LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun"

Transkript

1 LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU nu

2 Register 1. Inledning LOKAL MODELL för SAMVERKAN mellan PRIMÄRVÅRD - MINNESMOTTAGNING - KOMMUN 2. Rutiner för personal på dagverksamhet 3. Rutiner för demenssamordnare inom Upplands Väsby kommun 4. Rutiner för personal inom hemtjänst 5. Rutiner för personal på minnesmottagning 6. Rutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 7. Rutiner för personal på Väsby Rehab 8. Rutiner för verksamhet på Träffpunkter 9. Rutiner för distriktssköterska på vårdcentral 10. Rutiner för läkare på vårdcentral 11. Rutiner för övrig personal på vårdcentral

3 Lokal modell för: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Identifiering: Vi ska reagera på förändrat beteende Vi ska uppmärksamma nya symtom hos personer med känd demensdiagnos Vi ska samverka så att symtom och tecken vi uppmärksammat kan utredas Utredning: Vi ska utreda symtom i tidigast möjliga skede för att fastställa diagnos Vi ska ge behandling i syfte att förbättra/bibehålla psykiska och fysiska funktioner Omvårdnad och stöd: Vi ska göra en tidig behovsbedömning av stödinsatser Vi ska uppmärksamma anhörigas behov av stöd och stödja dem i deras vardag Vi ska ge trygghet och omvårdnad utifrån personens individuella möjligheter och behov Uppföljning: Vi ska regelbundet följa upp sjukdomsutvecklingen och utvärdera effekter av medicinsk behandling Vi ska regelbundet följa upp att behov av omvårdnad och stöd är tillgodosedda Vi ska följa upp att anhörigas stöd av behov är tillgodosedda

4 Bemötande I alla möten med personer med demenssjukdom är bemötandet A och O. Här är generella tips för gott möte: Presentera dig varje gång om det behövs Samtala som vuxen till vuxen men med korta och enkla meningar Ställ bara en fråga åt gången och begränsa antalet frågor Berätta istället för att ställa frågor Vägled istället för att rätta Avled, men bekräfta känslan för det som oroar eller väcker ilska Informera om en sak i taget Var lugn På nedanstående adresser finns bland annat information om demenssjukdomar, webbutbildning och litteraturtips Du kan även kontakta Demenssamordnaren i Upplands Väsby kommun för information via Väsby direkt tel

5 Rutiner för personal på dagverksamhet Samtycke För att få överrapportera och återkoppla information om personer måste alltid ett samtycke inhämtas Alla ska verka aktivt och positivt för att få samtycke för överrapportering och återkoppling mellan olika verksamheter Samtycket ska i första hand inhämtas från personen med minnessvårigheter eller demenssjukdom. Om hon/han är oförmögen att ge samtycke så ska det inhämtas från anhörig* eller laglig ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare) Vem som har givit samtycket ska dokumenteras i den sociala journalen *Som anhörig räknas person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna eller person som den enskilde anser sig ha en nära relation till Identifiering All glömska är inte demens. Demens handlar heller inte bara om glömska. Vid demenssjukdom förändras även andra förmågor som är kopplade till vårt intellekt. Vid ett normalt åldrande kan man fortfarande lära in nytt material och lösa problem. Då begränsar inte det kognitiva (mentala) förändringarna det vardagliga eller sociala livet. Vid identifiering av misstänkt demenssjukdom är de förändringar som skett över tid de viktigaste att uppmärksamma. Det är också viktigt att identifiera förändringar hos personer med redan diagnostiserad demenssjukdom. Uppmärksamma signaler med hjälp av identifieringsguiden på: - förändrat beteende - nya symtom hos personer med känd demenssjukdom Rapportera enligt rapporteringsrutinen vid misstanke om: - begynnande demenssjukdom - tilltagande funktionsnedsättning hos personer med demenssjukdom

6 Omvårdnad och stöd Kunskap och information om personen med demenssjukdom är viktig för att kunna ge ett gott bemötande och skapa en lugn och trygg miljö. Inhämta och dokumentera information Upprätta en levnadsberättelse. Gäller personer med minnessvårigheter och/eller demenssjukdom Dokumentera hur personen ska bemötas. Gäller personer med minnessvårigheter och/eller demenssjukdom Ge information om social samvaro/aktiviteter Informera om kommunens träffar till personer som kan ha glädje av att besöka dessa verksamheter Tag hjälp/samarbeta Kontakta Upplands Väsby kommuns Demenssamordnare för handledning i samband med svårhanterliga situationer Kontakta vid behov arbetsterapeut på Väsby Rehab för bedömning av stödinsatser och behov av hjälpmedel som uppmärksammats Kontakta biståndshandläggaren i de fall personen anses ha behov av utökade insatser från kommunen (Detta är endast aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan kontakta handläggaren själv. När kontakten tas ska handläggaren ges information om personens problem att klara vardagen. Biståndshandläggaren utreder därefter om behov av utökade insatser föreligger.) Anhörigstöd Informera anhörig som kan behöva stöd om Upplands Väsbys Demenssamordnare. Erbjud att förmedla anhörigas nummer till demenssamordnaren för personlig kontakt Dela ut broschyr med information om vad primärvård och kommunen kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga Uppmuntra anhöriga som kan behöva stöd av kurator eller psykolog att söka vårdcentral Informera anhöriga om verksamheten på kommunens träffpunkter

7 Identifieringsguide Minnessvårigheter Glömska kring aktuella händelser och överenskommelser Svårigheter att komma ihåg tider eller vilken dag det är Glömmer att ta eller överdoserar mediciner Svårigheter att komma ihåg om man ätit eller inte Svårigheter att känna igen ansikten eller personer i omgivningen Förlägger saker letar Gammal mat i kylen Glömmer att betala räkningar Läkemedel hämtas ej ut från apotek Förändrad personlighet Orolig Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska Ökad misstänksamhet, visar obefogad svartsjuka Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick Tappat lust och intresse för det sådant som tidigare varit viktigt t ex personer, aktiviteter, mat Språkliga svårigheter Svårt att uttrycka sig i tal och skrift Upprepar och stakar sig Avtagande förmåga att läsa och förstå, lyssna på radio och se på TV Praktiska svårigheter Svårt att hitta i välkända miljöer Svårt att använda vardagliga föremål t ex kaffebryggare, telefon, tvättmaskin eller fjärrkontroll Svårt med hygien och påklädning

8 Rapporteringsrutin Personen eller anhörig kan själv söka kontakt med vårdcentral Uppmuntra och hänvisa att söka hjälp på vårdcentral Uppmuntra och hänvisa till Upplands Väsby kommuns Demenssamordnare via tfn: Personen eller anhörig kan inte själv söka kontakt med vårdcentral eller personen önskar ingen kontakt med vårdcentralen Personen har hemsjukvård Kontakta personens distriktssköterska Distriktssköterska bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare. Vid behov kontaktar distriktssköterskan biståndshandläggaren samt hänvisar till demenssamordnaren för anhörigstöd Personen har inte hemsjukvård (eller det är inte känt om personen har det) Kontakta personens biståndshandläggare via tfn: Biståndshandläggaren kontaktar vid behov distriktssköterska samt hänvisar till demenssamordnaren för anhörigstöd. Distriktssköterskan bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare. Personen önskar ingen kontakt med vårdcentral Kontakta Upplands Väsby kommuns demenssamordnare via tfn: Demenssamordnaren försöker etablera en kontakt med personen och kontaktar vid behov distriktssköterska, biståndshandläggare samt erbjuder anhörigstöd. Distriktssköterskan bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare. Levnadsberättelse Levnadsberättelsen är ett hjälpmedel för att säkerställa att varje person med demenssjukdom ses som en individ. Levnadsberättelsen används för att beskriva den demenssjukes tidigare levnadsförhållanden, vanor och intressen. Syftet är att vårdpersonalen ska lära känna personen bättre, bemöta denne på ett individuellt sätt och stödja personens intressen och förmågor. Genom att informera sig om personens levnadshistoria kan personalen få en större förståelse för personens vanor, seder och annat som har samband med den personliga bakgrunden. Viktigt att understryka att det är frivilligt att lämna levnadsberättelse för den demenssjuke och anhöriga. Levnadsberättelsen är speciellt värdefull att använda då den demenssjuke inte själv kan ge informationen, därför är det viktigt att den upprättas i ett tidigt skede. Levnadsberättelsen följer personen från det ordinära boendet vid ev inflyttning till SÄBO.

9 Levnadsberättelse Namn: Smeknamn eller titel: Uppväxten Födelseort: Uppväxtort: Mors namn och yrke: Fars namn och yrke: Ev. Syskon och deras namn: Vänner som betytt/betyder mycket:

10 Viktiga händelser: Forts Ev. Värnplikts stad: Utbildning och yrke: I vuxen ålder Make/maka, sambo: Maken/makans, sambons yrke/arbetsplats: Barnens namn, jobb, vart dem bor:

11 Ev. Barnbarn och deras namn: Ev. Husdjur och deras namn: Eventuell djurrädsla: Favorit tidning, böcker, radio och tv-program: Intressen och hobbies du haft förr: Intressen och hobbys du har nu: Vilken är favorit musiken: Sjunger, spelar och/eller dansar:

12 Olika arbetsplatser och vad jobbet har betytt: Varit med i någon förening: Varit intresserad/ointresserad av religion: Någon svår sorg: Forts Någon känd återkommande kroppslig smärta i vuxen ålder: Personliga vanor och särskilda önskemål Vilken är favoritmaten:

13 Någon mat som ej uppskattas: Tobaksvanor: Några allergiproblem: Förmåga/förmågor jag vill bevara/klara av själv: Övrigt Vem sköter min ekonomi (namn och telefonnr): Färdtjänstkort (för ev. utflykter): Ja Nej

14 Förväntningar av din vistelse på dagverksamheten: Hjälpmedel Tekniska hjälpmedel: Hörsel/hörapparat: Syn/glasögon: Datum: Namn: Skickas till Dagverksamheten Dragonvägen 86, Upplands Väsby eller lämnas direkt till personalen på dagverksamheten. Tack på förhand, Personalen.

15 Rutiner för kommunens Demenssamordnare Samtycke För att få överrapportera och återkoppla information om personer måste alltid ett samtycke inhämtas Alla ska verka aktivt och positivt för att få samtycke för överrapportering och återkoppling mellan olika verksamheter Samtycket ska i första hand inhämtas från personen med minnessvårigheter eller demenssjukdom. Om hon/han är oförmögen att ge samtycke så ska det inhämtas från anhörig* eller laglig ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare) Vem som givit samtycket ska dokumenteras *Som anhörig räknas person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna eller person som den enskilde anser sig ha en nära relation till Identifiering Demenssamordnaren kopplas in när personen eller anhörig inte själva kan söka kontakt med vårdcentral för minnesutredning eller när personen inte önskar någon kontakt med vårdcentral Etablera kontakt med personen och vid behov kontakta distriktssköterska och/eller biståndshandläggare Utredning Intyg från pågående/slutförd demensutredning skickas efter samtycke till Demenssamordnaren i Upplands Väsby kommun, Upplands Väsby kommun Box Upplands Väsby Vid behov av skyndsam biståndsbedömning faxas intyg även till biståndshandläggaren. Återkoppla till intygsskrivaren att intyget mottagits Etablera en kontakt med personen som intyget berör Vid behov kontakta biståndshandläggaren

16 Omvårdnad och stöd Var behjälplig Var biståndshandläggare behjälplig, efter önskemål, i samband med utredning av biståndsinsatser Bistå personal på dagverksamhet, korttids- och växelvårdsboende och inom hemtjänst i samband med svårigheter att utföra beviljade insatser och i svårhanterliga situationer Hjälp hemtjänsten att bygga broar när anhöriga beviljats avlösning men insatsen inte påbörjas/blir utförd. Tag hjälp/samarbeta Kontakta vid behov arbetsterapeut på Väsby Rehab för bedömning av stödinsatser och behov av hjälpmedel som uppmärksammats Kontakta personens vårdcentral vid BPSD-problematik (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) BPSD-teamet kopplas in via remiss från vårdcentral. För remiss krävs en fastställd demensdiagnos. Det medicinska ansvaret kvarstår alltid hos remittenten. Teamet ger förslag på omvårdnadsåtgärder och medicinska rekommendationer till remittent. Teamet följer upp individärendet. Teamet kan även fungera som konsult för verksamheter. När en person med misstänkt demenssjukdom eller diagnostiserad demenssjukdom anses ha behov av stöd från kommunen men inte tycker det själv ska framtagen handlingsplan följas Anhörigstöd Utbilda och informera anhöriga Ta kontakt med anhöriga som valt att lämna sitt telefonnummer och vill bli kontaktade Dela ut broschyr med information om vad primärvård och kommunen kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga Arbete pågår med framtagande Uppmuntra anhöriga som kan behöva stöd av kurator eller psykolog att söka vårdcentral Informera anhöriga om verksamheten på kommunens träffpunkter Uppföljning Var biståndshandläggare behjälplig, efter önskemål, i samband med uppföljning av beviljade biståndsinsatser

17 Handlingsplan för när en person med misstänkt demenssjukdom eller diagnostiserad demenssjukdom inte tycker sig ha behov av stöd från kommunen Ta kontakt med eller lotsa till den biståndshandläggare som har ansvar för personen När någon inom vård och omsorg får kännedom (från t.ex. anhörig eller granne) om oro för att en person far illa, eftersom hon/han inte önskar ta emot hjälp, ska kontakt tas med den biståndshandläggare för som har ansvar för personen. Biståndshandläggaren dokumenterar anmälan Biståndshandläggaren tar ställning till om utredning enligt socialtjänstlagen ska inledas Kontakter med andra får inte tas i detta skede då det krävs ett samtycke från personen eller företrädare innan utredning enligt socialtjänstlagen kan inledas. Samtycket kan bestå av att personen inte motsätter sig kontakt. Vid behov tar biståndshandläggaren kontakt med Demenssamordnaren i Upplands Väsby kommun, via telefon eller kontakt. Biståndshandläggaren tar kontakt med distriktssköterska på den vårdcentral där personen är listad Om personen inte är listad på någon vårdcentral kontaktas vårdcentral i området där personen bor. Kommunen och primärvården dokumenterar enligt gällande lagstiftning. Primärvården ansvarar för att dokumentation finns som beskriver hur överenskommen samverkan/återkoppling ska ske under rubriken Samordnad vårdplanering. Biståndshandläggaren och distriktssköterskan gör återkommande hembesök även om personen inte öppnar Vid behov tar distriktssköterskan kontakt med distriktsläkaren

18 Biståndshandläggare, distriktssköterskan och vid behov distriktsläkare planerar återkommande träffar för täta uppföljningar tillsammans Kommunen och primärvården dokumenterar sina insatser enligt gällande lagstiftning. Primärvården ansvarar för att dokumentation finns som beskriver hur överenskommen samverkan/återkoppling ska ske under rubriken Samordnad vårdplanering. Var kreativ i kontakten med personen (se tipsruta nedan). Ta upp ärendet med kollegor för att få det belyst utifrån andras erfarenheter. Tag hjälp av andra yrkeskategorier t.ex. arbetsterapeut för att försöka etablera en kontakt. Överväg behov av att göra anmälan om god man/förvaltare. Tips på hur man kommer in till personer som inte vill ha hjälp Knacka på vänta en stund och försök igen (gå ett varv runt kvarteret) Som distriktssköterska går det ofta bra med det klassiska knepet att erbjuda blodtryckskontroll i hemmet Erbjudandet om översyn av hjälpmedel kan ibland lyckas Stanna och småprata med personen om man möter varandra på gatan eller i hissen skapa en relation

19 Rutiner för personal inom hemtjänsten Samtycke För att få överrapportera och återkoppla information om personer måste alltid ett samtycke inhämtas Alla ska verka aktivt och positivt för att få samtycke för överrapportering och återkoppling mellan olika verksamheter Samtycket ska i första hand inhämtas från personen med minnessvårigheter eller demenssjukdom. Om hon/han är oförmögen att ge samtycke så ska det inhämtas från anhörig* eller laglig ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare) Vem som givit samtycket ska dokumenteras i den sociala journalen *Som anhörig räknas person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna eller person som den enskilde anser sig ha en nära relation till Identifiering All glömska är inte demens. Demens handlar heller inte bara om glömska. Vid demenssjukdom förändras även andra förmågor som är kopplade till vårt intellekt. Vid ett normalt åldrande kan man fortfarande lära in nytt material och lösa problem. Då begränsar inte det kognitiva (mentala) förändringarna det vardagliga eller sociala livet. Vid identifiering av misstänkt demenssjukdom är de förändringar som skett över tid de viktigaste att uppmärksamma. Det är också viktigt att identifiera förändringar hos personer med redan diagnostiserad demenssjukdom. Uppmärksamma signaler med hjälp av identifieringsguiden på: - förändrat beteende - nya symtom hos personer med känd demenssjukdom Rapportera enligt rapporteringsrutinen vid misstanke om: - begynnande demenssjukdom - tilltagande funktionsnedsättning hos personer med demenssjukdom

20 Utredning Personer som inte har någon anhörig kan ha behov av att någon följer med vid besök på vårdcentral eller minnesmottagning. Vid behov påminna personen om besöket Vid behov följa med personen på besöket. Om personen behöver utökat stöd kontakta personens biståndshandläggare som gör en individuell bedömning utifrån personen ansökan Omvårdnad och stöd Kunskap och information om personen med demenssjukdom är viktig för att kunna ge ett gott bemötande och skapa en lugn och trygg miljö. Inhämta och dokumentera information Upprätta en levnadsberättelse. Gäller personer med minnessvårigheter och/eller demenssjukdom Dokumentera hur personen ska bemötas. Gäller personer med minnessvårigheter och/eller demenssjukdom Ge information om social samvaro/aktiviteter Informera om kommunens träffpunkter till personer som kan ha glädje av att besöka dessa verksamheter Beviljad promenad tid kan användas till att följa med personen till träffpunkter Tag hjälp/samarbeta Kontakta Upplands Väsby kommuns demenssamordnare för handledning i samband med svårhanterliga situationer Kontakta vid behov arbetsterapeut på Väsby Rehab för bedömning av stödinsatser och behov av hjälpmedel som uppmärksammats Kontakta biståndshandläggaren i de fall personen anses ha behov av utökade insatser från kommunen (Detta är endast aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan kontakta handläggaren själv. När kontakten tas ska handläggaren ges information om personens problem att klara vardagen. Biståndshandläggaren utreder därefter om behov av utökade insatser föreligger.) Gör gemensamma hembesök med dietist, arbetsterapeut, distriktssköterska och/eller biståndshandläggare Gemensamma hembesök kan vara aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan ta emot information/instruktion.

21 Förebygg nutritionsproblem (Utveckla program och rutiner) Utför daglig munhygien för personer som behöver hjälp och som beviljats personlig omvårdnad Kontaktpersonen ska kontakta biståndshandläggaren om personen har besvär i munhålan och behöver munhälsobedömning Personer som bor i ordinärt boende och har ett mycket stort behov av vård och omsorg stor del av dygnet eller får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) har rätt till tandvårdsintyg och munhälsobedömning Anhörigstöd Informera anhörig, som kan behöva stöd, om Upplands Väsbys Demenssamordnare. Erbjud att förmedla anhörigas nummer till demenssamordnaren för personlig kontakt Dela ut broschyr med information om vad primärvård och kommunen kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga Uppmuntra anhöriga som kan behöva stöd av kurator eller psykolog att söka vårdcentral Informera anhöriga om verksamheten på kommunens träffpunkter Uppföljning Personer som inte har någon anhörig kan ha behov av att någon följer med vid besök på vårdcentral eller minnesmottagning. Vid behov påminna personen om besöket Vid behov följa med personen på besöket. Om personen behöver utökat stöd kontakta personens biståndshandläggare som gör en individuell bedömning utifrån personen ansökan

22 Identifieringsguide Minnessvårigheter Glömska kring aktuella händelser och överenskommelser Svårigheter att komma ihåg tider eller vilken dag det är Glömmer att ta eller överdoserar mediciner Svårigheter att komma ihåg om man ätit eller inte Svårigheter att känna igen ansikten eller personer i omgivningen Förlägger saker letar Gammal mat i kylen Glömmer att betala räkningar Läkemedel hämtas ej ut från apotek Förändrad personlighet Orolig Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska Ökad misstänksamhet, visar obefogad svartsjuka Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick Tappat lust och intresse för det sådant som tidigare varit viktigt t ex personer, aktiviteter, mat Språkliga svårigheter Svårt att uttrycka sig i tal och skrift Upprepar och stakar sig Avtagande förmåga att läsa och förstå, lyssna på radio och se på TV Praktiska svårigheter Svårt att hitta i välkända miljöer Svårt att använda vardagliga föremål t ex kaffebryggare, telefon, tvättmaskin eller fjärrkontroll Svårt med hygien och påklädning

23 Rapporteringsrutin Personen eller anhörig kan själv söka kontakt med vårdcentral Uppmuntra och hänvisa att söka hjälp på vårdcentral Uppmuntra och hänvisa till Upplands Väsby kommuns demenssamordnare via tfn: Personen eller anhörig kan inte själv söka kontakt med vårdcentral Personen har hemsjukvård Kontakta personens distriktssköterska Distriktssköterska bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare. Vid behov kontaktar distriktssköterskan biståndshandläggaren samt hänvisar till demenssamordnaren för anhörigstöd Personen har inte hemsjukvård (eller det är ej känt om personen har hemsjukvård) Kontakta personens biståndshandläggare via tfn: Biståndshandläggaren kontaktar vid behov distriktssköterska samt hänvisar till demenssamordnaren för anhörigstöd. Distriktssköterskan bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare. Personen önskar ingen kontakt med vårdcentral Kontakta Upplands Väsby kommuns Demenssamordnare via tfn: Demenssamordnaren försöker etablera en kontakt med personen och kontaktar vid behov distriktssköterska, biståndshandläggare samt erbjuder anhörigstöd. Distriktssköterskan bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare. Levnadsberättelse (typ?) Levnadsberättelsen är ett hjälpmedel för att säkerställa att varje person med demenssjukdom ses som en individ. Levnadsberättelsen används för att beskriva den demenssjukes tidigare levnadsförhållanden, vanor och intressen. Syftet är att vårdpersonalen ska lära känna personen bättre, bemöta denne på ett individuellt sätt och stödja personens intressen och förmågor. Genom att informera sig om personens levnadshistoria kan personalen få en större förståelse för personens vanor, seder och annat som har samband med den personliga bakgrunden. Viktigt att understryka att det är frivilligt att lämna levnadsberättelse för den demenssjuke och anhöriga. Levnadsberättelsen är speciellt värdefull att använda då den demenssjuke inte själv kan ge informationen, därför är det viktigt att den upprättas i ett tidigt skede. Levnadsberättelsen följer personen från det ordinära boendet vid ev. inflyttning till särskilt boende (SÄBO).

24 Rutiner för minnesmottagningen på Löwenströmska sjukhuset Samtycke För att få överrapportera och återkoppla information om personer måste alltid ett samtycke inhämtas Alla ska verka aktivt och positivt för att få samtycke för överrapportering och återkoppling mellan olika verksamheter Samtycket ska i första hand inhämtas från personen med minnessvårigheter eller demenssjukdom. Om hon/han är oförmögen att ge samtycke så ska det inhämtas från anhörig* eller laglig ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare) Vem som givit samtycket ska dokumenteras i journal *Som anhörig räknas person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna eller person som den enskilde anser sig ha en nära relation till Identifiering All glömska är inte demens. Demens handlar heller inte bara om glömska. Vid demenssjukdom förändras även andra förmågor som är kopplade till vårt intellekt. Vid ett normalt åldrande kan man fortfarande lära in nytt material och lösa problem. Då begränsar inte det kognitiva (mentala) förändringarna det vardagliga eller sociala livet. Vid identifiering av misstänkt demenssjukdom är de förändringar som skett över tid de viktigaste att uppmärksamma. Det är också viktigt att identifiera förändringar hos personer med redan diagnostiserad demenssjukdom. Uppmärksamma signaler med hjälp av identifieringsguiden och frågeguiden på: - förändrat beteende - nya symtom hos personer med känd demenssjukdom Rapportera enligt rapporteringsrutinen vid misstanke om: - begynnande demenssjukdom - tilltagande funktionsnedsättning hos personer med demenssjukdom I de allra flesta fall söker personer med kognitiv svikt hjälp av andra orsaker än bristande minne. Här är det viktigt att vara lyhörd och ställa frågor. Glöm inte att lyssna in anhöriga - de ser och hör mer än vad vi hinner med på ett kort möte!

25 Det är viktigt att personer som uppvisar tecken som kan tyda på en begynnande demenssjukdom får möjlighet att själva eller genom ombud få rätt kontakt med socialtjänst och/eller hälso- och sjukvården. Om personen eller anhörig själva kan söka kontakt först med vårdcentral för en första kontakt till start av minnesutredning, uppmuntra och hänvisa att söka hjälp på berörd vårdcentral. Kommunens Demenssamordnare kopplas in när personen inte önskar någon kontakt med vårdcentral. Kommunens Demenssamordnare försöker etablera kontakt med personen, bistår med motiverande och stödjande samtal och kontaktar vid behov distriktssköterska och biståndshandläggare samt erbjuder anhörigstöd. Anhörigstöd under fasen identifiering och tidig upptäckt Om kommunens Demenssamordnare kontaktas ska olika stödåtgärder som de anhöriga önskar och/eller har behov av inventeras. Demenssamordnare erbjuder att förmedla kontakter för att möta behovet för de anhöriga, t.ex. biståndshandläggare. Vid kontakt med vårdcentralen inventeras vilket stöd de anhöriga behöver, antingen från vårdcentral, kurator/psykolog eller socialt stöd som förmedlas vidare till kommunens Demenssamordnare eller biståndshandläggare. Utredning Medicinsk- och social utredning Basal utredning Den basala demensutredningen, som i de flesta fall bör göras i primärvården, syftar till att kartlägga patientens livsomständigheter och utesluta behandlingsbara sjukdomar som depressioner, kroppsliga sjukdomar som ämnesomsättningsrubbningar, bristtillstånd, infektioner, hjärntumörer och normaltrycks hydrocephalus, samt att fastställa diagnos (Regionalt vårdprogram 2011). Vårdcentralerna har ansvar för basal utredning av demens. Ansvar och uppdrag specificeras bl. a i Stockholms läns landstings Regionalt vårdprogram för demens Bokning/kallelse I samband med tidsbokning: - Informera personen om att anhörig bör följa med. - Hemtjänst och/eller anhörig ska kontaktas om behov av ledsagning föreligger. - Uteblivna besök ska följas upp - Vid behov informera/ skicka kallelse till anhörig och/eller hemtjänst om läkartiden.

26 Husläkare på vårdcentral ansvarar för basal utredning vid misstanke om demenssjukdom. Rutinerna i VISS för basal utredning ( ska följas. MMT, Klock test och anhörigintervju kan ha förberetts av distriktssköterska eller av arbetsterapeut inför läkarbesöket. Ifyllda blanketter för MMT och Klock test ska scannas in i journalen. Alla patienter med misstänkt demenssjukdom ska remitteras till arbetsterapeut för Funktions- och aktivitetsbedömning. I remissen ska följande anges: kontaktuppgifter till anhöriga, ev. hemtjänst utförare och ev. behov av tolk. Utredningar som leder till demensdiagnos registreras i SveDem efter att samtycke inhämtats. Eventuellt läkemedel sätts in för att förbättra/behålla kognitiv funktion och dämpa eventuella sekundära symtom Konsultera minnesmottagningen på Löwenströmska sjukhuset Geriatrik vid behov Ställning ska tas till: - Utlåtande till Länsstyrelsen angående körkortsinnehav, alternativt att patienten kan remitteras till Trafikmedicinskt Centrum vid Geriatriska kliniken, Huddinge. - Anmälan till polismyndigheten om hinder för innehav av skjutvapen föreligger. - Läkarintyg för godeman/förvaltare/färdtjänst. - Transportstyrelsen angående flygcertifikat. Vid diagnos ska namn och telefonnummer till biståndshandläggare som ansvarar för den dag i månaden då personen är född och, en kontaktperson på vårdcentral lämnas till personen och dess anhörig samt dokumenteras i journal. Detta kan även vara aktuellt innan demensdiagnos hunnit fastställas. Om personen önskar få hjälp av kommunen efter inhämtat samtycke skrivs ett Diagnosintyg av husläkare som skickas till Biståndshandläggare enheten och Demenssamordnare på Kundvalskontoret i Upplands Väsby kommun. Vid behov ska remiss skickas till minnesmottagningen på Löwenströmska sjukhuset Geriatrik för Utvidgad utredning efter slutförd Basal demensutredning. Remissen ska innehålla: - Frågeställning/remissorsak - sammanfattning av basaldemensutredning - Lab svar, CT-svar och funktions- och aktivitetsbedömning - Kopia av MMT och Klock test eller genom att hänvisa till scannade dokument i journalen (TC) - Kontaktuppgifter till anhöriga, ev. hemtjänst utförare och ev. behov av tolk - Ange Patientens samtycke att vi läser i journalen (TC)

27 Utvidgad utredning Efter utförd basal utredning om man inte finner behandlingsbar sjukdom, eller patienten ej tillfrisknar efter behandling bör patienten genomgå utvidgad demensutredning. Likaså om den basala utredningen inte gett tillräcklig information för att fastställa diagnos (Regionalt vårdprogram 2011). Rutiner för minnesmottagningen på Löwenströmska sjukhuset Geriatrik Ansvarig specialist på minnesmottagningen på Löwenströmska sjukhuset Geriatrik ansvarar för utvidgad utredning. I samband med tidsbokning: Samma som vid basal utredning. Rutinerna i VISS för basal utredning ( ska följas. Ställning ska tas till: Patienten återremitteras till vårdcentralen efter avslutad kontakt. Remissvaret ska innehålla: Vid diagnos ska namn och telefonnummer till Biståndshandläggare som ansvarar för den dag i månaden då personen är född, och en kontaktperson på minnesmottagningen lämnas till personen och dess anhörig samt dokumenteras i journal. Detta kan även vara aktuellt innan demensdiagnos hunnit fastställas. Om personen önskar få hjälp av kommunen efter inhämtat samtycke skrivs ett Diagnosintyg av ansvarig specialist. Intyget skickas till avdelningen för myndighetsutövning på Kundvals kontoret i Upplands Väsby kommun. Anhörigstöd för minnesmottagningen på Löwenströmska sjukhuset Geriatrik Erbjuder att förmedla anhörigas nummer till kommunens Demenssamordnare för personlig kontakt. Erbjuder informationsträffar (som är vid två tillfällen) till samtliga anhöriga vars närstående har fått en demensdiagnos och personen följs upp på minnesmottagningen. Sjuksköterskan på minnesmottagningen ringer till patient/anhöriga ca en vecka efter att patienten har fått sin diagnos. Sjuksköterskan följer upp hur de mår, om de har uppfattat allt läkaren har sagt, och upprepar informationen de redan har fått om behov finns. Erbjuder vid behov samtal till Psykolog och Kurator. Delar ut broschyr med information om vad landstinget och Upplands Väsby kommun kan erbjuda personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga. Informerar om frivilligorganisationerna, t.ex. Träffpunkten.

28 Omvårdnad och stöd Beteendemässiga och psykiska problem vid demenssjukdom (BPSD) Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom. BPSD omfattar en rad olika symtom som har två saker gemensamt-de orsakar stort lidande för personer med demenssjukdom och är ofta särskilt svåra att möta för anhöriga och vårdpersonal. Det kan handla om beteendemässiga symtom som aggressivitet, skrik, vandring, plockande eller störd dygnsrytm och psykiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, ångest eller depression (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens 2010). Husläkare ansvarar för behandling av beteendemässiga och psykiska problem (BPSD) hos personer med demensdiagnos och eventuell remiss till BPSD teamet. För remiss krävs en fastställd demensdiagnos. Det medicinska ansvaret kvarstår hos remittent. Teamet ger förslag på olika omvårdnads åtgärder och medicinska rekommendationer till remittent. Teamet följer upp individärendet. Teamet kan även fungera som konsult för verksamheterna. Kommunens demenssköterska handleder personal på dagverksamheter, korttidsboenden och inom hemtjänsten i samband med svårigheter att utföra beviljade insatser och svårhanterliga situationer. Biståndshandläggare kontaktas om behov av utökade/extra hjälpinsatser föreligger. Bedömer patientens behov av stöd i läkemedelshantering. Vid behov skickar remiss till arbetsterapeut på primärvårds rehab för bedömning av stödinsatser och behov av hjälpmedel som uppmärksammats. Kontaktar biståndshandläggaren i de fall personen anses ha behov av utökat stöd från kommunen. Detta är endast aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan kontakta handläggaren. När kontakten tas ska kontaktpersonen informera handläggaren om personens problem att klara vardagen. Biståndshandläggaren tar ställning till om en utredning ska inledas. Behov av social samvaro/aktiviteter Informera om Upplands Väsby kommuns träffpunkter för personer som kan ha glädje av att besöka verksamheten Behov av stöd från kommunen Kontakta biståndshandläggaren i de fall personen har behov av stöd/utökat stöd från kommunen Kontakta vid behov Demenssamordnare via Tel: Kontakta hemtjänst utförarens samordnare om behov av gemensamt hembesök föreligger Är aktuellt då patient eller anhörig inte själva kan ta emot information/instruktion När en person med misstänkt demenssjukdom eller diagnostiserad demenssjukdom anses ha behov av stöd från kommunen men inte tycker det själv ska framtagen handlingsplan följas

29 Anhörigstöd Informera anhörig som kan behöva stöd om Upplands Väsbys demenssamordnare. Erbjud att förmedla anhörigas telefonnummer till Demenssamordnare för personlig kontakt Dela ut broschyr med information om vad primärvård och kommunen kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga Uppmuntra anhöriga som kan behöva stöd av kurator eller psykolog att söka vårdcentral Informera anhöriga om verksamheten på kommunens träffpunkter Uppföljning Medicinsk och social uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010). Medicinsk uppföljning Rutiner till Vårdcentral Personen som har fått demensdiagnos på vårdcentralen eller återremitterats från minnesmottagningen ska följas upp årligen eller vid behov. Bokning/kallelse Ansvaret för tidsbokning ska inte ligga på personen eller anhöriga. I samband med tidsbokning: - Informera personen om att anhörig bör följa med. - Hemtjänst och/eller anhörig ska kontaktas om behov av ledsagning föreligger. - Uteblivna besök ska följas upp. - Vid behov informera anhörig och/eller hemtjänst om läkartiden. Uppföljning Utför funktions- och aktivitetsbedömning enligt remiss från läkare på vårdcentral samt bedöm behov av hjälpmedel Följ upp insatser.. Följ upp nutritionsåtgärder.. Remissvar Återkoppla till remittent - vilka funktioner som har förändrats samt på vilket sätt minnessvårigheterna tar sig i uttryck - resultat

30 Identifieringsguide Minnessvårigheter Glömska kring aktuella händelser och överenskommelser Svårigheter att komma ihåg tider eller vilken dag det är Glömmer att ta eller överdoserar mediciner Svårigheter att komma ihåg om man ätit eller inte Svårigheter att känna igen ansikten eller personer i omgivningen Förlägger saker letar Gammal mat i kylen Glömmer att betala räkningar Läkemedel hämtas ej ut från apotek Förändrad personlighet Orolig Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska Ökad misstänksamhet, visar obefogad svartsjuka Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick Tappat lust och intresse för det sådant som tidigare varit viktigt t ex personer, aktiviteter, mat Språkliga svårigheter Svårt att uttrycka sig i tal och skrift Upprepar och stakar sig Avtagande förmåga att läsa och förstå, lyssna på radio och se på TV Praktiska svårigheter Svårt att hitta i välkända miljöer Svårt att använda vardagliga föremål t ex kaffebryggare, telefon, tvättmaskin eller fjärrkontroll Svårt med hygien och påklädning

31 Frågeguide Nedanstående frågor ska användas som standard frågor till alla personer 70 år eller äldre Frågorna ska formuleras på ett sådant sätt att de passar in naturligt i samtalet med personen 1. Fråga om upplevelse av minnesförändring Syftet med frågan är att ta reda på om personen upplever att minnet försämrats. 2. Fråga om upplevelse av att utföra vardagssysslor/aktiviteter Syftet med frågan är att ta reda på om personen upplever svårigheter att använda de vardagsföremål som hon/han brukar använda t.ex. kaffebryggare, telefon eller fjärrkontroll. 3. Fråga om viktförändring Syftet med frågan är att få reda på om personen ofrivilligt gått ned i vikt. För att ta reda på en eventuell viktnedgång kan antingen direkta frågor ställas eller så observeras följande: Löst sittande kläder, bälte/skärp Löst sittande ringar Rapporteringsrutin Personen eller anhörig kan själv söka kontakt med vårdcentral Uppmuntra och hänvisa att söka hjälp på vårdcentral Uppmuntra och hänvisa till Upplands Väsby kommuns Demenssamordnare via tfn: Personen eller anhörig kan inte själv söka kontakt med vårdcentral Kontakta distriktssköterska samt hänvisa till Upplands Väsby kommuns Demenssamordnare för anhörigstöd via tel Distriktssköterskan bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare. Personen önskar ingen kontakt med vårdcentral Kontakta Upplands Väsby kommuns Demenssamordnare via tel Demenssamordnaren försöker etablera en kontakt med personen och kontaktar vid behov distriktssköterska, biståndshandläggare samt erbjuder anhörigstöd. Distriktssköterskan bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare.

32 Handlingsplan för när en person med misstänkt demenssjukdom eller diagnostiserad demenssjukdom inte tycker sig ha behov av stöd från kommunen Ta kontakt med eller lotsa till den biståndshandläggare som har ansvar för personen När någon inom vård och omsorg får kännedom (från t.ex. anhörig eller granne) om oro för att en person far illa, eftersom hon/han inte önskar ta emot hjälp, ska kontakt tas med den biståndshandläggare som har ansvar för personen. Biståndshandläggaren dokumenterar anmälan Biståndshandläggaren tar ställning till om utredning enligt socialtjänstlagen ska inledas Kontakter med andra får inte tas i detta skede då det krävs ett samtycke från personen eller företrädare innan utredning enligt socialtjänstlagen kan inledas. Samtycket kan bestå av att personen inte motsätter sig kontakt. Vid behov tar biståndshandläggaren kontakt med demenssamordnaren i Upplands Väsby kommun via tfn: Biståndshandläggaren tar kontakt med distriktssköterska på den vårdcentral där personen är listad Om personen inte är listad på någon vårdcentral kontaktas vårdcentral i området där personen bor. Kommunen och primärvården dokumenterar enligt gällande lagstiftning. Primärvården ansvarar för att dokumentation finns som beskriver hur överenskommen samverkan/återkoppling ska ske under rubriken Samordnad Vårdplanering-. Biståndshandläggaren och distriktssköterskan gör återkommande hembesök även om personen inte öppnar Vid behov tar distriktssköterskan kontakt med distriktsläkaren Biståndshandläggare, distriktssköterskan och vid behov distriktsläkare planerar återkommande träffar för täta uppföljningar tillsammans Kommunen och primärvården dokumenterar sina insatser enligt gällande lagstiftning. Primärvården ansvarar för att dokumentation finns som beskriver hur överenskommen samverkan/återkoppling ska ske under rubriken Samordnad vårdplanering.

33 Var kreativ i kontakten med personen (se tipsruta nedan). Ta upp ärendet med kollegor för att få det belyst utifrån andras erfarenheter. Ta hjälp av andra yrkeskategorier t.ex. arbetsterapeut eller demenssamordnaren för att försöka etablera en kontakt. Överväg behov av att göra anmälan om god man/förvaltare. Tips på hur man kommer in till personer som inte vill ha hjälp Knacka på vänta en stund och försök igen (gå ett varv runt kvarteret) Som distriktssköterska går det ofta bra med det klassiska knepet att erbjuda blodtryckskontroll i hemmet Erbjudandet om översyn av hjälpmedel kan ibland lyckas Stanna och småprata med personen om man möter varandra på gatan eller i hissen skapa en relation

34 Rutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning Samtycke För att få överrapportera och återkoppla information om personer måste alltid ett samtycke inhämtas Alla ska verka aktivt och positivt för att få samtycke för överrapportering och återkoppling mellan olika verksamheter Samtycket ska i första hand inhämtas från personen med minnessvårigheter eller demenssjukdom. Om hon/han är oförmögen att ge samtycke så ska det inhämtas från anhörig* eller laglig ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare) Vem som givit samtycket ska dokumenteras (gäller inte personer som inte ansökt om eller beviljats insatser) *Som anhörig räknas person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna eller person som den enskilde anser sig ha en nära relation till Identifiering All glömska är inte demens. Demens handlar heller inte bara om glömska. Vid demenssjukdom förändras även andra förmågor som är kopplade till vårt intellekt. Vid ett normalt åldrande kan man fortfarande lära in nytt material och lösa problem. Då begränsar inte det kognitiva (mentala) förändringarna det vardagliga eller sociala livet. Vid identifiering av misstänkt demenssjukdom är de förändringar som skett över tid de viktigaste att uppmärksamma. Det är också viktigt att identifiera förändringar hos personer med redan diagnostiserad demenssjukdom. Uppmärksamma signaler med hjälp av identifieringsguiden och frågeguiden på: - förändrat beteende - nya symtom hos personer med känd demenssjukdom Rapportera enligt rapporteringsrutinen vid misstanke om: - begynnande demenssjukdom - tilltagande funktionsnedsättning hos personer med demenssjukdom

35 Utredning Medicinsk utredning Personer som inte har någon anhörig kan ha behov av att någon följer med vid besök på vårdcentral eller minnesmottagning. Gör en individuell bedömning, utifrån ansökan, om personen är i behov av följeslagare Omvårdnad och stöd Utred skyndsamt Intyg från pågående/slutförd demensutredning skickas efter samtycke till Demenssamordnaren i Upplands Väsby kommun via Kund Vals Kontoret. Vid behov av skyndsam biståndsbedömning faxas intyg även till biståndshandläggaren. Påskynda biståndsbedömningen då ett intyg inkommit från läkare på vårdcentral eller minnesmottagning Återkoppla till intygsskrivaren att intyget mottagits Tag hjälp/samarbeta Tillvarata anhörigas kompetens kring personen i samband med utredning Ge möjlighet för anhöriga till enskilt samtal vid behov Kontakta vid behov Demenssamordnaren via tfn: Vid behov kontakta arbetsterapeut på Väsby Rehab tel för bedömning av stödinsatser och behov av hjälpmedel som uppmärksammats Lämna information Dokumentera kontaktuppgifter på personens hemtjänst utförare i beställningar till korttids/ Växelvårds boende Meddela den vårdcentral där personen är listad då korttids/växelvårdsboende beviljats Förebygg och åtgärda nutritionsproblem (Utveckla program och rutiner) Följ rutin för munhälsobedömning och utfärdande av tandvårdsintyg Personer som bor i ordinärt boende och har ett mycket stort behov av vård och omsorg stor del av dygnet eller får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) har rätt till tandvårdsintyg och munhälsobedömning När en person med misstänkt demenssjukdom eller diagnostiserad demenssjukdom anses ha behov av stöd från kommunen men inte tycker det själv ska framtagen handlingsplan följas

36 Anhörigstöd Informera anhörig som kan behöva stöd om Upplands Väsbys Demenssamordnare. Erbjud att förmedla anhörigas nummer till Demenssamordnaren för personlig kontakt Dela ut broschyr med information om vad primärvård och kommunen kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga Uppmuntra anhöriga som kan behöva stöd av kurator eller psykolog att söka vårdcentral Informera anhöriga om verksamheten på kommunens träffpunkter Informera om anhörigstöd i samband med att en person med demensdiagnos beviljas särskilt boende (SÄBO) Uppföljning Uppföljning av beviljade biståndsinsatser och anhörigstöd Följ upp att behov av omsorg och stöd är tillgodosedda vid behov eller minst en gång per år Kontakta vid behov Demenssamordnaren via tfn: Följ upp att anhörigas behov av stöd är tillgodosedda Medicinsk utredning Personer som inte har någon anhörig kan ha behov av att någon följer med vid besök på vårdcentral eller minnesmottagning. Gör en individuell bedömning, utifrån ansökan, om personen är i behov av följeslagare

37 Identifieringsguide Minnessvårigheter Glömska kring aktuella händelser och överenskommelser Svårigheter att komma ihåg tider eller vilken dag det är Glömmer att ta eller överdoserar mediciner Svårigheter att komma ihåg om man ätit eller inte Svårigheter att känna igen ansikten eller personer i omgivningen Förlägger saker letar Gammal mat i kylen Glömmer att betala räkningar Läkemedel hämtas ej ut från apotek Förändrad personlighet Orolig Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska Ökad misstänksamhet, visar obefogad svartsjuka Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick Tappat lust och intresse för det sådant som tidigare varit viktigt t ex personer, aktiviteter, mat Språkliga svårigheter Svårt att uttrycka sig i tal och skrift Upprepar och stakar sig Avtagande förmåga att läsa och förstå, lyssna på radio och se på TV Praktiska svårigheter Svårt att hitta i välkända miljöer Svårt att använda vardagliga föremål t ex kaffebryggare, telefon, tvättmaskin eller fjärrkontroll Svårt med hygien och påklädning

38 Frågeguide Nedanstående frågor ska användas som standard frågor till alla personer 70 år eller äldre vid Hembesök Förebyggande hembesök Frågorna ska formuleras på ett sådant sätt att de passar in naturligt i samtalet med personen 4. Fråga om upplevelse av minnesförändring Syftet med frågan är att ta reda på om personen upplever att minnet försämrats. 5. Fråga om upplevelse av att utföra vardagssysslor/aktiviteter Syftet med frågan är att ta reda på om personen upplever svårigheter att använda de vardagsföremål som hon/han brukar använda t.ex. kaffebryggare, telefon eller fjärrkontroll. 6. Fråga om viktförändring Syftet med frågan är att få reda på om personen ofrivilligt gått ned i vikt. För att ta reda på en eventuell viktnedgång kan antingen direkta frågor ställas eller så observeras följande: Löst sittande kläder, bälte/skärp Löst sittande ringar

39 Rapporteringsrutin Personen eller anhörig kan själv söka kontakt med vårdcentral Uppmuntra och hänvisa att söka hjälp på vårdcentral Uppmuntra och hänvisa till Upplands Väsby kommuns Demenssamordnare via tfn: Personen eller anhörig kan inte själv söka kontakt med vårdcentral Kontakta distriktssköterska samt hänvisa till Upplands Väsby kommuns Demenssamordnare för anhörigstöd via tel Distriktssköterskan bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare. Personen önskar ingen kontakt med vårdcentral Kontakta Upplands Väsbys Demenssamordnare via Tel Demenssamordnaren försöker etablera en kontakt med personen och kontaktar vid behov distriktssköterska, biståndshandläggare samt erbjuder anhörigstöd. Distriktssköterskan bokar in ett patientbesök och kontaktar distriktsläkare.

40 Handlingsplan för när en person med misstänkt demenssjukdom eller diagnostiserad demenssjukdom inte tycker sig ha behov av stöd från kommunen Ta kontakt med eller lotsa till den biståndshandläggare som har ansvar för personen När någon inom vård och omsorg får kännedom (från t.ex. anhörig eller granne) om oro för att en person far illa, eftersom hon/han inte önskar ta emot hjälp, ska kontakt tas med den biståndshandläggaren som har ansvar för personen. Biståndshandläggaren dokumenterar anmälan Biståndshandläggaren tar ställning till om utredning enligt socialtjänstlagen ska inledas Kontakter med andra får inte tas i detta skede då det krävs ett samtycke från personen eller företrädare innan utredning enligt socialtjänstlagen kan inledas. Samtycket kan bestå av att personen inte motsätter sig kontakt. Vid behov tar biståndshandläggaren kontakt med Demenssamordnaren i Upplands Väsby kommun tfn: Biståndshandläggaren tar kontakt med distriktssköterska på den vårdcentral där personen är listad Om personen inte är listad på någon vårdcentral kontaktas vårdcentral i området där personen bor. Kommunen och primärvården dokumenterar enligt gällande lagstiftning. Primärvården ansvarar för att dokumentation finns som beskriver hur överenskommen samverkan/återkoppling ska ske under rubriken Samordnad vårdplanering. Biståndshandläggaren och distriktssköterskan gör återkommande hembesök även om personen inte öppnar Vid behov tar distriktssköterskan kontakt med distriktsläkaren

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Lokala samverkansrutiner För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Innehållsförteckning Till dig som i ditt arbete möter personer med kognitiva nedsättningar eller demenssjukdom

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna

MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad

Läs mer

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun

Hemvården. Kävlinge kommun. e kommun Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Lokal modell för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Lokal modell för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Lokal modell för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Sollentuna kommun En struktur för informationsöverföring och samverkan mellan olika verksamheter kring personer med demenssjukdom

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Lokal handlingsplan för demensvård

Lokal handlingsplan för demensvård Lokal handlingsplan för demensvård Ulricehamns kommun och primärvård Innehåll: Bakgrund, mål, syfte, utvärdering Utredning, uppföljning Dagverksamhet Inflyttning till särskilt boende BPSD beteendemässiga

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende 2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium

Läs mer

Välkommen till Lärkans Förskola!

Välkommen till Lärkans Förskola! Tomelilla kommun Barn och Utbildning LÄRKANS FÖRSKOLA Välkommen till Lärkans Förskola! Skomakaregatan 10 273 36 Tomelilla 0417-181 65 150710 På Lärkans Förskola lär och utvecklas vi tillsammans Vår verksamhet

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Lokal modell för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom samt stöd till deras anhöriga

Lokal modell för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom samt stöd till deras anhöriga 2012-04-02, rev 2012-04-20 Lokal modell för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom samt stöd till deras anhöriga Ekerö kommun 2012-2013 Lokal modell Ekerö plattform Inledning - lokal

Läs mer

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i

Läs mer

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Anhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan

Läs mer

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard

Läs mer

Levnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom.

Levnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom. Levnadsberättelse Levnadsberättelsen bidrar till en individanpassad vård och omsorg genom att personalen bättre lär känna den äldre personen. Personalen får kunskap om vem personen var och vem personen

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Överenskommelser om vård och omsorg för äldre, KSLrekommendation

Överenskommelser om vård och omsorg för äldre, KSLrekommendation SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 AN-2015/369.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nilsson, Sofia Sofia.Nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämden Överenskommelser om vård

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Föredragande borgarrådet Ewa Samuelsson anför följande.

Föredragande borgarrådet Ewa Samuelsson anför följande. PM 2009: RVI (Dnr 327-1364/2009) Avtalsmall avseende läkarinsatser i särskilda boenden och daglig verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen 26 d Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län Förlängd

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska

Läs mer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder

Läs mer

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun

Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun 1 Reviderad handlingsplan 2014, Sn 2014-01-29 4 Handlingsplan för demensvård i Vingåkers kommun Denna plan ska revideras minst en gång under varje mandatperiod. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

Information om Torsås kommuns

Information om Torsås kommuns 1(12) Information om s Omsorg för äldre och funktionshindrade Foto: Johan Blomqvist. Potatissättning på Olssonska gården -06. 2(12) Insatser för äldre och funktionshindrade som ges med stöd av Socialtjänstlagen

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Anhörigstöd i Mjölby kommun Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Välkommen till. Björkens demenscentra. Höörs Kommun

Välkommen till. Björkens demenscentra. Höörs Kommun Välkommen till Björkens demenscentra Höörs Kommun Välkommen till Björkens demenscentra Björkens demenscentra invigdes i december 2007. Utmärkande för demenscentrat är att det bedrivs i antroposofisk anda

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT

Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Sida 1(7) Riktlinje Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Mats Elm Telefon 0708-44 24 76 E-post mats.elm@vgregion.se Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Riktlinjen är

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008)

Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående (2008) Vård- och omsorgsnämndens handling nr 25/2008 Monika Hammertjärn 2008-04-09 704-5300-2008 0155-26 41 18 Datum Dnr 1(5) Ansökan om medel för vidareutveckling av stöd till anhöriga som hjälper och vårdar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Instruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst

Instruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsområde Äldreomsorg Karlstad 2013-04-12 Verksamhetsutvecklare Reviderad 2013-09-11, 2015-12-21 Instruktion för Genomförandeplan inom hemtjänst Bakgrund En genomförandeplan

Läs mer

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport

Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport Demensvård och omsorg 150401-151231 Slutrapport 1 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 Handlingsplan 3 RESULTAT Projektplan 3 Demensråd 4 Samverkan länsdelsgrupper 4 Utbildningar 4-8 Övriga aktiviteter 9-10

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska 6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,

Läs mer

Att vända intresset bort från dörrarna

Att vända intresset bort från dörrarna Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för

Läs mer