KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

Transkript

1 KOL är ocoolt KOL? u u Katastrofal Och u Lamslagen??? Prof.Thomas Sandström MedicinCentrum Lung och allergisektionen Norrlands Universitetssjukhus Umeå Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Prof.Thomas Sandström MedicinCentrum Lung och allergisektionen Norrlands Universitetssjukhus Umeå Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november

2 KOL utvecklingen i Sverige Antal män och kvinnor med KOL i Sverige. 4:e vanligaste dödsorsaken 3:e vid 2025 (WHO) KOL utvecklingen Jättebörda för drabbade, anhöriga och samhälle 14 miljarder/ år % av befolkningen Passerade år 2005 bröstcancer som orsak till död hos kvinnor KOL sjukdomsmekanismer oxidativ stress Ökat åldrande inflammatio n hantering av metaller proteasantiproteas imbalans 2

3 KOL i Västerbotten Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Västerbotten innevånare pers hade någon gång fått KOL diagnos i VLL ,3% KOL av total befolkning, mot förväntat 5-8 % pers var över 45 år. Vi förväntar 14% KOL i åldersgruppen över 45 år enligt OLIN studien = pers GAP ANALYS; Sannolikt är mer än 50% av de som har KOL inte är diagnosticerade - ca personer. KOL diagnostik Spirometri för diagnos och svårighetsgrad SoS prio 1 Screening Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version 3

4 Diagnostik vid misstänkt KOL FEV1/FEV6-mätning för att identifiera personer till vidare utredning erbjuda FEV 1 /FEV 6 -mätning som rutinmässig obstruktivitetsutredning till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 2). Mätning av FEV 1 /FVC (FEV 1 /VC max ) efter bronkdilatation Hälso- och sjukvården bör erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 1) SoS prio 2 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Symtombedömning Symtombedömning med frågeformulären ACT och CAT vid astma eller KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn och vuxna med astma symtombedömning med frågeformuläret ACT SoS prio 2 erbjuda personer med KOL symtombedömning med frågeformuläret CAT SoS prio

5 Uppföljning och återbesök vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL återbesök med bedömning av symtom och fysisk aktivitet inom 6 veckor vid akut exacerbation (prio 2) minst 2 gånger per år vid exacerbationer (prio 2) 1 gång per år vid underhållsbehandling (prio 3) vid behov- om ingen underhållsbehandling (prio 3) erbjuda personer med KOL som röker uppföljande spirometriundersökning 1 gång per år (prio 2) Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, SoS prio 4 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Interprofessionell samverkan Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer i alla åldrar med astma eller KOL vård med interprofessionell samverkan (prioritet 4). Astma-KOL sköterska Fysioterapeut Dietist Arbetsterapeut Kurator Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL,

6 Underhållsbehandling vid KOL Faktorer av viktig betydelse vid val av underhållsbehandling: Symtom Exacerbationer Lungfunktion MRC-skalan (Medical Research Council dyspnoea scale) 0 = Jag blir andfådd när jag anstränger mig rejält, inte när jag tar en snabb promenad eller går i en uppförsbacke. 1 = Jag blir andfådd när jag tar en snabb promenad eller går i en uppförsbacke. 2 = Jag blir andfådd när jag går på slät mark i samma takt som någon i min ålder. 3 = Jag blir så andfådd när jag går på slät mark att jag måste stanna upp trots att jag själv bestämmer takten. 4 = Jag blir andfådd när jag tvättar eller klär mig. 6

7 CAT test vid KOL 1 7

8

9 Underhållsbehandling Faktorer av viktig betydelse vid val av underhållsbehandling: Symtom Exacerbationer Lungfunktion LAMA Långverkande antikolinergika (Spiriva) (Seebri) (Eklira) Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Socialstyrelsen

10 LABA Långverkande beta-2-agonister Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Socialstyrelsen 2015 PD4-hämning Krav att patienten SKALL ha Kronisk bronkit och FEV1 < 50% av normalt! Annars ingen effekt Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Socialstyrelsen 2015 Läkemedelsverkets riktlinjer

11 Läkemedelsverkets riktlinjer 2015 Läkemedelsverkets riktlinjer 2015 Underhållsbehandling Alla patienter med KOL diagnos: Rökstopp, vaccination, nutritionskontroll, fysisk aktivitet/träning. Bedöm och behandla samsjuklighet och kardiovaskulära riskfaktorer. Patienter med lindriga eller sporadiska symtom och FEV 1 50 % av förväntat normalvärde: Överväg behovsmedicinering med kortverkande bronkdilaterare. Patienter med exacerbationer och FEV 1 50 % av förväntat normalvärde vilka inte uppfyller kriterier för betydande symtom, väljs i första hand LAMA i andra hand LABA+LAMA. Detaljtexter från LMVs riktlinjer

12 Underhållsbehandling Patienter med betydande symtom (CAT 10, CCQ 1,0, mmrc 2) och/eller FEV 1 < 50 % av förväntat normalvärde: I första hand underhållsbehandling med långverkande bronkdilaterare: - LAMA vid övervägande exacerbationsanamnes - LABA med 24-timmarsduration i fall med få eller inga exacerbationer där symtom är dominerande. - vid otillräcklig effekt kan LABA + LAMA prövas. Till patienter med FEV 1 < 50 % av förväntat normalvärde inte har exacerbationer där symtomkontroll inte uppnås med LABA + LAMA, kan kombinationsbehandling med ICS + LABA provas. Detaljtexter från LMVs riktlinjer 2015 Underhållsbehandling Vid exacerbationsproblematik och betydande symtom trots behandling med långverkande bronkdilaterare rekommenderas kombination av ICS + LABA. Vid exacerbationer och otillräcklig effekt av ICS + LABA kan tillägg av LAMA prövas. Vid upprepade exacerbationer ( 2/år), FEV 1 < 50 % av förväntat normalvärde samt ökad slemproduktion (kronisk bronkit) trots given behandling enligt ovan: tillägg med roflumilast. Detaljtexter från LMVs riktlinjer 2015 Underhållsbehandling Faktorer av viktig betydelse vid val av underhållsbehandling: Symtom Exacerbationer Lungfunktion 12

13 Utvärdering av läkemedelsbehandling Utvärdera symtom med CAT test Dyspné Hosta Slem Fysisk kapacitet Energi Trygghet Sömn Akuta exacerbationer - egenvård Kortverkande bronkvidgande behandling, upp till 8 gånger dagligen. Purulenta sputa behandlas med antibiotika vid behov (1/ amoxicillin 2/doxycyklin ) Efter läkarkonsultation ev. behandling med prednisolon i dosen mg peroralt dagligen i 5 dagar. Vid försämring, trots ovanstående behandling, ska patienten uppmanas söka akut! Behandling vid infektion och exacerbation Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Socialstyrelsen

14 Långtidsbehandling med oxygen Hos patienter med svår KOL bör saturationen mätas regelbundet och blodgas tas vid saturation i vila < 92 %. Hemoxygen förbättrar överlevnaden för KOL-patienter med kronisk hypoxi. LTOT (långtidsoxygenterapi) kan minska hypoxiorsakade symtom såsom perifera ödem och intellektuell nivåsänkning. LTOT bör utvärderas efter 1-3 månader. Varken dyspné eller desaturation vid ansträngning är indikationer för LTOT. LTOT har otydlig effekt på dyspné. Långtidsbehandling med oxygen Indikationer för LTOT: KOL med kronisk hypoxi trots 3 veckors optimal behandling och: PaO 2 (luftandning) i vila dagtid < 7,4 kpa, eller PaO 2 (luftandning) i vila dagtid 7,4 7,8 kpa med tecken på hjärtpåverkan eller polycytemi (EVF > 54 %). Kontraindikationer för LTOT: Rökning eller kontakt med eld (brandfara). Bristande patientmedverkan (överväg kognitiv bedömning). Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser 14

15 Hälsoekonomi 14 miljarder per år i Sverige för direkta och indirekta kostnader Västerbotten 410 miljoner Sek prevention vid KOL ger stor kostnadsvinst Diagnos och identifiering av den stora gruppen förbisedda KOL patienter ger möjlighet till till stor kostnadsvinst. Rökstopp, astma-kol sköterskor, patientutbildning, KOL läkemedel gör att situationen avsevärt förbättras och att sjukdomen inte fortskrider lika allvarligt som utan sekundär prevention. Besparingen ligger till stor del i färre akuta försämringar som ger akutbesök, inläggningar och IVA vård. Färre personer sjukskrivs, sjukpensioneras och ger därigenom större skatteintäkter. God evidens från hälsoekonomiska analyser nationellt, från NLL och VLL Hälsoekonomer Sven-Arne Jansson och Prof Lars Lindholm Umeå 15