Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt"

Transkript

1 Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. Modern hjärtsviktsbehandling kan lindra dessa symtom, förbättra livskvaliteten och öka patientens överlevnad. Sammanfattning Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården. Bland personer över 80 år har upp till tio procent symtomgivande hjärtsvikt. Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och genomgången hjärtinfarkt. När läkaren bedömer om en patient har hjärtsvikt finns flera olika metoder som stöd i utredningen. Den viktigaste metoden är ultraljudsundersökning av hjärtat. En ny metod är att mäta halten i blodet av så kallade natriuretiska peptider. Det är viktigt att andra samtidiga sjukdomar identifieras och behandlas eftersom de ibland kan påverka hjärtsvikten. Behandlingen av hjärtsvikt bygger dels på läkemedelsbehandling, dels på råd om fysisk träning och livsföring. Målsättningen är att förbättra patientens livskvalitet, men även att uppnå ökad livslängd. Basbehandlingen vid hjärtsvikt är betablockerare och ACE-hämmare, men även angiotensin-ii-blockerare (ARB) och aldestoronantagonister används. Ibland kan symtomlindrande läkemedel behövas, t.ex. diuretika (urindrivande). Läkemedelsbehandling kan ibland behöva kompletteras med medicinteknisk behandling, t.ex. pacemaker. Diagnostiken är ofta bristfällig och det är vanligt med underbehandling, framförallt med ACE-hämmare och betablockerare. Denna behandling bör prioriteras högt även hos äldre patienter.

2 2(11) Inledning Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt och blodet kan inte pumpas runt tillräckligt i kroppen. Vanliga symtom på hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. Vid behandling av hjärtsvikt är målet att förbättra patientens livskvalitet genom att minska symtom och funktionsnedsättning. Ett annat mål är att uppnå ökad livslängd. Behandlingen baseras på tre principer: Strukturerat omhändertagande genom hela vårdkedjan Behandling med läkemedel Andra åtgärder såsom fysisk träning, psykosocialt stöd mm Det är också viktigt att andra samtidiga sjukdomar identifieras och behandlas eftersom de ibland kan påverka hjärtsvikten. Exempel på sådana sjukdomar är kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), högt blodtryck, diabetes, infektioner, blodbrist, rubbningar i sköldkörteln och alkoholmissbruk. Hjärtsvikt - en vanlig sjukdom hos äldre Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården. Ungefär 2-3 % av befolkningen har hjärtsvikt, och förekomsten ökar påtagligt med åldern. Bland personer över 80 år har upp till tio procent symtomgivande hjärtsvikt. Ända upp i de högsta åldrarna dominerar männen bland de patienter som behöver sjukhusvård för sin hjärtsvikt. Ett allvarligt tillstånd Oavsett vad som orsakat hjärtsvikten är det ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Innan man började med modern hjärtsviktsbehandling var dödligheten 5-10 % per år vid lindrig hjärtsvikt. Bland de sjukaste var dödligheten minst % per år. Tidigt och korrekt diagnos samt modern behandling kan dock öka patientens överlevnad och förbättra livskvaliteten påtagligt. Orsaker till hjärtsvikt Hjärtsvikt kan utvecklas långsamt som vid för högt blodtryck, eller snabbt som t.ex. efter hjärtinfarkt. Det är viktigt att utreda vad som ligger bakom hjärtsvikten, så att man kan behandla dessa underliggande tillstånd. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och genomgången hjärtinfarkt Tillsammans orsakar dessa sjukdomar ungefär 75 % av alla fall av hjärtsvikt. Andra orsaker är hjärtmuskelsjukdomar, oregelbunden hjärtrytm (arytmier), diabetes och rubbningar i sköldkörteln. Klaffel är en relativt ovanlig orsak, men viktig eftersom det då ibland finns möjlighet till kirurgisk behandling.

3 3(11) Andra faktorer som kan utlösa eller förvärra hjärtsvikt är: Bristfällig följsamhet till behandlingen Blodbrist Infektion Alkohol Lungsjukdomar såsom KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Blodpropp i lungan Behandling med vissa antiinflammatoriska läkemedel (s.k. NSAID), eller andra läkemedel som t.ex. vissa cellgifter. Vad händer i kroppen? När hjärtat är försvagat kan det inte pumpa ut lika mycket blod i kroppen som normalt, vilket sätter igång en rad reflexer i hjärt-kärlsystemet. Olika mekanismer i kroppen aktiveras, som bland annat leder till salt- och vätskeansamling, förstoring och/eller utvidgning av hjärtmuskeln, ökat motstånd i blodkärlen och påverkan på blodflödet i kranskärl och muskelceller. Alla dessa reaktioner i kroppen leder till att hjärtsvikten försämras ytterligare efterhand. Symtom och tecken på hjärtsvikt Diagnosen hjärtsvikt förutsätter symtom och kliniska fynd. Symtom är patientens egna subjektiva upplevelser, till exempel att hon eller han lider av svullna ben och andnöd. Med kliniska fynd menas de tecken på sjukdom som läkaren upptäcker vid en undersökning, till exempel lungrassel eller att patienten har vätskeansamlingar i benen (ödem). Inget enskilt symtom eller fynd är utslagsgivande för hjärtsvikt, men de symtom som diagnosen oftast grundar sig på är andfåddhet och trötthet.

4 4(11) Faktaruta 1 Symtom och kliniska fynd vid hjärtsvikt Symtom Andfåddhet i vila eller vid ansträngning Trötthet Nattlig hosta Nattlig andnöd Nattliga urinträngningar Aptitlöshet och illamående Nedstämdhet och andra psykiska symtom Smärtor Koncentrationssvårigheter Kliniska fynd Rassel över lungorna Svullnader, framförallt i benen (ödem) Ökad hjärtrytm (takykardi) Blodstockning i halsvenen (halsvenstas) Förstorad lever Snabb andning Tredje eller fjärde hjärtton ("galopprytm") Blåaktig hud, läppar och slemhinnor (på grund av minskad syresättning av blodet) Vätska i lungsäcken Vätska i bukhålan Symtomen är inte alltid typiska, och kan vara svårttolkade speciellt hos kvinnor, äldre, överviktiga personer samt patienter med lungsjukdomar.

5 5(11) Olika svårighetsgrader Hjärtsvikt kan delas in i fyra olika klasser beroende på svårighetsgrad. Indelningen görs enligt det amerikanska hjärtsällskapet New York Heart Association, och förkortas NYHA. Grad NYHA I NYHA II NYHA III NYHA IV Klinisk bild Nedsatt pumpfunktion utan symtom. Symtom vid mer än måttlig ansträngning. Symtom vid lätt till måttlig ansträngning (från gång i lätt uppförsbacke till av- och påklädning). Symtom i vila. Ökande symtom vid minsta aktivitet. Individer i denna funktionsgrupp är sängliggande större delen av tiden. Läkarutredningar vid misstänkt hjärtsvikt När läkaren bedömer om en patient har hjärtsvikt används följande tre kriterier. Åtminstone de två första ska vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. 1. Symtom på hjärtsvikt (i vila eller under arbete) 2. Objektiva tecken på nedsatt hjärtfunktion (när patienten är i vila) 3. Minskade symtom efter hjärtsviktsbehandling (i de fall diagnosen är osäker). Det finns olika typer av hjärtsvikt. Den kan orsakas av systolisk funktionsnedsättning (hjärtats sammandragning är påverkad) eller diastolisk funktionsnedsättning (återfyllnaden av hjärtat är påverkad). Ofta förekommer dessa tillstånd samtidigt. Det finns ett antal objektiva mätmetoder för att bedöma hjärtats systoliska och diastoliska funktion. Ekokardiografi (registrering av hjärtväggens och klaffarnas läge och rörelser med hjälp av ultraljudseko) är den mest använda metoden. Med denna metod kan man beräkna ejektionsfraktionen, EF (andelen blod, av det blod som finns i vänster hjärtkammare, som drivs ut ur kammaren vid varje hjärtslag). Är EF nedsatt (mindre än 50 %) och det föreligger typiska symtom kan läkaren fastställa diagnosen hjärtsvikt. En ny metod, som underlättar diagnostiken och minskar behovet av ekokardiografi, är att mäta halten i blodet av natriuretiska peptider (särskilda ämnen som utsöndras från hjärtmuskeln). Vid låga koncentrationer är sannolikheten för hjärtsvikt liten. Då finns det troligen andra orsaker till patientens besvär.

6 6(11) Om läkaren bedömer att patienten inte lider av hjärtsvikt är det viktigt att utreda om patienten har någon annan sjukdom. Symtom, som liknar de vid hjärtsvikt, kan förekomma vid många sjukdomstillstånd, till exempel vid olika lungsjukdomar, övervikt och sömnapné (andningsuppehåll i sömnen). Ibland krävs specialistvård Många patienter med hjärtsvikt kan skötas i primärvården, men i vissa fall remitteras patienten till hjärtsviktsmottagning eller annan specialistvård. Det kan till exempel gälla unga patienter, när diagnosen är osäker, om hjärtsvikten inte förbättras vid behandling, eller om patienten har andra komplicerande sjukdomar, till exempel diabetes. De patienter som vårdats på sjukhus för kronisk eller försämrad hjärtsvikt bör sedan följas upp på en särskild hjärtsviktsmottagning innan de går tillbaka till primärvården. Det är en fördel om även patienter i primärvården, som har symtom och besvär av sin hjärtsvikt kan bedömas på en hjärtsviktsmottagning. Fördelarna med hjärtsviktsmottagningar är bland annat att patienterna blir bättre motiverade och informerade, vilket leder till förbättrad behandling och förbättrad livskvalitet. Det har också visats att uppföljning på hjärtsviktsmottagning, liksom modern läkemedelsbehandling och fysisk träning, leder till minskat behov av sjukhusvård, något som i sin tur minskar samhällets kostnader för behandling av hjärtsvikt. Behandling av hjärtsvikt Fysisk träning och livsstilsråd Patienter med hjärtsvikt bör erbjudas anpassad fysisk träning. Dessutom bör patienter och deras anhöriga få information och utbildning om sjukdomen och vid behov erbjudas psykosocialt stöd. Ibland kan det också finnas skäl att ge råd om livsföring, även om det i vissa fall saknas vetenskapliga belägg för detta. I faktaruta 2 listas vilka olika råd som ges vid hjärtsvikt.

7 7(11) Faktaruta 2 Råd om fysisk träning, vaccinationer och livsföring vid hjärtsvikt Råd om regelbunden fysisk aktivitet och deltagande i anpassad träning bör erbjudas till alla patienter med lätt till måttlig Fysisk aktivitet och träning hjärtsvikt (NYHA II-III). En sjukgymnast bör hjälpa till med att lägga upp ett individbaserat träningsprogram. Träningsprogrammet kan omfatta såväl konditionsträning som muskelträning eller träning i varmvattenbassäng. Årlig vaccination mot influensa rekommenderas till alla patienter Vaccinationer med hjärtsjukdom. De bör dessutom vaccineras med pneumokockvaccin. Det finns ingen särskild kost som är bra vid hjärtsvikt, men Kost Salt och vätskeintag Rökning näringstillskott rekommenderas om patienten är utmärglad och kraftlös. Små portioner kan vara en fördel, och kost som leder till förstoppning bör undvikas. Regelbunden viktkontroll är av värde för att upptäcka eventuell vätskeansamling i kroppen. Värdet av lågt saltintag är inte utrett men överdrivet vatten- och saltintag bör undvikas. Rökstopp. Stora mängder alkohol kan utlösa och förvärra hjärtsvikt. Alkohol Sexuell aktivitet Måttligt intag, t.ex. ett till två glas vin/dag, är sannolikt inte skadligt. Individuellt anpassad rådgivning. Ändrade matvanor kan ge diarré, som i sin tur kan rubba Resor vätskebalansen i kroppen. Detta kan vara viktigt att beakta, särskilt vid behandling med så kallade ACE-hämmare och ARB. Läkemedel vid hjärtsvikt Flera olika läkemedel kan användas vid hjärtsvikt. De läkemedel som visats minska sjukligheten och förlänga överlevnaden är de läkemedel som dämpar de skadliga reflexerna som uppkommer då hjärtats pumpförmåga är nedsatt, dvs. betablockerare, ACE-hämmare, angiotensin-ii-blockerare (ARB) och aldestoronantagonister (se översikt nedan). Dosen av dessa läkemedel ska ökas under kontrollerade former tills man uppnått måldos för läkemedlet. Behandlingen blir i allmänhet livslång och ofta kombineras dessa läkemedel med varandra eller med andra läkemedel som till exempel diuretika (urindrivande medel). I de studier

8 8(11) som gjorts har man inte kunnat se någon skillnad i behandlingseffekt mellan män och kvinnor för dessa läkemedel. Översikt läkemedel vid hjärtsvikt Verkar direkt på hjärtmuskeln genom att blockera så kallade betareceptorer och därmed dämpa det sympatiska nervsystemets ökade aktivitet vid Betablockerare hjärtsvikt. Hjärtslagens styrka och hastighet sänks, vilket leder till minskad belastning av hjärtat. Bisoprolol, karvedilol och metoprolol är de betablockerare som har dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt Verkar på blodkärlen genom att hämma ett enzym, ACE, vilket i sin tur leder till minskad mängd angiotensin II. Blodkärlen vidgar sig och ACE-hämmare belastningen på hjärtat minskar. Kaptopril, enalapril, lisinopril, ramipril och trandolapril är de ACEhämmare som har dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt Verkar på blodkärlen genom att blockera effekten av molekylen angiotensin II (som verkar Angiotensin-IIblockerare (ARB) kärlsammandragande). Blodkärlen vidgar sig och belastningen på hjärtat minskar. Kandesartan och valsartan är de ARB som har väl dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt Kaliumsparande diuretika som är milt urindrivande. Verkar genom att minska vätskeansamlingar i olika vävnader, vilket leder till minskad blodvolym, Aldestoronantagonister vidgade blodkärl och därmed minskad belastning av hjärtat. Eplerenon och spironolakton är de aldesteronantagonister som har väl dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt Lätt hjärtsvikt (NYHA II) Patienter som har lätta hjärtsviktssymtom behandlas med ACE-hämmare och betablockerare. Om patienten har svullnader som tyder på vätskeansamling ges även loopdiuretika (snabbverkande urindrivande medel). När svullnaderna minskat

9 9(11) kan man sänka diuretikadosen och så småningom ofta avsluta denna behandling. Om patienten inte tål ACE-hämmare (en del personer kan till exempel få hosta som biverkan) kan man istället ge angiotensin-ii-blockerare (ARB). Måttlig till svår hjärtsvikt (NYHA III-IV) Även för dessa patienter är standardbehandlingen ACE-hämmare i kombination med betablockerare. Betablockerare sätts in först när hjärtsvikten stabiliserats och eventuella vätskeansamlingar har behandlats med loopdiuretika. Efterhand kan man oftast sänka diuretikadosen och så småningom avsluta denna behandling. Om patienten inte tål ACE-hämmare kan man istället ge angiotensin-ii-blockerare (ARB). Om inte behandlingen med ACE-hämmare och betablockerare är tillräcklig för att minska patientens hjärtsviktssymtom kan man även lägga till aldesteronantagonisten spironolakton eller ARB. Vid fortsatta symtom kan behandlingen kompletteras med det alternativ som inte valdes i första hand. Ibland kan patienten få hormonella biverkningar av spironolakton (till exempel oregelbunden menstruation eller förstorade bröstkörtlar hos män). Då kan man i stället ge eplerenon. Vid denna typ av kombinationsbehandling är det viktigt att följa patientens värden av kalium och kreatenin (ger ett mått på njurfunktionen), särskilt hos äldre, på grund av risk för förhöjda kaliumvärden (hyperkalemi) och nedsatt njurfunktion. Patienter som fortfarande har måttlig till svår hjärtsvikt, trots ovanstående omfattande behandling, kan i vissa fall vara aktuella för behandling med CRT (en ny typ av pacemaker) med eller utan ICD (en defibrillator som reglerar hjärtrytmen) eller hjärttransplantation. (Se särskilt avsnitt om medicinteknisk behandling). Om de sistnämnda åtgärderna inte är aktuella kan man pröva annan symtomlindrande läkemedelsbehandling. Digoxin ges huvudsakligen vid förmaksflimmer, men kan prövas för att lindra symtom vid hjärtsvikt. Diuretika kan lindra svullnader vid vätskeansamling. Behandling med digoxin och diuretika bör fortlöpande omprövas. Om symtomförbättringen är kvarstående bör man försöka sänka diuretikadosen. Om patienten har uttalade andningssvårigheter kan behandling med långtidsverkande nitrater prövas (avlastar hjärtat genom att vidga blodkärlen, och används framförallt för att förebygga kärlkramp). Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt Standardbehandling av hjärtsvikt omedelbart efter en hjärtinfarkt är ACEhämmare. Vid vätskeansamlingar ges även diuretika, som efter symtomförbättring kan trappas ut. Om patienten inte tål ACE-hämmare kan man istället ge en angiotensin-iiblockerare (ARB), som har jämförbara effekter med ACE-hämmare i denna situation. Förutom denna behandling ges ofta även en betablockerare och ibland eplerenon.

10 10(11) Medicinteknisk behandling av hjärtsvikt Läkemedelsbehandling kan ibland behöva kompletteras med så kallad medicinteknisk behandling, vilket innebär att man stärker hjärtat med någon form av elektronisk apparat. CRT är en ny typ av pacemakerbehandling som är lämplig för vissa patienter som trots rekommenderad läkemedelsbehandling har måttlig till svår hjärtsvikt. En annan form av medicinteknisk behandling är en implanterbar defibrillator (ICD) som opereras in för att häva de svåra störningar av hjärtrytmen som kan uppkomma hos patienter med hjärtsvikt. För patienter med mycket svår hjärtsvikt, där inga andra behandlingsalternativ återstår, kan hjärttransplantation vara aktuellt. Behandling som stabiliserar hjärtrytmen vid hjärtsvikt Förmaksflimmer (oregelbundna sammandragningar hos hjärtat) kan utlösa och förvärra hjärtsvikt. Har en hjärtsviktspatient besvär av förmaksflimmer är det därför viktigt att försöka återställa hjärtats normala rytm. I första hand bör man då behandla med betablockerare. Om det inte är tillräckligt kan man komplettera behandlingen med läkemedlet digoxin. I akuta situationer är digoxin förstahandsmedel. Patienter som inte blir hjälpta av denna behandling bör hänvisas till hjärtspecialist. Andra typer av störningar i hjärtrytmen är vanliga i samband med hjärtsvikt. Patienter som har symtom av arytmier (t.ex. hjärtklappning eller att hjärtat slår extraslag) bör bedömas av hjärtspecialist. Blodförtunnande läkemedel vid hjärtsvikt Det finns olika typer av läkemedel som påverkar blodets levringsförmåga och som används för att hindra uppkomsten av blodproppar. Trombocythämmare (t.ex. acetylsalicylsyra) påverkar blodplättarnas (trombocyternas) förmåga att klibba ihop sig och bilda proppar, medan antikoagulantia (t.ex. warfarin) minskar aktiviteten av vissa blodlevringsfaktorer. Troligtvis finns ingen skyddande effekt av antikoagulantia hos patienter med hjärtsvikt. En patient med hjärtsvikt och förmaksflimmer bör dock behandlas med antikoagulantia. Äldre patienter med hjärtsvikt Hjärtsvikt är vanligt framförallt hos äldre men ofta är diagnostiken bristfällig i denna åldersgrupp. Det är också vanligt med underbehandling, framförallt med ACE-hämmare och betablockerare. Gamla patienter har ofta många samtidiga sjukdomar och tar flera olika läkemedel, vilket försvårar diagnostiken och ökar risken för biverkningar. De stora hjärtsviktsstudierna visar att behandlingseffekten är god även hos äldre över åttio år. Med tanke på de stora behandlingsvinster som modern hjärtsviktsbehandling kan ge, bör denna prioriteras högt hos äldre patienter. Om läkemedelsdoserna anpassas och patienten följs noggrant går det för det mesta att genomföra

11 11(11) rekommenderad kombinationsbehandling även till mycket gamla patienter med hjärtsvikt. För en svårt sjuk gammal patient med hjärtsvikt är det främsta målet med behandling att lindra symtomen. Om möjligt bör patienten erbjudas sjukvård i hemmet som alternativ till sjukhusvård. Ambitionen måste vara att på alla sätt försöka lindra patientens symtom Detta kan innebära att man minskar eller avslutar basbehandlingen för att istället ge symtomlindrande läkemedel som till exempel morfin mot smärtor, bensodiazepiner som lugnande eller loopdiuretika mot svullnader.

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet och nedsatt livskvalitet. De främsta orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom. Andfåddhet

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada

Läs mer

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Olmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård Hjärtsvikt Hjärtsvikt Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård En folksjukdom med dålig prognos Prevalens 2-3% av Sveriges

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-03-31

BESLUT. Datum 2016-03-31 BESLUT 1 (7) Datum 2016-03-31 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Kemistvägen 1 B 189 79 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

BIPACKSEDEL. Lanoxin 50 mikrogram/ml oral lösning Digoxin

BIPACKSEDEL. Lanoxin 50 mikrogram/ml oral lösning Digoxin BIPACKSEDEL Lanoxin 50 mikrogram/ml oral lösning Digoxin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den igen. - Om du har ytterligare

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt

Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt 1 november 2012 Lokalt vårdprogram för kronisk hjärtsvikt Region Gotland Sida 2 av 14 Innehåll Vårdprogrammets tillkomst... 3 Allmänt om hjärtsvikt... 3 Definition... 3 Epidemilogi... 3 Etiologi... 3 Patofysiologi...

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren Atenolol Accord 25 mg tabletter Atenolol Accord 50 mg tabletter Atenolol Accord 100 mg tabletter Atenolol

Bipacksedel: Information till användaren Atenolol Accord 25 mg tabletter Atenolol Accord 50 mg tabletter Atenolol Accord 100 mg tabletter Atenolol Bipacksedel: Information till användaren Atenolol Accord 25 mg tabletter Atenolol Accord 50 mg tabletter Atenolol Accord 100 mg tabletter Atenolol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda

Läs mer

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till

Läs mer

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Observera: De relevant avsnitten av produktresumé och bipacksedel är resultatet av referral-proceduren. Produktinformationen

Läs mer

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012 PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Vad händer i kroppen?

Vad är hjärtsvikt? Vad händer i kroppen? Vad är hjärtsvikt? Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) innebär att hjärtat inte förmår pumpa runt tillräckligt med blod i kroppen. Följden blir brist på syre och näring, vilket utlöser en rad destruktiva processer.

Läs mer

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?

Läs mer

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning

Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Sjuksköterskebaserad hjärtsviktsmottagning Maria Haraldson Leg. Sjuksköterska Karin Östling Leg. Sjuksköterska 2018-11-06 Vad är Hjärtsvikt? Hjärtat inte förmår att pumpa runt den mängd blod som behövs

Läs mer

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex. Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Spironolakton Pfizer 25 mg tabletter Spironolakton Pfizer 50 mg tabletter Spironolakton Pfizer 100 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Spironolakton

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Hjärtsvikt. Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014

Hjärtsvikt. Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014 Hjärtsvikt Mahbubul Alam Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 15/9 2014 Vad är hjärtsvikt? Specifikt sjukdom? Syndrom? Oförmåga hos hjärtat att uppfylla vävnadens metabola krav (CO=HRxSV) Hjärtsviktens onda

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Frågor om Din lungsjukdom

Frågor om Din lungsjukdom Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. VIKTIGT Den här guiden ersätter inte

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

H J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology':

H J Ä R T S V I K T. 'The Task Force on Heart Failure of the European Society of Cardiology': H J Ä R T S V I K T (CN) Ett kliniskt syndrom - inte en specifik sjukdom! "Inadekvat genomblödning av vitala organ p g a 'otillräcklig pumpfunktion'" 'The Task Force on Heart Failure of the European Society

Läs mer

Fakta om studier med Pradaxa

Fakta om studier med Pradaxa Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter. resultat av förstudie under tiden 2007-08-01--2007-12-15.

Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter. resultat av förstudie under tiden 2007-08-01--2007-12-15. Q-svikt Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter resultat av förstudie under tiden 27-8-1--27-12-15. Hässleholm och Kristianstad juni 28 Maria Kullberg, projektsjuksköterska

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Viktig information om användningen av Tasigna

Viktig information om användningen av Tasigna Viktig information om användningen av Tasigna Viktig information om behandling med Tasigna Vad ÄR TASIGNA? TASIGNA är ett receptbelagt läkemedel som används för behandling av vuxna patienter med Philadelphiakromosompositiv

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell

Läs mer

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland. Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen

Läs mer

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd. Du är kardiologjour och blir uppringd av medicinjouren som vill att du kommer och bedömer en patient på akutrummet. Patienten söker för bröstsmärta sedan igår kväll, just nu smärtlindrad med morfin och

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500

Läs mer