Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari

2 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nya nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom. Totalt 99 rekommendationer som berör vuxna med MS samt personer med Parkinsons sjukdom. Områden i riktlinjerna: diagnostik behandling av grundsjukdomen symtomatisk behandling kontinuerlig uppföljning rehabilitering. Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 2

3 Regeringsuppdrag inom satsningen på vård av personer med kronisk sjukdom Uppdraget består av flera delar: Utveckla nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom Utveckla indikatorer med tillhörande målnivåer Genomföra en fördjupad utvärdering av vården av multipel skleros och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 3

4 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom

5 Patientperspektivet Nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom har utarbetats i nära samverkan med patientföreningar Nära dialog med patientföreningar under hela projektet från start till mål Adjungerat 2 patientrepresentanter (1 från Neuroförbundet och 1 från Parkinsonförbundet) till prioriteringsgruppen Full insyn i prioriteringsarbetet och möjlighet att framföra sina åsikter till prioriteringsgruppen Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 5

6 Organisation av riktlinjearbetet Vetenskaplig faktagrupp MS Vetenskaplig faktagrupp Parkinson Prioriteringsgruppen ~20 pers Vetenskapsområde Rehabilitering Faktagrupperna ~35 pers Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 6

7 Deltagare från Sydöstra regionen Faktaarbetet Charlotte Dahle Prioriteringsarbetet Örjan Skogar Nil Dizdar Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 7

8 Projektledning för riktlinjearbetet Faktaordförande MS: Jan Lycke Faktaordförande Parkinsons sjukdom: Per Odin Områdesansvarig Rehabilitering: Eva Månson Lexell Prioriteringsordförande MS: Anders Svenningsson Prioriteringsordförande Parkinsons sjukdom: Sven Pålhagen Delprojektledare Hälsoekonomi: Ulf Persson, IHE Projektledare Socialstyrelsen: Per-Henrik Zingmark Delprojektledare Socialstyrelsen: Alexandra Karlén Projektledare indikatorer, målnivåer och utvärdering: Vera Gustafsson och Alexander Svanhagen Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 8

9 Vad händer nu? Riktlinjerna Remissperiod 1 februari 1 april Förnyade litteratursökningar för att uppdatera vetenskapliga underlag Eventuellt tillägg av nya frågeställningar Publicering av slutversion 1 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 9

10 Indikatorer i riktlinjerna För uppföljning och utvärdering av kvalitet på lokal, regional och nationell nivå (t.ex. utvärdering av följsamheten till riktlinjer) Riktlinjeindikatorerna speglar i första hand: De centrala rekommendationerna Övergripande indikatorer T.ex. dödlighet, väntetider, hälsorelaterad livskvalitet Socialstyrelsen har tagit fram: 14 indikatorer för vård vid Parkinsons sjukdom 11 indikatorer för vård vid MS 14 övergripande indikatorer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom Indikatorspecifikationerna, bilaga till slutversionen av riktlinjerna

11 Nationella målnivåer Utgår från en testad och mätbar indikator Anger den eftersträvansvärda nivån för hälso- och sjukvården att arbeta mot Kan exempelvis ange hur stor andel i en patientgrupp som bör få viss behandling

12 Indikatorbaserad utvärdering Ger en nulägesbeskrivning Kommer innehålla Resultat för indikatorerna Kompletterande strukturdata t.ex. bemanning och organisation Fördjupade analyser t.ex. mer detaljerade redovisningar av läkemedelsanvändning Socioekonomiska analyser Rekommendationer för åtgärder där stora brister/skillnader syns

13 Organisation av arbetet med indikatorer, målnivåer och utvärdering Projektledning Socialstyrelsen Expertgrupp Experter från arbetet med nationella riktlinjer Registerföreträdare Konsensusgrupp Professionsföreträdare Huvudmannarepresentanter Patientföreningar 13

14 Indikatorer Vad händer nu - summering Specificering av indikatorer Publiceras 1 december 2016, separat bilaga till slutversionen Målnivåer Utse en konsensusgrupp - pågår Webbenkät, april - maj 2016 Konsensusmöte (Stockholm): 3 juni 2016 Remissrunda, juni-september 2016 Publiceras 1 december 2016, separat rapport Underlag till utvärderingen Utskick av enkäter: april 2016 Publiceras 1 december 2016, separat rapport 14

15 Multipel skleros

16 MS, förekomst Ca 8-10/ invånare och år insjuknar i MS (incidens) Ca 200/ invånare har MS (prevalens) Ca dubbelt så vanligt bland kvinnor De flesta insjuknar mellan 16 och 50 års ålder, vanligast ca 30 års ålder

17 Sjukdomsförloppet vid MS Preklinisk sjukdom Hjärnvolym Skovvis sjukdom Sekundär progressiv sjukdom Symptom tröskel Mängd MRförändringar MRI aktivitet

18 Centrala rekommendationer vid MS Neurologisk expertbedömning vid radiologiskt isolerat syndrom Insättande av sjukdomsmodifierande behandling vid CIS eller första MS-skovet Behandling vid skovvis MS Behandling vid aktiv skovvis MS Behandling vid progressiv MS Behandling av MS-relaterad trötthet Behandling av svår spasticitet vid MS Behandling av svår blåsdysfunktion vid MS Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 18

19 Parkinsons sjukdom

20 Parkinsons sjukdom Förekomst i Sverige Incidens 1/10.000, Kumulativ risk 1/40 Prevalens 1,5 2 /1000 ca indiv >60 år är förekomsten 1/100 Vanligaste insjuknande ålder år Nyinsjuknande individer nya fall / år 200 under 45 år vid diagnos Kärvs utredning at ca indiv/år för Att fånga incidenstalet Parkinsonism är en samling symtom, långsamma rörelser, skakningar, stelhet och gångsvårigheter

21 Sjukdomsbild över tid Behandling över tid Förhindra fortsatt sjukdomsförlopp Symtomatisk kontroll Förebygga motoriska komplikationer Kontroll av senmotoriska komplikationer Kontroll av icke-motoriska seneffekter

22 Centrala rekommendationer vid Parkinsons sjukdom Diagnostiska metoder Läkemedelsbehandling vid tidig Parkinsons sjukdom Läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom med motoriska komplikationer Behandlingskonferens inför avancerade Parkinsonbehandlingar Avancerad Parkinsonbehandling Behandling av demens vid Parkinsons sjukdom Behandling av depression vid Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 22

23 Centrala rekommendationer Kontinuerlig uppföljning och rehabilitering

24 Kontinuerlig uppföljning vid MS och Parkinsons sjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med MS, CIS eller RIS återkommande kontrollundersökningar, minst en gång om året, hos läkare med betydande erfarenhet av MS (prioritet 2) erbjuda personer med inflammatoriskt aktiv MS, CIS eller RIS återkommande magnetkameraundersökningar minst en gång om året (prioritet 2) erbjuda personer med Parkinsons sjukdom återkommande kontrollundersökningar, minst två gånger per år, hos en läkare med betydande erfarenhet av Parkinsons sjukdom (prioritet 2) Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 24

25 Kontinuerlig uppföljning vid MS och Parkinsons sjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med MS eller Parkinsons sjukdom omhändertagande av ett multidisciplinärt team (prioritet 3). erbjuda personer med MS tillgång till en MS-sjuksköterska (prioritet 2). erbjuda personer med Parkinsons sjukdom tillgång till en Parkinsonsjuksköterska (prioritet 2) Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 25

26 Rehabilitering vid MS och Parkinsons sjukdom Sammanhängande teamrehabilitering vid MS och Parkinsons sjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda sammanhängande teamrehabilitering till personer med MS eller Parkinsons sjukdom med påverkan på personens funktionsförmåga (prioritet 4) Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 26

27 Summering av rehabiliteringsrekommendationerna MS eller Parkinsons sjukdom MS-skola eller Parkinsonskola 6 MS eller Parkinsons sjukdom Sammanhängande teamrehabilitering 4 MS-relaterad trötthet Kurser i hantering av MS-relaterad trötthet med konsekvenser för personens aktivitet och Motståndsträning (Styrketräning) delaktighet Aerobisk träning (konditionsträning) MS som påverkar personens gångförmåga Gånginriktade rehabiliteringsinsatser, aerobisk träning (konditionsträning) Gånginriktade rehabiliteringsinsatser, motståndsträning (maxstyrketräning) Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 27

28 Summering av rehabiliteringsrekommendationerna Parkinsons sjukdom PD-skola för närstående 7 Dysfagi vid Parkinsons sjukdom Rehabiliteringsinsatser av sväljförmåga, Kompensatoriska strategier 3 Depression vid Parkinsons sjukdom Kvarstående impulskontrollstörning ar trots optimal farmakologisk behandling Rehabiliteringsinsatser av sväljförmåga, Elektrisk 7 stimulering Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) 4 Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) 8 Parkinsons sjukdom som påverkar personens gångförmåga Gånginriktade rehabiliteringsinsatser träning på gång/löpband Gånginriktade rehabiliteringsinsatser Gång- och balansträning 4 4 Gånginriktade rehabiliteringsinsatser Cueing Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 4 28

29 Mer information finns på:

30 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

31 Bedömning av riktlinjernas konsekvenser för hälso- och sjukvården Bedömning av hur några av de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader för hälso- och sjukvården Bedömningen utgår från en bild av hur vården vid MS och Parkinsons sjukdom bedrivs generellt på nationell nivå i dag. Syftet är att ge stöd och underlag till huvudmännen så att de kan erbjuda patienterna bästa möjliga vård Generellt innebär rekommendationerna inledningsvis ökade kostnader för hälso- och sjukvården, men några åtgärder förväntas också innebära minskade kostnader för kommunal omsorg Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 31

32 Ekonomiska konsekvenser i korthet Kortsiktiga kostnadsökningar återkommande kontrollundersökningar i öppna specialistvården ökad tillgång till multidisciplinärt teamomhändertagande och sammanhållen teamrehabilitering ökade kostnader för avancerade Parkinsonbehandlingar Bedömningen avser nationell nivå och konsekvenserna kan därmed skilja sig lokalt och regionalt Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 32

33 Organisatoriska konsekvensersammanfattning Ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar för att möjliggöra en utökad multidisciplinär samverkan vid MS och Parkinsons sjukdom en ökad frekvens återbesök vid MS och Parkinsons sjukdom. Skapa fungerande struktur för att möjliggöra multidisciplinär samverkan kontinuerlig uppföljning av läkare med betydande erfarenhet av MS och Parkinsons sjukdom sammanhängande teamrehabilitering Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 33

34 Back ups

35 Indikatorer

36 Indikatorer - mått som avser att spegla god vård och omsorg Socialstyrelsen följer upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 36

37 Indikatorer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer: 14 övergripande indikatorer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 11 indikatorer för vård vid MS 14 indikatorer för vård vid Parkinsons sjukdom Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 37

38 Övergripande indikatorer för MS Nummer Indikator M1 Indikator M2 Indikator M3 Indikator M4 Indikator M5 Indikator M6 Indikator M7 Indikator M8 Namn Dödlighet vid MS Tid från första symtom till MS-diagnos Tid från det datum patienten blir känd vid en neurologisk specialistmottagning till behandlingsstart Rapportering i SMS-registret Funktionsförmåga (EDSS) bland personer med MS Förekomsten av återkommande skov bland personer med skovvist förlöpande MS Patientrapporterat utfall vid MS (EQ5D) Arbetsförmåga vid MS Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 38

39 Indikatorer för vård vid MS Nummer Indikator M9 Indikator M10 Indikator M11 Indikator M12 Indikator M13 Indikator M14 Indikator M15 Indikator M16 Indikator M17 Indikator M18 Indikator M19 Namn Sjukdomsmodifierande behandling vid MS Sjukdomsmodifierande behandling vid skovvist förlöpande MS Tidigt insättande av sjukdomsmodifierande behandling Sjukdomsmodifierande behandling vid progressiv MS utan inflammatorisk aktivitet Årligt besök hos läkare inom specialistvården Årligt besök hos specialistläkare inom neurologi Årliga MR-kontroller Behandling av MS-relaterad trötthet, icke-farmakologisk behandling Behandling av MS-relaterad trötthet, farmakologisk behandling Multidisciplinärt teamomhändertagande MS-sjuksköterska Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 39

40 Övergripande indikatorer för Parkinsons sjukdom Nummer Indikator P1 Indikator P2 Indikator P3 Indikator P4 Indikator P5 Indikator P6 Namn Dödlighet vid Parkinsons sjukdom Tid från första symtom till behandling med Parkinsonläkemedel Rapportering i Parkinsonregistret Förekomsten av impulskontrollstörning vid Parkinsons sjukdom Patientrapporterat utfall vid Parkinsons sjukdom (EQ5D) Arbetsförmåga vid Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 40

41 Indikatorer för vård vid Parkinsons sjukdom Nummer Indikator P7 Indikator P8 Indikator P9 Indikator P10 Indikator P11 Indikator P12 Indikator P13 Indikator P14 Indikator P15 Indikator P16 Indikator P17 Indikator P18 Indikator P19 Indikator P20 Namn Differentialdiagnostik vid svårvärderade Parkinsonsymtom Levodopatest innan läkemedelsbehandling Behandling med Parkinsonläkemedel Avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom Avancerad behandling till personer med svåra motoriska fluktuationer Bedömning vid behandlingskonferens inför beslut om avancerad behandling Tid från remiss till avancerad behandling Tid från behandlingskonferens till insättande av avancerad behandling Årligt besök hos läkare inom specialistvården Kontrollundersökning inom specialistvården minst två gånger per år Läkemedelsbehandling vid Parkinsons demens Behandling med rekommenderade antidepressiva läkemedel vid Parkinsons sjukdom Multidisciplinärt teamomhändertagande Parkinsonsjuksköterska Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 41

42 Tillstånds- och åtgärdslista

43 Tillstånds- och åtgärdslista:

44 Tillstånds- och åtgärdslista:

45 Tillstånds- och åtgärdslista:

46 Tillstånds- och åtgärdslista:

47 Tillstånds- och åtgärdslista:

48 Tillstånds- och åtgärdslista:

49 Tillstånds- och åtgärdslista:

50 Tillstånds- och åtgärdslista:

51 Tillstånds- och åtgärdslista:

52 Tillstånds- och åtgärdslista:

53 Tillstånds- och åtgärdslista:

54 Tillstånds- och åtgärdslista:

55 Tillstånds- och åtgärdslista:

56 Tillstånds- och åtgärdslista:

57 Tillstånds- och åtgärdslista:

58 Tillstånds- och åtgärdslista:

59 Tillstånds- och åtgärdslista:

60 Tillstånds- och åtgärdslista:

61 Tillstånds- och åtgärdslista:

62 Tillstånds- och åtgärdslista:

63 Tillstånds- och åtgärdslista:

64 Tillstånds- och åtgärdslista:

65 Tillstånds- och åtgärdslista:

66 Tillstånds- och åtgärdslista:

67 Tillstånds- och åtgärdslista:

68 Tillstånds- och åtgärdslista:

69 Tillstånds- och åtgärdslista:

70 Tillstånds- och åtgärdslista:

71 Tillstånds- och åtgärdslista:

72 Tillstånds- och åtgärdslista:

73 Tillstånds- och åtgärdslista:

74 Tillstånds- och åtgärdslista:

75 Tillstånds- och åtgärdslista:

76 Tillstånds- och åtgärdslista:

77 Tillstånds- och åtgärdslista:

78 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?

79 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 79

80 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap en del av evidensbaserad praktik Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 80

81 Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning inom och mellan olika grupper och verksamheter beslut om verksamhetsplanering beslut om verksamheternas organisation beslut om regionala och lokala vårdprogram Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 81

82 Vilka frågeställningar lyfts i nationella riktlinjer? Där det finns behov av vägledning praxisskillnader över landet kontroversiella frågor etiskt dilemma oenighet inom professionen åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 82

83 Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPSUNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGSARBETE - rekommendationer REMISSVERSION - Regionala seminarier - Hämtar in synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP REVIDERING Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 83

84 Vad ingår i remissversion av MS och Parkinsons sjukdom? Stöd för styrning och ledning (huvudrapport) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer Bilagor Tillstånds- och åtgärdslista Vetenskapligt underlag Hälsoekonomiskt underlag Mest sjuka äldre Allt kan laddas ner på Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 84

85 Hur nationella riktlinjer tas fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 85

86 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 86

87 Hur vet vi att nationella riktlinjer gör skillnad? I arbetet med de nationella riktlinjerna tar Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer Indikatorerna används i Socialstyrelsens nationella utvärderingar av vården och omsorgen Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen samt utvärdera följsamheten till riktlinjerna Nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom 87

88 Hur ser modellen för fastställande av målnivåer ut? INDIKATORFAS MÅLFAS REMISSFAS BESLUTSFAS - Formulering - Databeställning - Delphirunda - Konsensusmöte -Remiss till intressenter - Slutligt förslag -Beslut om mål FÖRVALTNINGS- OCH UTVÄRDERINGSFAS - Kommunicera målnivåerna till intressenter - Bevaka hur målnivåerna används - Bevaka landstingens resultat/utveckling - Bevaka justeringsbehov till följd av förändrat kunskapsläge/oönskade effekter 88

89 Datakällor Socialstyrelsen - Patientregistret - Läkemedelsregistret - Dödsorsaksregistret - Socialtjänstregistret - LSS-registret - Uppgifter om utbildning och födelseland Enkäter - Landsting - Specialistverksamheter - Primärvården Kvalitetsregister - SMS-registret - Parkinsonregistret Andra register - Försäkringskassans databas (MiDAS) - SCB

90 Vad är en indikator? Belyser ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och speglar någon dimension av kvalitet, resultat, produktivitet eller effektivitet Anger önskvärd riktning - att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet Valid - mäter det den avser att belysa på ett tillförlitligt sätt Vedertagen - bygger på kunskapsgrund Påverkbar Mätbar Verktyg för att kunna följa kvaliteten i verksamheterna För uppföljning och utvärdering av kvalitet och effektivitet på lokal, regional och nationell nivå

91 Utveckling och formulering av indikatorn För varje indikator som tas fram i nationella riktlinjer görs en detaljerad beskrivning

92 Delphimetoden Metoden går ut på att deltagare i konsensusgruppen får ett antal frågor för bedömning. Svaren sammanställs och sänds ut till panelen igen, eventuellt med kompletterade frågor. Möjlighet ges då att ändra sina bedömningar efter vad som framkommit av de övrigas synpunkter. Avsikten är att komma fram till en gemensam ståndpunkt

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården JUNI 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2011-12-07 Styrdokumentet fastslaget av Regionala

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för missbruk- och beroendevården

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för missbruk- och beroendevården Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för missbruk- och beroendevården 2010 2014 2 Innehåll Bakgrund 4 Syfte och mål 4 Målgrupper 4 Avgränsningar 5 Nuläge 6 Tillgången på data 6 Indikatorer

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91

Nationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.

Rubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt. bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: Detta gör Vår verksamhetsidé värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar

Vård vid rörelseorganens sjukdomar Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården 2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi!

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Jan-Erik Karlsson, ordf RMPG Dawid Kusiak, sektionschef kardiologi Patrik Skogvard, verksamhetschef klin.fys. Werner

Läs mer

Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Sthlm 2015-10-23 Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning,

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Anne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland

Anne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland Anne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland Svenska MS-registret Autoregistrering i väntrumsgränssnitt PROM Pilotprojektet i Motala Arbetsförmågeprojektet i Umeå/Linköping Planerad web-modul för

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa

Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa Nätverken -Hälsa och Demokrati -Uppdrag Hälsa Lärandeseminarium den 6 december 2013 Styrning med pengar Milan Knezevic Beställarchef Landstinget Sörmland Aktörer: Opinion (media) Befolkning Marknad (industri)

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Nationella riktlinjer - rekommendationer, indikatorer, målnivåer och utvärdering av följsamhet

Nationella riktlinjer - rekommendationer, indikatorer, målnivåer och utvärdering av följsamhet Nationella riktlinjer - rekommendationer, indikatorer, målnivåer och utvärdering av följsamhet Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef Nationella riktlinjer Björn Nilsson Enhetschef Indikatorbaserad utvärdering

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Post: Box 49 084, 100 28 Stockholm Tel: 08-677 70 10 E-post: info@neuroforbundet.se Webb: neuroforbundet.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Stockholm den 1 april 2016 Remissyttrande: Socialstyrelsens

Läs mer

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv.

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv. Sammanfattning Utveckla öppna jämförelser. Under år 2006 kommer Landstinget i Östergötland att utveckla modeller för öppna jämförelser. Genom jämförelserna söks svar på frågor hur Östergötland ligger till

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer