Hearing Remissvers Nat Riktlinjer astma/kol Socialstyrelsen 1. Agenda. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hearing Remissvers Nat Riktlinjer astma/kol 150318 Socialstyrelsen 1. Agenda. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och Regionalt seminarium Södra den 18 mars 2015 Agenda Om riktlinjeprocessen Om riktlinjeprocessen och arbetet med riktlinjerna Genomgång av centrala rekommendationer Elisabeth Eidem, projektledare Peter Odebäck, prioriteringsordförande Gunilla Hedlin, faktaordförande barnastma Kjell Larsson, faktaordförande Indikatorer och målnivåer Birgitta Jagorstrand, projektledare indikatorarbetet Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Mottagare Produkt Statistik Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Resultat Uppföljning Utvärdering Bästa tillgängliga kunskap Riktlinjer Vägledningar Indikatorer Föreskrifter Rekommen Målnivåer -dationer Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Stöd för styrning och ledning Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer Vetenskapligt underlag Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag Vård och omsorg på lokal och regional nivå Patienter, brukare och anhöriga Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden astma/ Socialstyrelsen 1

2 När behövs nationella riktlinjer? Vägen till rekommendationerna Då det finns behov av vägledning, till exempel vid: praxisskillnader över landet kontroversiellt område etiskt dilemma åtgärd som ges till många patienter och därmed medför höga kostnader eller åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Riktlinjeprocessen - det här är en remissversion FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer Denna hearing är ett viktigt första steg i arbetet med att identifiera vilka områden som de reviderade riktlinjerna ska fokusera på. Vi är glada över att ha ett brett deltagande, såväl geografiskt som kompetensmässigt. REMISSVERSION regionala seminarier & synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING Vad består remissversionen av? Prioritera Stöd för styrning och ledning (bok) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer för uppföljning, översikt Tillstånds- och åtgärdslista, kort version av alla rekommendationer Ladda ner eller beställ på Prioritering görs på gruppnivå Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Åtgärdens effekt Bilagor (webben) Tillstånds- och åtgärdslista, detaljerad version av alla rekommendationer Vetenskapligt underlag Indikatorer, detaljerad beskrivning Mest sjuka äldre Alla bilagor finns att ladda ner på Rekommendation astma/ Socialstyrelsen 2

3 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården kan eller bör erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls Nationella riktlinjer för vård vid astma och remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och. Ersätter de indragna riktlinjerna som publicerades Berör barn och vuxna med astma samt personer med. Totalt omfattar remissversionen 138 rekommendationer varav 53 är centrala rekommendationer. Områden i riktlinjen: diagnostik och utredning läkemedelsrelaterad behandling omvårdnad och rehabilitering uppföljning och symtombedömning. Projektorganisation Projektledning Margareta Emtner, huvudansvarig rehabilitering Gunilla Hedlin, ordförande faktagrupp barn- och ungdomsastma Christer Janson, ordförande faktagrupp astma Inger Kull, huvudansvarig omvårdnad Kjell Larsson, ordförande faktagrupp Peter Odebäck, prioriteringsordförande Elisabeth Eidem, projektledare Anna Lord, delprojektledare vetenskapligt underlag Radförfattare 26 externa experter Hälsoekonomi Extern konsult CMT, Linköping Konsensuspanel externa experter Prioriteringsgrupp 22 externa experter Bakgrund Astma och är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö Mellan och personer lider av där rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och förekomsten ökar Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och stora vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid. Indikatorarbete 4 externa experter och 3 Socialstyrelsen Behandlingsmål vid astma och Astma Uppnå symtomkontroll och förebygga försämringsperioder Inga begränsningar dagliga aktiviteter Normal eller nästan normal lungfunktion Inga biverkningar av mediciner Inga försämringsperioder Kontrollerad, delvis kontrollerad och okontrollerad sjukdom Förhindra progress av sjukdomen Reducera symtomen Förhindra och behandla exacerbationer Förbättra ansträngningstoleransen Förbättra livskvaliteten Minska mortaliteten Centrala rekommendationer GINA (2014) GOLD (2013) astma/ Socialstyrelsen 3

4 fysisk kapacitet vid fysisk kapacitet vid astma eller Diagnos och gjord spirometri misstänkt FEV 1 /FEV 6- mätning för att identifiera personer till vidare utredning Mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilatation Nej 34% Ja 66% -diagnos i primärvården och gjord spirometri Arne M et al Respir Med 2010;104:550 misstänkt astma Dynamisk spirometri med reversibilitetstest Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn Riktad allergiutredning Kvalitetsbokslut i Stockholms läns sjukvårdsområde 2013 utförde 2,2 % av listade patienter spirometri misstänkt Pre bronchodilator microspirmetry vs post bronchodilator diagnostic spirometry FEV 1 /FEV 6 -mätning för att identifiera personer till vidare utredning erbjuda FEV 1 /FEV 6 -mätning som rutinmässig obstruktivitetsutredning till personer med misstänkt och som röker eller har rökt (prioritet 2) van den Bemt et al Prim Care Respir Med 2014;14 Aug astma/ Socialstyrelsen 4

5 Dynamisk spirometri misstänkt Kvoten FEV1/VC beräknas: FEV 1 = Forcerad exspiratorisk volym under den 1:a sekunden. VC = Vitalkapacitet (Den största volymen man kan andas in eller ut) FVC = Forcerad vitalkapacitet. Mätes vid en forcerad maximal ut och inandning. VC max = Bästa värde VC-mätning (forcerad och långsam VC) Mätning av FEV 1 /FVC- eller FEV 1 /VC max efter bronkdilatation erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt och som röker eller har rökt (prioritet 1). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /VC max efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt och som röker eller har rökt (prioritet 10) Livstidsrisken för astma, diabetes eller cancer är lika Omkring 30 procent av befolkningen (To et al 2010) Astma Diabetes Cancer Astma Diabetes Cancer Astma startar i barndomen och är livslångt handikapp Småbarn och astma Orsaker: Virus infektioner - återkommande luftvägsinfektioner Smala luftrör Nedsatt lungfunktion från födelsen Symtom: Ofta andfådda av fysisk aktivitet Hosta Väsande/pipig andning Ibland i kombination med annan sjukdom - födoämnesallergi -eksem, mm % av alla småbarn har sökt akut för andningsbesvär orsakade av luftvägsinfektioner misstänkt astma Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn erbjuda astmautredning till barn från 6 månader med obstruktiva andningsbesvär som krävt sluten vård (prioritet 2) erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn mellan 6 månader och 3 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning mer än 2 gånger (prioritet 2) erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn 3 6 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning minst 1 gång (prioritet 2). misstänkt astma Riktad allergiutredning erbjuda personer med misstänkt astma en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest av misstänkt utlösande allergen (prioritet 2). astma/ Socialstyrelsen 5

6 Rökningens effekt på lungfunktion FEV 1 (% of value at age 25 y) 100 Never smoked or not Smoked regularly and susceptible to its effects susceptible to smoking 25 DISABILITY DEATH Stopped at 65 Stopped at 45 fysisk kapacitet vid Age (y) Adapted from Fletcher & Peto 1977 Förlorad elasticitet vid astma och Normal erbjuda stöd att sluta röka till personer med astma som röker (prioritet 1). erbjuda stöd att sluta röka till personer med som röker (prioritet 1). Saetta 1998 behandling vid astma Läkemedelsbehandling av astma hos gravida Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut exacerbation fysisk kapacitet vid astma/ Socialstyrelsen 6

7 Sjukhusinläggningar pga astma och Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn Astma erbjuda behandling med inhalationssteroider till barn från 6 månader till 6 år som har astmasymtom minst 2 gånger i veckan (prioritet 2) Årtal Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel erbjuda tilläggsbehandling med regelbunden inhalationssteroid till vuxna och barn från och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta-2- stimulerare mer än 2 gånger per vecka (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda byte till kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare till vuxna och barn från och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta-2-stimulerare mer än 2 gånger per vecka (prioritet 8). Läkemedelsadministrering av bronkdilaterare vid akut exacerbation erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med spray och spacer vid akut exacerbation till barn och vuxna med astma (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan erbjuda bronkdilaterande läkemedelsadministrering med nebulisator vid akut exacerbation till barn och vuxna med astma (prioritet 5). Karakteristika vid astma och Exacerbationer Samsjuklighet Inflammation Luftvägsobstruktion Astma Abnormt gasutbyte Ventilatorisk och mekanisk begränsning Dyspné Sänkt livskvalitet Oro/ångest Nedsatt arbetsförmåga fysisk kapacitet vid Nedsatt nutritionsstatus Kardiovaskulär begränsning Skelettmuskeldysfunktion astma/ Socialstyrelsen 7

8 vid astma eller vid astma eller Kan ske genom astma/-mottagningar eller rehabiliteringsprogram erbjuda personer i alla åldrar med astma eller vård med interprofessionell (prioritet 4). Den årliga vårdkostnaden per patient med tillgång till astma/-mottagning är nästan kr lägre än bland patienter utan tillgång till astma/-mottagning Rehabilitering vid Mätning av fysisk kapacitet med gångtest Träning vid Inandningsmuskelträning vid Nutritionsbehandling vid fysisk kapacitet vid fysisk aktivitet vs mortalitet -rehabilitering finns inte i hela Sverige Ej -rehab N=24 34 % tackar nej till rehabilitering -rehab N=46 (66%) 0,2 % genomgår rehabilitering Waschki. Chest 2011 astma/ Socialstyrelsen 8

9 6 minuters gångsträcka predicerar mortalitet Mätning av fysisk kapacitet samt träning vid erbjuda personer med stabil i stadium 2 4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet en mätning av fysisk kapacitet med 6 minuters gångtest (prioritet 1). erbjuda personer med stabil i stadium 2 4 och nedsatt fysisk kapacitet konditions- och styrketräning (prioritet 3). erbjuda personer med i stadium 2 4 och en akut exacerbation ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till den akuta försämringen (prioritet 3). Golpe. Respiratory Care 2013 Behandlingsmål vid astma och Astma Uppnå symtomkontroll och förebygga försämringsperioder Inga begränsningar dagliga aktiviteter Normal eller nästan normal lungfunktion Förhindra progress av sjukdomen Reducera symtomen Förhindra och behandla exacerbationer Inga biverkningar av mediciner Inga försämringsperioder Kontrollerad, delvis kontrollerad och okontrollerad sjukdom Förbättra ansträngningstoleransen Förbättra livskvaliteten Minska mortaliteten fysisk kapacitet vid GINA (2014) GOLD (2013) Trots behandlingsmålen Utbildning och egenvård vid astma Färre än hälften av barn med astma uppnår astmakontroll Färre än hälften av vuxna med astma uppnår astmakontroll Stort mörkertal, -diagnos sent Brister i omhändertagandet erbjuda ungdomar och vuxna med astma patientutbildning och stöd till egenvård såväl individuellt som i grupp (prioritet 3) erbjuda utbildning i grupp för föräldrar till barn med astma (prioritet 3) erbjuda personer med astma en skriftlig (prioritet 3) erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär (prioritet 4). astma/ Socialstyrelsen 9

10 Utbildning och egenvård vid erbjuda personer med patientutbildning och stöd till egenvård såväl individuellt som i grupp (prioritet 4) erbjuda personer med en skriftlig (prioritet 4). fysisk kapacitet vid Symtombedömning ACT Asthma Control Test Frågeformuläret ACT vid astma Frågeformuläret CAT vid Hjärtsviktsutredning vid Standardiserat och kvalitetssäkrat Patienten skattar symtom och ev påverkan på dagliga aktiviter senaste månaden 5 frågor >12 år, 7 frågor för barn 4-11 år >19 betraktas astma väl kontrollerad CAT Chronic obstructive pulminary disease assessments test Standardiserat och kvalitetssäkrat Patienten skattar sjukdomens påverkan på välbefinnande och dagliga aktiviteter 8 frågor ( som bäst beskriver hur du för närvarande mår ) Höga poäng visar förbättringsutrymme symtombedömning erbjuda barn och vuxna med astma symtombedömning med frågeformuläret ACT (prioritet 2). erbjuda personer med symtombedömning med frågeformuläret CAT (prioritet 2). Stor nytta för patienten genom att den ökar möjligheten att bedöma och kontrollera symtom Lätt att använda för både hälso- och sjukvården och patienterna astma/ Socialstyrelsen 10

11 Uppföljning och vid astma Uppföljning och vid Barn Tillstånd Frekvens Åtgärd Prioritet Astma med Inom 6 veckor Spirometri (barn 6 år) 2 exacerbation Bedömning av symtom och fysisk aktivitet Okontrollerad astma Minst 2 gånger Spirometri (barn 6 år) 2 med per år Bedömning av symtom och fysisk aktivitet Kontrollerad astma med 1 2 gånger per Spirometri (barn 6 år) 2 år Bedömning av symtom och fysisk aktivitet Kontrollerad astma utan Vid behov Spirometri (barn 6 år) 3 Bedömning av symtom och fysisk aktivitet Tillstånd Frekvens Åtgärd Prioritet med akut Inom 6 veckor Bedömning av symtom och fysisk 2 exacerbation aktivitet med Minst 2 gånger Bedömning av symtom och fysisk 2 exacerbationer per år aktivitet Rökare med 1 gång per år Spirometri 2 Vuxna Tillstånd Frekvens Åtgärd Prioritet Astma med Inom 6 veckor Bedömning 2 exacerbation av symtom och fysisk aktivitet med 1 gång per år Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 3 Okontrollerad astma med Okontrollerad astma med Minst 2 Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 2 gånger per år 1 gång per år Spirometri 2 utan Vid behov Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 3 Kontrollerad astma med 1 gång per år Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 3 Kontrollerad astma utan Vid behov Bedömning av symtom och fysisk aktivitet 4 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska konsekvensersammanfattning Kortsiktiga kostnadsökningar ökad frekvens utökad interprofessionell ökad frekvens av astmautredningar av barn mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid. På längre sikt stora kostnadsbesparingar fler personer med astma eller upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell bättre uppföljning genom minskning av onödig kombinations. Organisatoriska konsekvensersammanfattning Indikatorer och målnivåer Organisatoriska konsekvenser i form av ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar. Detta för att möjliggöra: en utökad interprofessionell vid astma och ett utökat fokus på träning och nutrition vid en ökad frekvens vid astma och. På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt minskad vård av barn. astma/ Socialstyrelsen 11

12 Kunskapsstyrning med nationella riktlinjer Projektorganisation - indikatorer Nationella riktlinjer Startfas Faktafas Priofas Remissfas Målfas Publicering Rapportfas Bedömningsfas Insamlingsfas Projektledning Expertgrupp indikatorer Luisa Escuder-Miquel Ann Ekberg-Jansson Björn Stridh Birgitta Jagorstrand Christina Broman Riitta Sorsa Gunilla Weitoft- Ringbäck Indikatorfas Huvudmannarepresentanter Slutlig version Avgränsningsfas Konsensusgrupp NPR Specialistföreningar Utvärdering Patientföreträdare Indikatorer för vård vid astma och Indikatorer för vård vid astma och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer. Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och omsorg. Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer: 8 övergripande indikatorer för vård vid astma och 15 indikatorer för vård vid astma hos vuxna 19 indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar 18 indikatorer för vård vid Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna Indikatorer i nationella riktlinjer Riktlinjeindikatorerna Utgår från centrala rekommendationer i riktlinjerna Möjliggör uppföljning på nationell nivå Verktyg för styrning och ledning Utvecklingsindikatorer För rekommendationer som bedöms vara angelägna att följa upp men där datakälla saknas fastställs utvecklingsindikatorer (utveckling av datakälla) Riktlinjerna indikatorer exempel Spirometri vid astma (indikator 2.1) Vid misstänkt astma är spirometri en viktig åtgärd för att ställa korrekt diagnos. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som har genomgått dynamisk spirometri med reversibilitetstest som finns registrerade i Luftvägsregistret. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. I dagsläget bristande täckningsgrad astma/ Socialstyrelsen 12

13 Riktlinjerna indikatorer exempel Rökavvänjning vid (indikator 4.4) vid har effekt på lungfunktionen och minskad risk för sjukhusinläggning. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Täljare: Antal rökare 18 år eller äldre med diagnosen som är registrerade i Luftvägsregistret och som har erbjudits rökavvänjning Nämnare: Totalt antal rökare 18 år eller äldre med diagnosen som fanns registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. I dagsläget bristande täckningsgrad Rapportering av astma och till Luftvägsregistret Rapportering av astma och till Luftvägsregistret (Indikator 1.7 och 1.8) Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och möjliggör olika typer av uppföljning och jämförelser. Anslutning till nationella kvalitetsregister visar på en vilja till förbättring. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv Socialstyrelsens målnivåarbete för astma och Om målnivåerna Utgångspunkten för målnivåer vid astma och är de indikatorer som tagits fram till remissversionen av de nationella riktlinjerna Socialstyrelsens expertgrupp för indikatorer har utifrån dessa gjort ett urval av indikatorer som är lämpliga för målsättning. Vad är en målnivå? Hur stor andel av en viss patientgrupp som bör få en viss behandling eller åtgärd. Målnivåerna utgår alltid från en indikator, som i sin tur baseras på en rekommendation i de nationella riktlinjerna. Bör inte förväxlas med behandlingsmål. Behandlingsmål anger istället målvärden för den enskilda patientens hälsa. Användningsområden för nationella målnivåer Målnivåer ger landstingen och regionerna tydliga och mätbara mål att arbeta mot. Användas som underlag till utvecklings- och förbättringsarbeten samt till uppföljning på lokal och regional nivå. Socialstyrelsen kommer att använda målnivåerna i bland annat: öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet samt i sina utvärderingar av följsamheten till riktlinjeområden. astma/ Socialstyrelsen 13

14 Målnivåmodellen Målnivåer - astma hos vuxna 2.1 Spirometri vid astma 2.2 Allergiutredning vid astma 2.3 Symtombedömning med ACT vid astma 2.4 Rökavvänjning vid astma 2.8 Patientutbildning vid astma Målnivåer - astma hos barn och ungdomar 3.1 Spirometri vid astma 3.2 Allergiutredning vid astma 3.3 Symtombedömning med ACT vid astma 3.4 Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning 3.5 Längdmätning vid astma 3.8 Patientutbildning vid astma Målnivåer Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland personer med 4.2 Symtombedömning med CAT vid 4.3 Symtombedömning med mmrc vid 4.4 Rökavvänjning vid 4.6 Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av 4.10 Patientutbildning vid Vad händer nu? Samverkan Nationellt programråd för astma/ är på plats Läkemedelsverket Stort arbetsmöte nov 2014 Plan att publicera uppdaterade behandlingsrekommendationer maj/juni 2015 astma/ Socialstyrelsen 14

15 Tidplan för nationella riktlinjer för vård vid astma och Från remissversion till slutversion Regionala seminarier Mar-apr 2015 Remissversion 26/ /1 Utvärdering (nuläge) 30/4: sista svarsdag synpunkter Slutversion hösten 2015 Utvärdering, enligt indikatorer, planerad om några år Regionala seminarium i sjukvårdsregionerna. Möjligt att lämna synpunkter på remissversionen Lämna gärna in synpunkter tidigare! Via e-post till eller via vanlig post till myndigheten Inkomna synpunkter bearbetas Litteratursökningar samt prioriteringsdiskussioner Om studier har publicerats som förväntas förändra slutsatserna Nya frågeställningar Slutlig version publiceras under hösten 2015 Tack för visat intresse! Mer information finns på: astma/ Socialstyrelsen 15

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Stöd för styrning och ledning Remissversion Artikelnummer 2014-11-18 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2014 Förord I dessa nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009

Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i hela världen. I Sverige

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014

Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014 Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014 Inger Dahlén, överläkare, sektionschef Lung-och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Diagnostik Farmakoterapi

Läs mer

KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer

KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Projekt av Orsolya Nagymáté ST läkare i allmänmedicin KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, Lungsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE Vanliga frågor & svar Utgåva 1: december 2009 ANVÄNDARMANUAL 2 Introduktion av COPD Assessment TestTM (CAT) CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten.

Läs mer

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) 1 2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Inledning Syfte att tillgängliga rehabiliteringsresurser synliggörs och används så effektivt som möjligt

Läs mer

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel?

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Ann Ekberg-Jansson Registerhållare Luftvägsregistret Tf Förvaltnings- och Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Index, 1965 = 100 KOL

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås KOL och astmafarmakologisk behandling Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Icke farmakologisk behandling RÖKSTOPP! På egna enheten eller via Kompetenscentrum för

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Astmabehandling hos barn och ungdomar

Astmabehandling hos barn och ungdomar Kloka Listan 2014 Astmabehandling hos barn och ungdomar Päivi Söderman, Expertrådet samt barnallergolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Andningsvägar Astma Astma Astma

Läs mer

Vad gav spirometrin?

Vad gav spirometrin? Vad gav spirometrin? En retrospektiv journalstudie vid Munkfors Vårdcentral Vetenskapligt ST-arbete inom Allmänmedicin Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral frida.lunde@liv.se Vetenskaplig handledare:

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

KOL. Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus

KOL. Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus KOL Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus Cirka 500 000 människor i Sverige har KOL KOL-bördan kommer att öka betydligt i framtiden, återspeglande de tidigare rökvanorna

Läs mer

Infektioner hos äldre

Infektioner hos äldre Infektioner hos äldre KOL och antibiotika Michael Runold Överläkare, Lung- och allergikliniken Karolinska Ordförande i Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar, Stockholm KOL Definitioner, etiologi,

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Inledning... 4. För beslutsfattare... 9. Deltagande och rapportering...11. Resultat 2012... 13. Landstingsredovisning... 24

Inledning... 4. För beslutsfattare... 9. Deltagande och rapportering...11. Resultat 2012... 13. Landstingsredovisning... 24 Innehållsförteckning Inledning... 4 Populärvetenskaplig sammanfattning... 5 Sammanfattning av 212 års resultat... 7 För beslutsfattare... 9 Luftvägsregistret och förbättringsarbete... 1 Deltagande och

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö

Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist. Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av alfa 1 - antitrypsinbrist Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö Behandling av AAT-brist Den viktigaste behandlingen av

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Luftvägsregistret. luftvägsregistret. Årsrapport 2014

Luftvägsregistret. luftvägsregistret. Årsrapport 2014 Luftvägsregistret luftvägsregistret Årsrapport 214 Årsrapport 214 Luftvägsregistret Författare Thomas Gars Överläkare, Lungmottagningen Medicinska specialistkliniken Motala lasarett, 591 85 Motala thomas.gars@regionostergotland.se

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

KOL påverkar hela kroppen och hela livet KOL påverkar hela kroppen och hela livet Att inte kunna gå uppför en trappa utan att behöva stanna och hämta andan flera gånger. Att tvingas ställa in sociala aktiviteter på grund av att andningsfunktionen

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Stockholms läns (andsting 1 (4)

Stockholms läns (andsting 1 (4) Stockholms läns (andsting 1 (4) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-23 LS 1412-1500 Landstingsstyrelsen Motion 2014214 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOL-patienter

Läs mer

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn 2008 ASTMA hos vuxna och ASTMA hos barn Innehåll ASTMA HOS VUXNA Definition... 3 Symptom... 3 Symptomutlösande faktorer... 3 Diagnostik/Utredning... 4 Behandling... 4 Underhållsbehandling...

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

nationella Kol-registret Årsrapport 2010 års resultat

nationella Kol-registret Årsrapport 2010 års resultat nationella Kol-registret Årsrapport 21 års resultat Före bronkvidgare Efter bronkvidgare Normal kurva Flöde L/s Volym L Årsrapport 21 års resultat RiksKOL Registercentrum Västra Götaland www.rikskol.nu

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Om du har KOL. Och undrar.

Om du har KOL. Och undrar. Om du har KOL. Och undrar. Medicinskt granskad av lungläkare Bengt-Arne Hermansson. KOL KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM är en sjukdom som leder till försämrad lungfunktion. Med obstruktiv menas att det

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Behandling av astma och KOL

Behandling av astma och KOL Gunnar Johansson Björn Ställberg Björn Tilling Behandling av astma och KOL Ett studiebrev med fallbeskrivningar byggt på SBU-rapporten 2000 Behandling av astma och KOL Innehållsförteckning Sida Inledning

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen

en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen En rapport om KOL Den bortglömda folksjukdomen Innehåll Förord 3 KOL ett nationellt hot 4 KOL i världen 6 KOL drabbar hela kroppen 8 Kvinnor drabbas hårdast

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

2010-05-24. Spacers. Nebunette. Inhalationsutrustningar. Astmadiagnos baserade på symtom hos småbarn. Barnallergimottagningen

2010-05-24. Spacers. Nebunette. Inhalationsutrustningar. Astmadiagnos baserade på symtom hos småbarn. Barnallergimottagningen Barnallergimottagningen Astmadiagnos baserade på symtom hos småbarn Barbro Servin Tel: 040 3316 91 Diana Bernhardt Tel: 040 3316 91 Elisabeth Holmner Tel: 040 3337 92 3:e obstruktiva episoden om barnet

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Rökning och KOL i Reftele. Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2006:2

Rökning och KOL i Reftele. Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2006:2 Qulturum Rapport Rökning och KOL i Reftele Elisabeth Ahlenhed Anders Åhre Kjell Lindström Primärvårdens FoU-enhet 2006:2 Författare: Elisabeth Ahlenhed, distriktsköterska Reftele vårdcentral Järnvägsgatan

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer