Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG"

Transkript

1 Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

2 Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer? 7 Är förmaksflimmer farligt? 8 Typer av förmaksflimmer 9 Diagnos 10 Behandlingar 11 Läkemedel 11 Blodproppsförebyggande läkemedel 11 Frekvensreglerande läkemedel 12 Antiarytmiska läkemedel 13 Biverkningar 13 Räkna ut dina riskpoäng 14 Elkonvertering 15 Självtest 16 Kateterablation 16 Hjärtkirurgi 17 Ordlista 18 Vårdgaranti 20 Idag räknas förmaksflimmer som en folksjukdom. Den kan vara besvärlig för många medan andra inte ens märker av flimret. Du kanske känner av att hjärtat slår konstigt ibland. Det betyder inte att man har förmaksflimmer utan kan vara extraslag som normalt inte är farligt. I broschyren hittar du information om vad förmaksflimmer är, hur man diagnostiserar och vilka behandlingar som vården kan erbjuda. 3

3 Hur fungerar hjärtat? I Sverige beräknas över personer ha förmaksflimmer. Risken att få förmaksflimmer ökar med åldern och cirka 5 till 10% av befolkningen över 70 år har denna rubbning av hjärtrytmen. Förmaksflimmer är inte farligt i sig, men kan öka risken för hjärtsvikt och stroke och kan över tiden bidra till en förhöjd risk att dö i förtid. Hjärtat som sitter mitt i bröstkorgen i fyra hålrum. De översta två hålrummen och arbetar dygnet runt består av kallas förmak och de två nedersta kallas muskelvävnad. Det är en uthållig pump kamrar. Höger förmak och kammare som försörjer våra organ med blod och utgör tillsammans den del av hjärtat ger kroppen syre och näring. Hjärtat som pumpar blod till lungorna. Där tar pumpar cirka 5 liter blod per minut blodet upp syre och transporteras sedan i vila och som mest 30 liter per minut vid vidare till vänster sida av hjärtat som kraftig ansträngning. Hjärtat är uppdelat pumpar ut blodet till resten av kroppen. Elektricitet styr hjärtat Retledningssystemet är det elektriska system som styr hjärtat. Det består av specialiserade muskelceller och har två elcentraler, ledknutor som kallas sinusknutan respektive AV-knutan. Retledningssystemet är det elektriska och fungerar som omkopplingsstation. system som styr hjärtat. Det består av De elektriska impulserna startar specialiserade muskelceller och har två i sinusknutan, bromsas upp i AV-knutan elcentraler, ledknutor som kallas och fortsätter sedan till kamrarna där sinusknutan respektive AV-knutan. muskelceller dras samman och pumpar Sinusknutan ligger i högra förmakets iväg blodet. Sinusknutan styr pulsen övre del. Den är hjärtats impulsgivare i vila till mellan slag/minut och och kan liknas vid ett tändstift. Den vid ansträngning upp till slag/ andra knutan, AV-knutan, ligger på minut. En normal hjärtrytm kallas gränsen mellan förmak och kammare därför sinusrytm. Stora kroppspulsådern Lungartärer Sinusknutan här startar de elektriska impulserna Övre hålvenen Lungvener som leder till att hjärtats olika delar stimuleras och dras samman. Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen Segelklaff Muskelvägg De elektriska impulserna bromsas upp i AV-knutan innan de fortsätter till kamrarna. De elektriska impulserna fortsätter ner till de båda kamrarna där muskelceller dras samman och pumpar Höger kammare Vänster kammare iväg blodet. 4 5

4 Vad är förmaksflimmer? Hur upplevs förmaksflimmer? Förmaksflimmer är en störning av hjärtats rytm som kan uppstå på flera sätt. Förmaksflimmer startar ofta från förmaken eller från lungvenerna. Hjärtat kommer ur sin regelbundna rytm. Förmaksflimmer kan vara en följd av andra hjärtsjukdomar som medför en belastning på förmaken. Stigande tryck kan då göra så att förmaken vidgas vilket kan leda till förmaksflimmer. Andra faktorer som kan bidra till förmaksflimmer är högt alkoholintag, höga halter av stresshormoner, rubbningar i salt- och vätskebalansen, rubbningar i sköldkörteln, stimulerande droger, infektioner 1 och operativa ingrepp. Förmaksflimmer kan drabba vem som helst, men är vanligare hos personer med tidigare hjärtsjukdomar, som till exempel hjärtinfarkt, vissa typer av klaffel och hjärtsvikt. Diabetes, högt blodtryck och vissa ämnesomsättningsrubbningar leder också till ökad risk. Oregelbundna elektriska impulser bildas på olika ställen i förmaken och tar över den normala elektriska impulsbildningen. Resultatet av störningen kan bli en ökad och oregelbunden hastighet på impulserna till kamrarna och därmed en snabbare puls. Förmaksflimmer kan upplevas på många sätt. Pulsen blir ofta oregelbunden och man kan få en fladdrande känsla i bröstet eftersom hjärtat slår för snabbt. Vanliga symtom är trötthet, hjärtklappning, andnöd, nedsatt kondition och försämrat välbefinnande. En del personer känner av flera symtom medan andra bara ett. Det finns också personer som har ett så kallat tyst flimmer, vilket innebär att de inte märker när hjärtat övergår i förmaksflimmer. Förmaksflimmer kan leda till en begränsad livskvalitet och försämrad ork. Många känner oro och osäkerhet och vågar därför inte leva som de vill. Andra lider mer av orkeslöshet, vilket kan gå ut över familjeliv, arbete och fritidsaktiviteter. En begränsad livskvalitet drabbar både den som har förmaksflimmer och eventuella närstående. Känner man igen några av dessa symtom bör man undersökas av läkare eftersom något kan vara fel oavsett om det handlar om förmaksflimmer eller ej. Ref: 1. Infektionerna behöver inte vara allvarliga. 6 7

5 Är förmaksflimmer farligt? Typer av förmaksflimmer Enstaka episoder av förmaksflimmer är inte farliga i sig, men kan upplevas som obehagliga. Återkommande förmaksflimmer kan ge konsekvenser på sikt. Om hjärtat under längre tid slår för fort kan dess förmåga att pumpa blod försämras. Det kan leda till att kamrarna förstoras och att man får hjärtsvikt. Vid förmaksflimmer kan det också bildas blodproppar i hjärtats förmak, vilket ökar risken för blodpropp och stroke. Risken för stroke är cirka 5 gånger högre per år än hos personer utan förmaksflimmer. Strokerisken är dock olika hög för olika personer med förmaksflimmer, där den enskilda individens strokerisk kan skattas utifrån en särskild riskskattningstabell kallad CHA 2 DS 2 -VASc. Över längre tid finns också en ökad risk för förtidig död, bland annat beroende på om man har andra hjärtsjukdomar. Det är därför viktigt att man behandlar förmaksflimret, för då kan man minska riskerna påtagligt. Paroxysmalt flimmer: Flimmer som går över spontant Förmaksflimmer som går över spontant, episoderna kan vara från några minuter till något/några dygn men försvinner alltid inom 1 vecka. Persisterande flimmer: Flimmer som oftast kräver åtgärd Förmaksflimmer som oftast kräver åtgärd för att återgå till normal rytm, t ex genom elkonvertering eller medicinering, men kan återgå till normal rytm spontant, men det tar mer än 1 vecka. Ihållande/kroniskt flimmer: Flimmer som inte går över trots åtgärd Förmaksflimmer som inte återgår till normal rytm trots elkonvertering/läkemedel eller där man beslutat att inte göra flerförsök att få hjärtat i normal rytm. 8 9

6 Diagnos Behandlingar Diagnosen ställs med hjälp av ett EKG (elektrokardiogram) som visar om hjärtat har normal rytm eller om det går i förmaksflimmer. Man kan även använda någon form av långtidsregistrering av hjärtat, till exempel bandspelar-ekg eller tum- EKG. Vid normal rytm ser man så kallade P-vågor som representerar förmakens normala elektriska aktivitet. Vid förmaksflimmer har man en elektriskt oregelbunden aktivitet i förmaken och då syns inga P-vågor. Har man upptäckt förmaksflimmer bör man genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat och eventuellt ett arbets-ekg. Blodprover bör tas för kontroll av bland annat salthalter, njurfunktion och ämnesomsättning. Läkemedel Läkemedel används både i det akuta skedet och för långtidsbehandling. Akut ges i första hand läkemedel som lindrar symtom genom att sänka pulsen, som oftast är förhöjd när ett förmaksflimmer börjar. Vid långtidsbehandling finns tre huvudsakliga läkemedelsgrupper. Vilka läkemedel som ordineras beror på många faktorer, bland annat ålder, kön och blodets förmåga att levra sig). Det görs på vårdcentraler, AK-mottagningar eller av personen själv genom en självtestapparat. Apparaten är gratis i vissa landsting men i andra kostar den pengar. En specialistsjuksköterska utbildar i handhavandet och personen lär sig att ta prov samt oftast även att ordinera dosen. Självtest passar speciellt personer i arbetsför ålder och de som reser mycket. andra sjukdomar. 1. Blodproppsförebyggande läkemedel som minskar risken för stroke Blodproppsförebyggande läkemedel, så kallad antikoagulantia, tas för att minska risken för blodproppar och stroke. Det finns ett vanligt och sedan länge använt läkemedel (Waran/Warfarin) samt sedan några år en grupp nya läkemedel (sk NOAK). Läkemedlen skiljer sig åt i hur den blodproppsförebyggande effekten åstadkoms och i hur kontrollen av behandlingen sker. Personer som behandlas med det sedan länge använda läkemedlet måste ta blodprov regelbundet för att läsa av sitt INR-värde (som mäter Fördelen med de nya läkemedlen är att de inte behöver kontrolleras lika ofta, vilket underlättar för patienten. Däremot finns inte ett optimalt motmedel till alla av de nya läkemedlen. Det innebär att en kraftig blödning, vid t ex en olycka, kan bli svår att stoppa. Läkemedlen har dock en kort halveringstid, dvs går snabbt ur kroppen, vilket gör att effekten inte sitter i lika länge som vid Waran-behandling, om man får en blödning. Man räknar också med att inom kort få fram motmedel till alla. Motmedel finns till det äldre läkemedlet och det verkar inom 30 sekunder från att det injiceras och till ett utav de nya läkemedlen

7 Behandlingar forts Acetylsalicylsyra (Trombyl ) skrivs fortfarande ut till patienter med förmaksflimmer, men rekommenderas inte längre som behandling i Socialstyrelsens riktlinjer. Vad som påverkar om blodproppsförebyggande läkemedel ska sättas in är hur många riskpoäng personen har. För att beräkna risken används idag en särskild riskskattningstabell, CHA 2 DS 2 -VASc-score. I CHA 2 DS 2 -VASc-tabellen på nästa uppslag kan du räkna ut dina poäng. 2. Läkemedel med syfte att sänka hjärtfrekvensen (pulsen) sk frekvensreglerande läkemedel Frekvensreglerande läkemedel kan bidra till att bromsa hjärtfrekvensen hos personer med förmaksflimmer. Dessa läkemedel ges oftast vid ihållande flimmer eller om flimmerattackerna ger symtom pga att hjärtat slår fort. Det finns tre typer av läkemedel: betablockerare, som också har viss effekt avseende att återskapa och bibehålla hjärtats normala rytm. Alla betablockerare är inte lämpliga för alla, vissa kan reagera negativt på vissa sorter. Det kan gälla t ex astmatiker. kalciumflödeshämmare (digitalispreparat kan ges i undantagsfall). 3. Rytmstabiliserande läkemedel (antiarytmiska läkemedel) minskar retbarheten i hjärtats elektriska system Det gör att risken för nya flimmerattacker minskar. Rytmstabiliserande läkemedel bromsar inte alltid hjärtrytmen under en attack, utan används i första hand för att förhindra nya attacker. Vid läkemedelsbehandling är det viktigt att det görs en individuell bedömning. Det förekommer inte sällan att man kan få prova några olika läkemedel och även kombinera läkemedel. Inom denna grupp finns nya läkemedel. Biverkningar Läkemedel som används vid behandling av personer med förmaksflimmer kan bland annat leda till ökad trötthet, långsam puls, kalla händer och fötter, svullna fötter och förstoppning. Allvarliga biverkningar är mycket ovanliga och de flesta går över när man slutar med läkemedlet. Vissa läkemedel som behandlar förmaksflimmer behöver sättas in under uppsikt på sjukhus. Personen läggs in under något eller några dygn för att ställa in rätt dos. En del läkemedelsbehandlingar måste följas upp kontinuerligt, vilket beroende på läkemedel kan ske hos kardiolog eller på vårdcentral. Om personen på grund av biverkningar inte kan fortsätta sin medicinering kan kateterablation vara ett alternativ

8 Behandlingar forts CHA 2 DS 2 -VASc-tabell Du kan genom tabellen här nedan räkna ut risken för att få stroke om du inte blir behandlad med blodproppsförebyggande medel. Bokstav Riskfaktor Riskpoäng C Hjärtsvikt (EF <40%) 1 H Högt blodtryck 1 A. Ålder 75 år 2 D Diabetes 1 S Tidigare stroke/tia 2 V Perifer kärlsjukdom 1 A Ålder år 1 S Kvinnligt kön* 1 * Kvinnor under 65 års ålder utan andra riskfaktorer har tveksam nytta av blodproppsförebyggande behandling. Källa: Räkna ut dina riskpoäng! Ex: Högt blodtryck (1 poäng) + Kvinna (1 poäng) = 2 poäng Mina riskpoäng: I tabellen nedan ser du rekommenderad behandling. CHA 2 DS 2 -VASc-poäng Rekommenderad behandling 0 Ingen behandling 1> Warfarin eller annat antikoagulantia Elkonvertering När förmaksflimmer uppstår är det vanligt att göra en elkonvertering som ett första försök att bryta flimret. Elkonverteringen återställer den normala hjärtrytmen med hjälp av en elektrisk strömstöt. Det kan låta dramatiskt men är en säker metod med mycket låg risk för komplikationer. Elkonvertering sker genom att man får strömstötar via två elektrodplattor som antingen läggs eller klistras fast på bröstkorgen. Detta nollställer hjärtats elektriska aktivitet och ger en möjlighet för sinusknutan att återfå kommandot. Behandlingen sker under sövning och tar cirka fem till tio minuter. Efter ingreppet övervakas man en tid. Har förmaksflimret pågått i över 48 timmar måste personen behandlas med blodproppsförebyggande läkemedel i minst 3 4 veckor innan en elkonvertering kan genomföras. En elkonvertering bryter ofta ett pågående förmaksflimmer, men risken är stor att besvären återkommer. Utan annan behandling räknar man med att cirka 75% av de patienter som genomfört en elkonvertering har återfått sitt förmaksflimmer efter 12 månader. Som alternativ till elkonvertering kan man ge ett läkemedel i droppform eller som tablett som får flimret att övergå till normal rytm inom ca tre timmar. Denna metod fungerar för cirka 50% av patienterna om det ges i ett tidigt skede. Riskfaktorer som innebär viss risk men är svåra att gradera Nedsatt njurfunktion. Innebär ökad risk för både propp och blödning. Mest uttalat vid egfr <15 ml/min. Samtidig aktiv cancersjukdom Graviditet Lungsjukdom Sömnapné 14 15

9 Behandlingar forts Självtest i hemmet Vid behandling med warfarin regleras dosen genom att blodprov tas regelbundet. Hur ofta är individuellt. Det är viktigt att blodets koagulationstid hålls inom terapeutiskt intervall. Ett PK(INR)- värde ska ligga mellan 2 och 3. Provtagningen sker oftast på sjukhuset eller vårdcentralen men kan även göras i hemmet med självtestapparat. I vissa landsting/regioner delas den ut utan kostnad medan man i andra får betala för apparaten. De som får självtestapparaten på recept går en utbildning på AK-mottagningen för att lära sig hur den fungerar och ibland även hur man själv doserar sitt läkemedel. Teststickor och lansetterna är kostnadsfria hjälpmedel, som hämtas på apoteket med recept (hjälpmedelskort) från din behandlande läkare. Kateterablation Vid kateterablation för man in en kateter i hjärtat och isolerar de elektriska impulserna som orsakar förmaksflimret från resten av förmaket. Ungefär 70% av alla kan bli av med sina besvär efter en ablation, men det är vanligt att man behöver göra mer än ett ingrepp. Hur den sk lyckande-frekvensen ser ut är mycket varierande beroende på bl a ålder, andra riskfaktorer och flimrets karaktär. Kateterablation sker genom att tunna sladdar (katetrar) placeras i hjärtat via ett kärl i ljumsken. Katetrarna förs in till vänster förmak och genom att kateterspetsen värms alternativt kyls och förs runt lungvenernas mynning stoppas de elektriska signalerna. Ingreppet sker under lokalbedövning med smärtstillande och lugnande medel och tar från tre till sex timmar. På vissa sjukhus kan ingreppet ske i narkos. Efter ingreppet ligger man till sängs under cirka fyra timmar och utskrivningen sker vanligen dagen efter. Det är vanligt att en del symtom kvarstår de första tre månaderna efter en ablation och därför fortsätter man ofta med sin ordinarie medicin mot flimmer i ytterligare tre till sex månader. Mycket talar för att chanserna att lyckas med en ablation är större ju tidigare i flimmerkarriären denna sker. Efter en kateterablation kan man ofta ta bort läkemedel som kontrollerar hjärtrytmen. Har man en eller flera riskfaktorer för stroke (som högt blodtryck, diabetes, tidigare stroke) bör man fortsätta behandlingen med blodproppsförebyggande medicin. Enligt de Europeiska riktlinjerna kan ablation vara förstahandsbehandling för personer som i övrigt är hjärtfriska, men vanligtvis bör man ha provat rytmstabiliserande läkemedel först. Efterfrågan på kateterablation överstiger kraftigt tillgången och behandlingsmöjligheter finns heller inte över hela landet. Det är därför viktigt att diskutera med sin behandlande läkare och utnyttja den möjlighet som vårdgarantin ger att få behandling på annat sjukhus. Hjärtkirurgi Mazekirurgi är ett hjärtkirurgiskt ingrepp där patientens bröstkorg öppnas upp. Den här typen av operation används huvudsakligen vid mycket svåra fall av förmaksflimmer där inget annat hjälpt eller där andra ingrepp inte är lämpliga, eller om personen skall genomgå en hjärtoperation av andra skäl. Metoden används ofta på yngre personer där förmaksflimret orsakar ett svårt handikapp. Ingreppet är tekniskt komplicerat men leder i mycket hög utsträckning till bestående, normal hjärtrytm, men inte hos alla. Operationen kan således utföras både som enskilt ingrepp eller i kombination med annan hjärtkirurgi 16 17

10 Ordlista 3D-kartläggningssystem: En specialdator som via katetrar bildar en tredimensionell karta av hjärtat för att visualisera anatomin och den elektriska aktiviteten som levererar energi (värme eller kyla). Förmak: Hjärtats övre rum. Förmaksflimmer: Oregelbunden, ofta snabb elektrisk aktivitet i hjärtats förmak. Persisterande förmaksflimmer: Längre attacker som kan gå över spontant men som oftast inte gör det utan det krävs vanligtvis en elkonvertering eller läkemedel för att återfå normal rytm. AK-mottagning: En mottagning för patienter som är i behov av blodproppsförebyggande behandling. Arytmi: Sjukdomar som orsakar störningar i hjärtats rytm. AV-knutan: Vidarebefordrar signalerna från sinusknutan till kamrarna och sitter mellan förmak och kammare. Elektrokardiogram EKG: Registrering som mäter den elektriska aktiviteten i hjärtat. INR-värde: Mäter blodets förmåga att levra sig. Kateter: Tunn sladd/slang som via en ven i ljumsken placeras i hjärtat. Kateterablation: Eliminerar vävnadsområden i hjärtat som orsakar förmaksflimmer. Görs med hjälp av en särskild kateter. Lungvener: Stora blodkärl som leder syrerikt blod från lungorna till hjärtats vänstra förmak. Paroxysmalt förmaksflimmer: Relativt korta attacker, oftast kortare än ett dygn, kan pågå upp till en vecka, men går alltid över spontant. Permanent/ihållande förmaksflimmer: Ihållande förmaksflimmer där den normala rytmen inte kan återställas på ett varaktigt sätt med elkonvertering eller mediciner. Sinusrytm: Normal hjärtrytm. Sinusknutan: En av två ansamlingar av pacemakerceller i hjärtats högra förmak. En del av hjärtats retledningssystem. Stroke: Hjärninfarkt (orsakad av en blodpropp) eller hjärnblödning, som lämnar kvarstående symtom

11 Vårdgaranti Den 1 juli 2010 förändrades Vårdgarantin från att vara en överenskommelse mellan staten och landstingen till att bli en lag. Detta innebär en kraftig förstärkning av patientens rättigheter. Väntetider Du ska erbjudas tid hos läkare i primärvården inom 7 dagar. Du ska erbjudas tid hos specialist inom 90 dagar. Du ska erbjudas behandling inom 90 dagar. OBS att vårdgarantin kan skilja sig något i olika landsting. Vilka är ditt landstings skyldigheter? Om det egna landstinget inte kan erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling har fattats, åligger det landstinget att hjälpa patienten att få vård i annat landsting inom garanterad tid. Landstinget måste respektera patientens självbestämmande och så långt det är möjligt samråda med patienten. Patientens önskemål om vårdgivare ska tillmätas stor betydelse. Vårdens informationsplikt Om det bedöms att landstinget inte kan erbjuda vård enligt de tidsgränser som angivits ovan skall patienten informeras om detta liksom om de åtgärder som landstinget avser att vidta, bland annat hur man ska fullgöra skyldigheten att se till att patienten kan erbjudas vård hos någon annan vårdgivare. Denna information skall ges redan när det står klart att Vårdgarantin inte kan uppfyllas och inte när de 90 dagarna har passerat. Informationsskyldigheten gäller under hela vårdförloppet, dvs inte endast vid den första kontakten med patienten. 20

12 22 Broschyren är framtagen av Riksförbundet HjärtLung och granskad av biträdande överläkare Kristina Hagwall, Flimmermottagningen, Danderyds Sjukhus.

13 December 2015 Forskningsfonden Vill du stödja vår Forskningsfond? Forskningsfonden HjärtLung stöder patientnära forskning som gör direkt nytta för alla som lever med hjärt- eller lungsjukdom idag. Sätt in ditt stöd på PlusGiro alternativt swisha på nummer Tack på förhand! Den här broschyren ingår i en serie om olika hjärt- och lungdiagnoser. Du kan läsa mer om oss och broschyrerna på vår hemsida, där de också kan beställas eller skrivas ut som pdf. Tel

14 MEDLEMSANSÖKAN Bli medlem du också När du blir medlem får du: möjlighet att träffa människor som förstår och befinner sig i en liknande situation tillgång till föreningens alla aktiviteter medlemstidningen Status 6 ggr per år

15 * Obligatoriska uppgifter Jag vill bli medlem i Riksförbundet HjärtLung Ev önskemål om lokalförening: Jag är hjärtsjuk lungsjuk närstående vill bli stödmedlem Jag har/ har haft KOL TBC lungfibros hjärtsvikt hjärtinfarkt kärlkramp klaffel arytmi sömnapné annan diagnos *Namn: *Personnummer (inkl 4 sista siffrorna): Kvinna Man Annat *Adress: *Postnr.: *Postadress: *Telefon bostad: Mobil: E-post:

16 Min närstående vill också bli medlem. Namn: E-post: Mobil: Personnummer (inkl 4 sista siffrorna): Vi behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Du kan också fylla i din medlemsansökan direkt på vår hemsida Riv ur ansökan, tejpa ihop den och lägg den på postlådan. Portot är betalt.

17 Frankeras ej. Mottagaren betalar portot Riksförbundet HjärtLung Box STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer STOCKHOLM

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Bengt, 59 år Det är 5 år sedan min företagsläkare upptäckte mitt fl immer vid en vanlig rutinundersökning.

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM Frankeras ej. Mottagaren betalar portot Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Att leva med pacemaker

Att leva med pacemaker Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4

Läs mer

Del 5_6 sidor_17 poäng

Del 5_6 sidor_17 poäng Bengt 68 år, icke rökare, kommer på remiss till din mottagning pga försämrad prestationsförmåga och andfåddhet i samband med ansträngning. För 5 år sedan vårdades han för övergående svaghet höger kroppshalva,

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete med Värt att veta om Waranbehandling

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension. Jag fick jag

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.

Läs mer

Radiofrekvensablation (förmaksflimmer)

Radiofrekvensablation (förmaksflimmer) Radiofrekvensablation (förmaksflimmer) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till Hjertecenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Din guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO)

Din guide till. EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Din guide till EYLEA används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats centralven, dvs centralvensocklusion (CRVO) Välkommen till din Eylea-guide Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

Pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell

Läs mer

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Cleodette och Cleodette 28

Cleodette och Cleodette 28 Cleodette och Cleodette 28 Du har fått p-pillret Cleodette eller Cleodette 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Till dig som ska övernatta på Hässleholms sjukhus

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Till dig som ska övernatta på Hässleholms sjukhus ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Till dig som ska övernatta på Hässleholms sjukhus Broschyren är utformad av medarbetare på Ortopediska kliniken Hässleholm-Kristanstad -Ystad. Faktagranskad

Läs mer

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

p-piller Cilest, Trinovum och Orthonett Novum samt p-plåstret Evra

p-piller Cilest, Trinovum och Orthonett Novum samt p-plåstret Evra Janssen-Cilag AB Box 7073 SE-192 07 Sollentuna Tel 08-626 50 00 Fax 08-626 51 00 www.janssen.se Praktisk guide om Janssens p-piller Cilest, Trinovum och Orthonett Novum samt p-plåstret Evra PHSWE/WHE/0114/0001

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Men först detta Förr hade vi blå Waran till alla och alla visste att Waran var livsfarligt Vi hade rigorös kontroll

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har ordinerats Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har ordinerats Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har ordinerats Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp.

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet BAKGRUND I Sverige diagnostiseras 1 300 1 400 personer per år med tumör i centrala nervsystemet (CNS). Centrala nervsystemet är samlingsnamnet

Läs mer

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen NÄSPLASTIK Vad är näsplastik? Näsplastik är ett av de vanligaste ingreppen inom den estetiska kirurgin. En näsoperation görs av estetiska eller funktionella skäl eller en kombination av dessa. Vanliga

Läs mer

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Hjärtinfarkt. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarkt En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer

Läs mer

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-06-16

BESLUT. Datum 2016-06-16 BESLUT 1 (5) Datum 2016-06-16 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer