Hearing Remissvers Nat Riktlinjer astma/kol Socialstyrelsen 1. Agenda. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hearing Remissvers Nat Riktlinjer astma/kol 150318 Socialstyrelsen 1. Agenda. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och Regionalt seminarium Södra den 18 mars 2015 Agenda Om riktlinjeprocessen Om riktlinjeprocessen och arbetet med riktlinjerna Genomgång av centrala rekommendationer Elisabeth Eidem, projektledare Peter Odebäck, prioriteringsordförande Gunilla Hedlin, faktaordförande barnastma Kjell Larsson, faktaordförande Indikatorer och målnivåer Birgitta Jagorstrand, projektledare indikatorarbetet Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Mottagare Produkt Statistik Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Resultat Uppföljning Utvärdering Bästa tillgängliga kunskap Riktlinjer Vägledningar Indikatorer Föreskrifter Rekommen Målnivåer -dationer Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Stöd för styrning och ledning Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer Vetenskapligt underlag Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag Vård och omsorg på lokal och regional nivå Patienter, brukare och anhöriga Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden astma/ Socialstyrelsen 1

2 När behövs nationella riktlinjer? Vägen till rekommendationerna Då det finns behov av vägledning, till exempel vid: praxisskillnader över landet kontroversiellt område etiskt dilemma åtgärd som ges till många patienter och därmed medför höga kostnader eller åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Riktlinjeprocessen - det här är en remissversion FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer Denna hearing är ett viktigt första steg i arbetet med att identifiera vilka områden som de reviderade riktlinjerna ska fokusera på. Vi är glada över att ha ett brett deltagande, såväl geografiskt som kompetensmässigt. REMISSVERSION regionala seminarier & synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING Vad består remissversionen av? Prioritera Stöd för styrning och ledning (bok) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer för uppföljning, översikt Tillstånds- och åtgärdslista, kort version av alla rekommendationer Ladda ner eller beställ på Prioritering görs på gruppnivå Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Åtgärdens effekt Bilagor (webben) Tillstånds- och åtgärdslista, detaljerad version av alla rekommendationer Vetenskapligt underlag Indikatorer, detaljerad beskrivning Mest sjuka äldre Alla bilagor finns att ladda ner på Rekommendation astma/ Socialstyrelsen 2

3 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården kan eller bör erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls Nationella riktlinjer för vård vid astma och remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och. Ersätter de indragna riktlinjerna som publicerades Berör barn och vuxna med astma samt personer med. Totalt omfattar remissversionen 138 rekommendationer varav 53 är centrala rekommendationer. Områden i riktlinjen: diagnostik och utredning läkemedelsrelaterad behandling omvårdnad och rehabilitering uppföljning och symtombedömning. Projektorganisation Projektledning Margareta Emtner, huvudansvarig rehabilitering Gunilla Hedlin, ordförande faktagrupp barn- och ungdomsastma Christer Janson, ordförande faktagrupp astma Inger Kull, huvudansvarig omvårdnad Kjell Larsson, ordförande faktagrupp Peter Odebäck, prioriteringsordförande Elisabeth Eidem, projektledare Anna Lord, delprojektledare vetenskapligt underlag Radförfattare 26 externa experter Hälsoekonomi Extern konsult CMT, Linköping Konsensuspanel externa experter Prioriteringsgrupp 22 externa experter Bakgrund Astma och är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö Mellan och personer lider av där rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och förekomsten ökar Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och stora vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid. Indikatorarbete 4 externa experter och 3 Socialstyrelsen Behandlingsmål vid astma och Astma Uppnå symtomkontroll och förebygga försämringsperioder Inga begränsningar dagliga aktiviteter Normal eller nästan normal lungfunktion Inga biverkningar av mediciner Inga försämringsperioder Kontrollerad, delvis kontrollerad och okontrollerad sjukdom Förhindra progress av sjukdomen Reducera symtomen Förhindra och behandla exacerbationer Förbättra ansträngningstoleransen Förbättra livskvaliteten Minska mortaliteten Centrala rekommendationer GINA (2014) GOLD (2013) astma/ Socialstyrelsen 3

4 fysisk kapacitet vid fysisk kapacitet vid astma eller Diagnos och gjord spirometri misstänkt FEV 1 /FEV 6- mätning för att identifiera personer till vidare utredning Mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilatation Nej 34% Ja 66% -diagnos i primärvården och gjord spirometri Arne M et al Respir Med 2010;104:550 misstänkt astma Dynamisk spirometri med reversibilitetstest Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn Riktad allergiutredning Kvalitetsbokslut i Stockholms läns sjukvårdsområde 2013 utförde 2,2 % av listade patienter spirometri misstänkt Pre bronchodilator microspirmetry vs post bronchodilator diagnostic spirometry FEV 1 /FEV 6 -mätning för att identifiera personer till vidare utredning erbjuda FEV 1 /FEV 6 -mätning som rutinmässig obstruktivitetsutredning till personer med misstänkt och som röker eller har rökt (prioritet 2) van den Bemt et al Prim Care Respir Med 2014;14 Aug astma/ Socialstyrelsen 4

5 Dynamisk spirometri misstänkt Kvoten FEV1/VC beräknas: FEV 1 = Forcerad exspiratorisk volym under den 1:a sekunden. VC = Vitalkapacitet (Den största volymen man kan andas in eller ut) FVC = Forcerad vitalkapacitet. Mätes vid en forcerad maximal ut och inandning. VC max = Bästa värde VC-mätning (forcerad och långsam VC) Mätning av FEV 1 /FVC- eller FEV 1 /VC max efter bronkdilatation erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt och som röker eller har rökt (prioritet 1). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /VC max efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt och som röker eller har rökt (prioritet 10) Livstidsrisken för astma, diabetes eller cancer är lika Omkring 30 procent av befolkningen (To et al 2010) Astma Diabetes Cancer Astma Diabetes Cancer Astma startar i barndomen och är livslångt handikapp Småbarn och astma Orsaker: Virus infektioner - återkommande luftvägsinfektioner Smala luftrör Nedsatt lungfunktion från födelsen Symtom: Ofta andfådda av fysisk aktivitet Hosta Väsande/pipig andning Ibland i kombination med annan sjukdom - födoämnesallergi -eksem, mm % av alla småbarn har sökt akut för andningsbesvär orsakade av luftvägsinfektioner misstänkt astma Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn erbjuda astmautredning till barn från 6 månader med obstruktiva andningsbesvär som krävt sluten vård (prioritet 2) erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn mellan 6 månader och 3 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning mer än 2 gånger (prioritet 2) erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn 3 6 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning minst 1 gång (prioritet 2). misstänkt astma Riktad allergiutredning erbjuda personer med misstänkt astma en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest av misstänkt utlösande allergen (prioritet 2). astma/ Socialstyrelsen 5

6 Rökningens effekt på lungfunktion FEV 1 (% of value at age 25 y) 100 Never smoked or not Smoked regularly and susceptible to its effects susceptible to smoking 25 DISABILITY DEATH Stopped at 65 Stopped at 45 fysisk kapacitet vid Age (y) Adapted from Fletcher & Peto 1977 Förlorad elasticitet vid astma och Normal erbjuda stöd att sluta röka till personer med astma som röker (prioritet 1). erbjuda stöd att sluta röka till personer med som röker (prioritet 1). Saetta 1998 behandling vid astma Läkemedelsbehandling av astma hos gravida Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut exacerbation fysisk kapacitet vid astma/ Socialstyrelsen 6

7 Sjukhusinläggningar pga astma och Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn Astma erbjuda behandling med inhalationssteroider till barn från 6 månader till 6 år som har astmasymtom minst 2 gånger i veckan (prioritet 2) Årtal Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel erbjuda tilläggsbehandling med regelbunden inhalationssteroid till vuxna och barn från och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta-2- stimulerare mer än 2 gånger per vecka (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda byte till kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare till vuxna och barn från och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta-2-stimulerare mer än 2 gånger per vecka (prioritet 8). Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut exacerbation erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med spray och spacer vid akut exacerbation till barn och vuxna med astma (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med nebulisator vid akut exacerbation till barn och vuxna med astma (prioritet 5). Karakteristika vid astma och Exacerbationer Samsjuklighet Inflammation Luftvägsobstruktion Astma Abnormt gasutbyte Ventilatorisk och mekanisk begränsning Dyspné Sänkt livskvalitet Oro/ångest Nedsatt arbetsförmåga fysisk kapacitet vid Nedsatt nutritionsstatus Kardiovaskulär begränsning Skelettmuskeldysfunktion astma/ Socialstyrelsen 7

8 vid astma eller vid astma eller Kan ske genom astma/-mottagningar eller rehabiliteringsprogram erbjuda personer i alla åldrar med astma eller vård med interprofessionell (prioritet 4). Den årliga vårdkostnaden per patient med tillgång till astma/-mottagning är nästan kr lägre än bland patienter utan tillgång till astma/-mottagning Rehabilitering vid Mätning av fysisk kapacitet med gångtest Träning vid Inandningsmuskelträning vid Nutritionsbehandling vid fysisk kapacitet vid fysisk aktivitet vs mortalitet -rehabilitering finns inte i hela Sverige Ej -rehab N=24 34 % tackar nej till rehabilitering -rehab N=46 (66%) 0,2 % genomgår rehabilitering Waschki. Chest 2011 astma/ Socialstyrelsen 8

9 6 minuters gångsträcka predicerar mortalitet Mätning av fysisk kapacitet samt träning vid erbjuda personer med stabil i stadium 2 4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet en mätning av fysisk kapacitet med 6 minuters gångtest (prioritet 1). erbjuda personer med stabil i stadium 2 4 och nedsatt fysisk kapacitet konditions- och styrketräning (prioritet 3). erbjuda personer med i stadium 2 4 och en akut exacerbation ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till den akuta försämringen (prioritet 3). Golpe. Respiratory Care 2013 Behandlingsmål vid astma och Astma Uppnå symtomkontroll och förebygga försämringsperioder Inga begränsningar dagliga aktiviteter Normal eller nästan normal lungfunktion Förhindra progress av sjukdomen Reducera symtomen Förhindra och behandla exacerbationer Inga biverkningar av mediciner Inga försämringsperioder Kontrollerad, delvis kontrollerad och okontrollerad sjukdom Förbättra ansträngningstoleransen Förbättra livskvaliteten Minska mortaliteten fysisk kapacitet vid GINA (2014) GOLD (2013) Trots behandlingsmålen Utbildning och egenvård vid astma Färre än hälften av barn med astma uppnår astmakontroll Färre än hälften av vuxna med astma uppnår astmakontroll Stort mörkertal, -diagnos sent Brister i omhändertagandet erbjuda ungdomar och vuxna med astma patientutbildning och stöd till egenvård såväl individuellt som i grupp (prioritet 3) erbjuda utbildning i grupp för föräldrar till barn med astma (prioritet 3) erbjuda personer med astma en skriftlig (prioritet 3) erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär (prioritet 4). astma/ Socialstyrelsen 9

10 Utbildning och egenvård vid erbjuda personer med patientutbildning och stöd till egenvård såväl individuellt som i grupp (prioritet 4) erbjuda personer med en skriftlig (prioritet 4). fysisk kapacitet vid Symtombedömning ACT Asthma Control Test Frågeformuläret ACT vid astma Frågeformuläret CAT vid Hjärtsviktsutredning vid Standardiserat och kvalitetssäkrat Patienten skattar symtom och ev påverkan på dagliga aktiviter senaste månaden 5 frågor >12 år, 7 frågor för barn 4-11 år >19 betraktas astma väl kontrollerad CAT Chronic obstructive pulminary disease assessments test Standardiserat och kvalitetssäkrat Patienten skattar sjukdomens påverkan på välbefinnande och dagliga aktiviteter 8 frågor ( som bäst beskriver hur du för närvarande mår ) Höga poäng visar förbättringsutrymme symtombedömning erbjuda barn och vuxna med astma symtombedömning med frågeformuläret ACT (prioritet 2). erbjuda personer med symtombedömning med frågeformuläret CAT (prioritet 2). Stor nytta för patienten genom att den ökar möjligheten att bedöma och kontrollera symtom Lätt att använda för både hälso- och sjukvården och patienterna astma/ Socialstyrelsen 10

11 Uppföljning och vid astma Uppföljning och vid Barn Tillstånd Frekvens Åtgärd Prioritet Astma med Inom 6 veckor Spirometri (barn 6 år) 2 exacerbation Bedömning av symtom och fysisk aktivitet Okontrollerad astma Minst 2 gånger Spirometri (barn 6 år) 2 med per år Bedömning av symtom och fysisk aktivitet Kontrollerad astma med 1 2 gånger per Spirometri (barn 6 år) 2 år Bedömning av symtom och fysisk aktivitet Kontrollerad astma utan Vid behov Spirometri (barn 6 år) 3 Bedömning av symtom och fysisk aktivitet Tillstånd Frekvens Åtgärd Prioritet med akut Inom 6 veckor Bedömning av symtom och fysisk 2 exacerbation aktivitet med Minst 2 gånger Bedömning av symtom och fysisk 2 exacerbationer per år aktivitet Rökare med 1 gång per år Spirometri 2 Vuxna Tillstånd Frekvens Åtgärd Prioritet Astma med Inom 6 veckor Bedömning 2 exacerbation av symtom och fysisk aktivitet med 1 gång per år Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 3 Okontrollerad astma med Okontrollerad astma med Minst 2 Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 2 gånger per år 1 gång per år Spirometri 2 utan Vid behov Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 3 Kontrollerad astma med 1 gång per år Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 3 Kontrollerad astma utan Vid behov Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 4 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska konsekvensersammanfattning Kortsiktiga kostnadsökningar ökad frekvens utökad interprofessionell ökad frekvens av astmautredningar av barn mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid. På längre sikt stora kostnadsbesparingar fler personer med astma eller upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell bättre uppföljning genom minskning av onödig kombinations. Organisatoriska konsekvensersammanfattning Indikatorer och målnivåer Organisatoriska konsekvenser i form av ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar. Detta för att möjliggöra: en utökad interprofessionell vid astma och ett utökat fokus på träning och nutrition vid en ökad frekvens vid astma och. På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt minskad vård av barn. astma/ Socialstyrelsen 11

12 Kunskapsstyrning med nationella riktlinjer Projektorganisation - indikatorer Nationella riktlinjer Startfas Faktafas Priofas Remissfas Målfas Publicering Rapportfas Bedömningsfas Insamlingsfas Projektledning Expertgrupp indikatorer Luisa Escuder-Miquel Ann Ekberg-Jansson Björn Stridh Birgitta Jagorstrand Christina Broman Riitta Sorsa Gunilla Weitoft- Ringbäck Indikatorfas Huvudmannarepresentanter Slutlig version Avgränsningsfas Konsensusgrupp NPR Specialistföreningar Utvärdering Patientföreträdare Indikatorer för vård vid astma och Indikatorer för vård vid astma och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och omsorg. Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer: 8 övergripande indikatorer för vård vid astma och 15 indikatorer för vård vid astma hos vuxna 19 indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar 18 indikatorer för vård vid Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna Indikatorer i nationella riktlinjer Riktlinjeindikatorerna Utgår från centrala rekommendationer i riktlinjerna Möjliggör uppföljning på nationell nivå Verktyg för styrning och ledning Utvecklingsindikatorer För rekommendationer som bedöms vara angelägna att följa upp men där datakälla saknas fastställs utvecklingsindikatorer (utveckling av datakälla) Riktlinjerna indikatorer exempel Spirometri vid astma (indikator 2.1) Vid misstänkt astma är spirometri en viktig åtgärd för att ställa korrekt diagnos. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som har genomgått dynamisk spirometri med reversibilitetstest som finns registrerade i Luftvägsregistret. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. I dagsläget bristande täckningsgrad astma/ Socialstyrelsen 12

13 Riktlinjerna indikatorer exempel Rökavvänjning vid (indikator 4.4) vid har effekt på lungfunktionen och minskad risk för sjukhusinläggning. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Täljare: Antal rökare 18 år eller äldre med diagnosen som är registrerade i Luftvägsregistret och som har erbjudits rökavvänjning Nämnare: Totalt antal rökare 18 år eller äldre med diagnosen som fanns registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. I dagsläget bristande täckningsgrad Rapportering av astma och till Luftvägsregistret Rapportering av astma och till Luftvägsregistret (Indikator 1.7 och 1.8) Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och möjliggör olika typer av uppföljning och jämförelser. Anslutning till nationella kvalitetsregister visar på en vilja till förbättring. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv Socialstyrelsens målnivåarbete för astma och Om målnivåerna Utgångspunkten för målnivåer vid astma och är de indikatorer som tagits fram till remissversionen av de nationella riktlinjerna Socialstyrelsens expertgrupp för indikatorer har utifrån dessa gjort ett urval av indikatorer som är lämpliga för målsättning. Vad är en målnivå? Hur stor andel av en viss patientgrupp som bör få en viss behandling eller åtgärd. Målnivåerna utgår alltid från en indikator, som i sin tur baseras på en rekommendation i de nationella riktlinjerna. Bör inte förväxlas med behandlingsmål. Behandlingsmål anger istället målvärden för den enskilda patientens hälsa. Användningsområden för nationella målnivåer Målnivåer ger landstingen och regionerna tydliga och mätbara mål att arbeta mot. Användas som underlag till utvecklings- och förbättringsarbeten samt till uppföljning på lokal och regional nivå. Socialstyrelsen kommer att använda målnivåerna i bland annat: öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet samt i sina utvärderingar av följsamheten till riktlinjeområden. astma/ Socialstyrelsen 13

14 Målnivåmodellen Målnivåer - astma hos vuxna 2.1 Spirometri vid astma 2.2 Allergiutredning vid astma 2.3 Symtombedömning med ACT vid astma 2.4 Rökavvänjning vid astma 2.8 Patientutbildning vid astma Målnivåer - astma hos barn och ungdomar 3.1 Spirometri vid astma 3.2 Allergiutredning vid astma 3.3 Symtombedömning med ACT vid astma 3.4 Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning 3.5 Längdmätning vid astma 3.8 Patientutbildning vid astma Målnivåer Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland personer med 4.2 Symtombedömning med CAT vid 4.3 Symtombedömning med mmrc vid 4.4 Rökavvänjning vid 4.6 Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av 4.10 Patientutbildning vid Vad händer nu? Samverkan Nationellt programråd för astma/ är på plats Läkemedelsverket Stort arbetsmöte nov 2014 Plan att publicera uppdaterade behandlingsrekommendationer maj/juni 2015 astma/ Socialstyrelsen 14

15 Tidplan för nationella riktlinjer för vård vid astma och Från remissversion till slutversion Regionala seminarier Mar-apr 2015 Remissversion 26/ /1 Utvärdering (nuläge) 30/4: sista svarsdag synpunkter Slutversion hösten 2015 Utvärdering, enligt indikatorer, planerad om några år Regionala seminarium i sjukvårdsregionerna. Möjligt att lämna synpunkter på remissversionen Lämna gärna in synpunkter tidigare! Via e-post till eller via vanlig post till myndigheten Inkomna synpunkter bearbetas Litteratursökningar samt prioriteringsdiskussioner Om studier har publicerats som förväntas förändra slutsatserna Nya frågeställningar Slutlig version publiceras under hösten 2015 Tack för visat intresse! Mer information finns på: astma/ Socialstyrelsen 15

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Sthlm 2015-10-23 Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning,

Läs mer

Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö Mellan 400 000 och

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Nya na&onella riktlinjer för astma Höstmötet, Tylösand 4 september 015 Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Gunilla Hedlin, Göran Wennergren Stockholm och Göteborg I november 014 publicerade Socialstyrelsen

Läs mer

Astma hos barn och unga

Astma hos barn och unga Astma hos barn och unga Anna Zingmark Terning Barnallergolog FAKTA dagen 2017-02-01 Disposition för dagen Nya nationella riktlinjer- introduktion Nytt FAKTA dokument Astma hos barn Centrala rekommendationer

Läs mer

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Astma och KOL; folksjukdomar Förekomst av astma i Sverige: cirka 8% Värmland: 22 000 personer Förekomst av KOL i Sverige: 5-15% i åldrar över 45 år

Läs mer

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning,

Läs mer

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol 2015 03 18 Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?

Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol 2015 03 18 Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer? 015 03 5 Programpunkter 8.30 Registrering, kaffe med fralla Välkommen och introduktion Leif Bjermer Inledningsanförande Anna-Lena Hogerud, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Socialstyrelsen presenterar

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Målnivåer Vård vid astma och KOL Målnivåer för indikatorer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Astma KOL Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Nya nationella riktlinjer för KOL

Nya nationella riktlinjer för KOL Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt? På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet

Läs mer

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Stöd för styrning och ledning Remissversion Artikelnummer 2014-11-18 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2014 Förord I dessa nationella

Läs mer

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Riktlinjerna vänder sig i första hand till politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer samt andra yrkesverksamma inom hälso-och sjukvården. De innehåller rekommendationer för alla åldersgrupper inom

Läs mer

42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-28 LS-LED16-1145-2 42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari 2016 2016-03-14 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. KOL är ocoolt KOL? u u Katastrofal Och u Lamslagen??? Prof.Thomas Sandström MedicinCentrum Lung och allergisektionen Norrlands Universitetssjukhus Umeå Astma- KOL Vad säger nya guidelines? 140618 Prof.Thomas

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Metodbeskrivning Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Fysioterapeutens viktiga roll

Fysioterapeutens viktiga roll Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev

Läs mer

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag

Läs mer

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad

Läs mer

Pollenriskprognoser

Pollenriskprognoser 2016-05-26 Stockholms läns läkemedelskommitté Astma, KOL och allergi Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi & Lung Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Medlem i Stockholms

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Långtids syrgasbehandling LTOT= Long time oxygen treatment

Långtids syrgasbehandling LTOT= Long time oxygen treatment Långtids syrgasbehandling LTOT= Long time oxygen treatment Förlänger livet på KOL-patienter med PO2 på mindre än 8 kpa Dosering viktig Uteslut behandlingsbara andra orsaker till hypoxin Långtids syrgasbehandling

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%

Läs mer

2016-05-13. Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

2016-05-13. Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Produkt Stöd för styrning och ledning

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården

Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning

Läs mer

Astma/KOL-mottagning

Astma/KOL-mottagning Astma/KOL-mottagning www.naaka.se Nya na9onella riktlinjer för vård vid astma och KOL Na9onella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion ErsäGer riktlinjerna som publicerades 2004. Berör: ü

Läs mer

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning 8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Antikolinergikavid KOL (och lite till) Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014 Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?

Läs mer

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL

Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Åke Johansson Överläkare, MD Lungmedicin Skaraborgs Sjukhus, Skövde Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Faktadokumentation

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Läkemedelsverkets nya rekommendationer vid KOL

Läkemedelsverkets nya rekommendationer vid KOL Läkemedelsverkets nya rekommendationer vid KOL Terapigrupp allergi och obstruktiva lungsjukdomar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergisektionen VO Hjärt- o lungmedicin Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Certifiering av astma, allergi och KOL mottagning 2017

Certifiering av astma, allergi och KOL mottagning 2017 Certifiering av astma, allergi och KOL mottagning 2017 Certifierade astma, allergi och KOL mottagningar, inom Primärvården i Region Skåne, garanterar omhändertagandet av dessa patienter på ett kvalitetssäkrat

Läs mer

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent)

Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar Eva Wikström Jonsson (Överläkare, Docent) Klinisk Farmakologi & Lung Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Medlem i Stockholms

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA

Läs mer

Basal spirometri och fallbeskrivningar

Basal spirometri och fallbeskrivningar Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Astma Back to basics. Mikael Lundborg

Astma Back to basics. Mikael Lundborg Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare

Läs mer

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner

Läs mer

Astma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv Interprofessionell samverkan. Disposition. Bakgrund

Astma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv Interprofessionell samverkan. Disposition. Bakgrund Astma o KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv Interprofessionell samverkan Margareta Emtner Professor, leg sjukgymnast, Akademiska sjukhuset Uppsala Universitet Lund, PV, 2016-02-03 Disposition Vad är

Läs mer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen Formulär: Astma vuxen Personuppgifter Diagnos Längd och vikt Rökning och rökvanor? Erbjuden rökavvänjning? Utsatt för passiv rökning? Fått strukturerad patientutbildning inom de 5 senste åren? Exacerbationer

Läs mer

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4

Läs mer

Spirometri-skola på 20 minuter

Spirometri-skola på 20 minuter Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Mått och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nya riktlinjer Astma och KOL 2015

Nya riktlinjer Astma och KOL 2015 Nya riktlinjer Astma och KOL 2015 Epidemiologi Astma och KOL 10 % av befolkningen har astma 5 % har en astma som kräver regelbunden behandling En halv miljon svenskar har KOL varav många ej vet om det

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Överläkare Kameran Daham MD PhD Lung- och allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Definition KOL kronisk långsamt progredierande luftvägsobstruktion. Bronkiolit

Läs mer

Astma hos barn- en sjukdom?

Astma hos barn- en sjukdom? -aktuella behandlingsrekommendationer Ann Olsson Barnallergolog NÄL - en sjukdom? Olika fenotyper- olika kliniska varianter Infektionsastma Äkta astma BPD-astma 1 Infektions astma-förkylningsastma Drabbar

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i hela världen. I Sverige

Läs mer

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKARE SKRIVER Kjell Larsson KOL Våga skaffa ett bättre liv Våga skaffa ett bättre liv Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Gasutbyte

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014

Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014 Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014 Inger Dahlén, överläkare, sektionschef Lung-och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Diagnostik Farmakoterapi

Läs mer