Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?

Transkript

1 Programpunkter 8.30 Registrering, kaffe med fralla Välkommen och introduktion Leif Bjermer Inledningsanförande Anna-Lena Hogerud, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Socialstyrelsen presenterar remissversionen av riktlinjerna - Elisabeth Eidem, Peter Odebäck Nulägesanalys från Blekinge, Region Kronoberg och Region Skåne Regionala projektgruppen presenterar synpunkter på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för riktlinjerna Leif Bjermer 1.30 Konferenslunch vård vid astma och Delseminarier i mindre grupper. Presentation från delseminarier. Sammanfattning och reflektion Vad händer nu? Diskussion med Socialstyrelsens representanter Remissversion publicerad i november Avslutning Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Stöd vid beslut om behandling Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta alla riktlinjer på Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik Den bästa tillgängliga kunskapen nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter Evidensbaserad kostnadseffektiv vägledning om hur vi bäst skall hantera ett antal kliniska problem - diagnostik och utredning - (läkemedelsrelaterad) behandling - omvårdnad och rehabilitering - uppföljning och symtombedömning Riktlinjeprocessen - det här är en remissversion FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer Våra patienter skall behandlas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet REMISSVERSION regionala seminarier & synpunkter Gällande SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Riktlinjer astma/ Bjermer 1

2 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Patienter, brukare och anhöriga Produkt Stöd för styrning och ledning Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer Vetenskapligt underlag Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag På vilken vårdnivå? Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden Nationella riktlinjer Så tas de fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Bör göras Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är Bildtext bäst och 10 är sämst. Kan göras I undantagsfall Diagnostik Behandling Farmakologisk Behandling Omvårdnad Uppföljning Asthma Barnperspektiv Regionala övervägande Rekommendationer Från Regionen Diagnostik Dynamisk spirometri med reversibilitetstest och mätning av dygnsvariation <5% bra specificitet mellan procent, men låg sensitivitet mellan 6 31 procent i erbjuda dynamisk spirometri med reversibilitetstest i diagnostiskt förhållande syfte till kliniskt vuxna och ställd barn som astmadiagnos är 6 år eller äldre med misstänkt astma (prioritet 1). (begränsat vetenskapligt underlag). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda mätning av dygnsvariation i diagnostiskt syfte (PEF eller FEV 1 /FEV 6 ) till personer med misstänkt astma (prioritet 7). LBJ 1 Riktlinjer astma/ Bjermer

3 > 6år > 6år Astma med pågående obstruktion Dynamisk spirometri med rev test. (1) Astma med intermittent obstruktion PEF variabilitet (8) Reaktivitetstest (se ansträngningsastma) Ansträngningsastma Standardiserad ansträngningtest (7) Free running test (10) Torrluftsprovokation (8) Mannitol test (6) Bedömning / utredning EILO? () Astma med misstänkt utlösande miljöfaktor (inkl Yrkesrelaterad astma) Miljöanamnes (3) PEF / FEV kurva relaterad till exponering (??) Allergisk astma Riktad Allergiutredning, blodprov () NO-mätning (8) Svar på frågan: Kan FeNO användas för diagnostik / bedömning av patienter med misstänkt allergisk astma? Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn Riktad allergiutredning erbjuda astmautredning till barn från 6 månader med obstruktiva andningsbesvär som krävt sluten vård (prioritet ) erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn mellan 6 månader och 3 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning mer än gånger (prioritet ) erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn 3 6 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning minst 1 gång (prioritet ). erbjuda personer med misstänkt astma en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest av misstänkt utlösande allergen (prioritet ) Diagnostik vid misstänkt Asthma COPD Overlap Syndrome Mätning av FEV 1 /FVC- Fler med eller FEV reversibilitet 1 /VC max efter bronkdilatation Fler med förhöjt FeNO Hälso- och sjukvården Fler med bör eosinofil inflammation erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilaterande 1. Papi behandling A, et al. AJRCCM till personer 000;16(5): med misstänkt. Kitaguchi et al Int J COPD 01; 7: och som röker eller har rökt (prioritet 1). Kronisk luftvägsobstruktion, FEV1<60 procent av förväntat värde. Åtgärd: Diffusionskapacitet (DLCO) för differentialdiagnostik mellan astma och. Stor svårighetsgrad. God patientnytta. Komplement till spirometri. Vad med reversibilitet vid? Fenotypning samt differentialdiagnostik Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV 1 /VC max efter bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt och som röker eller har rökt (prioritet 10). Vilken vårdnivå avses? Rekommendation: 7 17 Riktlinjer astma/ Bjermer 3

4 Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Läkemedelsbehandling Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn erbjuda behandling med inhalationssteroider till barn från 6 månader till 6 år som har astmasymtom minst gånger i veckan (prioritet ). 0 Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel erbjuda tilläggsbehandling med regelbunden inhalationssteroid till vuxna Hänsyn och barn till från Adherensproblematik? och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta--stimulerare mer än gånger per vecka (prioritet ). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda byte till kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta--stimulerare till vuxna och barn från och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta- -stimulerare mer än gånger per vecka (prioritet 8). Svar på frågan: Skall samtidig rinit hos patienter med astma behandlas med nasala steroider? Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version, långverkande antikolinergika, otillräcklig effekt Åtgärd: Tillägg av salmeterol. Endast en viss effekt på livskvalitet. Rekommendation Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Riktlinjer astma/ Bjermer 4

5 , långverkande antikolinergika, otillräcklig effekt Åtgärd: Tillägg av formoterol. Endast en viss effekt på lungfunktion. Studiedesign Rekommendation 10 Specifik läkemedelseffekt Klasseffekt Behandling av Astma och Rekommendationer efter expertmöte november 014 Icke farmakologisk behandling Omvårdnad Åtgärd: Interprofessionell samverkan. God patientnytta. Positiv effekt på livskvalitet och symtom till en måttlig kostnad per effekt. Åtgärd: Skriftlig behandlingsplan. Stor patientnytta men begränsad erfarenhet av åtgärden. Organisatorisk insats. Stor risk för utebliven läkemedelsbehandling till följd av avsaknad av behandlingsplan. Riktlinjer astma/ Bjermer 5

6 Åtgärd: Patientutbildning och stöd i egenvård, gruppbaserad. Stor patientnytta. Låg till måttlig kostnad per effekt. Åtgärd: Patientutbildning och stöd i egenvård, individuell. Stor patientnytta. Låg till måttlig kostnad per effekt. Det går inte att särskilja effekterna av att ge undervisningen i grupp eller individuellt. Det går inte att särskilja effekterna av att ge undervisningen i grupp eller individuellt., rökare Åtgärd: Rökstopp. Stor svårighetsgrad. Stor effekt på lungfunktion. Minskad risk för sjukhusinläggning. Låg till måttlig kostnad per effekt., BMI < Åtgärd: Nutritionsbehandling, näringsdryck. Stor svårighetsgrad. Effekt på vikt, BMI och funktionell kapacitet. Låg till måttlig kostnad per effekt. Rekommendation 1 Rekommendation 3, ADL-problematik Åtgärd: Energisparande tekniker samt hjälpmedel. Mycket stor svårighetsgrad. Effekter på funktionell kapacitet och aktiviteter i dagliga livet., akut exacerbation, respiratorisk acidos Åtgärd: Non-invasiv ventilation. Mycket stor svårighetsgrad. Minskar respiratorisk acidos, dödlighet och vårdbehov samt har en låg kostnad per effekt. Rekommendation 3 Rekommendation 3 Riktlinjer astma/ Bjermer 6

7 , stadium -4, stabilt skede, dyspné/sekretproblem Åtgärd: Motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure, (PEP). Patientnytta och låg kostnad., stadium -4, exacerbation, dyspné/sekretproblem Åtgärd: Motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure, (PEP). Mycket stor svårighetsgrad. Stor patientnytta och låg kostnad. Rekommendation, stadium -4, stabilt skede, nedsatt fysisk kapacitet Åtgärd: Konditions- och styrketräning. Stor svårighetsgrad. God effekt på livskvalitet, fysisk förmåga och symtom. Låg kostnad per effekt., stadium 3-4, stabilt skede, sjunker i syrgasmättnad vid fysisk ansträngning Åtgärd: Konditionsträning med extra syretillförsel. Stor svårighetsgrad. Begränsad effekt på symtom. Avsaknad av effekt på livskvalitet. Rekommendation 3 Rekommendation 10 Uppföljning Uppföljning och återbesök vid astma hos barn från 6 månader Justering av behandling Analys Analys Diagnostiska åtgärder Prio Problem Uppföljning Behandlingsbeslut Uppföljning Utvärdering Repetition Samverkan Utbildning 3 Elektiv AKUT Riktlinjer astma/ Bjermer 7

8 Uppföljning och återbesök vid astma hos vuxna Uppföljning och återbesök vid Prio Prio Spirometri!? 3 4 Spirometri!? 3 3 Konklusion Eloge för ett ambitiöst upplägg samt att man har en remissgranskning innan fastställande Läkemedelsdelen kan missbrukas. Specifika preparat bör endast i undantagsfall beröras. Tas bort eller harmoniseras med läkemedelsverkets rekommendationer En del förslag fram för allt avseende omvårdnadsdelen är vetenskapligt väl motiverade men också resurskrävande. Kräver ökade resurser Kostnadsnyttan vid insparningar på en del enklare diagnostiska åtgärder typ spirometri ifrågasätts. Gränsdragning mellan prioritering på primär jämfört specialistnivå något oklar. Riktlinjer astma/ Bjermer 8