Pulmonell arteriell hypertension
|
|
- Rasmus Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell arteriell hypertension (PAH) eller är anhörig till någon med sjukdomen. Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå arbetar för att förebygga sjuklighet och död i ärftliga kardiovaskulära sjukdomar, genom att erbjuda tjänster och kunskap nationellt. Centrumbildningen är resultatet av ett samarbete mellan Barn- och ungdomscentrum, Hjärtcentrum, Medicincentrum och Laboratoriemedicin.
2 Pulmonell arteriell hypertension (PAH) innebär högt blodtryck i lungans blodkärl, och sjukdomen påverkar både lungorna och hjärtats högra sida. Vävnaden i lungorna består av mängder med mycket små luftblåsor (alveoler) som omges av små blodkärl. Alveolernas väggar är väldigt tunna för att syret i luften som man andas in ska kunna tas upp av blodet. Vid PAH blir de små blodkärlen i lungorna allt trängre. Det gör att blodtrycket i lungornas små blodkärl blir onormalt högt när hjärtats högra kammare pressar fram blodet genom allt trängre kärl. Hjärtat måste arbeta allt hårdare mot det ökande motståndet. Det arbetet blir i längden för mycket för den högra kammaren som inte är gjord för en sådan belastning. Vad orsakar pulmonell arteriell hypertension? PAH är en okänd och relativt ovanlig sjukdom som drabbar både män och kvinnor oavsett ålder och etnisk bakgrund. Även barn kan drabbas av PAH. Ingen vet exakt varför vissa människor drabbas av PAH. Antal nya fall av PAH per år beräknas till 1 till 2 fall per en miljon invånare. Denna siffra är sannolikt något högre idag på grund av ökad medvetenhet om diagnosen. En tiondel av dessa har en ärftlig (familjär) form av PAH. Ärftlig PAH orsakas av en förändring i ett arvsanlag, en s.k. mutation. År 2000 identifierades den första genen, BMPR2. Mutationer i ALK1 och ENG generna kan i sällsynta fall också leda till PAH. Dessa ingår i samma signaleringssystem som BMPR2. BMPR2 genen svarar för mer än 70 % av ärftlig PAH. Frekvensen av BMPR2 mutationer i befolkningen är ca 1 person på till Den här informationen beskriver den ärftliga formen av PAH. Ärftlighet vid pulmonell arteriell hypertension Ärftlig PAH är autosomalt dominant nedärvd. Det innebär att om en förälder har PAH så har varje barn 50 % risk att ärva anlaget och sjukdomen, oberoende av kön. Man behöver dock inte uppvisa symptom trots att man är anlagsbärare (nedsatt penetrans). De barn som inte ärver anlaget kan heller inte föra det vidare till sina barn d.v.s. anlaget hoppar aldrig över en generation för att ärvas till nästa. Sjukdomen förekommer både hos män och kvinnor men är vanligare hos kvinnor. Den nedsatta penetransen och skeva könsfördelningen tyder på ett samspel mellan arvsanlag i BMPR2 genen, andra gener och miljöfaktorer. Exempel på familjeträd i 4 generationer med s.k. autosomalt dominant nedärvning, båda könen drabbas och sjukdomen finns i varje generation. Sjuk (svart), frisk (gul), kvinna (cirkel), man (fyrkant).
3 Vilka symptom kan tyda på pulmonell arteriell hypertension? De vanligaste symtomen är andfåddhet, trötthet, försämrad kondition (man känner sig ur form ), bröstsmärta och/eller svimningskänsla. Symtomen vid PAH brukar delas in i fyra så kallade funktionsklasser. Funktionsklass I (symtomfri) Normal fysisk aktivitet ger inga symtom och man upplever ingen begränsning i sin fysiska aktivitet. Funktionsklass II (tidiga symtom) Symtom vid normal fysisk aktivitet. En promenad i normal takt på plant underlag behöver inte ge besvär men i en uppförsbacke eller trappa kan man bli onormalt andfådd eller få smärtor i bröstet. Patienter med symtom i funktionsklass II upplever ofta att livet kan fortgå ungefär som vanligt. Funktionsklass III (sena symtom) Symtom redan vid lätt fysisk aktivitet, men inte i vila. Även en kort promenad på plant underlag ger besvär, liksom normala vardagliga sysslor som exempelvis dammsugning och bäddning. Funktionsklass IV (avancerade symtom) Symtom även i vila. Enkla sysslor som exempelvis tandborstning ger besvär. Sjukdomen utvecklas gradvis, så det kan ta några år innan den som drabbats av PAH tar symtomen på allvar. Symtomen vid PAH är ofta diffusa och förväxlas lätt med andra hjärt- och lungsjukdomar. Mer än tre fjärdedelar av patienterna får sin PAH-diagnos först när de har påtagliga symtom (funktionsklass III och IV).
4 Hur diagnostiseras pulmonell arteriell hypertension? Orsakerna till andfåddhet och bröstsmärtor är många och utredningen kan därför bli både komplicerad och långvarig. Basal utredning bör innehålla EKG, röntgen av lungor, lungfunktionsundersökning och ultraljudsundersökning av hjärtat. Proppar i lungans blodkärl måste uteslutas med lämplig röntgenundersökning. Ovan nämnda undersökningar kan ofta avslöja andra orsaker till andfåddhet som exempelvis hjärtsvikt och KOL. Om diagnosen fortfarande är oklar måste tryck och flöden i lungornas blodkärl mätas med s.k. hjärtkateterisering och detta är en förutsättning för korrekt PAH-diagnos. Vid säkerställd PAHdiagnos kan det bli aktuellt med genetisk utredning och behandling med specifika PAH läkemedel. Det är din behandlande läkare som i samråd med dig avgör vilka undersökningar som utförs. Medicinsk behandling av pulmonell arteriell hypertension? Kunskaperna om PAH och möjligheterna att behandla sjukdomen har ökat betydligt de senaste tio åren, men sjukdomen kan ännu inte botas. Målet med läkemedelsbehandling är att sänka blodtrycket i lungornas blodkärl och på så sätt avlasta hjärtat och minska symtom. I dag finns specifika PAH-läkemedel som jämfört med placebo (ingen behandling) förbättrar livskvaliteten och förlänger livet. Samma läkemedel används vid både sporadisk (icke ärftlig) och ärftlig PAH. Det finns tre vägar för behandling av PAH och ofta ges PAH-specifika läkemedel i kombination. Många PAH patienter får dessutom blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodpropp i de skadade blodkärlen. Vätskedrivande läkemedel behövs ibland för att minska ansamlingen av vätska i kroppen, som beror på att hjärtats funktion kan blir nedsatt vid PAH. Hur man som patient reagerar på behandlingen är individuellt: vissa kan uppleva en stor skillnad redan efter någon dag men för de flesta tar det lite längre tid från några veckor upp till ett år. Din läkare kommer att diskutera vilken behandling som är mest lämplig för dig. Beroende på vilken behandling du får finns mer informationsmaterial anpassat till respektive läkemedel. Alla patienter med PAH i Norra Sverige följs av PAH-teamet vid Norrlands Universitetssjukhus. Återbesök sker var tredje till sjätte
5 månad beroende på symptom och funktionsklass. Vid återbesöken värderas funktionsklass med bland annat gångsträcka under 6 minuter, livskvalitet skattas och hjärtat undersöks med ultraljud. Livsstilsråd vid pulmonell arteriell hypertension Att leva med PAH och må så bra som möjligt handlar inte bara om att följa sin medicinska behandling. Det finns också en hel del du själv kan göra för att hjälpa kroppen att fungera så bra som möjligt och genom anpassning fortsätta göra saker du tycker om att göra. Genom att äta rätt, att vara fortsatt fysisk aktiv och att lära dig hantera trötthet skapas möjligheter till ökat välmående och minskade symtom från sjukdomen. Att äta rätt Alla människor är olika och det finns egentligen ingen specifik diet som gäller vid just PAH. Däremot är det viktigt att du äter en varierad och näringsrik kost för att hålla energinivåerna uppe. Om du går upp i vikt på grund av minskad fysisk aktivitet så bör du anpassa dina matvanor efter det. Personer med PAH kan också lättare än andra bli undernärda. Kom ihåg att berätta för din läkare eller ditt PAHteam om du går upp eller ner onormalt mycket i vikt på kort tid, eftersom detta kan bero på din PAH-sjukdom eller din behandling. Ditt PAH-team kan hjälpa dig att, tillsammans med en dietist, lägga upp den bästa möjliga dieten för dig. Här följer några kostråd som du kan använda dig av, beroende på dina specifika behov. Stäm alltid av med ditt PAH-team innan du gör dramatiska förändringar i din diet. Om du behöver begränsa ansamlingen av vätska i kroppen kan du försöka minska mängden salt i maten. Använd gärna andra kryddor, som vitlök och färska örter i stället för salt. Tänk också på att undvika färdigmat, läsk, soppor, snacks och såser eftersom de ofta innehåller stora mängder salt, fett och socker. Om du har dålig aptit eller känner dig illamående, se då till att du ändå dricker mycket vätska och försök äta något lätt. Det kan också underlätta att äta fler, men mindre, portioner vid varje måltid istället för några få större. Viss mat och dryck kan påverka effekten av dina mediciner. Till exempel kan kost med höga halter av K-vitamin (till exempel spenat), men även alkohol påverka hur det blodförtunnande läkemedlet warfarin fungerar. Fråga alltid din läkare eller ditt PAHteam om det är några livsmedel eller
6 drycker som du helt eller delvis bör undvika. Att vara fysiskt aktiv Den gyllene regeln för fysisk aktivitet vid PAH är att inte överdriva. Du ska alltid ha så mycket ork kvar att du kan prata under aktiviteten och du ska avbryta aktiviteten innan du blir för trött. Var den gränsen går varierar från individ till individ och den kan också förändras över tid. viktigt för det allmänna välbefinnandet. Hitta former av fysisk aktivitet som är roliga. Gör träningen till en rolig social aktivitet. Involvera nära och kära, vänner eller kanske kollegor. Gör något trivsamt tillsammans före eller efter om du orkar. Att hantera trötthet Utmattningen som man upplever vid PAH orsakas av den minskade syretillförseln till kroppen. Det är annorlunda jämfört med att bara känna sig sliten eller trött och kan ibland upplevas som oförutsägbart. Att lära känna din kropp och förstå när den behöver vila är en viktig del av att lära sig leva med PAH. Det är mycket viktigt att du diskuterar frågan om motion med din läkare eller ditt PAH-team innan du börjar. Lyssna inte på råd från exempelvis en gyminstruktör eller fotbollstränare. De har troligen inte tillräcklig kunskap om PAH för att kunna ge dig lämpliga råd. När du tränar kan det vara bra att tänka på följande: Börja med att sätta små och realistiska mål. Om du misslyckas med att nå (de för högt ställda) målen kanske du helt tappar lusten att röra på dig. Se träningen som en del av den totala behandlingen av sjukdomen och att vara fysiskt aktiv är många gånger Försök att anteckna vid vilka tidpunkter du känner dig utmattad. Det kan hända att det är specifika aktiviteter, särskilda tidpunkter på dagen eller vissa känslor som utlöser utmattningen. Genom att följa och anteckna dina varierande energinivåer och ditt humör kan du få en uppfattning om hur du mår under en längre period. Det blir också enklare att lägga märke till när utmattning och negativa känslor sammanfaller. Om du vet när du mår som bäst och vilka aktiviteter som förbrukar mest energi, kan du också disponera din energi mer effektivt för att få ut det du vill av din dag. Tänk på dina energinivåer som en värdefull resurs som du måste hushålla klokt med.
7 Lyssna på din kropps signaler, lär dig när den behöver vila och försök hitta sätt att anpassa dig efter situationer så att du sparar/ransonerar din energi. Glöm inte att be om hjälp och ta emot den när den erbjuds! Det kan vara svårt ibland, men att acceptera hjälp från vänner och familj kan i sin tur betyda att du orkar ge dem mer tillbaka och att de bättre förstår din situation. Graviditet En stor andel av dem som drabbas av PAH är kvinnor i fertil ålder. Det innebär stora risker för kvinnor som har PAH att bli gravida. Dels är risken mycket hög att PAH-sjukdomen förvärras under en graviditet och detta kan leda till döden för såväl moder som foster. Dels kan de specifika PAH läkemedlen leda till fosterskador om de tas under graviditet. Därför är det mycket viktigt för fertila kvinnor med PAH att använda tillförlitliga preventivmetoder. Diskutera med din läkare vilka preventivmetoder du bör använda. Om du inte redan har kontakt med gynekolog kan ditt PAHteam hjälpa dig med en remiss. Det är mycket viktigt att du omgående kontaktar din läkare eller ditt PAH- team om du skulle bli gravid. Att leva med PAH Var engagerad! Genom att lära dig mer om PAH kan du också ta en aktiv roll i diskussionen och besluten kring din behandling. Ett sätt att organisera din behandling så att den fungerar med resten av ditt liv är att ta del av det stöd som finns omkring dig. Det finns många möjligheter till stöd där du bor, och här följer några uppslag: Personalen i ditt PAH-team finns för att svara på dina frågor, diskutera din situation och hänvisa dig till andra stödfunktioner. I patientföreningar och stödgrupper för PAH kan du dela erfarenheter och lära dig av andra som lever med PAH (se avsnittet om patientföreningar). Familj och vänner är oftast mer än villiga att hjälpa dig att hitta balans i livet. På internet finns mycket information om PAH. är en plattform för kunskap om PAH. Där finns också länkar till patientföreningar i Sverige och andra länder. Att arbeta Vissa personer med PAH fortsätter arbeta, medan andra byter jobb eller går över till deltidsarbete. En del måste sluta arbeta helt. Allt beror på hur du mår och vilken typ av arbete du har. Be ditt PAH-team eller försäkringskassan om råd gällande sjukfrånvaro, dina rättigheter som an-
8 ställd eller vad du ska göra om du är egenföretagare. Att studera För studerande med PAH är det en god idé att prata med skolans personal om du behöver anstånd med prov/hemuppgifter eller tentamen, för att studierna inte ska behöva avbrytas. Ditt PAH-team kan hjälpa dig att reda ut dessa frågor. Att resa Att resa när man har PAH fungerar oftast bra. Beroende på dina behov kan vissa åtgärder krävas, både före och under själva resan. Det är mycket viktigt att du rådgör med din läkare eller ditt PAH-team innan du reser. Här följer några råd: Be din läkare om intyg (även på engelska om du ska resa utomlands) som förklarar din sjukdom och behandling. Ha detta intyg nära till hands under hela din resa. Försäkra dig om att du alltid har möjlighet att använda den eventuella medicinska utrustning du behöver oavsett transportmedel, samt att du har med dig tillräcklig mängd läkemedel. Ha alltid en mobiltelefon med dig och förse även ditt resesällskap med alla nödvändiga telefonnummer. När du ska flyga måste du kontrollera med flygbolaget om de behöver information i förväg ifall du behöver ta med medicinsk utrustning (till exempel syrgas) ombord. Fråga alltid din läkare om du bör använda extra syrgas under din flygresa. Höga höjder påverkar syrehalten i luften och kan därför ge ökade andningssvårigheter. Ta reda på i förväg om ditt resmål ligger på mycket högre höjd än hemma.
9 Ett normalt liv Tänk på de mest vardagliga saker du gör hemma. Finns det något sätt som du kan använda mindre energi och spara kraft på när du duschar, tvättar eller lagar mat? Finns det trappor? Du kanske behöver möblera om flytta sovrummet till bottenvåningen eller till ett rum nära badrummet? Be ditt PAH-team om råd som kan göra vardagslivet enklare. Livet med PAH innebär för de allra flesta en förändring och med det nya känslor och kanske en osäkerhet. Dessa känslor, och annat du kan uppleva, är en naturlig del av att drabbas av och leva med en kronisk sjukdom som PAH. Du kanske har frågor om de mediciner du tar, eller upplever osäkerhet över vad du kan eller inte kan göra. Hälsa, behandling, arbete, ekonomi, familj, graviditet, kärleksrelationer och det sociala livet är sådant som alla människor funderar över. Att leva med en kronisk sjukdom som PAH ställer ofta dessa frågor på sin spets. Precis som du, behöver dina närmaste få kunskap om PAH för att bättre förstå din situation. Även om det kan vara svårt, hjälper det ofta om du och din partner, familj och dina närmaste vänner kan prata öppet om PAH hur sjukdomen påverkar dig och vilka nya behov som kan uppstå. Det kan vara bra om du har med dig din partner eller någon annan familjemedlem vid läkarbesöken, så att de får en bättre förståelse för sjukdomen och din situation. För att hantera de förändringar som PAH-sjukdomen och behandlingen för med sig finns det flera saker du kan prova för att hjälpa och stödja dig själv. Känn efter vad som passar just dig bäst. Även om det bär emot, kan det kännas bättre att prata om hur du känner. Det kan också vara det första steget i att hitta lösningar på de problem du upplever. Prata alltså om det som oroar dig med din läkare eller någon i ditt PAH-team. Om inte kurator eller psykolog finns inom ditt PAH-team, kan de sätta dig i kontakt med en sådan närhelst du själv önskar.
10 1/ Tänk positivt. Att få PAH behöver inte ändra hela ditt liv eller dina relationer. Ja, du kommer att behöva anpassa dig, men du är fortfarande du! 2/ Försök att ta ett steg i taget och ta itu med din nya situation allt eftersom. Utveckla en relation till ditt PAHteam så att du får ett nätverk som stöttar dig. 3/ Engagera din familj och dina vänner. Utbilda dem om PAH, och låt dem gärna följa med vid dina besök på PAH-mottagningen. Ju mer de kan, desto mer kan de hjälpa dig. 4/ För gärna dagbok där du kan följa din utveckling över tid. Anteckna gärna hur du mår, men även vad du kunnat göra varje dag. Dagboken hjälper dig också att komma ihåg vad du vill diskutera med din läkare och ditt PAH-team vid nästa besök. Patientföreningar Ingen förstår bättre hur det är att leva med PAH än andra personer som också gör det. Det finns flera patientföreningar i Sverige där personer med PAH och deras anhöriga kan bli medlemmar. Uppdaterad information och länkar till patientföreningar i Sverige och utlandet hittar du på Det ideella Nätverket för PAH består av och riktar sig till personer med PAH, anhöriga och övriga personer som är engagerade i sjukdomen. Nätverket för PAH är ansluten till Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Reumatikerförbundet Förbundet har medlemmar med bland annat systemisk skleros (sklerodermi) och SLE reumatiska sjukdomar som kan leda till PAH. Läs mer på eller ring I andra länder finns också patientföreningar för PAH. Det finns en internationell hemsida om PAH Här finns fler länkar till patientföreningar i hela världen.
11 Vart skall jag vända mig för att få information? Du är välkommen att kontakta PAH teamet, Maria Selin, kontaktsköterska för PAH, och ställa frågor om pulmonell arteriell hypertension. Telefon: Stefan Söderberg, Överläkare, Docent, Hjärtcentrum Peter Nyberg, Överläkare, Klinisk Genetik Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) Hjärtcentrum/Klinisk fysiologi Norrlands universitetssjukhus UMEÅ. Denna broschyr kan du ladda ner på: Adresser till de kliniskt genetiska enheterna i Sverige Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr Norrlands Universitetssjukhus Umeå Tel: Fax: Uppsala Örebroregionen: Kliniskt genetiska avdelningen Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset Uppsala Tel: Fax: Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska avdelningen Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Tel: Fax: Sydöstra sjukvårdsregionen: Kliniskt genetiska avdelningen Universitetssjukhuset i Linköping Linköping Tel: Fax: Västra Götalandsregionen: Postadress: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Besöksadress: Klinisk Genetik Medicinaregatan 3B Tel: / (sekr) Fax: Södra sjukvårdsregionen: Genetiska kliniken Labmedicindivision Medicinsk service, Region Skåne Lund Tel: Fax: Version
Pulmonell arteriell hypertension
Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell arteriell hypertension (PAH) eller är anhörig till någon med
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)
Läs merPAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012
PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merFör dig som fått diagnosen PAH
För dig som fått diagnosen PAH Innehåll Vad är PAH?... 4 Varför får man PAH?... 6 Vad händer i kroppen när man har PAH?... 6 De vanligaste symtomen... 10 Hur behandlas PAH?... 10 Vad du kan göra själv
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merInformation för patienter och föräldrar
12 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merSvårt att gå i tio minuter? Andfådd?
Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är
Läs merCENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK
I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merVad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merHjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM
Frankeras ej. Mottagaren betalar portot Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen långt QT syndrom (LQTS) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merKostomställningen. 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker. Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.
Kostomställningen 21- dagarsprogram för övergång till ren och läkande kost utan gluten, mjölk och socker Av: Nilla Gunnarsson www.nillaskitchen.com Copyright 2015 Nilla Gunnarsson Med ensamrätt. Ingen
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merHåll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall
Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste
Läs merX-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik
Läs merHjärta Lunga Mun. Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom
Hjärta Lunga Mun Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom FÖRBÄTTRAD MUNVÅRD I TRE ENKLA STEG Många patienter äter läkemedel som är vätskedrivande och blodtryckssänkande och som
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merÖversiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Läs merEnheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset
Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merVad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9
Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg
Läs merEndometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises
Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder
Läs merTobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak
Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig
Läs merMINA KONTAKTPERSONER:
MINA KONTAKTPERSONER: 2 1 1. FÖRBERED PENNAN Kontrollera att du har rätt insulinpenna och att insulinet ser klart och färglöst ut. Ta av skyddshatten på pennan och skruva på en ny nål. Ta sedan av nålskydden.
Läs merVill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen
Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merProcess Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015
RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merAnvändarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Läs merPatientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merKriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset
Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes
Läs merTa steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.
Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver
Läs merGod natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merIFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?
Läs merPlugga och må bra. Samtidigt.
Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:
Läs merPAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012
PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merHolistic Manifesto. 20 sidor. Utan socker eller sötningsmedel
Holistic Manifesto 20 sidor Utan socker eller sötningsmedel 1 2 Att leva ett liv i hälsa är att leva ett liv i balans. 3 4 Inledning Vi lever i en snabbt föränderlig värld på väg in i en ny tidsålder som
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merInformation från Ortopedkliniken
Knäprotes Information från Ortopedkliniken Mars 2010 Information inför planerad knäprotesoperation. Informationen vänder sig främst till dig som står på väntelista för att en läkare skall bedöma om du
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merProjekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)
Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merMOTION. Muskler. Träning
MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merHälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?
Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merSköldkörtelsjukdom enkät 2016
Sköldkörtelsjukdom enkät 2016 Slutförda:478 Fråga 1 Hur lyder din diagnos? Låg ämnesomsättning (hypotyreos) 54% 256 Låg ämnesomsättning till följd av kronisk inflammation i sköldkörteln, s k Hashimotos
Läs merBarnen med hjärtfel behöver forskning
Barnen med hjärtfel behöver forskning Ledande experter om vården av barn med hjärtfel och vikten av forskning kring medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden, den 14 februari 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merINFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI
INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD
Läs merInformation om EREKTIONSPROBLEM
11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att
Läs merVinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus
Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna
Läs merfå kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merDel 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren? 0 1 2 3 4 5 6
Multidimensional Pain Inventory Med hjälp av frågorna, som ställs i följande tre delar, vill vi försöka kartlägga värkproblemen ur din egen synvinkel. Detta är viktigt, eftersom du naturligtvis är den
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merI samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen
I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund
Läs merVad är en klinisk prövning?
Vad är en klinisk prövning? En introduktion för patienter och närstående Inledning Utvecklingen i Europa har fortsatt gå framåt under det nya millenniets första årtionde. Vi har flera faktorer att tacka
Läs merAtt leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas
Läs mer