Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016
|
|
- Monica Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet
2 Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval Mix av offentliga och privata vårdcentraler Listning (ekonomisk) till vårdcentral (ej allmänläkare) Flera andra kompetenser på vårdcentral Sjuksköterskor viktiga för triagering och mottagning (asmta/kol, diabetes m m) Kronisk brist på allmänläkare
3 Ersättning till vårdcentraler Principer varierar mellan landsting Hög andel kapiteringsersättning (70-90 procent) Justerad utifrån vårdtyngd och socioekonomi Avdrag/tillägg för s.k. täckningsgrad (andel besök på primärvårdsnivå) Besöksersättning motsvarande patientavgifter (ca 150 SEK) Mindre andel (3-4 procent) målrelaterad ersättning (pay-for-performance)
4 Exempel Region Skåne Basersättning per listad individ = 242 SEK/månad Justerad utifrån ACG (Adjusted Clinical Groups) (80%) och CNI (Care Need Index) (20%) Relativ viktning utifrån genomsnittligt värde för alla vårdcentraler i Region Skåne Justering utifrån täckningsgrad Avdrag/tillägg på ersättning med 1,6 procent för varje procents avvikelse från 63 procent Ersättning för vissa hembesök (läkare), läkemedelsgenomgångar, demensutredningar Målrelaterad ersättning
5 Målrelaterad ersättning i Skåne 2016 Urval indikatorer från generellt uppföljningssystem Max 3-4 procent av totala intäkter Olika utformning av ekonomiska belöningar/sanktioner De som når målen delar på pott; avdrag om mål inte nås Exempel på målområde Totalt antibiotikatryck Indikator Recipe/ 1000 listade Olämpliga läkemedel för äldre DDD/1000 listade 75+ Kontinuitet läkarbesök Telefontillgänglighet Minskat antal besök på sjukhusens akutmottagningar Andel patienter med minst 3 besök/år som träffar samma läkare Svar inom viss tid Antal besök utan inläggning/1000 listade Oplanerade återinskrivningar Återinskrivning inom 30d/1000 listade 65+
6 Ersättning till svensk primärvård hur fungerar det i praktiken? Argument Mycket god kostnadskontroll Riskjusterad kapitering innebär att vårdgivare inte bestraffas vid listning av patienter med stora behov Möjligheter att rikta särskilda insatser mot patienter med stora behov Stora frihetsgrader för vårdgivare Praktik Produktivitet? Skimping? Betydelse av CNI-ersättning på etableringsmönster bland privata vårdgivare? Vad gör man med den extra CNI-ersättningen? Vilken betydelse har MRE?
7 Hur påverkar CNI ersättningen privata etableringar? CNI-ersättningen ökar antalet privata etableringar i områden högre CNI (> 1,0) jämfört med områden med lägre CNI (< 1,0). CNI-ersättningen ingen extra effekt i form av fler etablerade privata vårdcentraler. CNI-ersättning ger (viss) omfördelning av nya etableringar; från områden med relativt lågt CNI till områden med relativt högt CNI. Anell, Dackehag, Dietrichson. Does risk-adjusted payment influence primary care providers decision on where to set up practices? (manuscript in progress)
8 Heterogen effekt CNI-ersättning ger fler privata vårdcentraler i områden med CNI mellan 1,0 och 1,8 medan effekten är noll eller väldigt liten i områden med högre CNI Skattningar med intervallindikatorer för CNI
9 Kvalitativ jämförelse Skåne, Västra Götaland och Stockholm Region Skåne: CNI-ersättning berör alla vårdcentraler flest nya privata vårdcentraler med CNI-vikt mellan 1-2 Västra Götaland: CNI-ersättning över tröskelvärde (> 2,5) flest nya privata vårdcentraler med CNI-vikt > 2 Stockholm: ingen CNI-ersättning (före 2015)
10 Fler offentliga vårdcentraler med relativt högt CNI i Region Skåne år 2015
11 Verksamheter i områden med hög CNI har särskilda förutsättningar och krav enligt verksamhetschefer Patienter saknar möjligheter att uttrycka sig på svenska eller engelska Bristande förståelse för svenska samhället och hur vården fungerar Kraven på god tillgänglighet, att träffa läkare, remiss, sjukskrivning etc inte sällan höga Besöken blir komplexa, tar lång tid Försök att verka förebyggande, lokala kontakter
12 Total rörelsemarginal (%) och CNI för offentliga vårdcentraler åren
13 Erfarenheter av MRE: Exempel mest sjuka äldre Integrerad vård till sköra äldre kan förbättra hälsotillstånd och reducera onödigt utnyttjande av sjukhusvård Prestationsbaserad ersättning från staten; målrelaterad ersättning i landstingen Studie av primärvård i Region Skåne Kvalitativ studie ( ranking exercise ) Regression modeller Anell A, Glenngård A. The use of outcome and process indicators to incentivize integrated care for frail older people. A case study of primary care services in Sweden. International Journal of Integrated Care 2014; Oct-Dec.
14 Explanatory model with visits to emergency unit without admission per 1000 ind. > 75 years as the dependent variable. Variable Beta Sig (p-value) (standardized) Constant 12,487,000 District: Mid=1, Other=0-8,668,000 District: North East=1, Other=0-3,742,000 Socioeconomic status (CNI) 3,186,002 Adjusted R2 0,425 Observations (nr of providers) 145
15
16
17
18 Huvudsakliga problem med olika typer av indikatorer Risk för att fel enheter belönas vid användning av resultatindikatorer Ofta svårt att definiera och mäta resultat (utfall) Risk-justering, attribution, slumpmässig variation Begränsningar även med processindikatorer Evidens? Manipulation Protokollstyrd vård ( reaching target but missing the point ) Undanträngning Anell A. (2014) Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Lund, KEFU.
19 Mycket kritik mot MRE (och ekonomisk styrning ) från professionen Professioner har stort mått av inre motivation Externa incitament (t ex ekonomisk belöning/sanktion) kan påverka motivation på flera sätt Hidden cost of control Styrningens signaleffekt Hidden cost of reward icke-avsedd påverkan på normer Deci EL, Koestner R, Ryan RM. (1999) A meta-analytic review of experiments examining the effects of extrinsic rewards on intrinsic motivation. Psychological Bulletin; 125: Falk A, Kosfeld M. (2006) The hidden cost of control. The American Economic Review; 96(5): Gneezy U, Rustichini A. (2000) Pay enough or don t pay at all. The Quarterly Journal of Economics; August:
Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad är kvalitet i vården? Quality of care for individual patients: 1) Access
Läs merStyrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Tre faser i utvecklingen av nationella hälsooch sjukvårdssystem 1 Vård på
Läs merStyrning med indikatorer på kvalitet och effektivitet i vården. Framtid eller återvändsgränd? Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Styrning med indikatorer på kvalitet och effektivitet i vården. Framtid eller återvändsgränd? Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Tre faser i utvecklingen av nationella hälsooch sjukvårdssystem
Läs merLund University / School of Economics and Management
Vad gör primärvården för äldre med komplexa behov? Arbetssätt och samverkan vid åtta mottagningar i Region Skåne samt implikationer för landsting och kommuner. Anders Anell & Anna H Glenngård Anell A
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs merVårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner
Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård
Läs merBlir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser
Läs merDELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER?
DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER? 1 Förord Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården i Region Skåne Region
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merVårdval Norrbotten, årsrapport 2013
VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merStyrning i svensk primärvård Mer än bara pinnar
Styrning i svensk primärvård Mer än bara pinnar Lund 13 mars 2019 ANNA HÄGER GLENNGÅRD LUND UNIVERSITY SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT Att styra läkare är som att valla katter. Agenda Några (teoretiska)
Läs merBilaga Ersättning 2016
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merLösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik
UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN. Peter Lindgren
ERSÄTTNING I SJUKVÅRDEN Peter Lindgren 1 Syfte med rapporten Vilka olika modeller finns? Hur ersätts vården i Sverige idag? Effekter av de olika modellerna Rekommendationer Metod Genomgång av litteraturen
Läs merBilaga Ersättning 2015
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merUtvärderingars roll när politik omsätts i praktik
Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?
Läs merVårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22
Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1
Läs merHälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015
Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet
Läs merYttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.
Läs merERSÄTTNINGSSYSTEM SOM FRÄMJAR GOD VÅRDKVALITET I PRIMÄRVÅRDEN ETT POLICYDOKUMENT juni 2014
ERSÄTTNINGSSYSTEM SOM FRÄMJAR GOD VÅRDKVALITET I PRIMÄRVÅRDEN ETT POLICYDOKUMENT juni 2014 ERSTTNINGSSYSTEM SOM FRMJAR GOD VRDVALITET I PRIMRVRDEN 2 ERSTTNINGSSYSTEM SOM FRMJAR GOD VRDVALITET I PRIMRVRDEN
Läs merÖversyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016
Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merHur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor
Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Adjusted Clinical Groups (ACG) Baserat på kombinationen av de diagnoser som individen åsatts under en period grupperas individerna
Läs merThe Use of Laboratory Analyses in Sweden
The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader
Läs merHälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214
Hälsoval Kalmar län Ersättning för vården 2016 Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Ersättningsmodell Hälsoval 2016 3 Vårdpeng 4 Listning 4 Adjusted
Läs merTillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård. Primärvårdsforum 8 november 2016
Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård 8 november 2016 Dagens program 09:30 Inledning 09:45 Uppdrag och ersättning 2017 11:15 Bensträckare 11:30 Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik
Läs merDriftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland
Driftsmodeller primärvård Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland Vårdval Halland Utveckling mot närsjukvård Det innebär en vård där fler specialister än idag finns på vårdenheter
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merUppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag
Läs merFem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm
Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Del 1: Vårdvalsmodeller i Sverige och internationellt Clas Rehnberg Cecilia Dahlgren Fanny Goude Institutionen för lärande, informatik, management och
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merRobust och energieffektiv styrning av tågtrafik
1 Robust och energieffektiv styrning av tågtrafik - CATO - Forskning inom OnTime - Vidareutveckling och möjligheter KAJT, temadag om punktlighet 2014-11-13 Tomas Lidén Transrail Sweden AB Dagens trafikledning
Läs merScreeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"
Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre
Läs merOrganisation och styrning av vårdval i primärvården
GERT PAULSSON Organisation och styrning av vårdval i primärvården - Erfarenheter från Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen SKRIFTSERIE 2013:2 INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID
Läs merArbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård
2012-09-14 1 (6) Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård - delrapport september 2012 1. Inledning Allt fler landsting väljer nu att utreda, införa och/eller vidareutveckla valfrihetssystem
Läs merKonsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016
Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell
Läs merNy lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson
Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar
Läs meromsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata
Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande
Läs merMotion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS
Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS 2017-0919 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-01-10 LS 2017-0919 Landstingsstyrelsen Motion 2017:35 av
Läs merEXEMPEL TILLGÄNGLIGHET RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM. Maria A Hilberth Verksamhetschef
EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET PRIMÄRV RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM - Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås s HälsocentralH Ca 8 000 besök k hos distriktssköterska/sjuksk terska/sjuksköterska +
Läs merUppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön
Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot
Läs merRevisionskontoret Revisorsgrupp Sydost
Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost Fredrik Ljunggren 044-309 32 75 fredrik.ljunggren@skane.se MINNESANTECKNINGAR Datum 2013-03-08 1 (6) Tid 8 mars, kl 13.00-15.00 Plats Medicon Village, Lund konf rum
Läs merEtt år med Vårdval Stockholm
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2009-02-25 Ett år med Vårdval Stockholm Vad har hänt på vårdcentralerna med tillgänglighet, vårdkvalitet och fördelning av sjukvård? 2 (30) 3 (30)
Läs merKvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?
Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Fredrik Westander Sveriges Kommuner och Landsting Lund 18 september 2015 Presentation Samhällsvetare, ej vårdutbildad,
Läs merXIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt Ljungby Växjö
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merVårdvalets konsekvenser
Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merAtt bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap
Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:
Läs merVårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl
Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning
Läs merLevercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling
Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum
Läs merJämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne
Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad ska jag prata om? Olika institutionella ramar, olika historik Olika modeller
Läs merCheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merAldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika
Läs merHur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori
Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori Agenda Förändringsteori bakgrund och historik Vad är förändringsteori? Förändringsteori
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merÖppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre
Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2014.
Läs merMotivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 2012
FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 212 BAKGRUND Fastighetsägarna Syd har via Demoskop genomfört en undersökning bland fastighetsägare i syfte att ta fram fastighetsföretagarindex för regionen ett mått
Läs merUppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping
Uppföljning 2014 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Läs merStyrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet
ANDERS ANELL Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet SKRIFTSERIE 2014:4 INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET FÖRORD Uppföljning av indikatorer
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merHälsoval Skåne ACG. Magnus Kåregård
Hälsoval Skåne ACG Magnus Kåregård 1 HÄLSOVAL SKÅNE - hörselvård 1 oktober 2008 - barnavårdscentral 1 januari 2009 - vårdenhet inkl. rehab 1 maj 2009 - kognitiv beteendeterapi 1 oktober 2009 - multimodal
Läs merVårdval Tandvård i Kalmar Län
Bilaga 2: Ersättningsmodell för allmäntandvård till barn, ungdomar och unga vuxna 3-23 år Diarienummer: 170364 Datum: 181205 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Behov av en ny ersättningsmodell... 3 3 Modellen...
Läs merVälkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013
Välkommen till KEFU seminarium Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013 Agenda Översikt av studier inom Vinnvårdsprojekt m fl (Anders Anell) Presentation av aktuell avhandling (Anna H Glenngård) Presentation
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar
FÖRSLAG 2018:15 LS 2017-0919 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 28 (53) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2018-01-30
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merHälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig
Läs merSYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV
SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV Bengt Jönsson Professor emeritus Page 1 INGET ÄR MERA PRAKTISKT ÄN EN BRA TEORI/MODELL Resurser Aktiviteter och processer Resultat Grundmodell för sjukvårdens
Läs mermförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet
Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merBokslutskommuniké 2012
Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för
Läs merHur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011
Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Problem i primärvården före vårdval Vad har vårdval gett? Kvarstående utmaningar
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merHandfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut
Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year
Läs merErsättningsmodell för vårdcentraler 2014
Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen
Läs merLön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet
Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet Förhandlingsprocessen Övergripande överläggning Lönesamtal Avstämning Utvärdering Övergripande överläggning Ibland skrivelse
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merHälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Charlotte Deogan, charlotte.deogan@fhi.se utredare FHI, PhD Karolinska Institutet 2013-12-01 Sid 1 Bakgrund Föräldrastödsprogrammen
Läs merRev No. Magnetic gripper 3
Magnetic gripper 1 Magnetic gripper 2 Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 4 Pneumatic switchable permanent magnet. A customized gripper designed to handle large objects in/out of press break/laser cutting
Läs merLedningens roll för arbetet mot en säker organisation
Ledningens roll för arbetet mot en säker organisation Malin Mattson Fil. dr Psykologi, specialist MTO Bakgrund: varför ledarskap? Samband inom generell ledarskapsforskning: - Lojalitet, engagemang, jobbtillfredställelse,
Läs merPrimärvården som koordinator för de mest sjuka äldre
Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre implikationer för mål och indikatorer Anders Anell 150 & Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre Innehåll Sammanfattning 152 Inledning
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merNationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler
Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella
Läs merÅrsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige
Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs mer