God vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet

Transkript

1 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?

2 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet

3 KOL och astma - två sjukdomar som behöver stor uppmärksamhet KOL c:a förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos Astma c:a har astma och mer än hälften av dessa patienter är felbehandlande Samhällets kostnader för dessa patientgrupper är minst 24 miljarder kronor/år.

4 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv. Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL innehåller 53 centrala rekommendationer.

5 Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL

6 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier

7 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

8 Bedömning av riktlinjernas konsekvenser för hälso- och sjukvården Bedömning av hur några av de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader för hälso- och sjukvården Bedömningen utgår från en bild av hur vården vid astma och KOL bedrivs generellt på nationell nivå i dag Syftet är att ge stöd och underlag till huvudmännen så att de kan erbjuda patienterna bästa möjliga vård

9 Problem finns det? Hur ser det ut idag. Snabba patientbesök prioriteras Kroniskt sjuka personer har större behov - samordningen av vården för patienter med kroniska sjukdomar är särskilt viktig. Över hälften av de som har en kronisk sjukdom har till exempel fler än en vårdkontakt både i primär- och specialistvården. Dåliga på innovationer inom sjukvården trögt system Pengarna styr vården

10 Patientens rätt. att få snabb hjälp och inte tid om veckor eller månader att veta vilken vårdcentral, som har en astma/allergi/kol mottagning, där man arbetar med hög kvalitet att ses som en medaktör och får stöd i att kunna hantera sin egen situation är särskilt viktigt vid kronisk sjukdom att vård och behandling så långt det är möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten (2 a hälso- och sjukvårdslagen)

11 Ekonomiska konsekvenser i korthet Kortsiktiga kostnadsökningar ökad frekvens återbesök utökad interprofessionell samverkan ökad frekvens av astmautredningar av barn mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL.

12 Ekonomiska konsekvenser i korthet På längre sikt stora kostnadsbesparingar fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell samverkan bättre uppföljning genom återbesök minskning av onödig kombinationsbehandling vid astma. På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt minskad vård av barn.

13 Organisatoriska konsekvenser- sammanfattning Ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar för att möjliggöra en utökad interprofessionell samverkan vid astma och KOL ett utökad fokus på allergiutredning vid misstänkt astma ett utökat fokus på träning och nutrition vid KOL en ökad frekvens återbesök vid astma och KOL. Skapa fungerande struktur för att möjliggöra interprofessionell samverkan med t ex fysioterapeuter och dietister information till primärvård när patient fått akutvård patientutbildning och föräldrautbildning.

14 Hur ser det ut i Primärvården Region Skåne Samtliga vårdcentraler är ackrediterade för att bedriva komplett primärvård Certifieringen innebär en kvalitetshöjning av omhändertagandet av astma och KOL patienter Regionen ser gärna att alla vårdcentraler anpassar sitt utbud till de behov som deras listade patienter har Jämlik vård är absolut inte detsamma som likadan vård. Behoven ser mycket olika ut i olika områden

15 Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården i Region Skåne

16 Certifiering Innebär Erkännande till vårdcentralen att man kan garantera ett omhändertagande av patienter med astma/allergi/kol på ett kvalitetssäkrat sätt med kvalificerad personal Kontinuerligt förbättringsarbete där kompetensen säkerställs via uppföljning, fortbildning och utvärdering

17 Indikatorer och målnivåer för uppföljning

18 Indikatorer - mått som avser att spegla god vård och omsorg Socialstyrelsen följer upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader.

19 Indikatorer för vård vid astma och KOL Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer: 8 övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL 14 indikatorer för vård vid astma hos vuxna 19 indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar 18 indikatorer för vård vid KOL Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna Målnivåer har tagits fram för ett urval av dessa indikatorer.

20 Nationella målnivåer Anger den nivå som hälso- och sjukvården bör arbeta mot, och uppnå, inom den överenskomna tiden Målnivåerna utgår alltid från en testad och mätbar indikator, som i sin tur baseras på en rekommendation i de nationella riktlinjerna Syftet är att ge ökad kvalitet, inte att ingå i ersättningsmodeller Målnivåer gäller övergripande för en hel patientgrupp och ska inte förväxlas med behandlingsmål för enskilda patienter.

21 Övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL Nummer Namn Målnivå Indikator 1.1 Dödlighet i astma - Indikator 1.2 Dödlighet i KOL - Indikator dagars dödlighet efter inskrivning i sluten vård med diagnosen KOL - Indikator 1.4 Inskrivning i sluten vård vid astma - Indikator 1.5 Inskrivning i sluten vård vid KOL - Indikator 1.6 Återinskrivning i sluten vård vid KOL - Indikator 1.7 Rapportering av astma till Luftvägsregistret - Indikator 1.8 Rapportering av KOL till Luftvägsregistret -

22 Indikatorer och målnivåer för vuxna med astma Nummer Namn Målnivå Indikator 2.1 Spirometri vid astma 95 procent Indikator 2.2 Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär ACT vid astma 95 procent Indikator 2.3 Rökavvänjning vid astma 95 procent Indikator 2.4 Rökstopp vid astma - Indikator 2.5 Uppföljning med spirometri en gång per år vid okontrollerad astma - Indikator 2.6 Återbesök minst två gånger per år vid okontrollerad astma - Indikator 2.7 Patientutbildning vid astma 80 procent Indikator 2.8 Skriftlig behandlingsplan vid astma - Indikator 2.9 Patientrapporterat resultat vid astma - Indikator 2.10* Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma - Indikator 2.11* Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma - Indikator 2.12* Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma - Indikator 2.13* Återbesök en gång per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling - Indikator 2.14* Interprofessionell samverkan vid astma -

23 Indikatorer och målnivåer för barn och ungdomar med astma Nummer Namn Målnivå Indikator 3.1 Spirometri vid astma 95 procent Indikator 3.2 Allergiutredning vid astma - Indikator 3.3 Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär ACT vid astma 95 procent Indikator 3.4 Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning 97 procent Indikator 3.5 Längdmätning vid astmabehandling med inhalationssteroider 95 procent Indikator 3.6 Återbesök två gånger per år vid okontrollerad astma - Indikator 3.7 Återbesök minst en gång per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling - Indikator 3.8 Patientutbildning vid astma 80 procent Indikator 3.9 Skriftlig behandlingsplan vid astma - Indikator 3.10 Patientrapporterat resultat vid astma - Indikator 3.11* Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma - Indikator 3.12* Astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär - Indikator 3.13* Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär - Indikator 3.14* Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär mer än 2 gånger - Indikator 3.15* Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma - Indikator 3.16* Inhalationssteroid vid okontrollerad astma - Indikator 3.17 * Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma - Indikator 3.18* Föräldrautbildning vid astma - Indikator 3.19* Interprofessionell samverkan vid astma -

24 Indikatorer och målnivåer för personer med KOL Nummer Namn Målnivå Indikator 4.1 Mätning av FEV 1 /FVC efter bronkdilatation vid diagnostik av KOL 95 procent Indikator 4.2 Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär CAT vid KOL 95 procent Indikator 4.3 Bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär mmrc vid KOL - Indikator 4.4 Rökavvänjning vid KOL 95 procent Indikator 4.5 Rökstopp vid KOL - Indikator 4.6 Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL 80 procent Indikator 4.7 Uppföljning med spirometri bland personer med KOL som röker - Indikator 4.8 Återbesök minst två gånger per år vid exacerbation av KOL - Indikator 4.9 Återbesök en gång per år vid KOL med underhållsbehandling - Indikator 4.10 Patientutbildning vid KOL 80 procent Indikator 4.11 Skriftlig behandlingsplan vid KOL - Indikator 4.12 Patientrapporterat resultat vid KOL - Indikator 4.13* Mätning av fysisk kapacitet vid KOL i stabilt skede - Indikator 4.14* Konditions- och styrketräning vid KOL i stabilt skede - Indikator 4.15* Nutritionsbehandling med näringsdryck till personer med KOL som har BMI < 22 - Indikator 4.16* Energibesparande tekniker till personer med KOL som har ADL-problematik - Indikator 4.17* Återbesök inom sex veckor vid akut exacerbation av KOL - Indikator 4.18* Interprofessionell samverkan vid KOL -

25 Socialstyrelsen Prioritet 1 5 ca 75 tillstånd och åtgärder för astma och KOL Omvårdnad och rehabilitering vid astma 8 Prioritet 1 rökstopp Prioritet 3 skriftlig behandlingsplan, patientutbildning, föräldrautbildning Uppföljning och symtombedömning vid astma 13 Prioritet 2 exacerbation, vuxen. Återbesök inom 6 veckor med bedömning av symtom och fysisk aktivitet samt spirometri Prioritet 2 - barn och vuxna AKT bedömning av hälsostatus. Avgörande för rekommendationen är åtgärdens stora patientnytta. Instrumentet har en god förmåga att utvärdera astmakontroll.

26

27

28 MyAsthma

29 Socialstyrelsen Omvårdnad och rehabilitering vid KOL 11 Prioritet 3 konditions och styrketräning Prioritet 3 interprofessionell samverkan Uppföljning och symtombedömning vid KOL 12 Prioritet 2 uppföljning med spirometri en gång per år Prioritet 2 - bedömning av hälsostatus med frågeformulär CAT. Avgörande för rekommendationen är åtgärdens stora patientnytta. Instrumentet har en god förmåga att bedöma sjukdomstillstånd och förebygga exacerbationer samt är användarvänligt

30

31

32 INTERPROFESSIONELL SAMVERKAN Definition Tillsammans med patienten och utifrån patientens mål, behov och förutsättningar arbetar professionerna gemensamt genom kontinuerligt kunskapsutbyte och kommunikation i syfte att erbjuda en hälso- och sjukvård med god kvalitet

33 Interprofessionell samverkan vid astma eller KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer i alla åldrar med astma vård med interprofessionell samverkan (prioritet 4). erbjuda personer med KOL vård med interprofessionell samverkan (prioritet 3). Sjukdom Profession Kommentar Astma Läkare Astma/KOL-sjuksköterska Fysioterapeut Allergikonsulent Kurator/psykolog KOL Läkare Astma/KOL-sjuksköterska Fysioterapeut Arbetsterapeut Kurator/psykolog Dietist Vid lindrig sjukdom utgörs kanske teamet av enbart två professioner, medan det vid måttlig eller svår sjukdom kan utökas beroende på patientens behov

34 Interprofessionell samverkan Kurator Psykolog Patient Anhörig Närstående Läkare Arbetsterapeut Sjuksköterska Patientorganisation Fysioterapeut Präst Dietist Mål Patientutbildning Planer för eget omhändertagande Fysisk och psykisk rehabilitering Integrerad vård

35 INTERPROFESSIONELL SAMVERKAN Patientens trygghet ökar då vårdgivarna är kompetenta och engagerade. Vårdgivarna ökar kompetensen genom att lära sig om, av och med varandra. Patienten känner en större delaktighet då vårdgivarna arbetar tillsammans utifrån patientens mål. Ökad samverkan innebär möjlighet att arbeta med andra professioner gällande patient med komplicerade behov och handläggningen blir enklare och snabbare. Interprofessionell samverkan gör arbetet mer stimulerande.

36 Interprofessionell samverkan vid astma eller KOL Kan ske genom astma, allergi/kol-mottagningar eller rehabiliteringsprogram Den årliga vårdkostnaden per patient med tillgång till astma/kol-mottagning är nästan kr lägre än bland patienter utan tillgång till astma/kolmottagning (Lisspers et al Respir Med 2014;108:1345)

37 Krav på certifierad enhet Sjuksköterskan skall ha Avsatt tid enligt nationella kriterier för astma/kol mottagning. 2 timmar/vecka/1000 listade patienter vid ansvar för vuxna och barn fr.o.m. skolåldern. Viktigt med adekvat avsatt tid för verksamheten för att undvika kvalitetsförsämring med bl.a. långa väntetider till patientutbildning och spirometriundersökningar. Minst 15 högskolepoäng inom området astma/allergi/kol. Med utbildad sjuksköterska inom astma, allergi och KOL kan patientens besök hos läkare och sjuksköterska varvas för att på ett bra sätt utnyttja de olika kompetenserna. Tidsbeställd mottagning med organiserad telefonrådgivning. Kontinuerlig fortbildning inom ämnesområden astma/allergi/kol

38 Enhet/struktur Två viktiga faktorer som begränsar vad astma/kol-mottagningen förväntas klara av Utbildningsnivån hos ansvarig sjuksköterska Tiden som är avsatt för sjuksköterskans arbete - Sjuksköterskeledd astma/allergi/kol mottagning markör för att vården fungerar - Kostar initialt, men stora summor sparas i förlängningen

39 Certifierad enhet Sjuksköterskan skall.. Utföra strukturerad patientutbildning Syftet med patientutbildning är att stödja och stärka patientens kontroll över sin sjukdom Samtalet mellan patient och vårdgivare är ett av de viktigaste redskapen för diagnostik och behandling

40 Patientutbildning enskilt eller i grupp Patientutbildning vid astma (2.7) Prioritet 3 Utbildningen bör innefatta kunskap om. Sjukdomen Läkemedelsbehandling inklusive inhalationsteknik Egenvård samt riskfaktorer Vid astma ger patientutbildning i kombination med stöd till egenvård Minskad risk för sjukhusinläggningar Minskat antal akutbesök och sjukfrånvaro Förbättrad skattning av livskvalitet samt förbättrad astmakontroll Målnivå > 80 %, både för primärvård och specialiserad öppenvård

41 Utbildning och egenvård vid astma Hälso- och sjukvården bör erbjuda ungdomar och vuxna med astma patientutbildning och stöd till egenvård individuellt eller i grupp (prioritet 3) erbjuda utbildning för föräldrar till barn med astma (prioritet 3) erbjuda personer med astma en skriftlig behandlingsplan (prioritet 3) erbjuda personer med ansträngningsutlöst astma specifika träningsråd för att minska ansträngningsutlösta andningsbesvär (prioritet 4)

42 Patientutbildning enskilt eller i grupp Patientutbildning vid KOL (4.10) Prioritet 3 Utbildningen bör innefatta kunskap om. Sjukdomen Läkemedelsbehandling inklusive inhalationsteknik Egenvård samt riskfaktorer Vid KOL ger patientutbildning i kombination med stöd till egenvård Minskat antal exacerbationer och sjukhusvistelser Minskad dyspné Ökad sjukdomskunskap Förbättrad förmåga till aktiviteter i det dagliga livet Målnivå > 80 %, både för primärvård och specialiserad öppenvård

43 Utbildning och egenvård vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL patientutbildning och stöd till egenvård individuellt eller i grupp (prioritet 3) erbjuda personer med KOL en skriftlig behandlingsplan (prioritet 3)

44 Certifierad enhet Sjuksköterskan skall.. Erbjuda tobaksavvänjning (SSK eller annan ansvarig person) Nationella Riktlinjer för vård vid Astma och KOL tillstånds- och åtgärdslista (Bilaga 2) Tobaksavvänjning Rekommendation Astma och KOL (Prioritet 1) Målnivå > 95 % (vuxen), > 97 % (ungdomar) både för primärvård och specialiserad öppenvård

45 Certifierad enhet Sjuksköterskan skall.. Registrera i Luftvägsregistret (SSK eller annan ansvarig person) Övergripande indikatorer För vård vid astma och KOL Indikator Rapportering av astma till Luftvägsregistret Indikator Rapportering av KOL till Luftvägsregistret

46 Certifierad enhet Specialist i allmänmedicin skall ha uppdraget som medicinskt ansvarig för astma, allergi och KOL mottagningen kontinuerlig fortbildning, inom ämnesområden astma, allergi och KOL Övrigt gällande för enheten.. Etablerad samverkan med sjukgymnast

47 Certifierad enhet Spirometrikörkort för läkare, sjuksköterska eller annan utsedd medarbetare på enheten. Spirometrikörkortet är framtaget av Hans Hedenström, Klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset I samarbete med Nätverket för Astma- Allergi- och KOL-intresserade Allmänläkare (NAAKA) Astma, allergi och KOL-sjuksköterskeföreningen (ASTA) Utrustning - spirometer, pulsoxymeter, oxygen och nebuliseringsapparat

48 Utbildningsinsatser 2016 Två dagars utbildning för spirometrikörkort pågår fortlöpande Information och utbildning för användare av Luftvägsregistret Utbildning, inom astma/allergi och KOL, specifikt för sjukgymnaster Regelbunden fortbildning för teamen inom aktuella ämnen Pricktestutbildning två dagars utbildning för sjuksköterskor som skall ansvara för testningen samt teamläkare Fortbildning för allmänläkare inom obstruktiva sjukdomar Fortbildning för Astma/Allergi/KOL sjuksköterskan, samt övrigt berörda medarbetare, inom obstruktiva sjukdomar Utbildning inom allergidiagnostik och behandling samt anafylaxi

49 Mer information finns på: