Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar"

Transkript

1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla av det. Hjärt-kärlsjukdomar orsakar hälften av alla dödsfall. I Sverige har dock den åldersrelaterade dödligheten minskat med 20 % de senaste 10 åren. Hjärt-kärlsjukdomar orsakar 16 % av alla akuta vårdtillfällen i sluten vård. Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar svarar för 14 % av Sveriges totala läkemedelskostnad (ca 3 miljarder). Av förtidspensioner och sjukbidrag beror 8 % på hjärt-kärlsjukdom (tredje vanligaste orsaken). Av detta framgår hjärt-kärlsjukdomarnas stora betydelse för sjukvården i Sverige. Hjärtsjukdomar Orsaker till patienters primära sjukvårdskontakt är i regel ett nytillkommet och ofta oroande symtom. När det gäller hjärtsjukdomar kan tre symtom respektive ett kliniskt fynd vid kroppsundersökning betecknas som inkörsporten till fyra dominerande diagnosgrupper: Bröstsmärta: Kranskärlssjukdom (kärlkramp-hjärtinfarkt). Andfåddhet: Hjärtsvikt Oregelbunden och/eller snabb och/eller för långsam puls: Hjärtrytmrubbningar Blåsljud: Medfött hjärtfel eller förvärvad hjärtklaffsjukdom Därutöver finns mera sällan förekommande hjärtsjukdomar som hjärtsäcks-/hjärtmuskelinflammation och primär hjärtmuskelsjukdom men även dessa debuterar i regel med något av ovan nämnda fynd/symtom. För närmare beskrivning av prevalens, incidens, möjlighet till primär- och sekundärprevention, symtombild, diagnostiska och terapeutiska möjligheter, rehabilitering och rangordningslista hänvisas till Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.

2 Kranskärlssjukdom Förekomst Kranskärlssjukdom orsakar 30 % av alla dödsfall. Vanligast är akut hjärtinfarkt (16 % hos män och 11 % hos kvinnor). Kärlkramp har ca personer i Östergötland och incidensen ökar med åldern. Omkring patienter vårdas årligen för hjärtinfarkt och för kranskärlssjukdom. Nio av tio hjärtinfarkter kan förklaras av följande riskfaktorer: Högt kolesterol, rökning, högt blodtryck, diabetes mellitus, stress och depression, bukfetma, brist på motion, alkohol och för litet intag av frukt och grönsaker. Detta medför att vi har en stor möjlighet att förhindra eller fördröja förloppet av kranskärlssjukdomen. Dödligheten i kranskärlssjukdom har senaste 10 åren minskat med 20 % vilket sannolikt beror på att rökningen minskat, bättre behandling av blodtryck, effektiva kolesterolsänkande mediciner, bättre behandling i det akuta skedet med proppupplösande medel, ballongvidgning (PCI) och by-passkirurgi. Det finns dock mycket kvar att göra för att få oss att motionera mer, äta rätt kost, röka mindre och förbli normalviktiga. Speciellt oroande är det ökande antalet överviktiga personer. Det senare och en åldrande befolkning kommer att medföra att kranskärlssjukdomen fortsätter att vara en dominerande orsak till sjuklighet och död. Innebörd och konsekvenser Kärlkramp kan förorsaka nedsättning i arbetsförmågan och sjukskrivning. Den kan dessutom oroa patienten och anhöriga som är rädda för att patienten ska få en hjärtinfarkt som kan vara direkt dödlig eller ge upphov till hjärtsvikt. Med dagens akuta behandling av akut hjärtinfarkt med effektiv medicinering och PCI är riskerna för stor skada på hjärtmuskeln mindre än tidigare vilket innebär kortare sjukskrivningar och mindre risk för hjärtsvikt. I stället är ofta det psykiska traumat större, med ångest och depression som följd. Här är det psykosociala stödet från anhöriga och hjärtrehabteamet av stor vikt. Behovstäckning I primärvården bör alla möjligheter att påverka patienters livsstil tas till vara. Att få folk att sluta röka är oerhört positivt för patienten och kostnadseffektivt för sjukvården. Det finns inte någon medicin som påverkar så många riskfaktorer som att motionera. Motion på recept är en utmärkt ide som fått viss spridning. En god och snabb tillgänglighet för patienter som söker för bröstsmärtor är nödvändig. Detta för att bedöma om det är kärlkramp och om den är av hotande art eller kan behandlas med mediciner och följas upp. Om vid kontroller symtomen förvärras och blir begränsande för patienten skall han/hon utredas polikliniskt med arbets-ekg och/eller kranskärlsröntgen. Om tecken finns på klar eller hotande hjärtinfarkt skall patienten skickas in till sjukhus med ambulans. Vissa patienter med hotande stor infarkt får mediciner som förhindrar eller löser upp blodproppar i ambulansen och skickas för direkt-pci på US för att sedan följas upp på hemsjukhuset.

3 Efter en hjärthändelse (infarkt, PCI eller by-passkirurgi) följs patienten upp av hjärtrehab-teamet på sjukhuset. Teamet som består av läkare, hjärtsköterskor, sjukgymnaster, dietist och kurator försöker påverka patientens livsstil, riskfaktorer, ge psykosocialt stöd och adekvat preventiv medicinering. Beteendeförändringar kan uppnås med praktiska övningar (fysisk träning, matlagning, stresshantering) och i en hjärtskola. Efter 3-6 månader remitteras patienten åter till sin distriktsläkare för fortsatt uppföljning. Vården av dessa patienter fungerar i dagsläget bra, liksom samarbetet mellan sjukhusen. Antalet patienter som vårdats för infarkt i Östergötland var under 2004 ca och därav 300 med hotande stor infarkt. Antalet patienter från Östergötland som genomgick kranskärlsröntgen var 1 035, PCI 646 och by-passkirurgi 200. Det föreligger inga längre väntetider för dessa åtgärder (klaras inom 3 månader). Medicinsk utveckling De senaste åren har en snabb utvecklig skett. Sedan 1 januari 2005 skickas patienter från hela Östergötland med tecken på stor infarkt direkt till US för PCI efter ha fått mediciner som förhindrar eller löser upp blodproppar i ambulansen. Antalet patienter som genomgått PCI har ökat medan by-passkirurgi minskat då PCItekniken med bättre stent (nät som spänner ut kärlväggen) möjliggjort att fler förträngningar på kranskärlen kan behandlas på detta sätt. Det sker hela tiden en utveckling som medför förfinad medicinering dels i akutskedet, dels preventivt. Fortsatt forskning pågår t ex om kolesterolsänkande mediciner, vilka mål vi ska uppnå och med vilka medel. Kvalitet och effektivitet Patienterna följs upp i SCAAR (efter PCI), Svenska hjärtkirurgiregistret (efter by-passkirurgi), RIKSHIA och SEPHIA (SEkundärPrevention efter HIAvård) vilka är av socialstyrelsen godkända kvalitetsregister. I dessa register noteras allt som händer i det akuta skedet och under första året efter infarkten. Patienternas livskvalitet, hur de bedömer sjukhus- och primärvårdsinsatser, hur riskfaktorer och livsstil förändrats, vilken medicinering de står på och vad de deltagit i för rehabiliteringsprogram. I dessa register kan vi jämföra oss med andra sjukvårdsområden och med nationella riktlinjer. Vårdprogram finns för handläggning av bröstsmärta, akuta infarkter och även för sekundärprevention. Tillgänglighet och kontinuitet är viktiga för denna patientgrupp som har en kronisk och livshotande sjukdom. Detta skulle kunna fungera bättre om det fanns en hjärtkärlsköterska på varje vårdcentral vilken skulle öka tillgängligheten för patienterna och denna sköterska skulle vara en naturlig kontakt för våra hjärtrehab-, hjärtsvikts- och kärlmottagningar. Ekonomi För hela Sverige ca 6 miljarder kronor. En uppskattning för Östergötland torde ligga på ca 300 miljoner kronor.

4 Hjärtsvikt Förekomst I Östergötland beräknas ca personer lida av hjärtsvikt. Stigande antal ju äldre man blir (medianålder 75 år). Vid förväntad ökning av antalet äldre kommer antalet patienter med hjärtsvikt att öka. Vanligaste orsakerna är kranskärlssjukdom och högt blodtryck och vid förbättrad prevention och behandling av dessa kan incidensen av hjärtsvikt påverkas positivt. Innebörd och konsekvenser Patienterna får nedsatt arbetsförmåga, ökad andfåddhet och trötthet vilket ofta föranleder sjukskrivning om de är i arbetsför ålder. Ökat antal inläggningar på sjukhus. Om allvarlig hjärtsvikt föreligger så är prognosen ytterst dålig, jämförbar med cancer. Patient och anhöriga har ofta oro och ångest för hur framtiden ska bli. Behovstäckning Först gäller det att få rätt diagnos. Andfåddhet och trötthet kan också bero på en mängd andra sjukdomar. En avhandling från Linköping visade att en stor del av patienter som fått behandling för hjärtsvikt inte hade detta samt att en ansenlig mängd patienter hade hjärtsvikt utan att fått denna diagnos och således inte heller någon behandling. Då orsaken till hjärtsvikt beror på en försämrad pumpförmåga hos hjärtats vänstra kammare skall detta konfirmeras av en ultraljudsundersökning (EKO). Tillgängligheten till denna undersökning är idag för liten varför det kan bli lång väntetid. För att se om diagnosen hjärtsvikt är sannolik kan man ta ett nytt blodprov (NT-proBNP) som kan minska behovet av EKO-undersökning. I Linköping har sköterskebaserad hjärtsviktsmottagning, med en läkare att rådfråga, visat sig minska dödligheten och antalet inläggningar på sjukhus hos hjärtsviktspatienter. På denna mottagning lär sig patienterna vad hjärtsvikt innebär, lär sig kontrollera vikten, hur medicinerna fungerar och att de kan justera vissa doser själva. Man ser till att patienterna får rätt kombination och doser av de 4 mediciner som visat sig minska symtom, öka livskvalitet och förlänga livet. Denna mottagning finns nu endast på sjukhusen men en hjärt-kärlsköterska på vårdcentralerna skulle kunna ta hand om en del av dessa uppgifter. Patienter med svår hjärtsvikt kan komma ifråga för hjärttransplantation och 2 patienter från Östergötland har under 2004 fått ett nytt hjärta. För få donatorer minskar chansen till denna behandling. Möjlighet till pumpmekaniskt stöd ( hjälphjärta ) finns för dessa patienter men detta har ej utnyttjats de senaste 2 åren. Hjärtsvikt orsakar många vårdtillfällen på sjukhus och ca patienter i Östergötland lades in med detta som huvud- eller bidiagnos. Medicinsk utveckling Biventrikulär pacemaker som samordnar höger och vänster kammares funktion ökar livskvaliteten och minskar behovet av sjukhusvård hos dessa patienter. Tio patienter fick en sådan under 2004 varav 3 från Östergötland. Ytterligare 17 patienter fick ett biventrikulärt system i samband med ICD-implantering. En ökning kan förutses under kommande år. Att följa och justera behandlingen med hjälp av NT-proBNP prövas nu i Östergötland.

5 Inom HC prövas nu en ny kirurgisk teknik att behandla hjärtsvikt innebärande vänsterkammarstöd med ett nät. Vidare utvecklas pumpteknologin inom HC under Kvalitet och effektivitet Trygghet och kontinuitet är väsentlig för dessa ofta svårt sjuka patienter. De sköts av sin distriktsläkare som kan ta hjälp av sjukhusets sviktmottagning vid behov. Specialist från sviktmottagningen har ofta besökt vårdcentralerna för att diskutera de senaste rönen om sviktbehandling. Ett gemensamt vårdprogram finns. Resultaten följs nu i ett av socialstyrelsen godkänt kvalitetsregister (RiksSvikt) där man kan se hur man följer de nationella målen. För detta register ansvarar läkare från Linköping. En hjärt-kärlsköterska på varje vårdcentral som arbetade enligt de riktlinjer som finns på svikt- och hjärtrehab-mottagningarna på sjukhusen skulle avsevärt kunna förbättra vården för dessa patienter. Ekonomi Ej beräknad i år. Hjärtrytmrubbningar Förekomst Förmaksflimmer-fladder är den vanligaste hjärtrytmrubbningen av klinisk betydelse. Den är ovanlig innan 50 års ålder men drabbar mer än 10 % i de högsta åldrarna. Nästan 2 % av befolkningen har permanent förmaksflimmer vilket blir ca östgötar. Paroxysmal förmakstakykardi (PSVT ) d v s hastigt påkommen snabb puls utlöst från hjärtats förmak förekommer hos 0,5-1 % av befolkningen, vilket motsvarar ca östgötar. Elakartad kammartakykardi. Varje år dör 0,1 % av befolkningen i plötslig död som har kammararytmi som vanligaste orsak. I Östergötland ca 240 personer. Bradyarytmi, d v s episoder med för långsam puls vilket kan ge yrsel och svimning. Svimning svarar för 3-4 % av alla akutvårdsbesök men endast en liten del av dessa patienter har en allvarlig bakomliggande hjärtarytmi. Detta bör dock alltid utredas då det kan vara uttryck för ett livshotande tillstånd. Innebörd och konsekvenser Symtomen varierar mycket beroende på vilken rytmrubbning det är och hur ofta den kommer. Det kan vara allt från knappt noterbart till att man blir yr och svimmar av. Om ofta återkommande och patienten är i arbetsför ålder kan det medföra sjukskrivning innan adekvat medicinering eller annan åtgärd vidtagits. Medicinering kan ge en hel del biverkningar varför man hos yngre patienter gärna utreder om man invasivt med radiofrekvensablation kan bota patienten. Oro hos patient och anhöriga är vanligt och kan förvärra symtomen. Många patienter med förmaksflimmer har en dålig livskvalitet.

6 Förmaksflimmer ökar risk för stroke påtagligt, med risk för invaliditet varför proppförebyggande mediciner ska ges till dessa patienter med de risker det innebär. Behovstäckning Hjärtrytmrubbningar är vanligt förekommande och kan i många fall behandlas i primärvården. Det kan ibland räcka med lugnande besked men ofta behöver man prova ut lämplig medicinering. Om ofta återkommande besvär trots medicinering eller tecken på allvarlig rytmrubbning remitteras patienten till specialistbedömning på sjukhuset. Man kan här med olika metoder kartlägga vilken typ av rytmrubbning patienten har och välja den behandlingsmetod som är lämpligast. När det gäller förmaksflimmer eller fladder kan man försöka elkonvertera detta (ge en elektrisk chock) för att återfå normal rytm. Detta utförs på patienter per år i Östergötland. Om patienten får återfall väljer man ofta att frekvensreglera, d v s medicinera så att pulsen håller en lagom frekvens. Patienten skall då ha waran som proppförebyggande behandling. En ny metod för att behandla flimmer har nu införts. Man kan via en kateter som förs in i hjärtat bränna (radiofrekvensablation) på insidan runt lungvensöppningarna och på så sätt förhindra återfall i flimmer. Detta utfördes på 17 östgötar under Paroxysmal förmakstakykardi kan behandlas på liknande sätt men man bränner då vissa ledningsbanor mellan förmak och kammare. Om detta lyckas så är patienten botad. Förra året behandlades 81 patienter från Östergötland med denna metod. Elakartad kammartakykardi. Utredning av de patienter som råkat ut för detta omfattar främst kartläggning av bakomliggande orsaker som förhoppningsvis är botbara, t ex kranskärlssjukdom eller hjärtsvikt. Förebyggande behandling med medicinering i form av betablockad eller Amiodarone kan prövas. Om risken för nya attacker bedöms som stor kan en implanterbar defibrillator (ICD) opereras in. Detta fick 18 östgötar och 18 patienter från SÖ sjukvårdsregionen under Bradyarytmi. Om denna är symtomgivande eller bedöms som allvarlig får patienten en pacemaker. Under 2004 inopererades ca 250 sådana på patienter i Östergötland vilket väl stämmer med riket i övrigt. Medicinsk utveckling Radiofrekvensablation som har stor chans att bota patienterna kommer sannolikt att öka i antal de kommande åren, speciellt på indikationen förmaksflimmer. Antalet ICD-implantationer kommer också att öka då det nu finns studier som visar att patienter med dålig vänsterkammarfunktion efter en hjärtinfarkt löper avsevärt mindre risk att dö om en ICD implanteras. Det diskuteras för närvarande vilka patienter som bör ha en ICD då kostnaden är stor. Kvalitet och effektivitet Tillgängligheten till specialistbedömning är god och remisser klaras inom 3 månader, dock med undantag för ablationer där väntetiden nu är längre. Ett nytt lab skall tas i bruk vilket förhoppningsvis skall öka kapaciteten men detta tas ej i bruk förrän Innan dess kan nationell behandlingsgaranti ej uppfyllas. Detta är för övrigt ett område som är under utveckling och som bland annat av denna anledning bör befrias från behandlingsgarantin. Samtliga sjukhus i Sverige som utför denna typ av behandlingar har längre väntetider än vi har i Östergötland. Vårdprogram finns för utredning och behandling av förmaksflimmer.

7 Ett av Socialstyrelsen godkänt kvalitetsregister finns för pacemakerbehandling och för ablationsbehandling. För det senare ansvarar läkare från HC, Linköping. Ekonomi Ej beräknad detta året. Medfött hjärtfel eller förvärvad hjärtklaffsjukdom Förekomst Medfödda hjärtfel: Andelen barn med medfödda hjärtfel uppgår till knappt 1 %. De operativa resultaten i Sverige är utomordentligt goda och nu når många barn med komplexa hjärtfel vuxen ålder. Uppföljning och behandling av dessa ofta svårskötta patienter har koncentrerats till ett fåtal centra, s k Grown Up Congenital Heart centra (GUCH) vid universitetssjukhusen. Förvärvade klaffel: Aortastenos (förträngning av klaffen ut till kroppspulsådern) är det vanligaste klaffelet och förekommer hos 2 % av befolkningen vid 65 års ålder för att stiga till 4 % i åldrarna över 85 år. Aortainsufficiens (läckage i aortaklaffen) kan dels vara akut som följd av en bakteriell infektion, dels vara kronisk och kan länge lämna patienten symtomfri under många år. Mitralisinsufficiens (läckage i klaffen mellan vänster förmak och kammare) kan orsakas av förändringar i klaffringen, klaffbladen eller i papillarmuskler och chordae tendinae. Denna insufficiens kan också lämna patienten symtomfri länge. Mitralstenos (förträngning av klaffen) är numera ovanlig och förekommer mest hos patienter med invandrarbakgrund. Innebörd och konsekvenser Opererade medfödda hjärtfel. GUCH-mottagning nödvändig då dessa patienter behöver ett livslångt omhändertagande av specialister då deras sjukdomar inte är allmänt kända och mycket speciella. De har ofta nedsatt kondition och livskvalitet och behöver psykosocialt stöd. Råd inför val av arbete, i samband med tankar på att skaffa barn, under graviditet. Förvärvade klaffel kan ge en nedsättning i arbetsförmåga och ökad andfåddhet vilket leder till en utredning om operation. Efter operation med en mekanisk klaffprotes skall patienten ha blodförtunnande medicin vilket leder till livslång kontroll. Numera används dock allt fler klaffar av biologiskt material eller att man gör en reparation av klaffen. Detta gör att man slipper blodförtunnande behandling. Patienterna måste även ha antibiotika inför tandingrepp eller andra operationer för att undvika infektion i klaffprotesen. Behovstäckning GUCH-mottagningen på US med specialist på klaffel och en specialutbildad sköterska svarar väl mot behoven i regionen. Samarbete med barnläkare, gynekologer och andra specialister är viktigt. Cirka 500 patienter finns i sydöstra regionen varav de med allvarligare hjärtfel kontrolleras på US.

8 Förvärvade klaffel upptäcks antingen accidentellt p g a ett blåsljud på hjärtat eller om patienten söker för hjärtsymtom som andfåddhet eller kärlkramp. Ultraljudsundersökning ger då besked om vilket klaffel det rör sig om och om indikation finns för utredning av specialist för eventuell operation. Då patienterna ofta är äldre blir kranskärlsröntgen ibland nödvändigt att utföra innan eventuell operation. Man kan då om möjligt utföra by-passkirurgi i samma seans som klaffoperationen. Vid US gjordes under 2004 på östgötar 122 utredningar med sikte på operation. Sedan utfördes ca 150 klaffoperationer, en del kombinerat med by-passoperation. Linköping är Riksklinik för utförande av PTMV, en teknik som innebär en ballongsprängning av mitralstenos. Under 2004 utfördes 20 sådana ingrepp varav 1 från Östergötland. Medicinsk utveckling I framtiden kommer sannolikt många klaffreparationer att göras via katetrar i kärlen, d v s utan att behöva öppna bröstkorgen. Detta är ju skonsammare för patienten och hjärt-lungmaskin behöver inte användas. Kvalitet och effektivitet Vårdprogram finns utarbetat för utredning av blåsljud. Kvalitetsregister finns för resultat efter operationer, Svenska hjärtkirurgiregistret. Ekonomi Ej beräknat detta år. Patientperspektivet Baserat på förtroendemannagruppens intervjuer med patienter. Trygghet Det är en mycket traumatisk upplevelse med oro, ångest och smärta. De flesta patienter har känt sig trygga genom hela vårdkedjan och upplevt ett professionellt omhändertagande. Information Det finns ett behov av mera individualiserad information, anpassad till patientens psykiska tillstånd och sociala sammanhang; familj och arbetssituation. Man efterfrågar information till anhöriga under rehabiliteringstiden och stöd/kontakt med sjukvården under rehabiliteringstiden. Kvinnor har uttryckt behov av stöd under väntan på utredning, kunskap om sjukdomen och metoder för att hantera stress. Samverkan Patienterna har upplevt att det fungerat bra genom hela vårdkedjan. De har känt sig trygga och är nöjda. Däremot har man uttryckt oro över att byta vårdnivå, då man blir utskriven från sjukhuset.

9 Kvalitetsutveckling I de kvalitetsregister som finns idag saknas ofta uppgifter som rör omvårdnad och pati- entupplevelser. Kvalitetsindikatorer och IT stöd behöver utvecklas. Inom landstinget arbetar man mer eller mindre med patientuppföljningar och förbättringsarbete. Problemet är att få uppgifterna samlade och lättillgängliga, för att kunna göra kontinuerliga uppföljningar och förändringar som kan leda till förbättringar i omvårdnadsarbetet.

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Del 7_6 sidor_14 poäng

Del 7_6 sidor_14 poäng Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08 1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala

Läs mer

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga

Läs mer

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården 2008:7 Juli 2008 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 1.

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

CYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus Svante Lifvergren, kvalitetschef Skaraborgs sjukhus (SkaS) Antal döda i olika åldrar i Sverige Complete care: Lifecycle care +

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Behovsanalys Mattias Örnerheim Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2008/09 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Genomförande... 5 Aspekter på ekonomiska

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Ledamöter i gruppen under år 2014 Linköping: Mats Broqvist och Hans Granfeldt Norrköping: Rosemarie Pettersson Motala: Åsa Törnqvist Jönköping:

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Universitetssjukhuset Örebro. -Vård och vetenskap i samverkan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Universitetssjukhuset Örebro. -Vård och vetenskap i samverkan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro -Vård och vetenskap i samverkan Välkommen till USÖ Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) är ett hälso- och sjukvårdscentrum i stark utveckling. Som universitetssjukhus

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Förändringsledning i komplexa system Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Fråga 1 Du har tre erbjudande om arbete, ett från vart och ett av dessa organisationer. Vilken organisation skulle

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet Ett gemensamt arbete mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Christina Mörk Hemvårdsenheten Läkarvård i hemmet till äldre multisjuka patienter Svårt

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Vårdcentralen Kolmården

Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Kolmården Välkommen till Vårdcentralen Kolmården Öppettider: 07.45-17.00 Alla besök till läkare och distriktssköterska förbokas genom telefonsamtal med sjuksköterska. Sjuksköterskorna tar

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer