Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016"

Transkript

1 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet

2 Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval Mix av offentliga och privata vårdcentraler Listning (ekonomisk) till vårdcentral (ej allmänläkare) Flera andra kompetenser på vårdcentral Sjuksköterskor viktiga för triagering och mottagning (asmta/kol, diabetes m m) Kronisk brist på allmänläkare

3 Ersättning till vårdcentraler Principer varierar mellan landsting Hög andel kapiteringsersättning (70-90 procent) Justerad utifrån vårdtyngd och socioekonomi Avdrag/tillägg för s.k. täckningsgrad (andel besök på primärvårdsnivå) Besöksersättning motsvarande patientavgifter (ca 150 SEK) Mindre andel (3-4 procent) målrelaterad ersättning (pay-for-performance)

4 Exempel Region Skåne Basersättning per listad individ = 242 SEK/månad Justerad utifrån ACG (Adjusted Clinical Groups) (80%) och CNI (Care Need Index) (20%) Relativ viktning utifrån genomsnittligt värde för alla vårdcentraler i Region Skåne Justering utifrån täckningsgrad Avdrag/tillägg på ersättning med 1,6 procent för varje procents avvikelse från 63 procent Ersättning för vissa hembesök (läkare), läkemedelsgenomgångar, demensutredningar Målrelaterad ersättning

5 Målrelaterad ersättning i Skåne 2016 Urval indikatorer från generellt uppföljningssystem Max 3-4 procent av totala intäkter Olika utformning av ekonomiska belöningar/sanktioner De som når målen delar på pott; avdrag om mål inte nås Exempel på målområde Totalt antibiotikatryck Indikator Recipe/ 1000 listade Olämpliga läkemedel för äldre DDD/1000 listade 75+ Kontinuitet läkarbesök Telefontillgänglighet Minskat antal besök på sjukhusens akutmottagningar Andel patienter med minst 3 besök/år som träffar samma läkare Svar inom viss tid Antal besök utan inläggning/1000 listade Oplanerade återinskrivningar Återinskrivning inom 30d/1000 listade 65+

6 Ersättning till svensk primärvård hur fungerar det i praktiken? Argument Mycket god kostnadskontroll Riskjusterad kapitering innebär att vårdgivare inte bestraffas vid listning av patienter med stora behov Möjligheter att rikta särskilda insatser mot patienter med stora behov Stora frihetsgrader för vårdgivare Praktik Produktivitet? Skimping? Betydelse av CNI-ersättning på etableringsmönster bland privata vårdgivare? Vad gör man med den extra CNI-ersättningen? Vilken betydelse har MRE?

7 Hur påverkar CNI ersättningen privata etableringar? CNI-ersättningen ökar antalet privata etableringar i områden högre CNI (> 1,0) jämfört med områden med lägre CNI (< 1,0). CNI-ersättningen ingen extra effekt i form av fler etablerade privata vårdcentraler. CNI-ersättning ger (viss) omfördelning av nya etableringar; från områden med relativt lågt CNI till områden med relativt högt CNI. Anell, Dackehag, Dietrichson. Does risk-adjusted payment influence primary care providers decision on where to set up practices? (manuscript in progress)

8 Heterogen effekt CNI-ersättning ger fler privata vårdcentraler i områden med CNI mellan 1,0 och 1,8 medan effekten är noll eller väldigt liten i områden med högre CNI Skattningar med intervallindikatorer för CNI

9 Kvalitativ jämförelse Skåne, Västra Götaland och Stockholm Region Skåne: CNI-ersättning berör alla vårdcentraler flest nya privata vårdcentraler med CNI-vikt mellan 1-2 Västra Götaland: CNI-ersättning över tröskelvärde (> 2,5) flest nya privata vårdcentraler med CNI-vikt > 2 Stockholm: ingen CNI-ersättning (före 2015)

10 Fler offentliga vårdcentraler med relativt högt CNI i Region Skåne år 2015

11 Verksamheter i områden med hög CNI har särskilda förutsättningar och krav enligt verksamhetschefer Patienter saknar möjligheter att uttrycka sig på svenska eller engelska Bristande förståelse för svenska samhället och hur vården fungerar Kraven på god tillgänglighet, att träffa läkare, remiss, sjukskrivning etc inte sällan höga Besöken blir komplexa, tar lång tid Försök att verka förebyggande, lokala kontakter

12 Total rörelsemarginal (%) och CNI för offentliga vårdcentraler åren

13 Erfarenheter av MRE: Exempel mest sjuka äldre Integrerad vård till sköra äldre kan förbättra hälsotillstånd och reducera onödigt utnyttjande av sjukhusvård Prestationsbaserad ersättning från staten; målrelaterad ersättning i landstingen Studie av primärvård i Region Skåne Kvalitativ studie ( ranking exercise ) Regression modeller Anell A, Glenngård A. The use of outcome and process indicators to incentivize integrated care for frail older people. A case study of primary care services in Sweden. International Journal of Integrated Care 2014; Oct-Dec.

14 Explanatory model with visits to emergency unit without admission per 1000 ind. > 75 years as the dependent variable. Variable Beta Sig (p-value) (standardized) Constant 12,487,000 District: Mid=1, Other=0-8,668,000 District: North East=1, Other=0-3,742,000 Socioeconomic status (CNI) 3,186,002 Adjusted R2 0,425 Observations (nr of providers) 145

15

16

17

18 Huvudsakliga problem med olika typer av indikatorer Risk för att fel enheter belönas vid användning av resultatindikatorer Ofta svårt att definiera och mäta resultat (utfall) Risk-justering, attribution, slumpmässig variation Begränsningar även med processindikatorer Evidens? Manipulation Protokollstyrd vård ( reaching target but missing the point ) Undanträngning Anell A. (2014) Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Lund, KEFU.

19 Mycket kritik mot MRE (och ekonomisk styrning ) från professionen Professioner har stort mått av inre motivation Externa incitament (t ex ekonomisk belöning/sanktion) kan påverka motivation på flera sätt Hidden cost of control Styrningens signaleffekt Hidden cost of reward icke-avsedd påverkan på normer Deci EL, Koestner R, Ryan RM. (1999) A meta-analytic review of experiments examining the effects of extrinsic rewards on intrinsic motivation. Psychological Bulletin; 125: Falk A, Kosfeld M. (2006) The hidden cost of control. The American Economic Review; 96(5): Gneezy U, Rustichini A. (2000) Pay enough or don t pay at all. The Quarterly Journal of Economics; August:

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept 2015 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad är kvalitet i vården? Quality of care for individual patients: 1) Access

Läs mer

Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Tre faser i utvecklingen av nationella hälsooch sjukvårdssystem 1 Vård på

Läs mer

Styrning med indikatorer på kvalitet och effektivitet i vården. Framtid eller återvändsgränd? Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Styrning med indikatorer på kvalitet och effektivitet i vården. Framtid eller återvändsgränd? Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Styrning med indikatorer på kvalitet och effektivitet i vården. Framtid eller återvändsgränd? Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Tre faser i utvecklingen av nationella hälsooch sjukvårdssystem

Läs mer

Lund University / School of Economics and Management

Lund University / School of Economics and Management Vad gör primärvården för äldre med komplexa behov? Arbetssätt och samverkan vid åtta mottagningar i Region Skåne samt implikationer för landsting och kommuner. Anders Anell & Anna H Glenngård Anell A

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER?

DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER? DELRAPPORT 2B: VILKEN BETYDELSE HAR CNI-ERSÄTTNING FÖR ETABLERING AV PRIVATA VÅRDCENTRALER? 1 Förord Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården i Region Skåne Region

Läs mer

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM SOM FRÄMJAR GOD VÅRDKVALITET I PRIMÄRVÅRDEN ETT POLICYDOKUMENT juni 2014

ERSÄTTNINGSSYSTEM SOM FRÄMJAR GOD VÅRDKVALITET I PRIMÄRVÅRDEN ETT POLICYDOKUMENT juni 2014 ERSÄTTNINGSSYSTEM SOM FRÄMJAR GOD VÅRDKVALITET I PRIMÄRVÅRDEN ETT POLICYDOKUMENT juni 2014 ERSTTNINGSSYSTEM SOM FRMJAR GOD VRDVALITET I PRIMRVRDEN 2 ERSTTNINGSSYSTEM SOM FRMJAR GOD VRDVALITET I PRIMRVRDEN

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet

Läs mer

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor

Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Hur styra kapitation till vårdcentraler? Sven Engström Distr.läk Univ.lektor Adjusted Clinical Groups (ACG) Baserat på kombinationen av de diagnoser som individen åsatts under en period grupperas individerna

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?

Läs mer

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Hälsoval Kalmar län Ersättning för vården 2016 Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Ersättningsmodell Hälsoval 2016 3 Vårdpeng 4 Listning 4 Adjusted

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag

Läs mer

Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård

Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård 2012-09-14 1 (6) Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård - delrapport september 2012 1. Inledning Allt fler landsting väljer nu att utreda, införa och/eller vidareutveckla valfrihetssystem

Läs mer

Robust och energieffektiv styrning av tågtrafik

Robust och energieffektiv styrning av tågtrafik 1 Robust och energieffektiv styrning av tågtrafik - CATO - Forskning inom OnTime - Vidareutveckling och möjligheter KAJT, temadag om punktlighet 2014-11-13 Tomas Lidén Transrail Sweden AB Dagens trafikledning

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Ett år med Vårdval Stockholm

Ett år med Vårdval Stockholm Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2009-02-25 Ett år med Vårdval Stockholm Vad har hänt på vårdcentralerna med tillgänglighet, vårdkvalitet och fördelning av sjukvård? 2 (30) 3 (30)

Läs mer

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

The Use of Laboratory Analyses in Sweden The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader

Läs mer

Organisation och styrning av vårdval i primärvården

Organisation och styrning av vårdval i primärvården GERT PAULSSON Organisation och styrning av vårdval i primärvården - Erfarenheter från Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen SKRIFTSERIE 2013:2 INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID

Läs mer

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm Del 1: Vårdvalsmodeller i Sverige och internationellt Clas Rehnberg Cecilia Dahlgren Fanny Goude Institutionen för lärande, informatik, management och

Läs mer

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad ska jag prata om? Olika institutionella ramar, olika historik Olika modeller

Läs mer

Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet

Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet ANDERS ANELL Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet SKRIFTSERIE 2014:4 INSTITUTET FÖR EKONOMISK FORSKNING VID LUNDS UNIVERSITET FÖRORD Uppföljning av indikatorer

Läs mer

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013 Välkommen till KEFU seminarium Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013 Agenda Översikt av studier inom Vinnvårdsprojekt m fl (Anders Anell) Presentation av aktuell avhandling (Anna H Glenngård) Presentation

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning

Läs mer

Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre

Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre implikationer för mål och indikatorer Anders Anell 150 & Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre Innehåll Sammanfattning 152 Inledning

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost

Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost Fredrik Ljunggren 044-309 32 75 fredrik.ljunggren@skane.se MINNESANTECKNINGAR Datum 2013-03-08 1 (6) Tid 8 mars, kl 13.00-15.00 Plats Medicon Village, Lund konf rum

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Fredrik Westander Sveriges Kommuner och Landsting Lund 18 september 2015 Presentation Samhällsvetare, ej vårdutbildad,

Läs mer

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016 Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se Multisjuka äldre

Läs mer

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet

Läs mer

XIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt

XIVSvenska. Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund. Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Distansvård ur pa.enternas perspek.v Rapport från SUS Lund Barbara Jabur Juul- Möller Leg. ssk NASPExAM Ingen intressekon=likt Ljungby Växjö

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Driftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland

Driftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland Driftsmodeller primärvård Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland Vårdval Halland Utveckling mot närsjukvård Det innebär en vård där fler specialister än idag finns på vårdenheter

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar

Läs mer

Kausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:

Kausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i: Seminariets agenda Vad är kausal inferens? nna Ekman rbets- och miljömedicin Kausalitet Statistiska samband kontra kausalitet Konfounding DG ett grafiskt stöd Inverse propability weights Kausalitet ounterfactual

Läs mer

Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser

Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser REGRESSIONSANALYSER Ett antal olika regressionsmodeller har konstruerats för att undersöka om resultaten i ÖJ

Läs mer

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Charlotte Deogan, charlotte.deogan@fhi.se utredare FHI, PhD Karolinska Institutet 2013-12-01 Sid 1 Bakgrund Föräldrastödsprogrammen

Läs mer

Utvecklingskraft inom cancervården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet

Utvecklingskraft inom cancervården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet Utvecklingskraft inom cancervården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet Förutsättningar och vägval inom RCC syd 2015-09-14 Anders Anell KEFU och Ekonomihögskolan, Lunds universitet 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum

Läs mer

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor Att navigera i en arkipelag av vårdgivare om att skapa säker hemsjukvård Mirjam Ekstedt, sk, Docent i systemsäkerhet i vårdorganisationer Mirjam.ekstedt@sth.kth.se 070-31 85 691 Kostnader för vården beräknas

Läs mer

EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM. Maria A Hilberth Verksamhetschef

EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM. Maria A Hilberth Verksamhetschef EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET PRIMÄRV RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM - Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås s HälsocentralH Ca 8 000 besök k hos distriktssköterska/sjuksk terska/sjuksköterska +

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori

Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori Agenda Förändringsteori bakgrund och historik Vad är förändringsteori? Förändringsteori

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Sven Oredsson Medicinsk rådgivare Enh för kunskapsstyrning Region Skåne -Maciej Zaremba Produktivitet - effektivitet RESURSER PRESTATIONER KVALITET VÅRDRESULTAT

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping Uppföljning 2014 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Rev No. Magnetic gripper 3

Rev No. Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 1 Magnetic gripper 2 Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 4 Pneumatic switchable permanent magnet. A customized gripper designed to handle large objects in/out of press break/laser cutting

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Hälsoval Skåne ACG. Magnus Kåregård

Hälsoval Skåne ACG. Magnus Kåregård Hälsoval Skåne ACG Magnus Kåregård 1 HÄLSOVAL SKÅNE - hörselvård 1 oktober 2008 - barnavårdscentral 1 januari 2009 - vårdenhet inkl. rehab 1 maj 2009 - kognitiv beteendeterapi 1 oktober 2009 - multimodal

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I

Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I 1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject

Läs mer

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande

Läs mer

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Rapport från Vårdförbundet Vårdförbundet, Box 3260, 103 65 Stockholm, Tel: 08-14 77 00, www.vardforbundet.se November 2010 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 SYFTE

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Hållbar efterbehandling NICOLE s vision Bertil Grundfelt Nätverket Renare Marks vårmöte Göteborg 28-29 Mars 2012 www.nicole.org 1 Innehåll Historisk återblick Nicole s definition av Hållbar Efterbehandling

Läs mer

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author

Läs mer

Vad får oss att ändra beteende?

Vad får oss att ändra beteende? Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer