Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Behovsanalys Mattias Örnerheim Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2008/09

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Genomförande... 5 Aspekter på ekonomiska beräkningar... 5 Resultat... 6 Bakgrund... 6 Hjärtsvikt... 6 Arytmier...13 Kranskärlssjukdomar Hjärtfel och klaffel Medfödda hjärtfel Brukardialog Sjukskrivning Slutsatser Referenser Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 2

3 Sammanfattning Fokus i de nationella hjärtriktlinjerna har legat på fem områden inom hjärtsjukvården: kranskärlssjukdomar, hjärtfel och klaffel, arytmier (hjärtrytmrubbningar), hjärtsvikt och medfödda hjärtfel. Inom dessa områden har tillstånds- och åtgärdspar valts där sjukvården behandlar patienter på olika sätt i olika delar av landet, trots att man borde göra på samma sätt. Ett tillstånd kan till exempel vara en sjukdom (hjärtinfarkt) eller en skadlig levnadsvana (rökning), och åtgärden anger vad sjukvården bör göra. För varje tillståndsoch åtgärdspar har vetenskapligt meriterade experter gått igenom det vetenskapliga stödet för åtgärdens effekt och summerat kunskapen genom evidensgraderade slutsatser. Det finns ett vetenskapligt underlag för vart och ett av de fem områdena; hjärtsvikt, arytmier, kranskärlssjukdomar, hjärtfel och klaffel, medfödda hjärtfel. På så sätt är det möjligt för vem som helst att se vad rekommendationerna baseras på. Slutsatser som kan dras är när det gäller sjukdomsgruppen hjärtsvikt har man inom landstinget inte kunnat uppnå målen i de nationella riktlinjerna för ICD och CRT huvudsakligen av ekonomiska orsaker, vilket får konsekvensen att patienter i Östergötland får en annan vård än övriga delar av landet. När det gäller läkemedel för patientgruppen har en del nya lanserats och ytterligare några är på väg vilket gör att den farmakologiska behandlingen i Östergötland utökas och således blir mer komplicerad, vilket i sin tur kräver mer patientövervakning och uppföljning. I primärvården är det största problemet att för liten andel med hjärtsvikt är rätt diagnostiserade och de patienter som har hjärtsvikt faktiskt inte är optimalt behandlade. För de svårast sjuka patienterna fungerar inte uppföljningen av symtom och läkemedelsbehandling på ett tillfredsställande sätt, då många parter är inblandade, vilket innebär att när tillfälliga försämringar inträffar så är akut slutenvård den vanliga lösningen för stunden. För sjukdomsgruppen arytmier innebär de nya riktlinjer vid waranbehandling (blodförtunnande) ökande kontroller. I riktlinjerna hävdar man också att det finns en underbehandling och en ökad behandling ger ökande kostnader. Nya läkemedel som kan komma att ersätta Waran som blodförtunnande läkemedel förväntas ha en stor påverkan på både kostnader och organisation (fler vårdbesök och ökat antal blodprovtagningar) inom hjärtsjukvården inom de närmaste åren. Kateterablationer vid förmaksflimmer samt utökat antal behandlingar med implanterbara defibrillatorer (ICD) har högre prioritet än jämfört med 2004 års riktlinjer vilket även det sannolikt leder till högre kostnader. Riktlinjerna innebär för sjukdomsgruppen kranskärlssjukdomar inga större förändringar i den vård och behandling som ges idag. Då prevention har fått en hög prioritet i riktlinjerna och det inte framgår vem som ska göra vad, ställer det högre krav på samordning mellan primärvård och sjukhusvård. Vad gäller sjukdomsgrupperna hjärtfel, klaffel samt medfödda hjärtfel får det betraktas som om riktlinjerna följs i stort och att det inte innebär några större förändringar. I riktlinjerna föreslås dels ett antal för hjärtsjukdomarna gemensamma kvalitetsindikatorer och dels ett antal diagnosspecifika indikatorer. Antalet indikatorer för de olika sjukdomsgrupperna har bestämts av hur vanlig den är i befolkningen. Således finns det största antalet indikatorer inom kranskärlsområdet. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 3

4 Inledning Landstinget har på uppdrag av medborgarna i Östergötland ansvar för att tillhandahålla hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i ett tydligt medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. För att styra verksamheten används beställar-/utförarmodellen. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är beställare och utövar behovsstyrning som får sitt konkreta uttryck i avtal med landstingsägda och externa vårdgivare. Behovsanalyserna har en central funktion som underlag för HSN:s uppdrag och de fokuserar på de gap som finns mellan behoven av vård och den vård som faktiskt ges. Uppdraget som denna behovsanalys grundas på är att det erfordras en Avstämning av förhållandena i länet i jämförelse med aktuell uppdatering av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som är aktuella att föra ut. Sjukdomsgruppen medför stor sjukdomsbörda i befolkningen och den medicinska utvecklingen är snabb inom området. Behovsanalysen ska fokusera på övergångar och viktiga brytpunkter i vårdprocessen. Behovsanalysens syfte är dels att ge politikerna kunskap inom området och dels utgöra underlag för de politiska uppdrag som kommer att formuleras under våren 2009 samt de avtal som upprättas med verksamheterna inför Även verksamhetens delaktighet är viktig och ska kunna vara ett underlag för eget förbättringsarbete. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 4

5 Genomförande Behovsanalysen tar sin utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 som utgjort en stor del av underlaget. Andra viktiga informationskällor har varit företrädare inom landstingets hjärtverksamhet som lämnat information om funktioner, synpunkter på Socialstyrelsens hjärtriktlinjer samt i vilken mån dessa uppfylls. Även registerdata ur vårddatalagret har varit en informationskälla. En annan mycket viktig del i detta arbete har varit dialogen mellan politiker och patienter. Genom fokusgruppsintervjuer har politikerna i beredningen fått möta patienter med olika hjärtdiagnoser. Detta har gett politikerna möjlighet att ta del av hur dessa patienter upplevelser sin situation. Utgångspunkten i bearbetningen av materialet som ligger till grund för dokumentet är således dels att redogöra för vårdprocessen ur ett patientperspektiv samt dels en analys över de eventuella skillnader som finns i verksamheten till de av Socialstyrelsen framtagna riktlinjerna. Aspekter på ekonomiska beräkningar Rekommendationerna om prioriteringar förutsätts påverka resursfördelningen inom hjärtsjukvården på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till tillstånd och åtgärder med låg prioritet. Avsnitten om kostnader fokuserar på riktlinjernas förväntade konsekvenser när det gäller kostnaderna för hälso- och sjukvården och eventuella konsekvenser för hälso- och sjukvårdens organisation. Avsikten är att belysa hur rekommendationerna i de nationella riktlinjerna kommer att påverka kostnaderna för hjärtsjukvården när de implementeras. Beräkningarna behandlar några av de centrala rekommendationerna i riktlinjerna. Skälet till att en viss rekommendation har inkluderats i bedömningen är att åtgärden i fråga har fått en prioritering som kan medföra praxisförändringar om den implementeras. Beräkningarna av de ekonomiska konsekvenserna av de förändringar i behandlingspraxis som hjärtriktlinjerna kan förväntas leda till är i huvudsak av överslagsmässig karaktär. De baseras främst på de sjukvårdskostnader som beräknas för åtgärderna i de fall kostnadsanalyser finns gjorda, men också på uppfattningar om dagens behandlingspraxis och en uppskattning av andelen behandlade patienter i den mån sådana uppgifter har funnits tillgängliga. Hjärtcentrum förfogar emellertid över mer data som möjliggör ytterligare beräkningar. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 5

6 Resultat Bakgrund Hälso- och sjukvårdnämndens (HSN) grundläggande uppgifter är beskrivna i reglementet. HSN har i sitt styrkort beskrivit vilka frågor man ska fördjupa sig i. Under 2008 är ett av fördjupningsområdena hjärtsjukdomar. Motiveringen till det är: Avstämning i förhållande i länet i jämförelse med aktuell uppdatering av nationella riktlinjer för hjärtsjukvård som är aktuella att föra ut. Sjukdomsgruppen medför stor sjukdomsbörda i befolkningen och den medicinska utvecklingen är snabb inom området. Behovsanalysen ska fokusera på övergångar och viktiga brytpunkter i vårdprocessen. Politikernas roll i arbetet med öppna och systematiska prioriteringar är viktig. Det är Socialstyrelsens (SoS) mål att de Nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård 2008 Beslutsstöd för prioriteringar ska kunna fungera som ett politiskt kunskapsstöd för styrningen och ledningen av hälso- och sjukvården på det lokala och regionala planet. Det innebär att riktlinjerna ska vara ett stöd när hälso- och sjukvården planerar, beslutar om och följer upp verksamheten så att de gemensamma resurserna utnyttjas på bästa sätt. Fokus i arbetet med hjärtriktlinjerna har legat på fem områden inom hjärtsjukvården: Hjärtsvikt (nedsättning av hjärtats förmåga att pumpa blod) Arytmier (störning av hjärtats normala rytm) Kranskärlssjukdomar (till exempel hjärtinfarkt) Hjärtfel och klaffel (till exempel förträngning av klaffar) Medfödda hjärtfel Hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet och nedsatt livskvalitet. Tillståndet kan definieras som ett tillstånd där en onormal hjärtfunktion leder till ett otillräckligt blodflöde till olika vävnader, eller där hjärtat endast klarar kraven med hjälp av förhöjda fyllnadstryck (Braunwald) eller ett komplext kliniskt tillstånd som karaktäriseras av nedsatt vänster kammarfunktion och neurohormonell aktivering tillsammans med nedsatt arbetsförmåga, vätskeretention (vätskeansamling) och förkortad överlevnad (Packer). I SoS riktlinjer finns rekommendationer om diagnostik, behandling, eftervård och palliation vid mycket svår hjärtsvikt. Även det livshotande tillståndet pulmonell arteriell hypertension ingår. Förekomst Hjärtsvikt är en av de kvantitativt vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Prevalensen av hjärtsvikt i befolkningen uppskattas till 2-3 procent, vilket innebär att cirka till personer i Sverige lider av detta tillstånd. Överfört till Östergötland innebär det cirka till personer. I Linköping finns människor med hjärtsvikt. Förekomsten av hjärtsvikt ökar påtagligt med stigande ålder och upp till 10 procent av befolkningen över 80 års ålder har symtomgivande hjärtsvikt. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 6

7 Med försämrad hjärtfunktion kommer flertalet patienter in i en sjukdomsfas när de periodvis behöver stora sjukvårdsinsatser och är mycket begränsade i sin funktionsnivå. De svårast sjuka patienterna med hjärtsvikt är att jämställa med svår cancersjukdom, aids, kronisk obstruktiv lungsjukdom och njursjukdom. Under denna sista period i livet blir sjukhusepisoderna många, och Hemsjukvårdens Hus/LAH blir ofta involverat, som alternativ till sjukhusvård. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom (kärlkramp/hjärtinfarkt) och hypertoni (högt blodtryck) som tillsammans orsakar ungefär 75 procent av alla fall av hjärtsvikt. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet vid ansträngning, andfåddhet i liggande position, rethosta och aptitlöshet samt i vissa fall viktuppgång på grund av vätskeansamling. Tidig och korrekt diagnostik, optimal omsorg och behandling förbättrar prognosen och livskvaliteten avsevärt. En annan allvarlig men ovanlig diagnos som tas upp i hjärtsviktsavsnittet i hjärtriktlinjerna är pulmunell arteriell hypertension (PAH) som innebär att lungornas blodkärl blir för trånga. Följden blir att blodtrycket i lungorna blir onormalt högt, eftersom samma volym blod försöker pressa sig fram genom allt trängre kärl. Hjärtat måste då arbeta allt hårdare och tar skada på sikt, vilket kan leda till hjärtsvikt. Sjukdomen kan inte botas, men det finns behandling som kan bromsa utvecklingen, förbättra livskvaliteten och förlänga livet. Vårdprocessen Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård och Östergötlands vårdprocessprogram (VPP) för hjärtsvikt är tänkta att förbättra vårdkvaliteten för patienter med stora och delvis otillfredsställda vårdbehov. De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård 2008 berör diagnostik, behandling, egenvård och uppföljning av patienter med hjärtsvikt, och baseras på vetenskaplig evidens för god vård. De patienter som har en avancerad och svår hjärtsvikt har en stor risk att avlida inom en nära framtid, och endast ett fåtal av dem kan erbjudas hjälp i form av hjärttransplantation. För de övriga blir behandlingen i denna fas av sjukdomen inriktad mot palliativa åtgärder, förmedlad av olika vårdenheter, såsom medicinklinik, kardiologklinik, LAH eller vårdcentral. Vårdprocessprogrammet i Östergötland utgår från såväl europeiska som svenska riktlinjer och inkluderar också lokala anpassningar. VPP innehåller uppgifter om prevention, diagnostik, behandling, hemsjukvård och kvalitetsindikatorer. I jämförelse med två andra stora folksjukdomar som diabetes och astma/kol har färre åtgärder vidtagits för att förbättra vården i primärvården. Diagnostik Det är ofta svårt att diagnostisera hjärtsvikt om bara sjukdomshistoria och klinisk undersökning används. På grund av det missar sjukvården många hjärtsviktspatienter som därför inte får en riktig behandling. Ett hjärthormon BNP kan ge viktig vägledning. För att ställa rätt diagnos behövs ofta också en ultraljudsundersökning (ekokardiografi). Hos stabila patienter med en svag misstanke om hjärtsviktssjukdom bör ultraljud däremot inte användas som en första diagnostisk metod för hjärtsvikt. För vissa patienter med svår, kronisk hjärtsvikt finns en ganska ny metod, biventrikulär pacemaker (CRT), som genom att samordna stimulering av hjärtmuskeln och dess pumparbete förbättrar hjärtats pumpförmåga. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 7

8 Diagnosen skall vara väl underbyggd, oftast med hjälp av ekokardiografi eller liknande undersökning där hjärtfunktionen kan värderas. Denna kunskap om diagnostik är viktig att föra ut i primärvården eftersom det visat sig att andelen patienter med hjärtsvikt som är korrekt diagnostiserad endast är 30 procent. Man har på senare tid infört användandet av natriuretiska peptider (BNP och/eller NT-proBNP). Normalt värde innebär att man kan utesluta diagnosen hjärtsvikt, och således driva utredningen i annan riktning för att söka förklaring till patientens symtom. Vid förhöjda värden utan annan förklaring, görs ytterligare utredning med ekokardiografi. Viktigt att notera är metodens goda säkerhet att utesluta diagnosen hjärtsvikt, men för att säkerställa/bekräfta krävs vidare utredning. Vidare har användandet av peptidhormoner en viktig plats den uppföljande vården, men förutsätter då en ökad kompetens och medvetenhet hos vårdgivaren. Handläggning Länets 3 sjukhus har alla, inom medicinska kliniken (ViN), medicinska specialistkliniken (LiM), resp kardiologiska kliniken (US), hjärtsviktsmottagningar inrättade. Arbetet innefattar både diagnostik/utredning och behandling av patienter med alla former och grader av hjärtsvikt i enlighet med nationella och internationella riktlinjer. Patienter med mer avancerad hjärtsvikt och därmed behov av utökad behandling utöver den gängse farmakologiska (läkemedel), remitteras till kardiologiska kliniken US där de handläggs. Antalet remisser till hjärtsviktsmottagningen under år 2007 var oförändrat jämfört med tidigare år, 216 stycken, och medianväntetiden för denna patientgrupp var 36 dagar. Vårdgarantin uppfylldes, och 95 procent av patienterna var omhändertagna inom 90 dagar. Patienter med hjärtsvikt har i stor utsträckning en redan etablerad kontakt med primärvården. Upp till 60 procent av patienterna sköts helt i primärvården, men i många fall har dessa patienter tidigare haft kontakt med någon av hjärtsviktsmottagningarna. En mindre andel har kontakt med sjukhuset på årsbasis. Även om patienterna har återkommande kontakt med primärvården så är det vanligen andra frågor som handläggs. Patienterna har ofta flera sjukdomar och det är vanligen dessa sjukdomar som tar upp mycket tid vid besök hos vårdgivare. Organisationen kring de terminalt sjuka hjärtsviktspatienterna varierar i Östergötland. I de tre länsdelarna finns fungerande enheter för palliativ vård såväl i hemmet (Palliativ LAH) som i slutenvård. Inom Närsjukvården i västra Östergötland (NSV), liksom Närsjukvården i centrala Östergötland (NSC), finns avancerad hemsjukvård, Akut LAH, för patienter som inte är i palliativ vård men som har ett stort medicinskt vårdbehov. Denna avancerade hemsjukvård är ett alternativ till sjukhusvård. Bland patienter i avancerad hemsjukvård, återfinns patienter med bland annat grav hjärtsvikt. Den avancerade hemsjukvården i västra Östergötland har dagligen cirka 100 patienter inskrivna till LAH. Många av dessa patienter skulle i avsaknad av LAH behövt vård på sjukhus I östra länsdelen (NSÖ) finns LAH/Linnéa-enheten, kliniken för palliativ vård på Vrinnevisjukhuset i Norrköping som bedriver avancerad hemsjukvård dygnet runt för patienter med tumörsjukdomar och andra kroniska sjukdomstillstånd som kräver medicinska åtgärder i stor omfattning. Cirka 75 patienter anslutna i hemmet och 7 platser finns på växelvårdsenheten Linnéa. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 8

9 Behandling Basen i modern hjärtsviktsbehandling är behandling med flera läkemedel i kombination. Förutom läkemedelsbehandling är utbildning av patient och anhöriga i hjärtsviktssjukdomens symtom och egenvård viktigt. Ansvaret för detta åvilar alla aktörer som omhändertar patienter med hjärtsvikt, framför allt de teambaserade hjärtsviktsmottagningarna vid länets sjukhus med tillgång till (förutom sjuksköterska och läkare), sjukgymnast, dietist, och kurator. I primärvården är andelen hjärtsviktspatienter med en säkerställd hjärtsviktsdiagnos för låg (cirka 30 procent). Vidare har patienterna med en säkerställd hjärtsvikt inte en behandling som motsvarar optimalt behandlade. Möjligen är det så att patienterna i primärvården först och främst kontrolleras för sin diabetes, kranskärlssjukdom eller förmaksflimmer, varvid fokus flyttas från hjärtsviktsdiagnosen. Detta trots att det är en mycket kostsam sjukdom för sjukvården och individen. Ett förbättrat omhändertagande, så som sköterskebaserad sviktmottagning i primärvården, skulle löna sig för patienterna och för sjukvården. Det ger sannolikt ökad livskvalitet för patienterna och det undviker sjukhusinläggningar. Större kunskap i primärvården om hjärtsvikt samt användande av kvalitetsindikatorer skulle också sannolikt ge ökad kvalitet och även minskat vårdbehov för patienter med hjärtsvikt. Patienter med hjärtsvikt/nedsatt hjärtfunktion behandlas idag med en kombination av läkemedel, beta-receptor blockerare och s k ACE-hämmare. Socialstyrelsen konstaterar att utökad behandling är av värde, och då med effekt på såväl morbiditet som mortalitet (sjuklighet, respektive död). Således rekommenderas tillägg av behandling med aldosteron-receptor antagonist, spironolakton (Spironolakton ), alternativ angiotensinreceptor blockerare, candersartan (Atacand ) eller valsartan (Diovan ). Detta tillägg får en mycket hög prioritet i SoS riktlinjer. Den farmakologiska behandlingen stämmer överens med de europeiska guidelines som finns idag. Den är applicerbar på samtliga hjärtsviktspatienter oavsett om de handläggs i primärvården eller i slutenvården. Detta kräver att den farmakologiska behandlingen i Östergötland utökas och bli något mer komplicerad, vilket kräver mer insatser i övervakning och uppföljning av patienter. Inom området hjärtsvikt är andra terapiformer utöver läkemedel också aktuella. Patienter med hjärtsvikt/nedsatt funktion skall i betydligt högre grad än hittills behandlas med elektriska implantat såsom defibrillator (ICD)(se avsnitt om arytmier), hjärtsviktspacemaker (CRT, d v s resynkronisering med hjälp av pacemaker), eller kombination av dessa (CRT-D). I de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården, konstaterar Socialstyrelsen att Sverige ligger för lågt gällande användning av de beskrivna metoderna, jämfört med övriga Europa. Den sydöstra sjukvårdregionen ligger idag dessutom lågt i utnyttjande av dessa nya behandlingsmetoder jämfört med övriga svenska centra. Målen för ICD och CRT har i Östergötland inte kunnat uppnås huvudsakligen av ekonomiska orsaker, detta innebär att patienter i Östergötland får delvis en annan vård än i övriga delar av landet. CRT uppfattas som en okänd behandling i primärvården men ett antal patienter som kontrolleras här kan vara aktuella för sådan behandling. Endast ett fåtal patienter med svår hjärtsvikt kan idag komma ifråga för hjärttransplantation, på grund av begränsad organtillgång. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 9

10 I riktlinjerna anser man att arbetet kring terminal hjärtsviktsvård bör utvecklas. Vården i livets slutskede vid sjukdomen hjärtsvikt är beskrivet i materialet som bristfällig på många ställen i landet. Även inom Östergötland ser vården olika ut i olika länsdelar. I t ex Linköping ansluts dessa patienter i större utsträckning till LAH än i övriga länet. Hemsjukvårdens Hus i Linköping har ett vårdlag, Akut-LAH, som är särskilt lämpat att ta hand om denna patientgrupp. Man kan behandla patienterna under längre tid än vad som är fallet i akutsjukvården på US, vilket är nödvändigt för vissa av dem, och vårdinnehållet är sådant att den ersätter vård på akutvårdsavdelning. I den sista fasen av sjukdomen är det också viktigt att ha ett palliativt vårdperspektiv och kompetens att avgöra när mesta vård inte är bästa vård. Att kunna göra brytpunktsbedömning för vård i livets slutskede är nödvändigt för att patienterna skall få en värdig vård präglad av respekt för människan och trygghet för närstående. I primärvårdens uppdragsbeskrivning i Östergötland står att ansvaret för patienter med svår hjärtsvikt åvilar sjukhusspecialister, varför dessa patienter för närvarande inte kan räkna med hjälp från primärvården. För de svårast sjuka patienterna fungerar därför inte uppföljningen av symtom och läkemedelsbehandling på ett strukturerat sätt, vilket innebär att när tillfälliga försämringar inträffar så är akut slutenvård den vanliga lösningen för stunden. Hjärtsviktpatienternas sista år i livet innehåller därför ett stort antal vårdepisoder i sluten vård som skulle ha kunnat undvikas. Akut-LAH:s kapacitet är dock begränsad, och ibland avslutas anslutning till Akut- LAH för att bereda plats för nya patienter. I försök att tillskapa trygghet och möjlighet till återanslutning vid försämring har man sedan flera år en så kallad ringlista, till vilken det finns en kopplad individuell handlingsplan för att kunna erbjuda patienten medicinsk bedömning och behandling i hemsjukvård. Problemet är att få detta att fungera, då många inblandade parter tycks anse att behovet av sjukhusvård är självklart. Den avancerade hemsjukvården finns inte på samma sätt i sjukvårdens medvetande. Att lägga ansvaret för de svårast sjuka hjärtsviktpatienterna, där man överenskommit om palliativ inriktning av vården, hos den avancerade hemsjukvården skulle innebära tryggare patienter och anhöriga, färre slutenvårdsepisoder och sannolikt lägre kostnad totalt. Det skulle också medföra en kompetensutveckling och utveckling av palliativ hjärtsviktvård, eftersom ett totalansvar för gruppen skulle leda till utveckling av vårdoch uppföljningskoncept som kan utvärderas. Den kliniska erfarenheten av vilka markörer som kan indikera att livets slut närmar sig kan också utvecklas och värderas. Därigenom skulle Landstinget i Östergötland som första landsting i Sverige ta ett steg mot en värdig vård i livets slut för denna patientgrupp. Uppföljning, egenvård och eftervård I avsnitten i Socialstyrelsens riktlinjer om uppföljning, egenvård och eftervård vid hjärtsvikt tar man upp att hjärtsviktsmottagningar har visat goda effekter på sjuklighet och överlevnad. Detta är särskilt viktigt för patienter som nyligen har varit inlagda för hjärtsvikt men även för de mer stabila patienterna. För den sistnämnda gruppen av patienter är det också viktigt med en optimal behandling, detta för att förhindra försämring med risk för behov av inläggning på sjukhus resp risk för död som följd. Denna grupp av patienter handläggs både vid hjärtsviktsmottagningarna och i primärvården. För samtliga patienter som fått genomgång och behandling vid hjärtsviktsmottagningarna gäller att vårdansvaret överföres till primärvården, då optimal behandling utprovats och patienterna bedöms vara stabila. Ofta har de en redan tidigare etablerad kontakt vid vårdcentralen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 10

11 Fysisk träning har visat sig kunna ha goda effekter vid hjärtsvikt men detta är vanligen inte tillgängligt i önskad omfattning. Särskilt svårt är detta erbjuda detta till primärvårdens patienter. Inom hjärtsviktmottagningen på US så är sjukgymnastiken för patienter med kronisk hjärtsvikt under processande och man håller på att uppdatera sitt arbetssätt. Målet är att kunna erbjuda alla patienter som önskar fysisk träning och uppfylla åtagandet i vårdprocessprogrammet. Någon kostnadskalkyl finns inte att presentera. Patienter med pulmonell arteriell hypertension En avsevärt mer ovanlig sjukdomsgrupp är de patienter som insjuknar i pulmonell ateriell hypertension (PAH), vilket innebär ett förhöjt blodtryck i lungornas blodkärl. Detta medför svårigheter att andas. Denna sjukdom kan vara primär, och då beräknas incidensen vara 1-2 nya fall per 1 miljon invånare och år. Sjukdomen kan också ha samband med andra sjukdomar såsom reumatiska sjukdomar eller genomgången lungemboli (blodproppar till lungorna). Sjukdomen är mycket allvarlig och medianöverlevnad anges vara mindre än 3 år, vilket är i nivå med eller t o m sämre än för flera av cancersjukdomarna. Flera nya läkemedel har lanserats eller är på väg att lanseras. De läkemedel som är aktuella har en mycket hög kostnad, bosentan (Tracler ), sitaxentan (Thelin ), ambrisentan m fl. Denna kostnad belastar med nuvarande organisationsstruktur kardiologiska kliniken i Linköping, även om patienten är hemmahörande i andra delar av länet. Läkemedelsbehandling av pulmonell hypertension är mycket kostsamt. Vad effekterna blir på sjukvårdskostnaderna beror på främst två faktorer: behandlingens längd och sjukdomens incidens. Båda parametrarna är okända varför någon skattning inte låter sig göras. Pulmonell hypertension förekommer i primärvården men är då nästan alltid en sekundär annan sjukdom, och benämns sekundär pulmonell hypertension. Sekundär pulmonell hypertension tas inte upp i riktlinjerna och ingen av de ovan nämnda behandlingarna är aktuella. Kvalitetsindikatorer En rimlig bedömning är att det finns kompetens att handlägga hjärtsviktspatienter i primärvården men att rutinerna eller omhändertagandet kan förbättras avsevärt. I en nyligen presenterad stor nationell primärvårdsstudie sågs förvånande stort utrymme för förbättringar i handläggningen av hjärtsviktspatienter. Kvalitetsindikatorer skulle därför vara viktiga att följa i primärvården i denna patientgrupp eftersom det medför kvalitetssäkring av vården för hjärtsvikt. De flesta kvalitetsindikatorer är väl lämpade att använda i primärvården men problemet är att det hittills inte gått att fånga dem i nuvarande journalsystem eller organisation. När man söker hjärtsviktspatienter i primärvårdsjournaler är det ofta så att man får ett lågt antal hjärtsviktspatienter jämfört med vad man kan förvänta sig. Förväntat är att cirka 1,5-2 procent av hela befolkningen har känd hjärtsvikt men när man gör sökningar i journalerna finner man 0,5-1,7 procent. Hjärtsviktsdiagnosen noteras inte i journalen i tillräcklig omfattning. Med detta som bakgrund skulle det vara bra ur primärvårdens perspektiv att andelen hjärtsviktspatienter skulle vara åtminstone 1,3-1,5 procent som enskild kvalitetsindikator. Det är en förutsättning för att de andra kvalitetsindikatorerna skall bli användbara. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 11

12 Vid hjärtsvikt har man i riktlinjerna angivit de klassiska kvalitetsindikatorerna vilka är i princip samma som i VPP för hjärtsvikt i Östergötland, d v s andel patienter med hjärtsviktsdiagnos undersökta med ekokardiografi, andel patienter som behandlas med ACE-hämmare samt andel patienter som behandlas med betablockerare. Eftersom procent av patienterna med hjärtsvikt går i primärvården så är kvalitetsindikatorerna nr definitivt aktuella för primärvården. Det pågår i dagsläget ett utvecklingsarbete i samarbete mellan FoU och US i landstinget när det gäller ovan nämnda indikatorer för hjärtsvikt. I det utvecklingsarbetet ingår även kvalitetsindikatorerna 6.4 och 6.5, d v s andel patienter som sjukhusvårdas på grund av hjärtsvikt samt implantations frekvens av sviktpacemaker (CRT). Det nationella kvalitetsregistret RIKSSVIKT syftar till att förbättra handläggningen av patienter med hjärtsvikt och sjukhusens hjärtsviktsenheter rapporterar regelbundet Kostnader Hjärtsvikt är som tidigare nämnts ett kroniskt tillstånd som har mycket hög konsumtion av sjukvård samt farmakologisk behandling. Det är ett allvarligt tillstånd som är förknippat med dålig prognos, livskvalitet och är en av de mest kostsamma sjukdomarna som hanteras. Prevalensen ökar och i takt med en åldrande befolkning och överlevnad är det rimligt att anta att även kostnaderna på sikt kommer att öka. En beräkning 2005 visade att den uppskattade kostnaden i primärvården för en hjärtsviktspatient var kronor vilket i Östergötland skulle innebära en total kostnad på cirka 312 miljoner kronor. Det mest kostnadseffektiva är när man har en sköterskebaserad mottagning i primärvården och det dyraste är när det är på sjukhus. Fortfarande behövs båda. På sjukhuset handläggs mer avancerade frågor och komplicerade patienter som är instabila. I primärvården handläggs frågor kring patienter som är mer stabila och med bevakning av deras hälsa. Akut-LAH i Linköping erbjuder avancerad hemsjukvård åt cirka 350 patienter per år, där cirka 100 är patienter med hjärtsvikt. Hur stort behovet är vet vi inte riktigt, eftersom gruppen aldrig beskrivits i epidemiologiska termer och ingen haft ansvaret för deras vård, men fakta från vårddatalagret ger en fingervisning: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 12

13 Antal vårdtillfällen/år för Linköpingsbor i genomsnitt MAVA Geriatrik Neurologi Medicin Kardiologi Summa år år >80 år Alla > Antal vårdtillfällen/1000 >65 skiljer stort mellan vårdcentralerna i NSC Antal vårdtillfällen med hjärtsvikt som huvuddiagnos MAVA Geriatrik Neurologi Medicin Kardiologi Summa år år >80 år Alla > Söker man ut antal vårdtillfällen med hjärtsvikt som både huvud- och bidiagnos finner man cirka 1 200, d v s fyra gånger så stort antal. År 2005 var det 490 Linköpingsbor som vårdades för hjärtsvikt, d v s i genomsnitt 2,5 vårdtillfällen per individ. Preliminära data visar att äldre med hjärtsvikt har sjukvårdsbehov som kostar mycket pengar, i genomsnitt dubbelt så mycket som genomsnittspatienten > 64 år. Patienter med hjärtsvikt boende i centrala distriktet vårdades under ett år för 168 milj kr, varav 55 miljoner utgjorde kostnader för enbart sängplatsen. Under sista levnadsåret kostade vården 34 miljoner kronor, varav sängplatsen i akutsjukvården stod för 16 miljoner. Det är under det sista levnadsåret som man ser stora brister i hjärtsviktpatientens vård med många transporter från hemmet till sjukhuset och tillbaka hem igen, vilket Socialstyrelsen visat i en rapport. En uppskattning av kostnaderna för införande av pacemaker för synkronisering av hjärtkamrarnas rytm (CRT) vid kronisk hjärtsvikt låter sig göras. Om man antar en årlig tillströmning av patienter i Sverige så kommer sjukvårdskostnaderna att öka med 63 miljoner kronor. Kostnaderna för inläggning och inköp av CRT kan beräknas till 75 miljoner kronor medan inbesparade kostnader på grund av färre återinläggningar på grund av svikt uppgår till 12 miljoner kronor. I Östergötland gjordes 70 st CRTbehandlingar 2008 och en rimlig bedömning för att komma i nivå med riktlinjerna är att antalet CRT-behandlade patienter borde ligga runt 140 st per år till en kostnad av cirka 5,6 miljoner kronor per år. Arytmier Arytmier eller hjärtrytmrubbningar är samlingsnamnet på en mängd tillstånd som alla har det gemensamt att hjärtats rytm inte är regelbunden. Rytmrubbningar kan vara alltifrån normala och ofarliga, till livshotande symtom på allvarlig hjärtsjukdom. Orsaken är ett elektriskt kaos i hjärtat. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 13

14 Vissa typer av akuta rubbningar kan hävas med hjälp av en defribillator, d v s anordning som används för att ge elstötar i syfte att få hjärtat att åter börja slå. De rytmrubbningar som tas upp i hjärtriktlinjerna är: förmaksflimmer, tillfälliga snabba förmaksrytmrubbningar, elakartade snabba kammarrytmrubbningar och långsamma rytmrubbningar. Förekomst Förmaksflimmer är en oorganiserad elektrisk aktivitet i hjärtats förmak som medför snabb och oregelbunden puls och resulterar i ineffektivt hjärtarbete. Symtomen skiljer sig från individ till individ. Vissa märker ingenting, s k tyst förmaksflimmer, medan flimret t o m kan leda till svimning hos andra. Förmaksflimmer gör att andnöd och brist på ork ofta uppstår. Vid EKG-undersökning syns förmaksflimmer. Blodflödet i hjärtat är nedsatt och därför ökar risken för proppbildning och därmed också stroke. Risken för blodpropp behandlas med antikoagulantia (antiproppmedel) såsom Waran. Konsekvenser av förmaksflimmer är ökad risk för hjärninfarkt. Snabb/oregelbunden hjärtrytm och ineffektivt hjärtarbete ger funktionsinskränkande symtom, försämrad livskvalitet och risk för hjärtsviktsutveckling. Förekomsten av förmaksflimmer i befolkningen i stort är 1,5 procent och vid 75 år ålder är förekomsten 5 procent av befolkningen. Den allt ökande livslängden gör att antalet personer med förmaksflimmer kommer att fördubblas fram till år Förmaksflimmer är idag en växande folksjukdom svenskar beräknas vara drabbade och årligen insjuknar cirka personer i landet under 70 år i sjukdomen. Av dem kommer ungefär 15 procent, d v s 840 personer att få kvarstående svåra besvär trots farmakologiska behandlingar. Även i Östergötland räknas med att förmaksflimmerpopulationen kommer att öka och detta kommer även att märkas ekonomiskt. Det är en sjukdom som ökar med åldern, och även om merparten av dessa patienter hanteras inom primärvården eller på invärtesmedicinsk nivå, så remitteras patienter i högre utsträckning för bedömning av hjärtspecialist. Den äldre befolkningen har överlag en relativt god hälsa och med detta krav på att leva utan större inskränkningar i den fysiska förmågan. Förmaksflimmer är ju mycket vanligt hos äldre (10 procent vid en ålder över 80 år) och innebär ofta en sämre ork eller andra värre obehag. Nya behandlingsmöjligheter har kommit och detta har uppmärksammats även av patienter som efterfrågar möjlighet till ablation etc. Om behandlingen ej sköts på ett adekvat sätt kan en hög hjärtfrekvens orsaka hjärtsvikt, vilket i sin tur ger lidande och ökad mortalitet. Om ett förmaksflimmer får stå oupptäckt eller obehandlat under längre tid kan det bli permanent och därför behövs en möjlighet att bedöma yngre patienter tidigt i förloppet, för att kunna påverka detta. I detta fall kan det därför vara lönsamt att tidigt träffa en specialist. I nuläget är dock svårt att se att Östergötland skulle klara av en betydande ökning av remisspatienter. Men en ökning av antalet patienter som kräver högspecialiserad vård får förutses. Kostnadsuppskattningar för detta saknas. Vårdprocessen Diagnostik och handläggning Diagnostisering samt handläggning av förmaksflimmerpatienter involverar såväl primär/slutenvård. Se figur på nästa sida. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 14

15 Diagnos Utvärdering Alt. Exempel 1: En utredning påbörjas i primärvården och består av undersökning, EKG och laboratorieprov. Behandling påbörjas i primärvården med strokeförebyggande medicinering (Waran). Eventuellt ökas dosen av betablockerande medicin, d v s läkemedel som skyddar hjärtat mot stresshormoner i syfte att sänka hjärtfrekvensen. Därefter skrivs remiss till kardiologiska kliniken för ställningstagande till vidare åtgärd och remissbedömning. Frekv.- kontroll Uppfölj. Rytmkontroll Uppfölj. Remiss Primärvård/sluten vård Primärvård/sluten vård Sluten vård. I primärvården utgörs arytmier främst av förmaksflimmer. Akuta och komplicerade arytmier, som är en relativt liten andel, handläggs vanligen på sjukhus. Det som är mest resurskrävande kring förmaksflimmer är behandlingen med antikoagulantia, d v s läkemedel som minskar blodets koagulationsförmåga. Själva kontrollerna är relativt okomplicerade men samtidigt är denna patientgrupp förknippad med en omfattande komorbiditet, d v s närvaro av en eller flera sjukdomar förutom en primär sjukdom. Det är sällan som en patient endast lider av förmaksflimmer. Vanligen följs denna patientgrupp i primärvården för sin diabetes, hypertoni (högt blodtryck), kärlkramp eller till och med obstruktiva andningsbesvär (KOL). Handläggningen av antikoagulantia varierar mellan olika vårdcentraler. Det har blivit vanligt att man köper tjänsten på AK (antikoagulations)-mottagningen men vissa vårdcentraler handlägger detta själva. Det fungerar förmodligen lika bra vilket som bara man kan bibehålla en medicinsk säkerhet. Behandlingen anses vara orsak för relativt stor andel av akutbesök och inläggningar på sjukhuset. Indikationerna för antikoagulantia har stärkts upp varav flera misstänker att andel med behandlingen kommer att öka närmaste åren. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 15

16 Åtgärd på kardiologmottagning består av ultraljudsundersökning av hjärtat, poliklinisk elkonvertering, d v s återställande av hjärtats rytm samt uppföljning via sjuksköterskebaserad förmaksflimmermottagning efter 8 veckor. Avslutande bedömning görs av en läkare som är arytmispecialist innefattande fortsatt medicinering samt vårdnivå för uppföljning. Exempel 2: Patient söker akutmottagningen på länsdelslasarett på grund av hjärtklappningskänsla, yrsel och obehagskänsla i bröstet. Länsdelslaserett tar EKG. Diskussion förs med patienten angående ablationsbehandling (en behandling där man från ljumsken för upp katetrar in i hjärtat) och remiss ställs till arytmispecialist på US som bedömer om patienten uppfyller aktuella riktlinjer för ablationsbehandling. Behandling Övergripande behandlingsmål är dels att förebygga stroke och dels arytmibehandling genom rytmkontroll för att försöka återställa normal hjärtrytm eller frekvenskontroll som innebär att acceptera förmaksflimmer men normalisera hjärtfrekvensen. Förebyggande av stroke vid förmaksflimmer görs genom antikoagulantia, d v s medicin som minskar blodets koagulationsförmåga warfarin (Waran ). Behandling med warfarin är effektivt för att förebygga risken för stroke hos patienter med kronisk och attackvis (paroxysmalt) förekommande förmaksflimmer. Hos patienter med förmaksflimmer, och minst en allvarlig riskfaktor för blodpropp eller två måttliga riskfaktorer, minskar risken med 65 procent jämfört med att inte behandla alls och med cirka 40 procent jämfört med att behandla med acetylsalicylsyra (ASA, Trombyl ). I Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsjukvård framgår att: Patienter med förmaksflimmer och ytterligare minst en allvarlig riskfaktor eller två måttliga riskfaktorer för blodpropp bör behandlas med warfarin förutsatt att sjukvården gjort en noggrann kartläggning av blödningsrisken (prioritet 2). Eftersom warfarin är en effektivare behandling än ASA bör ASA inte väljas (icke-göra) förutsatt att det inte finns några kontraindikationer mot warfarin. Vad gäller antikoagulationsbehandling så förekommer flera olika modeller för behandlingsstrategier och dessa är mer eller mindre komplicerade att följa. En stor underbehandling med Waran (Warfarin) föreligger, och denna är svår att uppskatta. Behandlingen med blodförtunnande läkemedel innebär risker för blödning och det är viktigt att selektera patienter med vinster större än risker. Som ett led i grundutredning och riskbedömning rekommenderas undersökning med ultraljud av hjärtat (ekokardiografi) på förmaksflimmerpatienter, vilket ibland är underutnyttjat. Ekokardiografi utförs ej inom primärvården utan kräver i regel sjukhusklinikens resurser, vilka ibland är otillräckliga. Ökade ambitioner och ökad patientpopulation innebär även ökade utredningskostnader. Själva provtagningen inför waranbehandling görs på vårdcentral eller sjukhusets AK-mottagning och kräver läkarinsats för ordination till viss del. Som ovan nämnts kan den kostnaden komma att öka om Waran även fortsättningsvis är det enda behandlingsalternativet och allt fler kommer därför ifråga i enlighet med riktlinjerna. Egentestning kommer sannolikt att minska kostnaderna för personal/lokaler, vilket nu är under införande samtidigt som det verkar ge en säkrare behandling hos utvalda patienter. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 16

17 Nya läkemedel som kan komma att ersätta warfarin som blodförtunnande läkemedel förväntas ha en större påverkan på både kostnader och organisation inom hjärtsjukvården inom de närmaste åren. Läkemedel som redan har och är på väg att lanseras är rivaroxaban (Xarelto ) och dabigatran (Pradaxa ). Vid behandling med warfarin är själva läkemedlet billigt, men behandlingen som helhet är dyr p g a många vårdbesök och blodprovstagning. De nya läkemedlen kommer att leda till en högre läkemedelskostnad jämfört med Waran men i gengäld lägre kostnader för provtagning/ordination. Vad beträffar bridgning, d v s injektioner av blodförtunnande läkemedel (här tromboemboliprofylax med lågmolekylärt heparin LMH), under utsättande av Waran inför operationer etc så finns riktlinjer för när detta ska sättas in och detta gäller högriskpatienter. Det är vanligt att LMH överanvänds, sannolikt på grund av oklarhet beträffande vad högrisk innebär eller rädsla för att underbehandla och adekvat tillämpning av riktlinjerna innebär sannolikt ingen kostnadsökning av betydelse. Farmakologisk behandling kan ges i form av rytmtreglerande eller frekvensreglerande läkemedel. Rytmreglerande behandling innebär ofta inneliggande vård för övervakning av rytmen, och fortsatta kontroller hos hjärtspecialist och detta förbehålls för patienter med svåra symtom av förmaksflimmer eller lindrigare symtom men låg ålder, men i övrigt hjärtfriska patienter. En viss ökning av denna kategori ses och dessa patienter tar avdelningsplatser i anspråk under medicininställning. Frekvensreglerande behandling är enklare och oftast mindre resurskrävande oftast hos vissa patienter är inställningen mycket svår och ibland omöjlig. Därför måste andra behandlingsalternativ tillämpas. Vi ser också en ökning av detta med bl vid HIS-ablationer vilket innebär pacemaker. En klar minskning ses dock av enklare frekvensrelaterade inläggningar inom högspecialiserad vård. Vidare prioriterar Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 ICDbehandling som primärprofylax (d v s utan att patienten haft hjärtstopp eller livshotande kammarrytmrubbningar) vilket innebär en högre prioritering än i riktlinjerna Behandlingen har en relativt hög framför allt initialkostnad men mycket av kunskaperna om ICD-behandlingens kostnadseffektivitet är grundade på amerikanska siffror och inte rättvisande för våra förhållanden. En nyligen genomförd metaanalys som presenterades vid Svenska kardiovaskulära vårmötet 2008 visar att primärpreventiv ICD faller väl inom normen för vad Socialstyrelsen anser vara en kostnadseffektiv behandling. Studien visade att kostnaden i Sverige uppgår till ungefär kronor per räddat levnadsår. (Den ungefärliga gränsen för en kostnadseffektiv behandling är enligt Socialstyrelsen kronor per räddat levnadsår.) Notabelt är också att priserna för ICD fallit kraftigt under senare år, vilket blev tydligt den senaste upphandlingen 2008, vilken genomfördes gemensamt i regionen tillsammans med Kalmar och Jönköpings län. På kardiologiska kliniken US implanteras i nuläget ICD för Östergötlands och Jönköpings län. Implantationsfrekvensen per miljon innevånare har under senare år legat bland de lägsta i landet, vilket gäller även för 2008 och trots de nya riktlinjerna. Därför ses det som mycket angeläget att satsa på att föra ut och förtydliga innebörden i dessa inom regionen och till länets samtliga sjukhus och även till primärvården för att bättre nå måluppfyllelse och en med riket i övrigt likvärdig vård. Implantationssiffror avseende primärprevention ligger idag en bra bit från de estimerade 11-17/ invånare som nämns i SoS vetenskapliga underlag. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 17

18 Förmaksflimmer försvinner mycket sällan av sig självt. Man använder mer och mer en metod som kallas kateterablation. Från ljumsken för man upp katetrar in i hjärtat. Där isolerar man lungvenerna elektriskt från vänster förmak genom att bränna eller frysa vävnaden kring lungvensöppningarna så att ärrbildning sker. Även andra ställen i förmaken kan bli föremål för samma behandling. Ablationen tar mellan 2 och 7 timmar. Patienten är vaken, ingreppet lokalbedövas och smärtstillande och lugnande medel ges under noggrann övervakning. Patienten kan oftast lämna sjukhuset dagen efter ablationen och börja arbeta ganska omgående. Inte sällan krävs dock mer än en ablation för att patienten skall bli flimmerfri. Kateterablation av förmaksflimmer är en botande behandling och ingreppens lyckandefrekvens varierar mellan procent. Risk för komplikationer vid ingreppet är 1 6 procent och resultatet är beroende av operatörens erfarenhet/skicklighet. Idag finns det få erfarna operatörer vilket innebär långa väntetider. I de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård, har ablation av attackvis påkommande förmaksflimmer som inte är behandlingsbart med läkemedel samt ger uttalade symtom rangordnats som 4 på en 10-gradig skala. Effekten av åtgärden bedöms som god med ett gott vetenskapligt underlag, låg kostnad i förhållande till livskvalitetsvinst samt med god evidens för kostnadseffektivitet. Utifrån aktuella vetenskapliga data finns det inte några skäl att ifrågasätta den uppgradering som skett i riktlinjearbetet, d v s 2004 rangordnades metoden som forskning och utveckling, 2005 en försiktigt positiv SBU rapport och nu 2008 högprioriterad åtgärd. Det uppskattas i riktlinjerna att antalet förmaksflimmerablationer i landet ökar årligen med interventioner. Antalet ingrepp omräknat på aktuell befolkningsmängd i Sverige blir då 1 760/9 200 ingrepp/miljon invånare. Siffran ingrepp är beräknad på att patienter som behöver genomgå 1,6 ingrepp/ patient. Hjärtcentrum, US har en medveten strategisk satsning att erbjuda högkvalificerad elektrofysiologisk utredning/behandling och startade med förmaksflimmerablation redan dryga 2 år efter att de första resultaten presenterades 1998 i New England Journal of Medicine. Detta har medfört en erfarenhet under en relativt lång period och står bra rustade att kunna följa de nyligen reviderade riktlinjerna jämfört med övriga universitetssjukhus i landet. Utifrån vårt befolkningsunderlag fås följande beräkningar baserat på angivet mål i de nationella riktlinjerna om 200 ingrepp/miljon invånare. Omräknat på befolkningsmängd får man då ett mål på antal ingrepp i absoluta tal (se kolumn 3, nästa sida) Befolkningsmängd Målingrepp enligt riktlinjer, absoluta tal Budget 2009 Budget 2008 Utfall 2008 E-län F-län H-län Som framgår av tabellen ovan har budgetmålen ökat från 2008 till 2009, de når dock inte upp till antalet ingrepp enligt riktlinjer undantaget F-län. Produktionen följer som synes budgetmålen och är i jämförelse med övriga centra i landet klart störst. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 18

19 Svenskt register för kateterablation, Årsrapport Observera att Stockholm redovisar Karolinska sjukhuset samt Huddinge sjukhus sammanslaget För patienter med attackvis påkommande förmaksflimmer finns idag flera läkemedel tillgängliga för att minska dels attackernas antal och dels attackens intensitet (hjärtfrekvensen under pågående attack). Trots behandling med sådana läkemedel är risken för återfall i förmaksflimmer betydande och man brukar räkna med att cirka 60 procent av patienterna återfaller i flimmerrytm inom ett år. Ett nytt läkemedel kommer att introduceras under 2009, dronedaron (Multaq ). Studierna har visat resultat som inger förhoppning om att fler patienter skulle kunna stabiliseras i normal hjärtrytm. Eftersom förmaksflimmer är en vanligt förekommande hjärtrytmrubbning, kan behandling med dronedaron komma att övervägas för ett stort antal patienter i Östergötland. Detta kommer att påverka kostnaderna för läkemedelsbehandling av patienter med förmaksflimmer. Om inget av det ovan nämnda hjälper är lösningen vad gäller förmaksflimmer, maze-operation eller öppen hjärtkirurgi. Då öppnas bröstkorgen, hjärtat stannas och cirkulationen upprätthålls med hjärt-lungmaskin. Förmaken öppnas och man ristar in ett speciellt mönster som skall tvinga de elektriska pulserna att ta en viss väg. Det så kallade förmaksörat opereras bort för att förhindra framtida proppbildning. Maze-operation är som alla öppna hjärtoperationer ett stort ingrepp. Man ligger kvar på sjukhuset åtminstone en vecka och är tillbaka i arbete först efter flera månader. Maze-kirurgi innebär alltså öppen hjärtkirurgi under användning av hjärtlungmaskin. Hjärtats förmak öppnas av en hjärtkirurg i ett förutbestämt mönster och sys därefter ihop. Resultatet blir elektrisk isolerande linjer som delar in hjärtats förmaksväggar i mindre områden som var och en för sig är för små för att förmaksflimmer skall kunna fortgå. I de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård, SoS, 2008, anges att ingreppet kan komma ifråga för patienter med uttalat symtomatiskt attackvis eller ihållande förmaksflimmer trots läkemedelsbehandling prioritet 7. En variant av klassisk Maze-kirurgi är s k modifierad eller förenklad Maze. Denna innebär att man genom att använda ultraljud alternativt värme eller kylteknik skapar elektriskt isolerande linjer istället för att skära upp förmaket. Antalet linjer blir färre och ingreppet är avsevärt enklare för kirurgen. Såväl klassisk men framför allt förenklad Maze-kirugi används till patienter som har symtomgivande förmaksflimmer men som genomgår öppen hjärtkirurgi av annan anledning, t ex klaffoperation. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 19

20 Klassisk Maze-kirurgi utförs inte på thoraxkirurgiska kliniken, hjärtcentrum, US Linköping. De centra som har störst och längst erfarenhet i Sverige är Uppsala Akademiska samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Således remitteras enstaka patienter med svårt symtomgivande ihållande förmaksflimmer som enda anledningen till hjärtoperation från regionen till ovan nämnda kliniker. Däremot utförs förenklad Maze-kirurgi i kombination med öppen hjärtkirurgi av annan anledning (klaffoperation/by-passoperation) på thoraxkliniken i Linköping. Denna verksamhet innebär inte något nytillskott av patienter eftersom huvudorsaken för hjärtkirurgi är en annan än förmaksflimmer. Sannolikt kan även Maze-kirurgi men framför allt dess varianter inkluderande thorakosopisk Maze (titthålskirurgi) komma att öka i framtiden. Skälen är i vissa avseenden samma som anges i dokumentet avseende kateterablation av förmaksflimmer. Vid behov av kompletterande information hänvisas till ansvariga på Thoraxkliniken, Linköping. Kvalitetsindikatorer När det gäller kvalitetsindikatorer för förmaksflimmer, blodförtunnande behandling m m saknas det avseende primärbedömning, utredning, farmakologisk behandling och uppföljning av förmaksflimmerpatienten. Det nationella kvalitetsregistret AURICULA är under införande, men täckningsgraden är för närvarande för låg för att medge nationell uppföljning. På sikt kommer det troligen att införas i Östergötland och kunna användas för långtidsuppföljning under förutsättning att följsamheten till registerinmatning blir tillräckligt god. Kvalitetsindikator för implanterbara defibrilatorer finns genom Svenska Pacemakeroch ICD- registret och ger en mycket god kontroll över implantationsfrekvens över tid liksom indikationerna och eventuella komplikationer. Därutöver kommer därifrån, i form av en årsrapport, även uppgifter om implantationssiffrorna i landets övriga län. Det finns inga etablerade kvalitetsindikatorer i SoS dokument avseende förmaksflimmerablation, däremot finns en indikator under utveckling. Den gäller återfall i förmaksflimmerattacker 1 år efter ingreppet. En självklar indikator som kommer att redovisas i årsrapporten för det nationella kateterablationsregistret fr o m Med start 1 januari 2009 genomförs en systematiserad uppföljning av samtliga förmaksflimmerablationer som utförs i Linköping med livskvalitetsformulär samt 1 veckas hjärtrytmregistrering 3 respektive 12 månader efter ingreppet. Andra kvalitetsindikatorer som bör följas nationellt och som följs lokalt i Linköping är, komplikationer vid ingreppet, uppnådda slutmål (endpoint) för ingreppet, andel patienter med pågående medicinering mot förmaksflimmer 1 år efter ingreppet, andel utförda ingrepp i förhållande till mål utifrån nationella riktlinjer samt andel patienter som behandlas inom vårdgarantin. Sistnämnda får anses som en synnerligen aktuell indikator med tanke på regeringens planerade ekonomiska support för landsting som svarar upp mot vårdgarantin. När det gäller Mazekirurgi saknas kvalitetsindikatorer i SoS riktlinjer. Vad beträffar kvalitetsindikatorerna i nationella riktlinjerna för arytmier är de inte anpassade till primärvården utan inriktar sig på sjukhusvård. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård behovsanalys 20

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksflimmer Snabb hjärtrytm, hjärtflimmer, kammarflimmer och förmaksflimmer är alla beteckningar för samma hjärtrytmrubbning. Vi

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012 PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1

Hjärtsvikt. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Det sviktande hjärtat 1 Hjärtsvikt Är ett symptom på underliggande sjukdom Ännu ett tillstånd som ökar med stigande ålder Goda

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården 2008:7 Juli 2008 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 1.

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Jämställd behandling vid högt blodtryck

Jämställd behandling vid högt blodtryck Jämställd behandling vid högt blodtryck Läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen Slutrapport från Gör det Jämt! Läkemedelsenheten, Göteborg 2 Innehåll Innehåll..2 Allmänt...3 Ansvarig chef...3

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens

Läs mer

Integrerande MEQ-fråga 2

Integrerande MEQ-fråga 2 Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska

Läs mer

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation

Information till dig som har. Hjärtsvikt. Patientinformation Information till dig som har Hjärtsvikt Patientinformation Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Ledamöter i gruppen under år 2014 Linköping: Mats Broqvist och Hans Granfeldt Norrköping: Rosemarie Pettersson Motala: Åsa Törnqvist Jönköping:

Läs mer

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Fakta om studier med Pradaxa

Fakta om studier med Pradaxa Pressmaterial Fakta om studier med Pradaxa RE VOLUTION är ett övergripande kliniskt prövningsprogram för studier av effekt och säkerhet hos Pradaxa (dabigatranetexilat), ett nytt läkemedel som tas peroralt

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer