Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation"

Transkript

1 Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation

2 Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping och är framtagen i samarbete med Sviktväktarna (Stockholm) och sanofi-aventis. Reviderad av Sven-Åke Lööv, medicinsk rådgivare sanofi-aventis, 2009 och granskad av Professor Ulf Dahlström. Innehåll: sid 4 5 sid 6 9 sid sid sid sid sid sid Hjärtat och blodcirkulationen Vad är hjärtsvikt? Symptom Diagnos Hjärtats klaffar Mediciner Egenvård Egna anteckningar 2 3

3 Hjärtat och blodcirkulationen Hjärtats uppbyggnad Hjärtat är en ihålig muskel ungefär lika stor som din egen knytnäve. Inuti hjärtat finns fyra hålrum: högersidans förmak och kammare, och vänstersidans förmak och kammare. Mellan hjärtats hålrum finns det klaffar som kan öppnas och stängas. Klaffarna fungerar som dörrar, som ser till att blodet rinner i rätt riktning, dvs framåt och inte bakåt. Om en klaff öppnas trögt eller inte sluter tätt fungerar alltså blodcirkulationen sämre. Hjärtats uppgift är att ta emot blod från kroppen och pumpa det vidare till lungorna så att det kan syresättas. Sedan pumpas blodet tillbaka genom hjärtat till kroppens olika vävnader och organ så att de får syre och näring. Blodcirkulationen Blodcirkulationen är kroppens transportsystem. Blodet rinner i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen. Blodcirkulationen bildar tillsammans med hjärtat två kretslopp. Det stora kretsloppet går från vänsterhjärtat ut till kroppen och tillbaka till högerhjärtat. Det lilla kretsloppet går från högerhjärtat till lungorna och tillbaka till vänsterhjärtat. Hjärtats pumpförmåga När man anstränger sig, springer, går i trappor eller arbetar hårt måste hjärtat öka sin pumpförmåga. I vila pumpas ungefär 5 liter blod runt per minut. Vid kraftig ansträngning ökas pumpförmågan till ungefär liter per minut. Klaffar Höger förmak Höger kammare Vänster förmak Vänster kammare 4 5

4 Vad är hjärtsvikt? Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa runt den mängd blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräckligt med syre och näring. Det blir en obalans mellan tillgång och efterfrågan, det vill säga mellan vad hjärtat orkar pumpa och vad kroppen kräver. Man räknar med att det totalt finns omkring personer med hjärtsvikt i vårt land. Främst drabbas personer över 65 år, men yngre kan också få hjärtsvikt. Det finns två huvudorsaker till en nedsatt pumpförmåga i hjärtmuskeln: 1) Hjärtat har problem att pumpa ut blodet på grund av minskad kraft i hjärtats muskelvägg. Man säger att hjärtat har svårt att tömma sig. 2) Hjärtat har problem att fyllas med blod på grund av stelhet i hjärtats muskelvägg. Man säger att hjärtat har svårt att fylla sig. Orsaker Hjärtsvikt är inte en egen separat sjukdom utan ett resultat av en eller flera åkommor. Detta leder till att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet och förse kroppens olika delar med syre och näring begränsas. Hjärtinfarkt eller kärlkramp är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Hjärtmuskeln är skadad och därigenom försämras pumpförmågan. Högt blodtryck är också en vanlig bakomliggande orsak till hjärtsvikt. När motståndet i blodkärlen är ökat krävs det mer kraft av hjärtat att pumpa ut blodet i kroppen. Fel på hjärtklaff är en annan orsak, och innebär att blodet inte kan pumpas ut effektivt från hjärtat därför att klaffarna läcker, eller är förträngda. Hjärtmuskelsjukdom kan också orsaka hjärtsvikt. Hjärtmuskeln försvagas och orkar inte pumpa ut blodet i kroppen. Andra orsaker kan vara medfött hjärtfel, rytmrubbningar (för långsam eller snabb rytm), alkoholmissbruk, hjärtsäckssjukdom eller följderna av någon annan sjukdom som svår blodbrist, lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom eller diabetes. 6 7

5 Utlösande faktorer Hjärtsvikt kan utlösas av olika faktorer. En faktor är infektion. Om kroppen är angripen av en virus- eller bakteriell infektion så kan detta innebära en belastning på hjärtmuskeln. Hjärtsvikt kan också utlösas av blodbrist. Om man har blodbrist av en eller annan orsak så kan detta innebära en belastning på hjärtmuskeln hos en person som redan är hjärtsjuk. En rubbning av ämnesomsättningen kan också vara en utlösande faktor. Om man antingen har för låg eller för hög ämnesomsättning kan det betyda en belastning på hjärtmuskeln. Slutligen kan ändringar i hjärtrytmen utlösa hjärtsvikt. Om hjärtat går för sakta eller för fort så blir det inte tillräcklig blodmängd som pumpas ut i kroppen. Kompensering Vad händer när hjärtats pumpförmåga minskar? Ja, för det första kan det leda till en ökad puls. Genom att öka pulsen kan hjärtat pumpa runt mer blod. En minskad pumpförmåga kan också leda till hjärtförstoring. När hjärtat inte längre orkar pumpa ut blodet i samma takt som det fylls på, utvidgas hjärtat för att få plats med den ökade blodmängden. Hjärtmuskelförtjockning kan också bli en följd av den minskade pumpförmågan. När hjärtat får arbeta hårdare tränas muskeln och blir större och tjockare. Den minskade pumpförmågan kan slutligen ge upphov till ökad mängd stresshormoner i blodet. När hjärtat utsätts för belastning får man en ansamling av stresshormoner i blodet som piskar på hjärtat och ökar hjärtats hastighet för att det skall kunna tömma sig mer fullständigt. När en viss gräns uppnåtts kan inte hjärtat kompensera svikten längre. Pulsen och hjärtstorleken kan inte öka hur mycket som helst. Alltmer vätska samlas i kroppen. Hjärtsvikten börjar ge symptom. Prognos Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som kräver livslång behandling. Lätt hjärtsvikt påverkar oftast inte det dagliga livet så mycket. Man klarar av det mesta i vardagen, även om orken inte är lika bra som förr. Om man har måttlig eller svår hjärtsvikt orkar man inte så mycket utan måste prioritera det som är viktigast att göra. Svår hjärtsvikt är ett livshotande tillstånd som kan leda till en för tidig död om den inte behandlas. 8 9

6 Symptom Trötthet Eftersom hjärtat har svårt att tömma sig så kommer för lite blod ut till kroppens olika vävnader. Det innebär till exempel att skelettmuskulaturen också får för lite blod för att kunna fungera normalt. Det märks framför allt vid ansträngning, då det inte är ovanligt att man blir trött i benen och inte orkar på samma sätt som tidigare. Rent allmänt blir man även tröttare än tidigare på grund av att det råder blodbrist och brist på näringsämnen till de flesta organen i kroppen. Andfåddhet Ett tidigt symptom är andfåddhet vid ansträngning. Andfåddheten beror på att hjärtat inte orkar pumpa blodet framåt, utan blodet stockas bakåt. Detta leder till att vätska ansamlas i lungorna. Man kan jämföra med en port som är öppen, men det är fullt där inne, det blir kö bakåt. Så småningom kommer andfåddheten även i vila. Den blir värre i liggande ställning än i sittande. Det beror på att vätskan sprids ut över en större yta i lungorna när man ligger ned. Det här kan jämföras med en flaska som står upp. Där trycker vätskan mot en liten yta, men om man lägger flaskan ned, fördelas trycket mot en betydligt större yta. Bensvullnad Bensvullnad orsakas av att vätska ansamlas i benen. Typiskt är när man trycker med ett finger på det svullna benet, så kvarlämnar fingret ett tydligt avtryck på grund av att man förskjuter vätskan åt sidorna

7 Övriga symptom Vid hjärtsvikt kan man förutom trötthet, andfåddhet och bensvullnad också ha andra symptom. Ett vanligt symptom är hosta, som orsakas av vätska i lungorna. Yrsel beror på att hjärtat har svårt att tömma sig på blod. Det innebär ofta att det inte kommer tillräckligt med blod till hjärnan. Det gör det svårt att upprätthålla blodtrycket, vilket i sin tur kan ge upphov till yrsel. Det är inte heller helt ovanligt att den nedsatta pumpförmågan leder till rubbningar i hjärtrytmen, som i sin tur kan leda till yrsel. Hjärtklappning är ett symptom som kan komma både i vila och vid ansträngning. Buksvullnad, det vill säga tyngdkänsla i buken, kan vara ett symptom vid hjärtsvikt. Vätska ansamlas i magen och levern, och ger upphov till svullnad. Buksvullnad ger ofta magsmärtor, illamående och aptitlöshet. Detta leder i sin tur till viktökning och näringsbrist. Oro, ångest och nedstämdhet är symptom som också kan uppträda vid hjärtsvikt. Eftersom man upplever att man är trött och blir andfådd också vid en liten ansträngning, kan det ge upphov till försämring av humör och livslust. Ibland kan andfåddheten upplevas som en kvävningskänsla, att man inte får luft, vilket kan medföra oro och ångest. Det är viktigt att vara positiv och tro på att insatt medicinering i de flesta fall kan leda till en avsevärd förbättring. Urinträngningar När man ligger ner omfördelas vätska från de svullna benen tillbaka till blodomloppet och det leder till att man behöver gå upp och kasta vatten på natten

8 Utredning Allmänt Det är viktigt att i ett tidigt skede av sjukdomen ställa diagnosen hjärtsvikt eftersom flera andra tillstånd kan ge likartade symtom. Din egen sjukdomsberättelse, sjukdomshistoria, symptom, EKG och laboratorieprover ger läkaren vägledning till att ställa en säker diagnos. Ett mycket viktigt hjälpmedel för att ställa en så säker diagnos som möjligt är att ta ett blodprov för att analysera koncentrationen av ett peptidhormon (BNP alternativt Nt-proBNP). Provet kan ge upplysningar om hjärtats fyllnadstryck, dvs om hjärtat är belastat. Om koncentrationen av peptidhormonet i blodet är förhöjt gör läkaren ofta en undersökning med ultraljud (ekokardiografi) för att fastställa om det är hjärtsvikt som det handlar om. Ibland kan det också vara av värde att göra en röntgenundersökning av hjärtat för att framförallt utesluta en lungsjukdom som orsak till de aktuella symptomen. Man får inte heller glömma att ibland orsakas andfåddheten av en syrebrist i hjärtmuskeln och är därför ett tecken på kärlkramp. Ett cykelarbetsprov kan därför vara viktigt eftersom tillståndet med syrebrist i hjärtmuskeln kräver en helt annan behandling än den vid hjärtsvikt. BNP alternativt Nt-proBNP Att analysera blodet och mäta nivåerna av ett peptidhormon är i dag ett standardförfarande för att påvisa misstanke om hjärtsvikt. Vid höga nivåer går man vidare och gör en ultraljudsundersökning för att bekräfta om hjärtsvikt föreligger. Ultraljud (ekokardiografi) Ultraljud visar hur hjärtat ser ut inuti och hur det arbetar. Ultraljud sänds genom hjärtat och de reflekterande ljudvågorna omvandlas till bilder i en dator. Bilderna visar hur hjärtats väggar och klaffar ser ut, och hur hjärtat pumpar. Undersökningen kan också visa in- och utflödet av blod från hjärtat och flödet genom klaffarna. Hjärt-lungröntgen En hjärt-lungröntgen visar om hjärtat är förstorat, om det finns vätska i lungorna och om belastningen på lungorna är ökad, så kallad lungstas. Arbetsprov Ett arbetsprov går till så att man får cykla på en testcykel för att se hur arbetskapaciteten är och vad som begränsar den, till exempel andfåddhet, bentrötthet eller bröstsmärta. Under hela arbetsprovet följer man EKG för att upptäcka störningar i hjärtats rytm och se tecken på syrebrist

9 Behandling Modern hjärtsviktsbehandling med bland annat nya läkemedel förbättrar överlevnaden, ökar välbefinnandet och minskar samtidigt behovet av sjukhusinläggningar. ACE-hämmare, diuretika (vätskedrivande läkemedel) och betablockerare utgör basen i behandling av hjärtsvikt. Behandlingen skiljer sig åt beroende på hur mycket besvär du har av din hjärtsvikt. Vid svårare tillstånd av hjärtsvikt kan olika ingrepp och hjälpmedel komma att övervägas som komplement till läkemedel och dina egna åtgärder. Mediciner ACE-hämmare ACE-hämmare har många effekter som är viktiga vid behandling av hjärtsvikt. I stora undersökningar har det visat sig att ACEhämmare lindrar symtomen, ökar arbetsförmågan, minskar behovet av sjukhusvård och förlänger överlevnaden. De positiva effekterna kommer sig av att ACE-hämmare avlastar hjärtats arbete genom att dels vidga blodkärlen och dels sänka blodtrycket. På så sätt blir det lättare för hjärtat att pumpa ut blodet. Dessutom motverkar ACE-hämmare att hjärtmuskeln växer till och blir förstorad. ACE-hämmare motverkar också vätskeansamlingen i kroppen genom omfördelning av vätskan till andra områden. ACE-hämmare förstärker effekten av urindrivande läkemedel och bör därför ges tillsammans med dem för att uppnå största möjliga effekt. Om inte ACE-hämmare tolereras kan AT1-receptorblockerare användas i stället. Exempel på ACE-hämmare är: Triatec/Ramipril, Renitec/Enalapril och Capoten/Kaptopril. Exempel på AT1-receptorblockerare är: Atacand/candesartan, Cozaar/losartan och Diovan/valsartan

10 Betablockerare Betablockare har liksom ACE-hämmare visat att de lindrar symtomen, minskar behovet av sjukhusvård och förlänger överlevnaden. Betablockerare avlastar hjärtat framförallt genom att minska hjärtfrekvensen så att hjärtat får mer tid att fylla sig. Regleringen av hjärtfrekvensen skyddar också mot allvarliga rytmrubbningar. På samma sätt som ACEhämmarna så motverkar betablockerarna en sammandragning av kärlen och sänker blodtrycket. Exempel på betablockerare är: Kredex, /Karvedilol, Emconcor CHF/, Bisoprolol, Seloken ZOC /Metoprolol. Vätskedrivande medel Vätskedrivande medel eller så kallade diuretika, lindrar framförallt symtomen av hjärtsvikten. De driver ut vatten genom att öka urinmängden och på så sätt minska vätskeöverskottet. Det finns i huvudsak två typer av diuretika: de med snabb effekt och de med lite mer långsamt insättande effekt. Ibland kan de täta urinträngningarna, som de snabbverkande vätskedrivande medlen ger upphov till, upplevas som handikappande. Om du planerar att göra något på förmiddagen kan du ta den vätskedrivande tabletten senare. Men glöm inte att ta tabletten. Ett alternativ kan också vara att istället använda de långverkande vätskedrivande medlen som inte ger lika mycket urinträngningar. Med urinen så försvinner salter. Därför måste man ibland ge läkemedel som sparar eller ersätter salterna. Exempel på diuretika är: Lasix Retard, Furosemid, Furix Retard, Salures, Esidrex, Bendroflumetiazid, Spironolakton och Zaroxolyn (metolazolone). Digitalis Digitalis ges ofta till patienter med hjärtsvikt. Digitalis förbättrar cirkulationen vid hjärtsvikt genom att stärka hjärtmuskelns pumpförmåga och minska hjärtfrekvensen. Exempel på digitalis är: Digoxin. Långverkande nitropreparat De så kallade långverkande nitropreparaten, leder till en vidgning av blodkärlen och därmed en avlastning av hjärtat. De kan ibland vara ett bra komplement till den övriga medicineringen. Exempel på nitrater är: Sorbangil, Ismo, Imdur, Monoket och Isosorbidmononitrat

11 Kompletterande behandling Olika hjälpmedel kan komma till användning som kompletterar dina läkemedel och kan stärka hjärtats funktion. Exempel på hjälpmedel som kan bli aktuella är sviktpacemaker (biventrikulär pacemaker eller CRT) respektive implanterbar automatisk defibrillator. Ibland finns det ett minskat blodflöde i hjärtats egna blodkärl som behöver åtgärdas eller öppnas för att förbättra hjärtfunktionen. Då kan en by-pass-operation bli aktuell eller en så kallad PCI då läkaren, företrädesvis via ljumsken, öppnar upp kärlet med hjälp av en ballong. Ofta sätter man in en stent samtidigt som är ett slags metallnät och som håller blodkärlet vidgat. Att tänka på Det är viktigt att följa läkarens ordination. Ta medicin vid rätt tillfällen och i rekommenderade doser. Dosetten är ett bra hjälpmedel för att komma ihåg att ta sina mediciner. Den kan köpas på apotek. En del mediciner är olämpliga att ta när man har hjärtsvikt. De kan orsaka en försämring av hjärtsvikten. Exempel på detta är vissa läkemedel mot smärta och inflammation. Är du osäker, rådfråga din läkare eller hjärtsviktssjuksköterska. Om det arrangeras några särskilda gruppträningar eller hjärtsviktskola kan det vara bra att delta i dessa. Egenvård Aktivitet och vila Undvik alltför hårt arbete och stress som belastar hjärtat. Lätt fysisk ansträngning är bra som en del av den medicinska behandlingen av hjärtsvikt, men det är viktigt att känna efter hur mycket kroppen orkar. Det kan variera från dag till dag hur mycket du orkar. Börja till exempel med korta promenader och öka längden successivt. Gymnastik, motion med cykel och lättare muskelträning med t.ex träningsband är också bra alternativ eller komplement till promenader. Försök att vila en eller flera gånger under dagen så underlättas arbetet för hjärtat en stund och du orkar lite mer efteråt. Det finns ingen anledning att avhålla sig från sexuell aktivitet. Däremot kan lusten och förmågan vara nedsatt. Tveka inte att ta upp eventuella frågor om sexuell aktivitet med din läkare eller sjuksköterska. Infektioner Förkylning och influensa kan försämra tillståndet vid hjärtsvikt. Försök att undvika att träffa förkylda personer. Se till att få vaccin mot influensa varje höst eftersom personer med hjärtsvikt lättare får komplikationer av influensa

12 Rökning Vid rökning minskar syreupptaget i blodet. Rökning ökar också risken för åderförkalkning. Du får ofta även mer hosta och en ökad risk för att utveckla infektioner i luftrören. Rökning motverkar eller tar bort läkemedlens effekt. Alkohol Att dricka ett glas vin då och då och vid festliga tillfällen klarar hjärtat av, men stora mängder alkohol är skadligt för hjärtmuskeln och andra organ. Vätskeintag Vätskedrivande mediciner ger ökad törst, men drick ändå inte totalt mer än 1,5 2 liter per dygn, inkluderat all form av vätska som te, kaffe, frukt, soppor mm. Mot törsten kan du prova isbitar, sockerfria tabletter, salivstimulerande spray eller tabletter, citronskivor, krossad is blandad med juice eller skölj munnen med kallt vatten. Is Sockerfria tabletter Citron skivor Krossad is Salivspray 22 23

13 Mindre salt, nyttig mat Salt ger ökad törst och binder vätska. Salta måttligt på maten men tag inte bort det helt osaltad mat kan vara smaklös. Ät en näringsrik kost. Om du är överviktig försök att gå ner i vikt. Övervikt belastar hjärtat. Om du har problem med illamående och aptitlöshet ät mål av mat som du tycker om och försök äta lite oftare. Vikt Kontrollera din vikt genom att väga dig, gärna dagligen eller minst en gång per vecka, vid samma tidpunkt på dygnet och med lika mycket kläder på kroppen. Skriv gärna upp vikten regelbundet i en liten anteckningsbok. Då ser du tydligt om den varierar mer än normalt

14 Symptomförändring Egna anteckningar Följande symptom kan tyda på att hjärtsvikten försämrats och då bör du kontakta din läkare eller sviktsjuksköterska: Snabb viktökning Ökad andfåddhet Bensvullnad. Skriv gärna upp vikten regelbundet i en liten anteckningsbok. Då ser du tydligt om den varierar mer än normalt. Om du plötsligt går upp i vikt mer än 1 kilo från dina normala värden så kan det vara ett tidigt tecken på att vätska samlas i kroppen. Känn gärna på benen för att se om det blir tydliga avtryck av dina fingrar. Bensvullnad är ett tecken på att det börjar ansamlas vätska i kroppen och att din hjärtsvikt har försämrats

15 Dina mediciner I tabellen kan du notera vilka mediciner du tar och vilken dos du tar. Din kroppsvikt Det är viktigt att du väger dig regelbundet. Snabb viktökning kan bero på vätskeansamling i kroppen. Genom att fylla i tabellen kan du behålla kontroll på din vikt. Medicin Dosering Morgon Lunch Kväll Natt Styrka Datum Datum Vikt Datum Vikt 28 29

16 Läkar- och sjuksköterskebesök Här kan du fylla i tider för dina besök. Vid frågor Välkommen att ringa oss om du har några frågor! Datum Tid Sjukhus Mottagning Doktor Telefon Sjuksköterska Telefon 30 31

17 SE.RAM SVIKTVÄKTARNA Fler exemplar av denna skrift kan beställas från: sanofi-aventis, Box 14142, Bromma. Tel: Fax Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

Allt du behöver veta när erektionen sviktar

Allt du behöver veta när erektionen sviktar Allt du behöver veta när erektionen sviktar Innehåll Inledning sexolog... 3 Hur uppstår erektion?... 4-5 Vad kan du göra själv?... 6 Du och din partner... 7 Vanliga orsaker till erektionsstörning... 8

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015 RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Diskbråck/spinal stenos

Diskbråck/spinal stenos PATIENTINFORMATION - till dig som ska opereras för Diskbråck/spinal stenos regiongavleborg.se Det är naturligt att känna oro inför en operation Allt går bättre om man är väl förberedd och informerad.

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Värt att veta om stroke

Värt att veta om stroke Värt att veta om stroke Patient - närstående Innehåll Vad är stroke 2 Symtom 7 Utredning och behandling 10 Riskfaktorer 19 Läkemedel 23 Framtiden 26 Ordlista 30 På Danderyds sjukhus vårdas drygt 1000 patienter

Läs mer

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Carvedilol ratiopharm 6,25 mg tablett Carvedilol ratiopharm 12,5 mg tablett Carvedilol ratiopharm 25 mg tablett Karvedilol Läs noga igenom denna bipacksedel innan

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

BIPACKSEDEL. Lanoxin 50 mikrogram/ml oral lösning Digoxin

BIPACKSEDEL. Lanoxin 50 mikrogram/ml oral lösning Digoxin BIPACKSEDEL Lanoxin 50 mikrogram/ml oral lösning Digoxin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den igen. - Om du har ytterligare

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren Atenolol Accord 25 mg tabletter Atenolol Accord 50 mg tabletter Atenolol Accord 100 mg tabletter Atenolol

Bipacksedel: Information till användaren Atenolol Accord 25 mg tabletter Atenolol Accord 50 mg tabletter Atenolol Accord 100 mg tabletter Atenolol Bipacksedel: Information till användaren Atenolol Accord 25 mg tabletter Atenolol Accord 50 mg tabletter Atenolol Accord 100 mg tabletter Atenolol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid Bipacksedel: Information till användaren Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som

Läs mer

Viktig information om användningen av Tasigna

Viktig information om användningen av Tasigna Viktig information om användningen av Tasigna Viktig information om behandling med Tasigna Vad ÄR TASIGNA? TASIGNA är ett receptbelagt läkemedel som används för behandling av vuxna patienter med Philadelphiakromosompositiv

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått

Läs mer

Din guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO)

Din guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Din guide till EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Välkommen till din Eylea-guide Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Information till patienter och anhöriga. att leva med hjärtsvikt

Information till patienter och anhöriga. att leva med hjärtsvikt 80 80 80 80 80 80 80 80 Information till patienter och anhöriga att leva med hjärtsvikt 80 80 80 2 att leva med hjärtsvikt Innehållsförteckning Vad är hjärtsvikt? 6 Hjärtats uppbyggnad 7 Blodcirkulationen

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete med Värt att veta om Waranbehandling

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Vad händer i kroppen?

Vad är hjärtsvikt? Vad händer i kroppen? Vad är hjärtsvikt? Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) innebär att hjärtat inte förmår pumpa runt tillräckligt med blod i kroppen. Följden blir brist på syre och näring, vilket utlöser en rad destruktiva processer.

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren

Bipacksedel: Information till användaren Bipacksedel: Information till användaren Emerade 150 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 300 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 500

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Få ut det mesta av din behandling

Få ut det mesta av din behandling Version 1/2015-06 tabletter Få ut det mesta av din behandling Information om Inlyta (axitinib) Du har fått denna informationsbroschyr eftersom läkaren har skrivit ut Inlyta till dig. Läs också Bipacksedel:

Läs mer

Vad händer i hästens leder?

Vad händer i hästens leder? Vad händer i hästens leder? De flesta som sysslar med sporthästar har någon gång stött på problemet att hästen blivit halt. Vad beror det på? Ja, i de flesta fall så har hästen blivit överansträngd och/eller

Läs mer

Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum

Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Inledning Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer