Demens, depression och ångest hos äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demens, depression och ångest hos äldre"

Transkript

1 Demens, depression och ångest hos äldre Behovsanalys Preliminär version Camilla Salomonsson (demens) och Johanna Woltjer (depression och ångest) Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2009

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Bakgrund, syfte och genomförande 4 Analys 6 Sjukdomsgrupp/behovsgrupp 6 Förekomst och sjuklighet 11 Struktur och förutsättningar 13 Förekomst av nationella riktlinjer 16 Vårdprocess 23 Patient- och anhörigerfarenheter 28 Slutsatser 30 Starka sidor 30 Utvecklingsområden 30 Referenser 32 Bilagor 33 2

3 Sammanfattning Befolkningens ökade livslängd är en framgång för välfärdsstaten, men den demografiska utvecklingen, som innebär att både antal och andel äldre ökar i befolkningen, medför stora utmaningar. Kontinuitet, helhetssyn på patientens behov och multiprofessionellt teamarbete samt väl utvecklad samverkan mellan vårdgivare/huvudmän är några av de viktigaste förutsättningarna för kvalitet i insatserna till äldre som lider av demens, depression eller ångest. Mörkertalet är stort, både när det gäller förekomst av demens, depression och ångest bland äldre. Demens, liksom depression och ångest, tillhör våra vanligaste folksjukdomar och medför stort lidande för den enskilde och närstående. Samsjuklighet mellan demens och depression är inte ovanligt och det kan vara svårt att särskilja sjukdomarna i tidig sjukdomsfas. Förekomst av både demens, depression och ångest hos äldre kan till viss mån påverkas. Det finns inget botemedel mot demenssjukdom men vissa läkemedel kan lindra symtomen. Behovsanalysen belyser förhållanden i länet satt i relation till de preliminära versionerna av kommande nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom samt nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom. Att följa Socialstyrelsens rekommendationer innebär flera utmaningar för vårt landsting, särskilt för primärvården. Demensutredningarna behöver bli fler och bättre, detsamma gäller diagnostisering och uppföljning - framförallt i primärvården. Primärvården behöver bli bättre på att uppmärksamma de äldre med depression och ångest som många gånger söker vård av andra orsaker än sin nedstämdhet. Många äldre övermedicineras, men samtidigt är det vanligt att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas. Särskilt oroväckande är primärvårdens generella brist på långsiktighet och struktur för kontinuerlig, minst årlig, uppföljning av både medicinsk och social status hos patienter med demens, depression eller ångest. Uppföljningen kan med fördel genomföras i samverkan med kommunerna i länet för de patienter som har insatser från båda huvudmännen. Hälso- och sjukvården bör också, i samverkan med kommunerna, utveckla stödet till anhöriga. En förutsättning för god kvalitet i primärvårdens basala demensutredningar är att det, på varje vårdcentral, kontinuerligt genomförs så pass många demensutredningar att tillräcklig kompetens upprätthålls. Vidare behöver primärvården ha tillgång till konsultativt stöd med både geriatrisk och äldrepsykiatrisk specialistkompetens. Specialistkompetensen inom området äldrepsykiatri är både otillräcklig och ojämnt fördelad i länet. Det råder brist på tillgång till KBT-behandling, vilket förordas som primär behandlingsmetod i riktlinjerna. Socialstyrelsen konstaterar att det nationellt råder brist på datakällor som möjliggör systematisk uppföljning av insatser för personer med demens, depression eller ångest, vilket är giltigt även i vårt landsting. Landstinget behöver därför utveckla datakällorna så att systematisk uppföljning blir möjlig. Vidare bör säkerställas att data är länsövergripande och nationellt jämförbara. Samverkan med kommunerna kan utvecklas och fördjupas ytterligare, t ex genom framtagande av kommun- och landstingsgemensamma målbilder på politisk nivå. En stringent och målmedveten politisk satsning på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, i samverkan med andra huvudmän, är en förutsättning för att resursanspråken inte vida ska överstiga tillgängliga resurser. Landstingets styrning och uppföljning av vården måste ske på ett sådant sätt att äldres behov av helhetssyn och kontinuitet säkerställs. 3

4 Bakgrund, syfte och genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ska utifrån ett medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen, att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån befolkningens behov. Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för styrning utifrån behov. HSN väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper och/eller behovsgrupper som bedöms angelägna att analysera. Behovsanalyserna syftar till att identifiera befolkningsoch patientbehov som underlag för HSN:s vidare ställningstagande i uppdrag till vårdleverantörerna. HSN har beslutat att under 2009 genomföra en behovsanalys inom området äldre- depression och ångest samt demenssjukdomar. Motiveringen anges i verksamhetsplanen: Avstämning av förhållandena i länet i jämförelse med de aktuella nationella riktlinjer som är aktuella för båda sjukdomsgrupperna. På grund av att sjukdomsgrupperna kan ha likartad behovsbild ur vissa aspekter finns skäl att samordna sjukdomsgrupperna i en gemensambehovsanalys. Analysen bör ske i dialog med kommunerna.. Vårdsamverkansberedningen har ansvar för den politiska samordningen av behovsanalysen. Behovsanalysen följer en på förhand bestämt disposition som är gemensam för alla behovsanalyser, det innebär ett något bredare angreppssätt än bara en avstämning av förhållanden i länet satta i relation till de nationella riktlinjerna. På så sätt skapas en bred kunskapsbas inför kommande politiska beslut. För att bidra till verksamhetsutveckling tar Socialstyrelsen fram nationella riktlinjer inom olika områden. Under våren 2009 publicerades en preliminär version av de nationella riktlinjerna för depressionssjukdom och ångestsyndrom. Arbetet med de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom har försenats och den preliminära versionen kom i augusti Slutliga versioner av båda riktlinjer kommer att publiceras tidigast i början av Det medför att någon avstämning av förhållanden i länet i relation till de slutliga nationella riktlinjerna inte är möjlig. Däremot sker en avstämning mot det preliminära beslutsstödet. Behovsanalysen riktas till såväl hälso- och sjukvårdnämnd (HSN) som till landstingsstyrelsen (LS). Riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom är banbrytande så till vida att Socialstyrelsen för allra första gången tar fram ett gemensamt nationellt beslutstöd för både kommuner och landsting. I den sydöstra sjukvårdsregionen (Landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar) sker samarbete mellan såväl landsting som kommuner vid remissförfarande kopplat till nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. En storregional remisskonferens kopplat till den preliminära versionen av riktlinjer för depressionssjukdomar och ångestsyndrom anordnades i mars 2009 i Kalmar och resulterade i ett storregionalt gemensamt remissvar. Motsvarande remissprocess för riktlinjen om vård och omsorg vid demenssjukdom genomförs under hösten 2009 och ett remissvar kommer att skickas till Socialstyrelsen under november månad. Behovsanalysen baseras på information från verksamhetsföreträdare, aktuella rapporter inom området och befintlig statistik. Dessutom tillförs patienter och anhörigas erfarenheter genom brukardialogberedningens rapport. När slutsatser dras om praxis i länet bygger detta på analys av skriftliga underlag från verksamhetsrepresentanter samt samtal med verksamhetsrepresen- 4

5 tanter som, genom att representera sin länsdel i den referensgrupp som har kopplats till arbetet, deltagit i arbetet med behovsanalysen. Till referensgruppen har närsjukvårdsdirektörerna utsett representanter för sin respektive länsdel (Närsjukvården i Finspång valde att inte utse någon egen representant till referensgruppen). Representanter från primärvård, geriatrik, vuxenpsykiatri och akutmottagning har deltagit. De bilder som framkommit genom referensgruppen har sedan stämts av mot uppgifter från andra verksamhetsansvariga, först och främst mot primärvårdsansvariga. Därefter har en fördjupad analys genomförts. På grund av den snäva tidsram som har präglat arbetet har rehabiliteringsaspekter exkluderats. Det material som har inhämtats från rehabiliteringsansvariga och verksamhetsaktiva inom området har tyvärr inte varit möjligt att analysera inom ramen för den här behovsanalysen, men utgör värdefull kunskap som kan användas i det fortsatta arbetet. Auskultationer/studiebesök har också skett under hösten och fokus har då satts på den större gruppen äldres behov, inte specifikt demenssjuka eller personer som drabbats av depression eller ångest. För en mer utförlig beskrivning av källor som har använts i analysen se referenslistan i slutat av dokumentet. 5

6 Analys Sjukdomsgrupp/behovsgrupp Äldre Denna behovsanalys handlar om äldres depression, ångest och demens. Definitionen av vad som menas med äldre varierar något, men oftast definieras äldre som personer som är 65 år eller äldre. Personer på strax över pensionsåldern 65 år brukar ofta benämnas som yngre äldre, för att skilja gruppen framförallt från de allra äldsta, eller äldre-äldre som oftast definieras som personer antingen över 80 eller 85 år. I de nationella riktlinjerna, som utgör utgångspunkt för denna behovsanalys, delas inte gruppen äldre in i några undergrupper baserat på ålder, utan riktlinjerna benämner äldre som en homogen grupp. I behovsanalysen görs dock, när det är relevant, en uppdelning av gruppen äldre i de olika åldersgrupperna, eftersom deras behov kan se helt olika ut. Antalet äldre personer i samhället har ökat stadigt under en längre tid och idag är 1,6 miljoner personer 65 år eller äldre. Samtidigt som antalet äldre personer har ökat, har även andelen äldre personer i befolkningen ökat i och med ökande medellivslängd. Idag utgör andelen äldre över 17 procent av Sveriges befolkning. Prognoserna pekar på att denna andel kommer att stiga till 21,2 procent 2020 och till 22,9 procent Samtidigt beräknas andelen äldre-äldre fördubblas mellan 2020 och I Östergötland lever idag ungefär personer som är 65 år eller äldre, vilket utgör 18 % av alla östgötar. Under de kommande åren kommer antalet äldre att öka kraftigt i Östergötland när stora ålderskullar uppnår pensionsåldern på 65 år och äldre. Gruppen yngre äldre, år, kommer enligt prognoserna att ha den kraftigaste ökningstakten med hela 28 % mellan åren 2008 och Förväntningen är att äldre utgör 21 % av Östergötlands befolkning år Efter att dessa stora årskullar har uppnått pensionsåldern förväntas ökningstakten av antalet äldre successiv avmattas. 2 Samtidigt som antalet äldre personer har ökat i samhället har också andelen äldre som uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott ökat. Studier har dock visat att äldre personer i allmänhet tenderar att ha lägre krav på vad som de betraktar som god hälsa än yngre personer. Idag behåller äldre allt högre upp i åldern sin aktiva livsstil och sin hälsa och bor kvar i eget boende i allt större utsträckning. Samtidigt med den generellt positiva trenden gällande äldres välbefinnande ökar andelen äldre som rapporterar att de har någon form av långvarig sjukdom. 3 Depression På samma gång som det allmänna hälsotillståndet bland äldre har förbättrats förekommer depression, ångest och oro ofta hos äldre procent av de äldre beräknas lida av en depres- 1 Socialstyrelsen,Vård och omsorg om äldre, Lägesrapporter 2008, Socialstyrelsen, Folkhälsorapporten Vårddatalager & SCB 3 Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009, Kapitel 5: Äldres hälsa 6

7 sion och av dessa beräknas ungefär 5 procent lida av en svår depression. Depression karaktäriseras av att den drabbade personen har sjukligt sänkt stämningsläge, vilket innebär att personen blir glädjelös, tappar initiativförmågan och kan börja undvika vissa aktiviteter. Depression kännetecknas av att personen har en eller flera episoder med varierande djup och varaktighet och därmed påverkas personens vardagsliv och livskvalitet negativt. Individens nedstämdhet och ångest leder även till försämrad självuppfattning och de nationella riktlinjerna poängterar att särskilt hos äldre kan skuldkänslorna bli uttalade. 4 Ett vanligt symptom på depression är självmordstankar och självmordsrisken är kraftigt förhöjd hos personer som lider av depression. Av alla självmord som begås i Sverige inträffar en fjärdedel bland personer över 65 år. Hos personer som lider av depressioner finns en förhöjd risk på samsjuklighet med andra kroppsliga sjukdomar och psykiska störningar. Samsjuklighet mellan depression och demens är mycket vanligt, samtidigt som båda sjukdomarna, särskilt i ett tidigt stadium har mycket liknande symptombild, vilket orsakar problem att upptäcka och diagnostisera i tid. 5 När människan åldras sker förändringar i hjärnan. Signalsubstanser i hjärnan reglerar känslor som glädje, sorg och ångest, men även sömn och aptit. I samband med åldrandet minskar dessa signalsubstanser, och därmed ökas risken för att insjukna i depression. Även skador och förändringar i hjärnan, exempelvis efter en stroke, ökar risken att drabbas av depression. 6 Många äldre använder också många olika typer av läkemedel mot sina kroppsliga sjukdomar och dessa kan i flera fall kopplas till äldres depressioner. Förutom de fysiska orsakerna påverkas risken att insjukna i depression i stor utsträckning även av äldres sociala situation. Åldrandet i sig innebär ofta en påtalig ändring av personens sociala liv genom förlust av familjmedlemmar och vänner, minskad rörelseförmåga och kroppsliga sjukdomar. Alla dessa faktorer gemensamt ligger bakom den förhöjda risken för äldre att insjukna i depression. Ångestsyndrom Många äldre har i självrapporteringsstudier angett sig lida av ängslan, oro eller ångest, vilket illustreras i tabellen nedan 7. Den självrapporterade ängslan och ångesten är inte till alla delar lika med de ångestsyndrom som de nationella riktlinjerna handlar om. Ångestsyndrom karakteriseras av att det förekommer flera symptom på ångest på ett specifikt sätt och med en viss varaktighet och intensi- 4 Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar, Preliminär version, februari Socialstyrelsen, Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, maj Stockholms läns landsting, Vårdguiden, Depression hos äldre, Depression hos äldre, Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2009, Kapitel 5: Äldres hälsa, s

8 tet. 8 De ångestsyndrom som nationella riktlinjer handlar om är generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom med eller utan agorafobi 9, social fobi, tvångssyndrom och akut stressreaktion i samband med psykologiskt trauma eller posttraumatisk stressyndrom (PTSD). De flesta personer drabbas någon gång i livet av ångest och oro i varierande grad. Tillståndet kan betecknas som ett ångestsyndrom först när personen inte kan kontrollera den ängslan och/eller oron som han/hon känner, vilket leder till att personens hela livssituation påverkas negativt. Den drabbade personens psykiska funktionsförmåga påverkas i hög grad av ångesten, eftersom den leder till tankar om att det värsta kommer att inträffa. I sitt försök att reducera ångest tenderar personen att undvika situationer, platser eller specifika objekt som kan leda till aktivering av ångesten. När en person som lider av ångest upplever rädsla och hot leder det primärt till en kroppslig reaktion som t ex yrsel, hjärtklappning, svårigheter att andas eller frossbrytningar i samband med panikattacker. Ångest förekommer i alla åldersgrupper, men kan dock ta sig olika uttryck beroende på den drabbade personens ålder. Generaliserat ångestsyndrom är det vanligaste ångestsyndromet bland äldre och omkring 3-5 procent av den äldre befolkningen beräknas lida av det. Det är ovanligt att äldre personer insjuknar i ångestsyndrom, hos de flesta äldre med ångestsyndrom har sjukdomen debuterat mycket tidigare. Utöver att uppträda som en psykologisk reaktion kan ångest förekomma som ett symtom vid en annan psykisk sjukdom, inte minst vid depression. Hos äldre är samsjuklighet i ångest som en del av depression särskilt vanligt och kallas ångest-depressionssyndrom 10. I vissa fall kan ångest ha yttre orsaker som t.ex. biverkan av vissa läkemedel eller som en följd av vissa kroppsliga sjukdomar. Missbruk av alkohol och andra droger kan också vara utlösande faktorer för ångest. I dessa fall förekommer det att sjukdomsdebuten sker även på äldre dagar. Äldres depression och ångest förblir ofta utan diagnos. Många äldre har svårt att beskriva sina psykiska symptom och ohälsan kommer till uttryck i form av olika kroppsliga symptom. Kriterier och diagnosinstrumenten för depression är inte heller anpassade till äldres speciella symptombild. 11 Demens Demenssjukdomar kan förväxlas med andra psykiska besvär initialt och vice versa. Depressioner i samband med demens är därför svårupptäckta och de båda sjukdomstillstånden kan på olika sätt kamouflera varandra. Demenssjukdomar kan också i sig ge en annan psykisk ohälsa eller symtom som depression, psykos och beteendeförändringar. 12 Demenssjukdomar är kroniska långvariga sjukdomar som på ett påtagligt sätt påverkar förutsättningarna för ett gott liv - både för den sjukdomsdrabbade och närstående. Sjukdomarna är dessutom väldigt resurskrävande och ställer krav på välutvecklad samverkan mellan huvudmännen kommuner och landsting. Hög ålder är den största riskfaktorn för att drabbas och risken att insjukna ökar med stigande ålder. I Sverige lever befolkningen allt längre och som en följd av det kommer antalet demenssjuka sannolikt att öka under de kommande åren - om 8 Socialstyrelsen, Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, maj 2008, s.36 9 Vanligen känt som torgskräck 10 Socialstyrelsen, Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, maj Socialstyrelsen, Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, maj Socialstyrelsen, Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, maj

9 inget botemedel utvecklas och inget genombrott sker när det gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet - annars är det högst sannolikt att en kraftig ökning av antalet demenssjuka kommer att ske omkring år 2020 för då uppnår 1940-talets stora barnkullar hög ålder. År 2025 beräknas personer ha en demenssjukdom, år 2050 kan så många som vara drabbade om dagens befolkningsprognoser slår in och inget botemedel utvecklats till dess 13. I dagläget uppskattas ca personer i Sverige vara drabbade av en demenssjukdom. 14 Alzheimers sjukdom står för ca 60 procent av samtliga fall av demenssjukdom och är därmed den vanligaste demenssjukdomen. Symtomen kommer ofta smygande och efterhand försämras även kroppsliga funktioner. 15 Vaskulär demens och frontotemporal demens/frontallobsdemens är andra vanliga demenssjukdomar som står för vardera ca 10 respektive 5 procent. Även alkoholmissbruk, och en rad andra sjukdomstillstånd kan i vissa fall leda till demens. Vissa av dessa s k sekundära sjukdomar är behandlingsbara. 16 Alzheimers sjukdom kan i sällsynta fall debutera så tidigt som före 65 års ålder. Det innebär att även yngre personer som inte ingår i den målgrupp som, enligt det politiska uppdraget ska belysas i den här behovsanalysen, är drabbade. Eftersom det är viktigt att uppmärksamma att dessa personer finns och att de har särskilda behov så lyfts detta fram när viktiga aspekter på behov och förutsättningar har framkommit. T ex har referensgruppen gett indikationer på att verksamheter inte är anpassade för att möta dessa relativt unga personers behov; de uppmärksammas inte alltid i primärvården och hälso- och sjukvårdens insatser är inte heller anpassade till dessa yngre demenssjukas och deras anhörigas behov. Demenssjukdom är sällsynt bland yngre äldre, det rör sig om totalt ca drabbade personer under 65 år i landet 17. Dessa patienter och deras närstående har särskilda behov. Särskilt i mindre och medelstora kommuner tenderar tillgången till särskilt anpassade verksamheter för dessa patienter vara begränsad. Bland lågutbildade är det vanligare att äldre vårdas av anhöriga än bland dem med högre utbildning, de sistnämnda köper i större utsträckning dessa tjänster 18. Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD) som orsakar stort lidande för den drabbade samtidigt som det ofta är väldigt svårt att möta för både närstående och vårdoch omsorgspersonal. 19 Vilka konsekvenser medför dessa sjukdomar för patienter och närstående och vilka behov uppstår till följd av detta? Långvarig psykisk ohälsa påverkar individens kroppsliga hälsa mycket negativt. Sjukdomen i sig påverkar risken att insjukna i olika kroppsliga sjukdomar, men även behandling i form av läkemedel kan ge negativa konsekvenser. Samtidigt påverkar den psykiska sjukdomen ofta levnadsvanorna mycket negativt och medför ökad förekomst av rökning, fysiskt inaktivitet och briser i kosthållning. Äldre med psykisk sjukdom löper särskilt stor risk att insjukna i ett Socialstyrelsen, preliminär version av Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom aug SBU Demenssjukdomar-en systematisk litteraturöversikt Åldersgränsen baseras på en internationell överenskommelse. 18 Socialstyrelsen Folkhälsorapport Preliminärversion Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

10 metabolt syndrom, vilket är ett förstadium till diabetes, dels på grund av levnadsvanorna, men även på grund av läkemedelsbehandling i form av viss neuroleptika. Glukosintolerans förekommer ofta i gruppen äldre med psykisk sjukdom. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar är också högre bland äldre med psykisk ohälsa jämfört med jämnåriga utan psykiska sjukdomar. Äldres psykiska välbefinnande påverkas av flera olika faktorer som speglar äldres sociala sammanhang. För många äldre minskar det sociala nätverket i takt med åldrandet. Tillsammans med det faktum att anhöriga många gånger inte finns i närheten kan detta påverka äldres psykiska välfinnande negativt. Samtidigt får de äldre vars maka/make insjuknar i antingen somatiska eller psykiska sjukdomar i många fall bära ett allt större ansvar, vilket också det innebär en risk för den äldres egna psykiska välbefinnande. Den allvarligaste konsekvensen av psykisk ohälsa är den kraftigt ökade dödligheten i gruppen jämfört med den övriga befolkningen. Detta dels på grund av sjukdomens konsekvenser för hälsan generellt och dels på grund av kraftigt förhöjd risk för självmord. Framför allt är dödligheten kraftigt förhöjd i gruppen äldre med bipolär/unipolär sjukdom, likaså i gruppen med schizofreni. Självmord bland äldre är vanligt, framför allt i gruppen män över 65 år som har den högsta självmordsfrekvensen per invånare. Socialstyrelsens rapport om äldres psykiska ohälsa tar upp en studie som har påvisat med hjälp av journalgranskningar att 8 av 10 äldre som begick självmord var deprimerade innan självmordet begicks. 20 Demenssjukdomar är obotliga, leder till en progressiv försämring av livskvaliteten och tillhör våra stora folksjukdomar. Minnesstörningar, personlighetsförändringar och beteendeförändring leder till att den demenssjuke får svårt att klara sig på egen hand. 21 Gemensamt för alla demenssjukdomar är att de leder till att personens kognitiva 22 och funktionella förmåga successivt försämras och att behovet av medicinska och sociala insatser ökar och förändras över tid. Sjukdomen kan inte botas, men för dem som har insjuknat och deras anhöriga kan vardagen underlättas och livskvaliteten förbättras med hjälp av olika vård- och omsorgsinsatser. Ofta innebär sjukdomen en stor påfrestning även för närstående, som kan behöva stöd och hjälp för att orka med sin svåra livssituation. Personer med demenssjukdom har särskilda behov som hälso- och sjukvården måste beakta. Individens autonomi minskar när sjukdomen successivt berövar den enskilde sin intellektuella kapacitet och därmed också minskar möjligheten att vara en aktiv ansvarstagande aktör i sitt eget liv. Särskilt påtagligt blir detta när information ska förmedlas, det måste få ta tid och ges utrymme över en längre tid. Information måste förtydligas, upprepas, följas upp och många gånger också förmedlas till närstående eller annan person som företräder den demenssjuke. För att säkerställa att patienten har tagit del av och tillgodogjort sig informationen måste hälso- och sjukvården därför se till att vid varje enskilt möte avsätta tillräcklig tid men också att uppföljning sker frekvent. Ansvaret för detta ligger i de allra flesta fall hos primärvården. Demenssjuka löper större risk än andra i motsvarande ålder att drabbas av andra problem som t ex ätsvårigheter, undernäring, dålig munhälsa, fallskador, trycksår, vanvård och onödiga begränsningsåtgärder, ibland under lång tid. I takt med att demenssjukdomen utvecklas ökar 20 Socialstyrelsen, Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, maj Folkhälsoinstitutet Multisjuklighet och demens (2006) 22 kognition handlar bland annat om varseblivning, uppmärksamhet, minne, inlärning, språklig förmåga, tänkande och problemlösning 10

11 risken. Socialstyrelsen lyfter dessa aspekter i den preliminära versionen av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, vilket beskrivs närmare i senare avsnitt. För att uppmärksamma dessa riskfaktorer finns strukturerade bedömningsinstrument som kan komplettera den kliniska bedömningen. På så sätt kan risk för skada, försämrad hälsa och försämrad livskvalitet uppmärksammas. Instrumenten är sällan framtagna speciellt för personer med demenssjukdom men har ändå i klinisk verksamhet visat sig vara tillämpliga. 23 Förekomst och sjuklighet Depression är ett vanligt förekommande tillstånd och om man omvandlar de siffror som Socialstyrelsen presenterar i sin rapport om äldres hälsa till Östergötland skulle det innebära att äldre personer i länet lider av depression, varav personer av svår depression. Motsvarande siffror för ångestsyndrom skulle innebära att äldre skulle lida av generaliserat ångestsyndrom i Östergötland. Hur dessa siffror avspeglar verkligheten i Östergötland är svårt att säga p g a bristerna i våra datakällor för uppföljning. Verksamheterna vittnar dock om att depression och ångest är vanligt förekommande bland äldre. I hela Sverige bedöms ca personer ha någon form av demenssjukdom men alla är inte utredda och diagnostiserade. Nationell statistik angående omfattningen av demensutredningar saknas. Särskilt svårt är det att bedöma primärvårdens utredningsarbete procent av alla som är 65 år eller äldre och hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom (prevalens). Andelen äldre med demenssjukdom fördubblas för varje femårsintervall över 65 års ålder. Omräknat till östgötamått innebär det att drygt personer är drabbade. 25 Den västra länsdelen har störst andel äldre (20.2% motsvarande personer) följt av östra länsdelen (18.4% motsvarande personer) och därefter centrala länsdelen (17.1% motsvarande personer) 26. Kvinnor löper högre risk än män i samma ålder att drabbas av demens. Andelen kvinnor bland de allra äldsta i befolkningen är dessutom större. Dessa två faktorer gör att fler kvinnor än män lider av demenssjukdom. Några uppenbara geografiska skillnader, vid jämförelser av studier från olika delar av världen, har inte påvisats. 27 Samhällskostnaderna beräknas till ca 50 miljarder kronor per år, varav 85 procent är kommunala kostnader. 28 Hur är incidensen (nya sjukdomsfall per år)? Beräkningar av demensincidens (nya fall per år) grundas på antagandet att den genomsnittliga överlevnaden efter diagnos är 10 år. Incidensen i Östergötland blir då ca 1050 personer årligen och de största andelarna beräknas finnas i centrala och östra länsdelen. 23 Socialstyrelsen, preliminär version Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom augusti Socialstyrelsen, preliminär version Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, augusti Räknat på 8% av befolkningen som är 65 år eller äldre (Källa SCB). 26 Landstingsfakta Socialstyrelsen Folkhälsrapport 2009 och Preliminär version Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom augusti

12 Mörkertal Mörkertalet är stort både när det gäller demens, depression och ångest. Hälso- och sjukvården identifierar, i de allra flesta fall, patienten när denne söker sjukvård, antingen kopplat till upplevelse av minnesstörning eller för andra åkommor. Det kan också vara socialtjänsten eller anhöriga som signalerar. Om patienten inte själv söker hjälp eller får hjälp av annan att söka hälso- och sjukvård kan problemen fortgå under lång tid utan att utredning görs, därmed kan patienten inte heller få tillgång till de hjälp- och stödinsatser som finns. Mörkertalet kopplat till depression och ångest bland äldre är stort, och beror bland annat på att äldre ofta drar sig för att söka hjälp för psykiska besvär, vilket även leder till underdiagnostisering. Aktiva insatser behöver utvecklas i hela länet för att minska mörkertalet. Inom närsjukvården i östra länsdelen (NSÖ) har ett omfattande utvecklingsarbete inom demensområdet bedrivits och mörkertalet har därmed minskats. Den tillgängliga statistiken baseras på den diagnossättning som sjukvårdspersonal registrerar i landstingets journalsystem Cosmic. Statistiken visar att diagnoserna depression och ångest förekommer i mycket liten omfattning när det speglas mot förväntad förekomst. Mörkertalet är stort även när det gäller demenssjukdomar och mörkertalets omfattning är inte helt klarlagt. Det är inte alla personer med en demenssjukdom som får en diagnos, särskilt inte bland de allra äldsta. Demenssjukdomar tas inte heller upp i korrekt omfattning i till exempel dödsorsaksregistret. Det finns inget som tyder på att människor som lever idag löper större risk för demens än tidigare generationer. Ändå ökar antalet personer med demenssjukdomar över hela världen eftersom antalet äldre i befolkningarna ökar. 29 Riskfaktorer för insjuknande Riskfaktorer för insjuknande i depression eller ångest De nationella riktlinjerna för depressionssjukdom och ångestsyndrom lyfter inte fram någon särskild riskgrupp/-faktor, men det finns trots detta några som bör uppmärksammas. En viktig faktor är äldres läkemedelsanvändning, vilken kan ge biverkningar i form av depressioner och/eller ångest. Dessa biverkningar kan i stor utsträckning undvikas, genom bra kontroll av läkemedelsanvändning och dess effekter Äldre personer som har förlorat anhöriga eller gått igenom traumatiska händelser är i riskzonen precis som yngre personerna som drabbas av traumatiska händelser eller svårt förluster. Allra viktigast är dock att uppmärksamma de äldre som har självmordstankar. Äldre och framför allt äldre män är på dramatiskt sätt överrepresenterade i självmordsstatistiken i Sverige. Riskfaktorer för insjuknande i demenssjukdom Icke påverkbara riskfaktorer Genetisk disposition påverkar risken att insjukna i demenssjukdom. Personer som har släktingar som har drabbats av Alzheimerssjukdom, personer med Downs syndrom och personer 29 SBU Vård av personer med demenssjukdom vad vet vi idag? (2007) 12

13 som bär på genvarianten Apolipoprotein E 4 (APOE4) löper också större risk att utveckla en demenssjukdom. Dock går ingen av dessa riskfaktorer att påverka. 30 Påverkbara riskfaktorer för att insjukna i demenssjukdom Utöver genetisk disposition, som inte kan påverkas, finns flera riskfaktorer som kan påverkas. Starkast är det vetenskapliga stödet för att behandling av högt blodtryck i medelåldern minskar risken att insjukna i en demenssjukdom. Det finns också stöd för att fysiskt aktiva personer och personer som deltar i mentalt och socialt stimulerande aktiviteter löper en mindre risk att drabbas. I övrigt är det vetenskapliga stödet för svagt för att kunna dra några säkra slutsatser om andra riskfaktorer som går att påverka. 31 Struktur och förutsättningar Verksamhetens organisation Svensk sjukvård är organiserad utifrån medicinska specialiteter, vilket ofta inte möter äldrepatienternas behov på ett optimalt sätt. Många äldre-äldre (80/85 år och äldre) är multisjuka och söker vård på grund av akuta behov, men har samtidigt en sammansatt sjukdomsbild som leder till mångfasetterade behov som kräver helhetssyn och särskild kompetens. 32 När äldre insjuknar sker det ofta akut och de uppvisar inte sällan en komplex problembild och annorlunda symtom än yngre, det beror bland annat på åldersrelaterade förändringar i olika organsystem. Det ställer krav på att patienten, dygnet runt, har tillgång till lättillgänglig medicinsk vård och omsorg som har grundläggande kunskaper om äldres behov samt tillgång till konsultativt stöd i form av geriatrisk specialistkompetens. Akutsjukvård på sjukhus är ofta inte rätt vårdnivå för dessa patienter. Vilka vårdnivåer har hand om patienterna? Hur ser vårdkedjan ut? Vårdkedja vid depression och ångest Primärvården har ansvar för omhändertagande av personer med måttliga/lindriga samt mellansvåra tillstånd av både depression och ångest. De äldre patienterna söker dock sällan vård för sina psykiska besvär, utan oftast för somatiska besvär, som professionen sedan kan identifiera ha bakomliggande psykiska orsaker. När sjukdomstillstånden bedöms vara av svår grad hanteras de i regel av specialistpsykiatrin. Även om fördelning mellan vårdnivåerna i stort sett ser likadan ut i alla länsdelarna förekommer det en viss flexibilitet i alla organisationer, inte minst i fallen då den äldre har andra somatiska eller psykiska tillstånd som påverkar även denna sjukdomsbild. Vårdkedja vid demenssjukdom De allra flesta demensutredningarna genomförs i primärvård, uppskattningsvis ca 70%. De utredningar som görs i primärvården är basala demensutredningar, vem som initierar utredning varierar, det kan vara distriktsläkare, arbetsterapeut (eller demenssjuksköterska när sådan finns på vårdcentralen). Om den basala demensutredningen inte ger tydliga besked remitteras patienten vidare till en utvidgad demensutredning inom specialistsjukvården, men även basala utredningar kan genomföras på minnesmottagning eller geriatrisk mottagning, t ex när det 30 Socialstyrelsen, Preliminär version Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom augusti Socialstyrelsen, Preliminär version Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom augusti Blomqvist m. fl. Vem styr vården?, SNS-förlag

14 gäller unga personer med misstänkt demenssjukdom. Det kan också förekomma att den basala demensutredningen genomförs på geriatrisk mottagning eller motsvarande om primärvården av någon anledning inte har möjlighet att möta patientens behov, men detta är då undantagsfall - som huvudregel genomförs de basala utredningarna i primärvården i hela länet. Organisationen ser olika ut i de fyra länsdelarna, men oavsett detta får patienten tillgång till geriatrisk specialistkompetens vid utvidgad demensutredning. Uppföljningen av demenssjukas hälsotillstånd varierar både till innehåll och frekvens. Det kan vara en läkare eller en sjuksköterska som ansvarar för uppföljningen, men läkemedelsuppföljning är i huvudsak läkares ansvar. Vid referensgruppsmöten har det framkommit att i de fall patienten inte har något läkemedel varierar graden av uppföljning avsevärt i länet, när demenssjuksköterska finns är sannolikheten större att patienten erbjuds en uppföljning av såväl sin medicinska som sin sociala och kognitiva status. Det förekommer att patientinitiativ är en förutsättning för att uppföljning ska initieras. På vissa vårdcentraler finns en utsedd person med särskilt ansvar för demensfrågor, det kan vara en demenssjuksköterska, en arbetsterapeut eller en distriktssköterska. Förekomsten av samordnande funktion på vårdcentralen/i primärvården varierar i länet men tycks vara en viktig kvalitetsgarant för demenssjuka. För att vårdcentralerna ska kunna möta befolkningens behov av utredning, diagnostik, behandling och uppföljning är det viktigt att vårdcentralerna har tillgång till konsultativt stöd i form av så väl geriatrisk specialistkompetens som äldrepsykiatrisk kompetens. Viktigt är också att säkerställa kontinuitet, men det behöver inte vara en läkare som står för den kontinuerliga kontakten (jfr diabetessköterskorna idag och demenssköterska när sådan funktion finns på vårdcentralen.) Äldres behov av att dygnet runt ha tillgång till personal med geriatrisk kompetens är en stor utmaning för primärvården. Det är därför viktigt att säkerställa att vårdprocesserna är effektiva och att samverkan är väl utvecklad både internt i landstinget mellan olika enheter och mellan landsting och kommuner. Äldre har specifika behov som många gånger är sammansatta och mångfasetterade samtidigt som de snabbt kan förändras. Det ställer särskilda krav på huvudmännen. 33 För landstingets del är faktisk tillgång till snabb primärvårdskontakt, även för dem som på grund av sin hälsa eller livssituation inte kan komma till vårdcentralen, en viktig utmaning. Möjlighet till hembesök för dessa patienter bör därför säkerställas. Verksamhetsrepresentanter beskriver att hembesök inte alltid erbjuds, speciellt inte om patienten bor en längre bit från vårdcentralen. Finns det skillnader i hur verksamheten är organiserad i länet? Den största skillnaden avseende hur den psykiatriska verksamheten är organiserad i länet är att det i västra länsdelen finns en särskild äldrepsykiatrisk enhet, något som de andra länsdelarna idag saknar. 33 Socialstyrelsen, Vård och omsorg om äldre lägesrapport

15 Även inom demensvården finns en viktig organisatorisk skillnad som kan påverka vilken vård den enskilde får tillgång till. I centrala länsdelen finns en avdelning med särskilda vårdplatser för patienter med svåra demenssymtom. Enheten har 6 vårdplatser och är unik i länet. Är det några förändringar på gång av vem som gör vad? Utvecklingsarbete pågår kontinuerligt och det finns många kompetenta personer i länet som driver förändringsarbete som gynnar målgrupperna. En stor förändring som kan komma att påverka insatserna för dessa målgrupper är om huvudmannaskapet förändras när det gäller hemsjukvård. Regeringen aviserade i höstens budgetproposition att den kan komma att verka för en kommunalisering av hemsjukvården. Innebär verksamhetens organisation att en likvärdig vård ges i länet? Den äldrepsykiatriska enheten i västra länsdelen innebär att specialistkompetens och specialistresurs avsätts särskilt för äldres psykiska hälsa, vilket leder till att det finns utrymme att i större utsträckning uppmärksamma äldres särskilda behov. Vid jämförelse av vårdtillfällen mellan länsdelarnas specialistpsykiatri framkommer det att den äldrepsykiatriska verksamheten i västra länsdelen tar hand om över dubbelt så många äldre som är diagnostiserade med depression eller ångest än de psykiatriska verksamheterna i de andra länsdelarna. När det gäller hur demenssjukas behov av insatser möts tycks de största skillnaderna vara betingade av på vilket sätt respektive vårdcentral och kommun väljer att arbetar med att fånga upp dessa patienter och säkerställa kontinuitet och samverkan. Det finns stora variationer mellan hur vårdcentralerna arbetar. Därför bedöms det vara viktigt att utveckla stringenta styrinstrument och att detta kombineras med kompetensutveckling för medarbetare inom både landsting och kommuner. I den västra länsdelen finns en vårdprocessprogram som på ett positivt sätt tycks påverka landstingets och kommunernas samverkan omkring insatser för äldre med demenssjukdom. Förekomst av vårdprogram och vårdprocessprogram Det har under en längre tid funnits ett vårdprocessprogram för depression i den centrala länsdelen, 34 I den västra länsdelen har det också sedan länge funnits ett vårdprogram för depression och det programmet har även använts i östra länsdelen. Under de senaste åren har det pågått ett arbete som syftar till att bearbeta dessa vårdprogram till ett gemensamt vårdprogram som ska gälla i hela länet. Ett regionalt vårdprogram kommer dessutom att arbetas fram under 2010, dock utan att äldres depressioner särskilt beaktas. Inom demensområdet finns ett implementerat länsgemenensamt vårdprogram som uppdateras årligen. 35 Det finns också i viss utsträckning lokala vårdprogram på länets vårdcentraler. I den västra länsdelen finns även ett vårdprocessprogram som bedöms ha stor betydelse för insatserna till demenssjuka. Genom vårdprocessprogrammet fastställs kommun- och landstingsgemensamma riktlinjer för utredning, vård och behandling, vilket påtaglig underlättar samverkan mellan kommuner och landsting i det gemensamma ansvaret för olika vård- och omsorgsinsatser till demenssjuka. Vårdprocessprogrammet i västra länsdelen har sitt ursprung i ett politiskt uppdrag - ett uppdrag som de andra länsdelarna inte har fått. 34 Programmet heter vårdprogram för patienter med affektiva syndrom-sjukdomar

16 Förekomst av nationella riktlinjer I det följande avsnittet kommer praxis i länet att presenteras och jämföras med vad de preliminära versionerna av nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom samt vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderar. Depressionssjukdom och ångestsyndrom Riktlinjerna för depression och ångest innehåller rekommendationer inom följande områden och vid följande tillstånd: 1. Förebyggande åtgärder 2. Bemötande och omhändertagande av vårdsökande inom första linjens vård, inklusive diagnostik och bedömning av svårighetsgrad, bedömning och omhändertagande vid självmordsrisk samt uppföljning och utvärdering av behandling 3. Behandling och omvårdnad vid lindrig, måttlig samt svår eller terapiresistent depression hos barn, ungdomar, vuxna och äldre 4. Behandling och omvårdnad vid lindrig, måttlig samt svår eller terapiresistent ångestsyndrom hos barn, ungdomar, vuxna och äldre 5. Behandling och omvårdnad vid bipolär sjukdom hos barn, ungdomar, vuxna och äldre Socialstyrelsen har kommit olika långt i arbete med ovanstående rekommendationsområden. Inom området förebyggande åtgärder finns ännu så länge bara rekommendationer om insatser som inte ska göras. Det handlar om screening för depression och ångest i primärvård. Praxis i Östergötland stämmer väl överens med riktlinjens rekommendation. Rekommendationerna som handlar om behandling och omvårdnad vid bipolär sjukdom har ännu inte publicerats. Av den anledningen tas inte de bipolära sjukdomarna upp till särskild granskning i denna analys. Utöver de konkreta rekommendationerna innehåller riktlinjerna 18 kvalitetsindikatorer, varav 13 indikatorer är riktlinjespecifika. I nästa avsnitt kommer förhållande i länet att stämmas av gentemot de andra två punkterna i nationella riktlinjerna. Bemötande och omhändertagande av vårdsökande inom första linjens vård, inklusive diagnostik och bedömning av svårighetsgrad, bedömning och omhändertagande vid självmordsrisk samt uppföljning och utvärdering av behandling Omhändertagande inom första linjens vård Hög tillgänglighet och god kontinuitet i första linjens vård lyfts av Socialstyrelsen upp som det viktigaste fundamentet för god vård. Personalens kompetens är också avgörande för goda vårdresultat. God tillgänglighet till en första bedömning har högsta prioritet i de nationella riktlinjerna, samtidigt är det ofta så att äldre personer inte primärt söker hälso- och sjukvård p g a nedstämdhet eller oro. Det kan krävas flera besök för att den bakomliggande orsaken ska uppmärksammas. Vidare lyfter Socialstyrelsen, i de nationella riktlinjerna, att adekvat kompetens hos hälso- och sjukvårdens personal har avgörande betydelse. Särskilt uppmärksammas behoven av KBTutbildad personal. I Östergötland råder brist på KBT-utbildad personal. Verksamhetsföreträ- 16

17 dare framhåller att utökad kompetens inom psykiatri skulle vara värdefullt, t ex genom sjuksköterskor med specialistutbildning. De nationella riktlinjerna lyfter även fram behovet av väl fungerande kontakt mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Bilderna av hur detta fungerar i länets primärvård skiljer sig åt mellan hur samverkan sker på strategisk nivå kontra i de enskilda patientkontakterna. På strategisk nivå anser länets primärvård att samverkan i stort sätt fungerar bra, men när det gäller enskilda patientärenden så fungerar samverkan sämre. Den äldrepsykiatriska verksamheten är ojämnt fördelad inom länet vilket leder till att primärvården upplever olika god tillgång till äldrepsykiatrisk kompetens för sina patienter. Rekommendationer vid självmordsnära tillstånd hos äldre samt vid självmord Strukturerad bedömning av självmordsrisk rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Detta görs alltid vid misstänkt risk för självmord inom såväl primärvård som psykiatri. Primärvården använder skattningsinstrument, och gränssnittsdokument som reglerar när patienten behöver remitteras till psykiatrin. Dessa rutiner är väl inarbetade och det suicidpreventiva arbetet bedöms fungera väl i länet. Suicidprevention är ett område som både specialistpsykiatrin och primärvården har arbetat aktivt med, både inom respektive länsdel och landstingsgemensamt. Uppföljning och utvärdering av behandling Den högst prioriterade åtgärden i de nationella riktlinjerna, när det gäller uppföljning och utvärdering av behandling, är regelbunden läkemedelsrevision för äldre som behandlas med flera läkemedel. Primärvården i alla länsdelar framhåller vikten av detta och strukturerade årliga genomgångar genomförs i stor utsträckning, även om primärvårdsrepresentanterna uppger att det finns utrymme för förbättring. Läkemedelsrevision för äldre är dock inte så självklart inom länets psykiatri. Inom psykiatrin i västra och centrala länsdelarna uppger man att detta regelbundet sker, ofta i form av behandlingskonferenser där patientens hela läkemedelsbehandling gås igenom. Utvärdering av pågående läkemedelsbehandling av äldre med måttlig depression eller ångestsjukdom ser mycket olika ut på vårdcentralerna i Östergötland. På vissa vårdcentraler görs uppföljningar alltid av läkare. På andra vårdcentraler kan återbesök ske till läkare, kurator, sjuksköterska eller distriktssköterska. Telefonuppföljning är också vanligt förekommande eftersom det är så svårt att få utrymme för återbesöken hos läkare. Även om det strävas efter systematik i uppföljningen så ser det mycket olika ut och det är alltid behandlande läkaren som avgör. I de fall där behandlingen inte består av läkemedel utan av andra behandlingsformer så ska utvärdering också prioriteras högt. Primärvården har dock svårt att tillgodose uppföljningsbehoven även i dessa fall och precis som riktlinjerna föreskriver ska läkemedels uppföljning prioriteras högre. Riktlinjerna föreskriver att fysiska hälsokontroller ska prioriteras för äldre med långvarig depression eller ångest. Primärvården tillgodoser inte fullt ut detta behov. Inom primärvården görs en somatisk undersökning och bedömning, oftast i samband med depressionsdebuten, när den äldre söker vård för första gången. Regelbundna somatiska kontroller senare under sjukdomsförloppet förekommer sällan. Patienters och anhörigas egen aktivitet kan i vissa fall vara avgörande för att kontrollen ska ske, då detta oftast inte är en strukturerad åtgärd. I vissa fall då patienten inte själv har förmågan att söka vård eller har anhöriga som hjälper till, kallar vårdcentralen patienten. 17

18 Slutligen rekommenderar de nationella riktlinjerna att genomförande av långtidsuppföljningar ska prioriteras för att öka kvalitén i vården av patienter med kronisk sjukdom, samt att behandlingsstöd ska ges till vuxna med långvarig affektiv sjukdom. När det gäller långtidsuppföljningar så sker dessa inte regelmässigt inom primärvården för patienter med lätt/måttlig egentlig depression eller ångest. Vissa vårdcentraler som har bra bemanning har dock möjlighet att erbjuda kontinuerlig kontakt för patientgruppen. Inom specialistpsykiatrin, som har hand om svåra och terapiresistenta tillstånd, sker långtidsuppföljning strukturerat och patienter med långvariga sjukdomar erbjuds kontinuerlig uppföljning. Behandling och omvårdnad vid lindrig, måttlig samt svår eller terapiresistent depression De nationella riktlinjerna ger kognitiv beteendeterapi (KBT) högst prioritet, både vid lindrig och vid måttlig egentlig depression. När det gäller lindriga tillstånd ska i första hand datorbaserad KBT med behandlarstöd väljas och i andra hand textbaserad behandling. Psykodynamisk terapi eller fysisk aktivitet är andra behandlingsmetoder som därefter prioriteras. Först efter att alla dessa alternativ har provats rekommenderas behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI), och då bara om tidigare behandlingskrävande depression har förekommit eller andra särskilda individuella förutsättningar föreligger. Därmed ska läkemedel inte förekomma som behandlingsmetod vid lindriga depressionstillstånd annat än i undantagsfall enligt rekommendationerna. Idag är dock läkemedel förstahandsval som behandlingsmetod även för lindriga depressionstillstånd i länet. Sannolikt beror det på att tillgången till KBTbehandling är begränsad. Verksamhetsrepresentanter har påpekat att bristen på KBTkompetens i praktiken leder till att äldre inte prioriteras, eftersom man anser att yngre har större behov av den begränsade resursen för att hantera sitt liv på längre sikt. För att komma till rätta med bristen på KBT-kompetens genomförs kompetensutveckling i primärvården. Om två år beräknas primärvården ha tillgång till 28 nyutbildade steg 1-terapeuter. När det gäller måttliga egentliga depressionstillstånd bör KBT i första hand väljas som behandlingsmetod. I andra hand föreslår Socialstyrelsen läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel eller annan behandling som t ex psykologisk behandling med psykodynamisk korttidsterapi. Även reminiscensterapi kan prioriteras för behandling av äldre. Ingenstans i primärvården i Östergötland används psykodynamisk korttidsterapi eller reminiscensterapi för äldre patienter. Inom specialistpsykiatrin förekommer dessa behandlingsmetoder i viss utsträckning. När första behandling inte har gett effekt så handlar åtgärderna inom primärvården oftast om byte till ett annat läkemedel. Svåra och terapiresistenta depressionstillstånd hanteras inom psykiatrin i alla länsdelar. Primärvården remitterar dessa patienter enligt gällande rutiner. I första hand ska elektrokonvulsiv behandling (ECT) väljas för dessa depressionstillstånd och i andra hand antidepressiva läkemedel. Länets alla vuxenpsykiatriska kliniker använder ECT som behandlingsmetod men läkemedel är ändå mera frekvent förekommande som förstahandsbehandlingsalternativ och formar basen för behandling. Bedömning görs kliniskt avseende vilken behandlingsmetod som patienten ska få tillgång till. ECT är inte en helt okontroversiell metod, men den är ofta nödvändig och den enda behandlingsmetoden som hjälper. 18

19 Behandling och omvårdnad vid lindrig, måttlig samt svår eller terapiresistent ångestsyndrom För alla typer av ångestsyndrom rekommenderar de nationella riktlinjerna KBT som förstahandsbehandlingsalternativ. Både specialistpsykiatrin och primärvården i hela länet uppger att det förekommer KBT behandling, men att resurser saknas för att erbjuda KBT som första behandling. Psykiatrin i väster påpekar att i de sällsynta fall då tvångssyndrom debuterar hos äldre patienter finns tillgång till KBT, annars erbjuds det sällan som första behandling. När det gäller rekommendationer om läkemedelsbehandling så stämmer praxis i länet i stort sett överens med vilka preparat som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. De enda skillnader som förekommer gäller insatser vid måttligt tvångssyndrom där behandling med SSRI läkemedel verkar förekomma inom både primärvården och i viss mån inom psykiatrin oftare än läkemedelsbehandling med tricykliskt antidepressivt läkemedel (TCA). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Den preliminära versionen av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom innehåller rekommendationer för både resursfördelning och vård/omsorg. Syftet är att ge vägledning för beslut på gruppnivå. Socialstyrelsen förutsätter att riktlinjerna kommer att påverka resursfördelningen så att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade insatser och åtgärder än till dem som har lägre prioritet. Vissa rekommendationer är resurskrävande och driver kostnader genom att investeringar i personal och kompetens krävs. Socialstyrelsen har valt att utgå från bästa tillgängliga kunskap, vilket innebär att flera rekommendationer bygger på svagt vetenskapligt underlag, beprövad erfarenhet eller konsensus. Trots svagt vetenskapligt stöd har flera av rekommendationerna getts hög prioritet. En viktig uppgift för landstinget blir att utmönstra åtgärder som är dokumenterat ineffektiva eller medför risk för patientsäkerheten. Den preliminära versionen innehåller, utöver konkreta rekommendationer inom ett antal utvalda områden, även en beskrivning av ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för landets kommuner och landsting, samt förslag på fjorton kvalitetsindikatorer för utveckling och uppföljning. Genom att ta fram kvalitetsindikatorer vill Socialstyrelsen råda bot på den brist på datakällor som karaktäriserar demensområdet. I behovsanalysen kommer de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna som lyfts fram i riktlinjerna, liksom kvalitetsindikatorerna, bara att beröras ytligt. Dessa frågor kommer istället att ges utrymme på den regionala remisskonferensen, eftersom direkta samtal mellan verksamhetsföreträdare och ansvariga politiker bedöms vara ett mer fruktbart sätt att förhålla sig till dessa frågor samt förmedla synpunkter till Socialstyrelsen som kommer att medverka under konferensen. Praxis i Östergötland jämfört med Socialstyrelsens rekommendationer avseende vård och omsorg vid demenssjukdom I det följande avsnittet kommer landstingets praxis att jämföras med de rekommendationer som finns i den preliminära versionen av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid 19

20 demenssjukdom. Benämningen riktlinjerna används i det följande. Att följa riktlinjerna innebär flera utmaningar för landstinget speciellt inom primärvården. Inom specialistsjukvården framstår gapet som mindre. Primärvården har huvudansvaret för flera av de delar/insatser som Socialstyrelsen tar upp i riktlinjerna. God eller godtagbar överensstämmelse Av den preliminära versionen av riktlinjerna framhålls att fysisk aktivitet samt mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för att insjukna i en demenssjukdom. I Östergötland uppmärksammas detta till viss del inom primärvården, även om generella livsstilsråd tycks vara vanligast. I riktlinjerna framhålls vidare att behandling av högt blodtryck kan minska risken för demenssjukdom. Någon tydlig sammankoppling mellan demenssjukdom och högt blodtryck förekommer inte i primärvården, men högt blodtryck uppmärksammas och behandlas av andra orsaker som t ex risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Verksamhetsansvariga inom både primärvård, medicinska specialistkliniken (NSV), geriatriska mottagningen (NSÖ) och geriatriska kliniken (NSC) samt primärvårdscheferna i alla länsdelar uppger att man inom den egna verksamheten genomför demensutredningar enligt rekommendation 36. Samtidigt lyfts, från specialistklinikerna i NSÖ och NSV, kritik mot att det finns brister i primärvårdens utredningar man menar att det skulle kunna vara bättre för patienten att få sin utredning genomförd på specialistklinik istället för inom primärvård eftersom det finns brister i utredningar och diagnostisering. Det förekommer att patienter har demensdiagnos utan att basal utredning har föregått diagnos och det förekommer att patienter har felaktiga diagnoser. Dessa synpunkter kan inte vederläggas genom statistik ur våra system, utan bygger på verksamhetsansvarigas kunskap och förtrogenhet med praxis i sin respektive länsdel. Således kan de basala demensutredningarna även ses som ett utvecklingsområde. Utvecklingsområden Socialstyrelsen lyfter tre viktiga förutsättningar för god vård och omsorg; personcentrerad omvårdnad, multiprofessionellt teamarbete samt långsiktig utbildning som kombineras med praktisk träning, handledning och feedback. När det gäller personcentrerad omvårdnad är bilden entydig. Omvårdnaden om demenssjuka är inte fullt ut personcentrerad idag. Äldre som bor i ordinärt boende har en särskilt utsatt situation när många olika personer från de olika huvudmännen ger vård och omsorg. Det finns en påtaglig risk att ingen tar det sammanhållande ansvaret för att den demenssjukes sociala närverk involveras och att den demenssjuke ses som en aktiv samarbetspartner. Dessa personer/patienter blir fler och har ofta ett omfattande behov av både medicinska och sociala insatser. Om meningsfull sysselsättning saknas och det sociala skyddsnätet är svagt, samtidigt som samverkan mellan primärvård och kommun inte är tillfyllest, kommer patienten i kläm. Verksamhetsrepresentanter vittnar om detta. Multiprofessionellt teamarbete, som är centralt för kvalitet i insatserna, förekommer på sina håll, men är inte en självklar del av det dagliga arbetet. De skillnader som kan skönjas har lokala förklaringsfaktorer och är kopplade till hur varje vårdcentral, och varje kommun, väljer att organisera sig. 36 Inom primärvården sker strukturell avbildning med datortomogafi inte som rutin (prio 2 enligt rekommendation) och på geritriska mottagningen i NSÖ genomförs funktionell hjärnavbildning med SPECT inte rutinmässigt. 20

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka

Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka Behovsanalys och brukardialog 2015 Handläggare: Natalie Bertling och Sara Andersson Verksamhet: Ledningsstaben Datum: 2015-11-06 Diarienummer: HSN 2015-730 www.regionostergotland.se

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist

Läs mer

Årsrapport NOSAM 2013-01-03

Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Sammanfattning Erfarenheten av samverkan är att det finns en god vilja dock svårighet att hitta former, en ny situation att samarbeta, svårighet med aktivt deltagande och kontinuitet

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Yttrande över motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Yttrande över motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-05-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 18 1 (3) HSN 1408-1123 Yttrande över motion 2013:31 av Håkan

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer