kognitiva störningar Depression Konfusion (delirium) Psykotiska tillstånd, schizofreni, vanföreställningssyndrom m.m. Demens Demens är en sjukdom som oftast drabbar personer över 70 år. Vissa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och frontotemporal demens (pannlobsdemens) kan debutera innan det egentliga åldrandet. Basansvar för folksjukdomar ligger hos primärvården, samarbete med specialistsjukhus förutsätts för överenskommelser om vilka målgrupper som ska vidareremitteras. Stressrelaterade sjukdomar, såväl arbetslivsrelaterad stress som posttraumatiskt stressyndrom, utvecklar vid en svår sjukdomsbild kognitiva störningar med bl a subjektiva och objektiva minnesproblem. De subjektiva minnesproblemen skapar ofta misstanke om demenssjukdom som orsak, och behov av differentialdiagnostik. Ibland finns en demenssjukdom i grunden med en pålagrad stressrelaterad komponent. Stressrelaterade sjukdomar hör inte hemma i begreppet äldrepsykiatri. Förstadiet till demens, lätt kognitiv störning (MCI), är en heterogen grupp där vissa kommer att utveckla en demenssjukdom. Studier tyder på att stor del, 10 55%, utvecklar demens inom 2-3 år. Det finns en rad andra tänkbara orsaker till lätt kognitiv störning, där diagnostik och behandling fordrar en medicinsk specialistvård. Diagnostik av demenssjukdomar bör ske så tidigt som möjligt för att behandlingsinsatser skall få maximal effekt. Prevalens av demenssjukdom Antal demenssjuka Varav <65 år Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Mild demens Måttlig demens Svår demens Ca personer insjuknar i demens varje år i Sverige.

4 Misstanke på demenssjukdom skall medföra en medicinsk bedömning. Utredningsgången och de medicinska behoven varierar med svårighetsgraden av sjukdomen Vid mild demens (eller lätt kognitiv störning) finns behov av medicinsk utredning för att ställa diagnos och ge behandling. När demensdiagnos fastställs finns behov av stöd till drabbad och anhörig för att lära sig leva med sjukdomen. De medicinska behoven vid måttlig demens domineras av behov av läkemedelsbehandling. Genom en anpassad läkemedelsbehandling kan såväl kognitiva förmågor som depression påverkas. Stödet till anhöriga har en annan karaktär och är mer inriktad på att förstå och kunna bemästra ett gradvis ökad hjälpbehov och minskad självständighet. Uppgifter för primärvård Okomplicerade demenstillstånd. Demensutredning i senare skeden och högre åldrar Demenstillstånd som en del av generella kroniska sjukdomar Uppgifter för specialistvård: Utredning av lätta sjukdomstillstånd. Utredning av demenssjukdomar före 65 års ålder. Här finns svåra diagnostiska överväganden. Utredningen fordrar neuropsykologisk medverkan och speciella undersökningsmetoder. Demenssjukdomar som kombineras med andra psykiska sjukdomar. Svåra beteendesymptom. Utredning av demenssjukdomar sker inom såväl psykiatri, neurologi som geriatrik. Inom geriatrik finns kunskap om framför allt somatisk sjukdom medan inom psykiatri finns kunskap om andra psykiska sjukdomstillstånd. Neurodegenerativa sjukdomar kan ge såväl kognitiva störningar som olika psykiska sjukdomstillstånd vilket gör det viktigt att såväl finna psykiska sjukdomssymptom vid demens som kognitiva störningar hos äldre patienter med psykisk sjukdom. Inom allmänpsykiatrisk vård finns ofta bristande kunskap om äldres psykiatriska sjukdomar vad avser diagnostik, samvariation med neurodegenerativa sjukdomar och behandlingsstrategier Uppgifter för kommunen Stödinsatser i hemmet. Särskilt boende

5 Ekonomiska aspekter Samhällskostnader mycket stora, idag ca 40 miljarder kr/år i Sverige. Huvuddelen av kostnaderna upptas av kommunernas vårdinsatser. Utredning och medicinska insatser utgör endast en mindre del av kostnader för demensvård. Läkemedelsbehandling och stödinsatser belastar landstinget. De medicinska insatserna och behandlingen kommer att påverka kommunernas kostnader, läkemedelsbehandling är att anse som kostnadseffektiv och kan minska kommunernas kostnader för särskilda boendeformer. Även behovet av vård på sjukhus p g a demenssymptom kan minska genom läkemedelsbehandling. Problemställningar finns utförligt beskrivna i: På väg mot en god demensvård, Ds 2003:47 ÄLDREDEPRESSION Bakgrund Depressiva symptom finns hos ca 15% av alla över 65 år. Frekvensen ökar med stigande ålder men samtidigt förändras sjukdomsbilden så att frekvensen egentlig depression minskar och mindre tydliga bilder (minor depression) kommer att dominera. Vid kroppslig sjukdom är i de flesta fall frekvensen dubbelt så hög. Depressiva symptom ses hos ca 50% vid Alzheimers sjukdom vid vaskulär demens eller vid Parkinsons sjukdom. Depression i hög ålder skapar ett lidande. Också former som är symptomfattiga påverkar påtagligt. Depression påverkar också rehabilitering efter t ex stroke, där förekomst av depression är en av de viktigaste faktorerna som kan påverka rehabilitering negativt. Obehandlad depression är förenad med hög dödlighet, 30% på 3 år har rapporterats. Svensk forskning visar en mycket dålig prognos för personer med depression och som i ett 6-årsperspektiv i mer än 75% utvecklar demens, vårdas på sjukhem eller har dött. Depression är i hög ålder ofta en långdragen sjukdom som kommer smygande och som har ett kroniskt förlopp. Det finns också depressiva tillstånd som kommer i skov, men man ser alltid en ökad tendens till kronisk sjukdomsbild vid stigande ålder. Det är viktigt att inte snabbt tolka ett sänkt stämningsläge som orsakad av yttre händelser. Även vid sorg eller andra yttre trauman kommer dessa att lyftas fram av en depression. Vid en framgångsrik behandling kommer tankeinnehållet att normaliseras. Depression är en rent klinisk diagnos men skattningsskalor ger god hjälp ex GDS-20, som är en enkel diagnostisk skala eller Cornell, som mäter djupet av depressionen. Personer över 90 år har den högsta andelen antidepressiv behandling av alla åldersgrupper. Antidepressiv behandling är effektiv. Man kan förvänta att nästan samtliga kan tillfriskna med en tillräckligt intensiv behandling. Ofta behövs en långtidsbehandling för att inte återinsjukna. Depression i hög ålder är underbehandlad.

6 Uppgifter för primärvård Huvuddelen av äldre patienter med depression finns inom primärvård och utgör en betydande del av sjukdomspanoramat. Uppgifter för specialistvård Svårbehandlade tillstånd bör komma till specialistvård. Det behövs såväl sluten som öppen vård. Svårt sjuka personer med depression fordrar psykiatrisk specialistvård, såväl med hänsyn till omvårdnad, behandling som behov av resurser för vård enligt LPT. I äldrepsykiatrisk specialistvård finns behov av stöd av kroniskt sjuka depressiva patienter, skötsel av litiumbehandling och vård av manodepressiv sjukdom. Uppgifter inom annan somatisk vård Ca 30% av äldre med kroppslig sjukdom har depressiva symptom. Med hänsyn till frekvensen av depressiv sjukdom, och den stora påverkan den har på prognos och rehabilitering, måste diagnostik av depression ske i en större utsträckning än hittills. KONFUSION Bakgrund Konfusion, (synonymt används begreppen akut förvirringstillstånd eller delirium), är en förändring av psykiska funktioner orsakad av en hjärninsufficiens. Debuten är ofta relativt plötslig och symptombilden växlande i intensitet. Vid konfusion påverkas medvetandet, dvs upplevelsen den egna personen, tankar och omgivning kan inte hållas samman. Konfusion är ofta pålagrad annan psykisk sjukdom, oftast en demenssjukdom, men utlöses vanligen av somatisk sjukdom, trauma, läkemedel/alkohol eller miljöförändring. Konfusion ses oftast i hög ålder men finns under hela livscykeln. Under barndom ses konfusionella tillstånd vid t ex hög feber och liknande reaktioner finns vid åldrandet. En hypotetisk konfusionströskel avgör om påfrestningar av olika slag leder till ett konfusionellt tillstånd. Konfusionströskeln stiger under barn- och ungdomsår och är fullt utvecklad vid vuxen ålder. I samband med hjärnans biologiska åldrande ses en gradvis sänkning från ca 60-års ålder. Skador på hjärnan efter trauma, infektion, infarkt eller blödning påverkar konfusionströskeln. En viktig orsak till påverkan på konfusionströskeln är demenssjukdomar i hög ålder. Symptom vid konfusion Vissa symptom är uttryck för grundläggande förändringar vid konfusion som: Uppmärksamhetsstörning, bristande koncentrationsförmåga, feltolkningar av sinnesintryck och fragmenterat tänkande (verkliga händelser, misstolkningar och psykotiskt tankeinnehåll blandas). Dessa grundsymptom kan vara svåra att bedöma, men är avgörande för att säkert kunna iaktta en konfusion i samband med en psykiatrisk undersökning. Psykomotoriken är antingen ökad vid konfusion, med framför allt icke målinriktad motorisk aktivitet, eller minskad. Den hypermotoriska och hypomotoriska bilden kan växla med varandra, ibland som resultat av behandling.

7 Desorientering och minnesstörning är regel vid konfusion och orienteringsgraden varierar med djupet av den konfusionella reaktionen. Hallucinationer, illusioner eller rena paranoida föreställningar är vanliga. Sömn-/vakenhetsstörning är vanliga och en konfusion slår sönder den normala sömnrytmen. Utåtagerande beteende med irritabilitet och aggressivitet är vanligt vid konfusion. Vanliga ord vid beskrivning av konfusion i hög ålder är: Vilsen, svårt samla tankarna, blandar ihop, får för sig saker, känner inte igen sig eller tar fel på personer. Debut av konfusionssymptom är ofta akut, och ter sig då som en snabb försämring av kognitiva förmågor men smygande debutsymptom kan förekomma. Symptombilden varierar under dygnet och vanligen är de klaraste stunderna på morgonen och eftermiddag/kväll förvärras symptomen. Bilden växlar också mellan dagar. Ibland ses en plötsligt påkommande förvirringsbild, till synes som en enstaka företeelse, men flera attacker brukar komma. Den kliniska bilden av en konfusionell patient är ofta svår att skilja från demens och detta fordrar erfarenhet. Förloppet, med tidvis förekommande typiska symptom, och förekomsten av utlösande faktorer ger dock oftast relativt lätt diagnosen. Faktorer bakom konfusion Sjukdom eller skada på hjärnan ökar risk för konfusion. En rad läkemedel kan orsaka konfusion och är en vanlig utlösande faktor. En annan viktig faktor är kroppslig sjukdom. Alla typer av kroppslig sjukdom, framför allt med feber kan leda till konfusion. Stress och psykisk påfrestning ökar risk för konfusion. Olika bakomliggande faktorer samverkar och leder till den kliniska bilden. Behandling av konfusion Det finns ingen specifik behandling vid en akut konfusion. En lugn och trygg yttre miljö och ett anpassat omvårdnadsarbete är den viktigaste läkande faktorn. Översyn av läkemedel och behandling av kroppsliga sjukdomar skall göras vid konfusion, och är ofta en förutsättning för tillfrisknande. Att flytta en gravt dement person innebär alltid en risk för konfusionsutveckling. En flytt till sjukhus eller annan institution innebär risk att konfusionssymptomen förvärras. Det är därför viktigt att insatser kan ske innan sjukdomsbilden kräver en förflyttning. Uppgifter för primärvård Diagnostik och behandling vid konfusion hos äldre personer i eget eller särskilt boende. Uppgifter för äldrepsykiatrisk specialistvård Konsultinsatser inom somatisk vård för diagnostik och förslag till behandling. Slutenvård av vissa svåra tillstånd.

8 Stöd till primärvård i diagnostik och behandling. Uppgifter inom annan somatisk vård Patienter med demens eller kognitiv störning drabbas ofta av konfusion vid samtidig somatisk sjukdom. Oftast läker konfusionen ut inom kort tid. Diagnostik och vårdansvar bör som regel kvarstanna inom den somatiska vården, och endast i undantagsfall tas över då vård/omvårdnad fordrar annat specialistkunnande. PSYKOTISKA TILLSTÅND SOM MYCKET SENT DEBUTERANDE SCHIZOFRENI OCH VANFÖRESTÄLLNINGS-SYNDROM Bakgrund Schizofreniliknande sjukdomar kan debutera i hög ålder, men är sällsynta. Schizofreni är en kronisk sjukdom och de flesta med denna diagnos har haft sjukdomen under lång tid. Symptombilden vid schizofren sjukdom som debuterar efter 65 års ålder är inte på något avgörande sätt skild från den hos mot yngre, och skillnaden i olika åldersgrupper kan beskrivas som ett kontinuum. Hörselnedsättning är fyra gånger vanligare vid mycket sent debuterande schizofreni och synnedsättning är associerad med synhallucinos. Vanföreställningssyndrom uppfyller inte kriterier för schizofreni och domineras av vanföreställningar. Behandling av schizofreni och vanföreställningssyndrom sker med neuroleptika, som i de flesta fall minskar på de psykotiska symptomen. Ibland kan man acceptera en hallucinos som inte är störande. Uppgifter för primärvård Okomplicerade sjukdomar eller där en behandlingsstrategi inte behöver ändras kan skötas inom primärvård. Uppgifter för äldrepsykiatrisk specialistvård Svårt sjuka och komplicerade fall bör skötas inom specialistvård. Efter stabilisering kan ansvaret tas över av primärvård.

9 ÄLDREPSYKIATRISK ORGANISATION OCH PROBLEM INOM VÅRDEN PRIMÄRVÅRD Äldre människor har ofta ett flertal olika sjukdomar. Inom primärvården finns en helhetssyn där ingen åtskillnad görs mellan psykiska eller somatiska sjukdomstillstånd. Därigenom kan den ömsesidiga påverkan som kroppsliga och psykiska sjukdomar skapar beaktas. Depressiva tillstånd är vanliga inom primärvård, men har en annan mindre tydlig framtoning än vad som vanligen ses i specialistvård. Ca 15% av samtliga äldre som söker till primärvård har depressiva symptom. Demenssjukdomar skall handhas inom primärvård och endast tillstånd som kräver specialistkunskap skall hänföras till specialistenhet. Medicinska insatser till personer inom särskilt boende sköts av primärvård och handhar då eventuella beteendesymptom vid avancerad demens. En god samverkan mellan primärvård och specialistenhet är nödvändig, såväl i enskilda ärenden som för att kunna föra över ny kunskap. Med ökad kunskap om äldrepsykiatriska sjukdomar ökas förutsättningar för att på rätt sätt kunna sköta denna patientgrupp inom primärvård. ÄLDREPSYKIATRISK SPECIALISTVÅRD Varje länssjukhus behöver äldrepsykiatrisk kompetens inom sluten och öppen vård. I den äldrepsykiatriska verksamheten ingår: Demens och andra kognitiva sjukdomar (i Sverige finns även tradition inom geriatrik att utreda demensrelaterade symptom ex Kungälv) Psykisk sjukdom i hög ålder Beteendesymptom vid demens Avgränsning mot allmän psykiatri: Det finns ingen distinkt gräns mellan psykiatriska sjukdomar i vuxen ålder och äldrepsykiatrisk sjukdom. Det finns en gradvis ökning av dessa sjukdomar från ca 60 år. Efter 75 års ålder dominerar det äldrepsykiatriska sjukdomspanoramat. Gränsen mellan vuxenpsykiatri och äldrepsykiatri kan rimligen sättas vid 70 år. En person med en psykisk sjukdom som debuterat i vuxen ålder, kommer att ha liknande sjukdomsbild eller sjukdomsmönster också efter 70 års ålder. Det finns därför inga skäl att bryta en etablerad vårdkontinuitet. Utredning av misstänkt kognitiv störning p g a neurodegenerativ sjukdom, bör ske inom äldrepsykiatri, oberoende av insjuknandeålder, eftersom utredningsgång och frågeställningar för dessa sjukdomar endast i liten utsträckning påverkas av insjuknandeålder.

10 Avgränsning mot primärvård Äldrepsykiatriska sjukdomar bör till största delen bör skötas inom primärvård. Såväl demenssjukdom som depression är att betrakta som folksjukdomar. Endast sjukdom som fordrar specialistkompetens skall handhas utanför primärvården. För att kunna tillgodose detta kan konsultinsatser behövas från specialistvården. Enstaka tillfällen med behov av specialistbedömning skall inte automatiskt medföra att vårdansvaret flyttas. Upparbetade konsultvägar mellan primärvård och specialistenhet är en förutsättning för god vård. Kontinuitet i vården har stor betydelse för äldrepsykiatriska patienter. För en helhetsbedömning är det också viktigt att bedömning och handläggning av kroppslig sjukdom sker samtidigt med den psykiska sjukdomen. När en äldrepsykiatrisk patient har genomgått utredning och/eller behandling inom specialistenhet, skall en bedömning göras om fortsatt vård kan ske inom primärvård. Avgränsning mot andra somatiska specialiteter Diagnostik och behandling av icke komplicerade depression eller konfusion förutsätts ske inom andra somatiska specialiteter. Också okomplicerad demenssjukdom bör kunna diagnosticeras inom somatisk vård. Sluten vård Äldrepsykiatrisk sluten vård är avsedd för utredning och behandling av svåra sjukdomstillstånd, där vården inte kan tillgodoses inom primärvård eller äldrepsykiatrisk öppenvård. Fortsatt uppföljning efter äldrepsykiatrisk slutenvård skall som regel ske inom primärvård, när sjukdomstillståndet är stabilt. Den vårdstruktur och omvårdnad som behövs för äldrepsykiatriska patienter varierar starkt mellan olika diagnoser. Det är viktigt att inte blanda patienter med svår demens vare sig med andra psykiska sjukdomar eller patienter med endast lätta kognitiva störningar. Det behövs därför särskilda enheter för beteendesymptom vid grav demens, depression och psykotiska sjukdomar samt demensutredning. Utredning av patienter med misstanke på demenssjukdom har mer och mer förskjutits till lättare tillstånd. Denna utveckling kan förväntas fortsätta. Utredning av denna patientgrupp kräver i allt mindre grad slutenvårdsinsatser. Öppen vård I öppen vård inom specialistenhet finns såväl insatser av läkare, sköterskor/skötare och paramedicinsk personal. Endast vissa äldrepsykiatriska patienter behöver uppföljning inom specialistvård som svårbehandlade sjukdomstillstånd och litiumbehandling. Svårbehandlade patienter, med krav på speciella behandlingsformer som litiumbehandling, bör handhas inom specialistvård. Öppenvården skall ha kontakt med primärvård, för konsultinsatser och för att underlätta överföring av patienter.

11 Konsultinsatser Specialistenheten skall ha konsultinsatser till primärvård och annan somatisk specialistvård för diagnostik och behandlingsförslag av misstänkt psykisk sjukdom. Utbildning Utbildningsinsatser och förmedling av äldrepsykiatrisk kunskap är en viktig arbetsuppgift. ÄLDREPSYKIATRI INOM SOMATISK SPECIALISTSJUKVÅRD Depressiva tillstånd är vanliga och påverkar sjukdomsbild och utgång av behandlingen av somatisk sjukdom. Depression förbises ofta som diagnos. Patienter med demens kan skapa vårdproblem inom somatisk vård, ofta genom konfusion. Vårdorganisation, vårdavdelningar eller omvårdnadsarbete är inte anpassat efter dessa patienter. Nödvändig helhetssyn finns främst inom geriatrik ÄLDREPSYKIATRISK AKUTSJUKVÅRD Akut slutenvård av äldrepsykiatrisk sjukdom skall finnas inom äldrepsykiatrisk specialistenhet. ÄLDREPSYKIATRISK REGIONVÅRD Äldrepsykiatrisk regionvård handhar högspecialicerad vård, vid sidan av specialistvård inom sitt upptagningsområde. Äldrepsykiatrisk regionvård bedriver vid sidan av sjukvårdsverksamhet forskning och utveckling och samverkar med Universitetet. Den äldrepsykiatriska regionvården har också ett ansvar för utbildning, tillsammans med övrig specialistvård. UTREDNINGAR SOM BELYSER OLIKA ÄLDREPSYKIATRISKA PROBLEM: På väg mot en god demensvård DS 2003/47 Evidensbaserad äldrevård SBU 2003 Behandling av depression SBU 2004 Kvalitetskriterier för läkemedelsbehandling av äldre Socialstyrelsen 2003 Demenssjukdomar 2004 BPSD i ett nordiskt perspektiv (Beteendesymptom och psykiska symptom vid demens)

12 OMRÅDEN SOM BEHÖVER KLARLÄGGAS Ansvarsområden mellan primärvård, specialistsjukvård och regionsvårdens ansvar och ställning gentemot övrig specialistvård. Uppbyggnad av äldrepsykiatrisk specialistvård inom varje sjukhusgrupp, d v s NÄL, SKAS, SÄS, Kungälv och SU Samarbetsmodeller och konsultinsatser mellan primärvård, specialistvård, regionvård och kommun. Vem skall remittera till regionvård, och vilka patienter bör utredas där? Forskningssamarbete mellan regionvård, specialistvård och primärvård, hur hanteras patientansvar? Utbildnings- och fortbildningsinsatser inom äldrepsykiatri till primärvård, specialistvård och kommun. Vårdprogram inom olika aspekter av äldrepsykiatrisk vård för att optimera vårdkvalitet, kostnader, genom stöd och konsultation.

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.

Läs mer

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper 1(15) MEDICINSK PRIORITERING PSYKIATRI Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper Version 2005-11-08 Prioriteringsgrupper Förkortningar: I. Livshotande akuta sjukdomar,

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region

Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Demensprogram för Lomma Kommun Ett samarbete mellan kommun och primärvård/ region Lomma kommuns Demensprogram Inledning Demensprogram för Lomma kommuns demensvård skall vara ett vägledande dokument för

Läs mer

Demens, depression och ångest hos äldre

Demens, depression och ångest hos äldre Demens, depression och ångest hos äldre Behovsanalys Preliminär version 091103 Camilla Salomonsson (demens) och Johanna Woltjer (depression och ångest) Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2009 Innehållsförteckning

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa Ett område som under lång tid ansetts vara ett eftersatt område både ur ett äldreperspektiv och ett perspektiv. Det behövs ökad kompetens, tillgång till

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Regeringen beslutade den 21 februari 2002 (Protokoll vid regeringssammanträde nr 30a) att bemyndiga statsrådet och chefen för Socialdepartementet Lars

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Se tecken och ge rätt stöd. vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Se tecken och ge rätt stöd. vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård Se tecken och ge rätt stöd vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Demensvård i Primärvård

Demensvård i Primärvård Demensvård i Primärvård tema Anders Wimo Adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin, Alzhemier s Disease Research Center, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

att lyfta fram om verksamheten, som är spridd på olika håll i sjukhuset.

att lyfta fram om verksamheten, som är spridd på olika håll i sjukhuset. Kliniken i fokus Det är extremt läge för geriatriska kliniken i Huddinge. Dess administration ligger längst in, längst bort, högst upp i Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. På kliniken bedrivs

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, CONSEQUAT COMMODO DUIS DELENIT, EPIDEMIOLOGI IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, CONSEQUAT COMMODO DUIS DELENIT, EPIDEMIOLOGI IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, CONSEQUAT COMMODO DUIS DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO REGIONFULLMÄKTIGE 1 FEBRUARI 2005 FÖRORD... 2 VISION 2010... 3 UPPDRAG OCH

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer