RiksSvikt Årsmöte AGENDA

Transkript

1

2

3 RiksSvikt Årsmöte AGENDA Tid: kl Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm 9.30 Samling med kaffe och fralla Välkomna 10:05 Riksförbundet HjärtLung. Ljuset på våra dolda folksjukdomar Inger Roos 10:15 Presentation av Nya Generationen RiksSvikt 4.0 Prototyp och Koll på läget Patrik Holmkvist, Åsa Jonsson, Peter Vasko 10:45 RiksSvikt Årsrapport 2014 Peter Vasko 11:05 RiksSvikt Resestipendium till Terttu Nöjd RiksSvikt Forskningsstipendium till Johan Lundgren, Björn Eriksson RiksSvikt Årets centra, Visby Lasarett 11:10 RiksSvikt forskningsstipendium 2012, rapport Anna Norhammar: Diabetes i RiksSvikt - ett doktorandprojekt Isabelle Johansson 11:20 Randomiserad studie, R-RCT, i RiksSvikt - Lars Lund Aktuell Forskning inom RiksSvikt Ulf Dahlström 11:30 Hembaserat hjölpmedel - Optilogg. Studie och erfarenheter från Gotland. Andreas Blomqvist, Fredrik Westander Careligo 11:50 Val till RiksSvikt styrgrupp Val till RiksSvikt valberedning Lunch 13:00 RiksSvikt forskningsstipendium Long-term Trends in the Incidence and Prognostic Impact of Heart Failure Complicating Acute Myocardial Infarction Liyew Desta 13:12 Hjärtsviktssatsning i primärvården Anna Stålhammar, Magnus Kåregård Erfarenheter från Region Skåne 13:42 Hemsjukvård inom Hjärtsvikt, erfarenheter från Skellefteå Anna Forssell 14:05 Svenska Kardiologföreningen och dess arbetsgrupp för Hjärtsvikt Frieder Braunschweig, Hans Persson VIC arbetsgrupp för Hjärtsvikt, Alicja Arasimowicz 14:15 Introduktion av Workshop 1. Praktiskt kvalitetsregisterarbete, Catarina Koerfer, 2. Diagnossättning av hjärtsvikt. Ekokardiografi åtgärdskod och utlåtande Peter Vasko 3. Rapporter: Koll på läget, min verksamhet, min hjärtsvikt Åsa Jonsson 14:30 Workshop (kafferummet, ena delen av salen) Kaffepaus 15:00 Forts Workshop 15:45 Muntlig och skriftlig redovisning av Workshop Avslutning RiksSvikt Användarmöte Reviderat :54 3

4 RiksSvikt Årsrapport 2014 RiksSvikt Årsrapport 2014 Vad är RiksSvikt Medarbetare Deltagande Centra Vad kan vi åstadkomma? RiksSvikt Årsrapport 2014 Resultat: Täckningsgrad Kvalitetsindikatorer Diagnostik Behandling Läkemedel Ett års uppföljning 4

5 Vad är RiksSvikt 5

6 Vad är hjärtsvikt? RiksSvikt Årsrapport 2014 Personer med hjärtsvikt har ofta symtom såsom andfåddhet, trötthet och ödem. Vid misstanke på hjärtsvikt, ta NT-proBNP eller BNP och utred ev vidare med ekokardiografi (ultraljud av hjärtat). Hjärtsvikt drabbar cirka 2 procent av befolkningen. Hos personer över 80 år är förekomsten cirka 10 procent. Hjärtsvikt orsakas alltid av en eller flera bakomliggande sjukdomar, där kranskärlssjukdom och högt blodtryck är de vanligaste. 6

7 Vad är RiksSvikt? RiksSvikt Årsrapport 2014 RiksSvikt är ett kvalitetsverktyg med det primära syftet att förbättra handläggningen av patienter med hjärtsvikt. RiksSvikt syftar också till att registrera förändringar i vårdens kvalitet och innehåll över tid inom landsting och vårdenheter. RiksSvikt ska också utgöra en grund för forskning om hjärtsvikt. Patienterna registreras vid akuta vårdtillfällen, vid öppenvårdsbesök samt efter 12 månader. RiksSvikt vänder sig till såväl sjukhusen som primärvården. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en ökad livskvalitet, mindre sjukhusvård och sjuklighet och även en minskad förtida död hos patienter med hjärtsvikt på ett kostnadseffektivt sätt i enlighet med nationella riktlinjer. 7

8 RiksSvikt, Nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt RiksSvikt Årsrapport (64) sjukhus och 116 (94) vårdcentraler Täckningsgrad 46,6% besöksregistreringar (mars 2014) 1,65 besöksreg per patient patienter totalt, 92 % på sjukhus Figur (4): Antalet registreringar varierar över riket från 79 till 1456 registreringar per invånare. Två län saknar registreringar i RiksSvikt. RiksSvikt finansieras via SKL, 3,8 miljoner per år Registercentrum: Uppsala Clinical Research Center UCR CPUA, Centralt personuppgiftsansvarig: Landstinget i Östergötland, Personuppgiftsombudet Registerledning Registerhållare: Peter Vasko Nationell koordinator: Åsa Jonsson Forskningsgrupp, ordf: Ulf Dahlström 8

9 Demografi och karakteristik RiksSvikt Årsrapport 2014 Antal patienter Ålder, medel Andel kvinnor % Duration > 6 månader % NYHA I-II, % BNP pg/ml, median NT-proBNP pg/ml, median Sjukhus Primärvård

10 Medarbetare 10

11 RiksSvikt, Nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt RiksSvikt Årsrapport 2014 Regionala koordinatorer Mitt: Catarina Koerfer Väst Lena Olsson Skåne Linda Björklund Norr Anna Forssell Sydost Åsa Mobaeck Figur (4): Antalet registreringar varierar över riket från 79 till 1456 registreringar per invånare. Två län saknar registreringar i RiksSvikt. 11

12 RiksSvikt Styrgrupp: 10 ordinarie ledamöter RikSvikt Årsrapport 2014 Utses av Årsmötet ( 6 st) Ann Hovland Tånneryd, Distriktsläkare Hemse, Gotland 2. Björn Eriksson, Distriktsläkare Gustavsbergs vårdcentral, Stockholms län 3. Christer Magnusson, Verksamhetschef Medicinkliniken, Eskilstuna 4. Marie-Louise Edvinsson, Sjuksköterska, Klinisk amanuens, Lund 5. Michael Melin, Hjärtläkare, Karolinska Huddinge 6. Peter Vasko, Överläkare Medicinkliniken Växjö, Registerhållare Utses representativt av respektive organisation (4 st) 1. Riksförbundet HjärtLung, Jan Linné 2. Vårdpersonal inom Cardiologi (VIC), Alicja Arasimowicz 3. Svenska Kardiologföreningens styrelse, Frieder Braunschweig 4. Svenska Kardiologföreningens arbetsgrupp för Hjärtsvikt, Hans Persson Figur (14): Andel NT-proBNP eller BNP tagna på patienter 2014 per landsting varierar från 60 % till 92 %.

13 RiksSvikt, Nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt RiksSvikt Årsrapport 2014 Forskning 20 publicerade artiklar Varav 8 under 2014 Första artikeln 2010 av Åsa Jonsson Forskningsgrupp: Lars Lund Magnus Edner Ulf Dahlström, ordförande Urban Alehagen Stiftelsen för nationella hjärtsviktsregistret: Frieder Braunschweig Hans Persson Magnus Eder Ulf Dahlström, ordförande Peter Vasko, adjungerad Åsa Jonsson, adjungerad 13

14 Deltagande centra 14

15

16 Vad kan vi åstadkomma? För människor med hjärtsvikt 16

17 Vad kan vi åstadkomma? För människor med hjärtsvikt Bättre livskvalitet Färre oplanerade sjukhusinläggningar Minskad sjuklighet Minskad förtida död 17

18 Information till patienter och anhöriga att leva med hjärtsvikt

19

20 RiksSvikt Årsrapport 2014 års resultat 20

21 Täckningsgrad 21

22 RiksSvikt Täckningsgrad Årsrapport 2014 RiksSvikts täckningsgrad för år 2013 är 46.6 % Beräkningen är gjord på patienter som vårdats med hjärtsvikt som huvuddiagnos och blivit diagnosticerade med ekokardiografi. Täckningsgraden är således beräknad på slutenvårdstillfällen och det krävs dessutom en åtgärdskod för genomförd ekokardiografi. Endast centra med mer än 10 registrerade patienter tas med. Därigenom speglas täckningsgraden för aktiva center. 22

23 RiksSvikt Täckningsgrad Årsrapport 2014

24 RiksSvikt Täckningsgrad, forts Årsrapport 2014

25 Kvalitetsindikatorer 25

26 RiksSvikt kvalitetsindikatorer RiksSvikt Årsrapport Andel återinlagda patienter inom en månad efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt. 2. Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos som är undersökta med ekokardiografi. 3. Andel patienter medhjärtsvikt (EF<40%) som får behandling med ACEhämmare eller ARB (RAS-hämmare). 4. Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med Betablockerare. 5. Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40%) som får behandling med ACEhämmare eller ARB (RAS-hämmare) och Betablockerare 26

27 Diagnostik Natriuretiska peptider och ekokardiografi 27

28 Natriuretiska peptider: BNP och NT-proBNP Årsrapport 2014 Diagnostik Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, rad D01.01 Rekomendation: 3 Hälsotillstånd: Misstänkt hjärtsvikt Åtgärd: Mätning av natriuretisk peptid inför ställningstagande till ekokardiografi. Motivering: Mätning av natriuretisk peptid kan med hög säkerhet utesluta hjärtsvikt hos obehandlade personer och har stor klinisk relevans. Figur (14): Andel NT-proBNP eller BNP tagna på patienter 2014 per landsting varierar från 60 % till 92 %. RiksSvikt 2014 års resultat Andel natriuretiska peptider (BNP eller NT-proBNP) tagna på patienter har ökat från 57,2 % 2013 till 72,6% 2014, Tabell (6). Andel NT-proBNP eller BNP per landsting tagna på patienter under 2014 varierar från 60 % till 99 %, Figur (14). Kommentar Tillsammans med en klinisk bedömning är de natriuretiska peptiderna och EKG första steget vid diagnostik av hjärtsvikt. Användning i Riket varierar men ökar. 28

29 Ultraljud hjärta - Ekokardiografi (Eko) Årsrapport 2014 Diagnostik Figur (13): Andel patienter som fått vänsterkammarfunktionen värderad i relation till deltagande sjukhus. Variation från 59 till 99 %. I Riket 88 %.

30 Ultraljud hjärta - Ekokardiografi (Eko) Årsrapport 2014 Diagnostik Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Blodprov med analys av natriuretiska peptider kan ge god vägledning vid misstanke om hjärtsvikt. För att ställa en säker diagnos krävs vanligen även ultraljudsundersökning av hjärtat. Figur (13): Andel patienter som fått vänsterkammarfunktionen värderad i relation till deltagande sjukhus. Variation från 59 till 99 %. I Riket 88 %. RiksSvikt 2014 års resultat Andel ekokardiografi per landsting och sjukhus varierar, se tabell 9 och figur 13. Mellan de 19 av 21 landsting som registrerar i RiksSvikt t.o.m. år 2014 så varierar andel registrerad ekokardiografi från 59 till 99 %. Totalt är vänsterkammarfunktionen värderad i 88% år Kommentar Värdering av vänsterkammarfunktion är grundläggande för diagnos och ställningstagande till etnologi och behandling. Användning i Riket varierar 30

31 Behandling Läkemedel 31

32 Två typer av Hjärtsvikt Årsrapport 2014 Diagnostik HF-REF Patienter med systolisk hjärtsvikt Heart failure with reduced ejection fraction HF-NEF Hjärtsvikt med normal ejektionsfraktion Heart failure with normal ejection fraction Ejektionsfraktion >50 % Jämför HF-PEF där EF kan vara lätt sänkt 32

33 Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter med HF-REF Figur (17) RiksSvikt Årsrapport 2014 Behandling över tid Läkemedel

34 Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter med HF-REF Figur (17) Årsrapport 2014 Behandling över tid Läkemedel Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Riktlinjespecifika indikatorer för hjärtsvikt Indikator 5.1 Basbehandling vid hjärtsvikt (RAAShämmare/betablockerare) Indikator 5.4 Mineralkortikoidreceptorantagonister vid hjärtsvikt. RiksSvikt 2014 års resultat Basbehandling (RAS-blockad och Betablockad) ökar från 80 % 2008 till 83 % Trippelbehandling har ökat från 28 % till 35 % från 2008 till Diuretika har minskat något. Kommentar Basbehandling kan fortfarande förbättras. Tillägg av MRA för att uppnå s k trippelbehandling är högt prioriterat i senaste Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Utvecklingen kommer att kunna följas i RiksSvikt. 34

35 Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter med HF-REF Figur (17) Årsrapport 2014 Behandling över tid Läkemedel Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Rad D10.01 Rekomendation: 2 Hälsotillstånd: Hjärtsvikt, NYHA II IV, ejektionsfraktion < 35 %, trots basbehandling Åtgärd: Mineralkortikoidreceptor- antagonister som tillägg Motivering: Tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden har effekt på mortalitet. RiksSvikt 2014 års resultat Trippelbehandling har ökat från 28 % till 35 % från 2008 till Kommentar Tillägg av MRA för att uppnå s k trippelbehandling är högt prioriterat i senaste Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Utvecklingen kommer att kunna följas i RiksSvikt. 35

36 Basbehandling med RAS-blockad och Betablockad vid HF-REF Figur (35) RiksSvikt Årsrapport 2014 Behandling Läkemedel Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Riktlinjespecifika indikatorer för hjärtsvikt Indikator 5.1 Basbehandling vid hjärtsvikt (RAAShämmare/betablockerare) RiksSvikt 2014 års resultat Basbehandling (RAS-blockad och Betablockad) varierar från 65 till 95 % mellan centra. I Riket är siffran 81 %. Kommentar Basbehandling varierar mellan centra. 36

37 Basbehandling med RAS-blockad och Betablockad vid HF-REF Figur (35) och (37) RiksSvikt Årsrapport 2014 Behandling Läkemedel Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Riktlinjespecifika indikatorer för hjärtsvikt Indikator 5.1 Basbehandling vid hjärtsvikt (RAAShämmare/betablockerare) RiksSvikt 2014 års resultat Basbehandling (RAS-blockad och Betablockad) varierar från 65 till 95 % mellan centra. I Riket är siffran 81 %. Kommentar Basbehandling varierar mellan centra. 37

38 Basbehandling med RAS-blockad och Betablockad vid HF-REF Figur (35) RiksSvikt Årsrapport 2014 Behandling Läkemedel

39 Basbehandling med RAS-blockad och Betablockad vid HF-REF Figur (37) RiksSvikt Årsrapport 2014 Behandling Läkemedel

40 Ett års uppföljning med patientregistrerad enkät RiksSvikt Årsrapport 2014 Ett års uppföljning Läkemedel Vid ett års uppföljning med Patientens egen registrering via enkät så rapporteras 69% av slutenvårdspopulationen ha Basbehandling med RAS-blockad och Betablockad Figur (66): Andel RAS-blockad och Betablockad åren sjukhus materialet. 40

41 Ett års uppföljning Patientens egen registrering via enkät 41

42 Ett års uppföljning med patientregistrerad enkät RiksSvikt Årsrapport 2014 Ett års uppföljning Livskvalitet Livskvalitet registreras inneliggande på sjukhus eller vid besök på en mottagning. Figur (60): Nuvarande hälsotillstånd över åren Generiskt: EQ5D (Rörlighet, Hygien, Huvudsakliga aktiviteter, Smärtor/besvär, Oro/ nedstämdhet) Hjärtsvikt: Trötthet och Andfåddhet Ett år efter initial registrering görs en ny skattning av livskvaliteten via utskickad enkät utskickade enkäter 2014 med svarsfrekvens 78% 42

43 Information till patienter och anhöriga att leva med hjärtsvikt

44

45