Frågor och svar ACT, C-ACT och CAT
|
|
- Georg Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRÅGOR OCH SVAR Vårt dnr: Avdelningen för vård och omsorg Ingela Rundström den 8 maj 2017 Frågor och svar ACT, C-ACT och CAT Detta är en argumentsamling, som ytterst syftar till att besvara frågan: Varför rekommenderar NPR för astma/kol att astma/kol-professionerna i Sverige ska använda ACT och CAT (samt C-ACT, för barn) vid behandling av astma/kolpatienter? De primära mottagarna av budskapet är verksamhetschefer, som har det yttersta ansvaret för att sprida och förankra användningen av ACT/CAT. Argumenten finns i form av frågor/svar. För att kunna ge en bred bild och täcka in samtliga berörda (chefer, vårdpersonal, patienter, barn och vårdnadshavare) ställs frågorna utifrån olika perspektiv. Retoriken blir därmed aningen annorlunda även om ett argument i grunden säger samma sak, uttrycks det på olika sätt. De lokala Astma/KOL-råden har en viktig uppgift att förankra användningen av ACT och CAT. Förhoppningen är att även de här ska kunna hitta bra och gångbara argument för att påverka alla berörda. med verksamhetschefer. Vad är ACT och CAT? Ett frågeformulär som är det bästa sättet att följa sjukdomens förlopp för patienter med astma eller KOL. ACT/CAT är validerade, översatta till cirka 60 språk, gratis att använda och spar tid och pengar. Genom att låta patienten svara på frågorna innan besöket kan man fokusera på det som kommer fram i svaren, och därmed på rätt saker. Målet med all behandling av astma/kol är att ha så god kontroll det vill säga så lite besvär som möjligt. Astma/KOL är kroniska sjukdomar, som inte kan botas utan bara hållas under kontroll. Den totala kostnaden för astma och KOL i Sverige under ett år har uppskattats till drygt 20 miljarder kronor. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,
2 2 (9) Varför ska man använda ACT/CAT i sjukvården? Vad innebär det att skattning med ACT/CAT har prioritet 2 i Socialstyrelsens riktlinjer? Hur kan jag påverka för att användningen av ACT/CAT ska öka? Att behandla dessa sjukdomar optimalt sparar mycket pengar och ger höjd livskvalitet. Att använda ACT/CAT ingår i de behandlingsrekommendationer som Socialstyrelsen tar fram. Att vården är evidensbaserad och likvärdig överallt är viktigt. Därför har regelbunden symtomskattning med ACT/CAT fått näst högsta prioritet, prioritet 2. Att användningen av ACT/CAT har mycket hög prioritet. Skalan går från 1 (högsta) till 10. Åtgärder graderade 1 4 är det som sjukvården kan och bör erbjuda. Var tydlig med att du stödjer arbetssätt som utgår från Socialstyrelsens riktlinjer. För argument, se listan nedan: med anställda inom vården. Vilka områden tar Socialstyrelsen fram riktlinjer för? Hur tar Socialstyrelsen fram sina riktlinjer? Där de behövs som mest. Riktlinjerna fokuserar enbart på de frågor där det identifierats behov av vägledning. Det gäller exempelvis områden där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitetsutveckling är stort. I flera steg, och i samverkan med flera andra. För Astma/KOL har först ett vetenskapligt underlag tagits fram. Med hjälp detta har Läkemedelsverket uppdaterat behandlingsrekommendationerna för astma/kol Socialstyrelsen har också samverkat med regioner och specialistföreningar i hur högt olika åtgärder ska prioriteras, samt med patientorganisationer, kvalitetsregister (Luftvägsregistret) och medicinskt sakkunniga. Socialstyrelsens arbete ligger sedan till grund för programrådet i SKL, där sjukvårdshuvudmännen genom Nationella samordningsgruppen för kunskapsstyrning (NSK) som ska sprida riktlinjerna, bland annat genom regionala seminarier.
3 3 (9) med anställda inom vården. Hur är ACT/CAT till nytta för mig i mitt jobb? Är ACT/CAT vetenskapligt belagt? Men jag vet ju ändå hur mina patienter mår vad ska ett papper till vara för nytta? Hur ska jag ha tid att använda ACT/CAT? Hur ska ACT/CAT journalföras? ACT/CAT är en frågeenkät för strukturerad symtomskattning som din patient fyller i, helst innan ett inbokat besök. Enkäten skattar bland annat symtom, livskvalitet och funktionalitet. Genom att få ett värde på hur stora besvären är, få du en fingervisning om hur patienten mår och säkerställer att inget glöms bort. Dessutom är det lättare att se vad som är det främsta problemet för patienten i samband besöket. Det är också bra att kunna följa förändringarna över tid. ACT/CAT är till stor nytta om patienten behöver träffa ytterligare en person i ditt vårdteam, eller vill eller måste söka vård någon annanstans då är det till hjälp för dina kollegor. Ja, det är validerat och spritt och finns dessutom översatt till ungefär 60 olika språk. För barn med astma finns en variant som kallas C-ACT, som är bildbaserat. ACT står för Asthma Control Test och innehåller fem frågor, CAT står för Chronic obstructive pulmonary disease Assessment Test och innehåller åtta frågor. C-ACT står för Child-Asthma Control Test och består av sju frågor. ACT/CAT är aldrig hela sanningen, men en hjälp. Inte minst för patienten. Genom att din patient uppmanas skatta sina egna symtom blir han eller hon mer medveten om sina besvär, och vikten att försöka kontrollera dem så bra som möjligt. Dessutom kan din patient behöva söka vård av någon som inte har lika bra koll som du, och då kan ACT/CAT vara till nytta. ACT/CAT sparar tid. Be dina patienter att fylla i formuläret innan besöket. Med tiden blir det en vana, som enkelt registreras. Det finns plats för ACT/CAT-värden i det vanliga journalsystemet. Detta är lite olika i olika
4 4 (9) Vad hjälper det om jag använder ACT/CAT när mina kollegor tycker det är onödigt? Hur har ACT/CAT tagits fram? Vad kostar det att använda ACT/CAT? Kan ändrade värden på ACT/CAT vara en indikation på att behandlingen av en patient bör ändras? Jag vill hellre använda CCQformuläret för mina KOL-patienter det är mer omfattande. Det är vi i den kliniska verkligheten som vet vad som kan och bör göras inte myndigheter och experter. journalsystem men i de flesta systemen börjar sökorden komma in, ofta som mätvärden. Det hjälper dig och dina patienter. Hur dina kollegor gör råder du ju inte över, men ett försiktigt påpekande att om att användandet av ACT/CAT har näst högsta prioritet (2) av de behandlingsriktlinjer som Socialstyrelsen ger ut kanske hjälper. Att få till en enhetlig vård för personer med kroniska sjukdomar är viktigt ur alla aspekter folkhälsan, vårdens organisation och ekonomi samt kunskapsbaserad vård. ACT/CAT har forskats fram (validerats) och finns på cirka 60 olika språk. Länkar till ACT/CAT på andra språk finns här: En manual för hur ACT/CAT fungerar finns här: En manual för hur ACT/CAT fungerar finns här: Ingenting. För det dagliga kliniska arbetet är det helt gratis. Enda gången det eventuellt skulle kosta något är om du vill genomföra en läkemedelsstudie. Inte ensamt. Får patienten ständigt bättre poäng på ACT/CAT blir det förhoppningsvis tydligt att patienten får bättre kontroll även genom andra undersökningar. Samma gäller om patienten får sämre poäng. Det är alltid en samlad bedömning som måste göras. Det finns inget hinder att använda båda. Fördelen med att använda CAT som komplement är att det är mer användarvänligt, och lättare för din patient att förstå och kunna värdera. CCQ mäter lite andra saker, men båda formulären är användbara. Både ja och nej. Att Sverige har en internationellt sett jämlik vård beror troligen på att vården faktiskt har anpassat sig till behandlingsriktlinjer och andra evidensbaserade arbetssätt, som kommit från myndigheter och experter.
5 5 (9) med patienter. Vad är ACT och CAT? När ska jag fylla i ACT eller CAT? Var kan jag hämta ett ACT eller CAT-formulär att fylla i? Är det svårt att fylla i ACT/CAT? Jag vill inte veta hur sjuk jag är. Det får vården ta hand om! Däremot är det belagt att det finns visst motstånd mot detta, och att kulturen på arbetsplatsen är det som styr. Men att frångå best practice tycker nog de flesta inte har något värde i sig. Den totala kostnaden för astma och KOL i Sverige under ett år har uppskattats till drygt 20 miljarder kronor. Att behandla dessa sjukdomar optimalt sparar mycket pengar och ger höjd livskvalitet. Ett frågeformulär som är det bästa sättet att följa dina besvär. ACT är för dig som har astma, CAT är för dig som har KOL. Genom att besvara ett antal frågor om hur du mår och hur mycket besvär du har haft den senaste tiden får du fram en poäng. Genom att kunna jämföra poängen över tid kan du se hur väl du lyckas ha kontroll över dina besvär. Helst innan besöket. Har du ett färdigt formulär när du kommer hjälper du den du ska träffa att få en snabb bild av hur du mår. Träffar du samma person kan den snabbt jämföra dagens värde med dem du haft tidigare. Träffar du en annan person har han eller hon också tillgång till informationen. ACT finns här! CAT finns här! (Länkar till Luftvägsregistret) Nej, det är väldigt enkelt. Kom ihåg att du bara jämför med dig själv. Vad du tycker är besvärligt behöver inte vara sanning för någon annan. Vården behöver din hjälp för att ta kunna hand om dig på bästa sätt! Att ha astma eller KOL är jobbigt. Men ju mer du försöker ha kontroll över sjukdomen, desto bättre
6 6 (9) Jag blir väl inte frisk av att fylla i ett papper? Vad ska vården göra mer när jag har astma eller KOL? Vad innebär det att kontrollera astma/kol? Min läkare säger att ACT/CAT är onödigt. Ska jag säga emot? Min astma varierar väldigt mycket eftersom jag är allergiker. Blir inte ACT onödigt då? kommer du att må. ACT/CAT är ett sätt att hjälpa dig en bit på vägen. Nej, men ACT/CAT kan hjälpa dig en bit på vägen. I vården jobbar man efter något som kallas behandlingsrekommendationer. ACT och CAT är bara en av de saker som vården ska göra. Att använda ACT och CAT är ett sätt att samla i den viktigaste informationen för att kunna ge bra behandlingsråd. Visa saker är viktigare än andra. Det kallas att saker har hög prioritet. ACT och CAT har den näst högsta prioriteten. Förutom att du skattar din sjukdom med ACT eller CAT finns det andra saker som är viktiga som alltså har hög prioritet. Dit hör att du ska ha fått rätt diagnos, rätt läkemedel och fått göra spirometritest. Att du får information om din sjukdom, och en behandlingsplan med inbokade återbesök är också viktiga saker. Du som har KOL kan behöva få råd av en dietist eller en fysioterapeut. Att du inte har några perioder då du blir sämre, inte har några besvär under nätterna eller när du anstränger dig och att du tar så lite medicin som möjligt. Ja, det ska du. Att ha koll via ACT eller CAT är en hörnsten i behandlingen. Inte minst för dig. Du kan behöva söka vård hos någon annan på en semester, när din läkare har semester eller går i pension. ACT/CAT är inga konstigheter. Det blir en liten siffra i din journal, som en annan läkare (eller sjuksköterska eller någon annan du behöver träffa) har nytta av att veta. Det tar nästan ingen tid att skriva in den siffran, och det kostar ingenting. Nej, tvärt om. Med tiden kommer du att kunna jämföra din poäng i ACT från säsongsbundna allergier, till exempel se hur mycket dina besvär
7 7 (9) ökar normalt när du utsatts för det du är allergisk mot. Ju noggrannare bok du för över dina besvär, desto bättre förutsättningar har du för att kontrollera dem. med vårdpersonal som arbetar med barn som har astma. Var hittar jag C-ACT? Jag märker att det ofta är den vuxna som svarar på frågorna riktade till barnet, inte barnet själv. Hur journalför jag C-ACT? Vad kostar det att använda C-ACT? Kan ändrade värden på C-ACT vara en indikation på att behandlingen av barnet bör ändras? Formuläret finns här: Länk till Luftvägsregistret Det finns dessutom översatt till flera språk, som du hittar här: Länk??? Balansen mellan barn/vårdnadshavare är något man alltid måste analysera och ta hänsyn till i arbetet med barn som är sjuka. I C-ACT är det meningen att barnet själv ska fylla i de första frågorna, och vårdnadshavaren de avslutande frågorna. Vuxna vill ofta att barn ska må bra, så visst händer det att de försöker påverka. Vänd dig direkt till barnet när ni träffas. Förklara för den vuxna att det är viktigt att barnet får komma till tals det är ju barnets astma det handlar om. Genom att vara tydlig med detta brukar de flesta vuxna så småningom förstå vinken och vitsen med att låta barnet svara själv. Det finns plats för ACT/CAT-värden i det vanliga journalsystemet. Detta är lite olika i olika journalsystem men i de flesta systemen börjar sökorden komma in, ofta som mätvärden. Ingenting. För det dagliga kliniska arbetet är det helt gratis. Enda gången det eventuellt skulle kosta något är om du vill genomföra en läkemedelsstudie. Inte ensamt. Får barnet ständigt bättre poäng på C- ACT är det förhoppningsvis tydligt att barnet får bättre kontroll även genom andra undersökningar. Samma gäller vid sämre poäng. Det är alltid en samlad bedömning som måste göras.
8 8 (9) Argument som kan användas i kommunikation med barn (4 11 år). Ska jag fylla i C-ACT själv? Jag tycker det är svårt att komma ihåg hur min astma har varit. Jag tycker det suger att ha astma. Jag vill inte tänka på något som har med den att göra! med vårdnadshavare till barn, 4 11 år. Ska barnet fylla i C-ACT själv? Jag tycker inte så små barn ska behöva tänka på att de har astma ständigt och jämt. Att be barnet fylla i C-ACT blir bara en tjatig och tråkig påminnelse. Ja, du ska helst fylla i fråga 1-4 själv. Även om du inte kan läsa än, finns det bilder som hjälper dig. En vuxen kan hjälpa dig de första gångerna. Men kom ihåg att det är du som ska svara på frågorna. Vad den vuxna tycker att du ska svara ska du strunta i. Det är du som vet hur du mår! Övning ger färdighet. Det är svårt att minnas allt, men ju fler gånger du gör testet, desto lättare blir det. Om du vill kan du föra astma-dagbok, och skriva ner (eller berätta för en vuxen) en gång i veckan hu astman varit. Då blir det lättare sedan att svara på frågorna. Det är helt normalt att tycka så. Men ju mer du tänker på den, desto mindre behöver du påverkas av den. Att ha astma handlar om att kontrollera besvären det är du som ska regera, inte astman! Så ta chansen att ta kontrollen! Ja, helst. De fyra första frågorna är tänkta för barnet, de sista frågorna för dig. I början kanske du behöver hjälpa till och visa och förklara. Men tänk på att inte påverka barnet. Som vuxen vill man ju att barnet ska må bra, och styr ofta mot en positivare bild. Ju bättre barnet lär känna sin astma, desto bättre kommer barnet att må. Att låtsas som det regnar är ingen hållbar strategi. Barnet måste bli lite kompis med sin astma just för att kunna hålla den i schack. Uppmuntra bra beteenden som har med sjukdomen att göra, och var tröst och stöd när det behövs. Men försök inte sopa
9 9 (9) Det är svårt för små barn att komma ihåg hur astman varit. astman under mattan där, i dammet, trivs den utmärkt bra! Ja, det är svårt men du kan hjälpa till. En gång i veckan kan du fråga barnet, och göra en liten notering. När barnet blir äldre kan han eller hon göra detta själv.
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merLäkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Astma KOL Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan
Läs merAgenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar
Agenda Bakgrund, ekonomiska och organisatoriska konsekvenser och indikatorer till de nya nationella riktlinjerna Rökstopp Astma träning, ansträngningsutlösta andningsbesvär, inhalation KOL inandningsmuskelträning,
Läs merInterprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!
Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård! Peter Odebäck Spec i allmänmedicin Distriktsläkare Medicinsk rådgivare - kvalitetsutveckling Prioriteringsordförande för riktlinjerna
Läs merProtokoll för möte med Nationella Programrådet Astma/KOL
MINNESANTECKNINGAR NPR MÖTE 2017-01-25 1 (5) Vård och omsorg Birgitta Göthman Protokoll för möte med Nationella Programrådet Astma/KOL Datum: Onsdagen den 25 januari 2017 Tid: 10.00 16.00, fika from 9.30,
Läs merUppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL
Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Mats Arne, med dr, forskningsledare, specialistsjukgymnast / Kersti Theander, docent, forskningschef Landstinget i Värmland, Kunskapscentrum Centrum
Läs merUppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL
Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Astma och KOL; folksjukdomar Förekomst av astma i Sverige: cirka 8% Värmland: 22 000 personer Förekomst av KOL i Sverige: 5-15% i åldrar över 45 år
Läs merLång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.
Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Ersätter de indragna riktlinjerna
Läs merInterprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Läs merAstma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid tom juni 2018
180828 Slutrapport; Sjukdomsförebyggande utvecklingsuppdrag i Primärvården Astma KOL mottagning Krokoms närvårdsområde Ägare Krokom HC Projekttid 170901 tom juni 2018 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merMotion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Läs merSammansättning av teamet
Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser
Läs merNätverksträff uppmärksamhet. KOL förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos
1 KOL och astma två sjukdomar som behöver stor uppmärksamhet KOL 700 000 förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos Astma 900 000 har astma och mer än hälften
Läs merVård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar
Läs merGod vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet
Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet KOL
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merFör en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)
För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merEtt tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges
Läs merKoll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter
Koll på KOL Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län Vaggeryds VC 7 000 listade patienter Bakgrund: Vaggeryds VC 2016 1. Ny chef och medicinskt ansvarig läkare önskan om ordning
Läs merHFS-strategidagar 9-10 september 2015
HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är
Läs merNationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merMotion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet
MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merKunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015
Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015 Överenskommelse God och jämlik hälsa, vård och omsorg Samspel mellan staten,
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar vid en vårdcentral (hälsocentral, husläkarmottagning etc). Förord I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla
Läs mermedrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin
medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Guide för att rapportera in patienter till Luftvägsregistret via medrave4. medrave4 Primärvård samlar verksamhetsdata från ert befintliga journalsystem, analyserar
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merNationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)
STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som
Läs merBemanningssituationen sommaren 2017
PROMEMORIA 2017-09-20 1 (5) Sommaren i vården kartlagd Inför sommaren 2017 uppgav så gott som alla landsting att bemanningssituationen förväntades att bli ansträngd. Den sammanvägda bedömningen som de
Läs merAstma-KOL mottagning i primärvården Kronoberg för astma KOL sköterska
RUTIN 2017-11-10 Tina Falk, primärvdsrehab Astma-KOL mottagning i primärvden Kronoberg för astma KOL sköterska Läkarbesök i primärvden vid misstänkt lungsjukdom: Noggrann anamnes. Relevant blodanalyser
Läs merBättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merBeslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning
8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merKvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15
202 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
Läs merSvar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Inger Dahlbom TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-06-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-08-29 1 (2) HSN 2017-0769 Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av
Läs merKunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Läs merKunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merPRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien
Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merLathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
LATHUND Vårt dnr SKL Dnr 16/01539 2017-11-23 Utgåva 1.0 Avd. vård och omsorg Lisbeth Isaksson Lathund för vårdcentralen/motsvarande som har infört en utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvården
Läs merSå lyckades vi få landstinget att satsa på allergikonsulenter! 2015-05-11 Lena Ericson och Eva-Maria Dufva
Så lyckades vi få landstinget att satsa på allergikonsulenter! 2015-05-11 Lena Ericson och Eva-Maria Dufva Allergikonsulenter Vision 2025 Hur vill vi att ska vården ska fungera? Hur kommer vårt landsting/region
Läs merNationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand
Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand veronica.wingstedtdeflon@nfsd.se NFSD, bakgrund, uppdrag och arbete Något om resultatet så här långt.. Bakgrund
Läs merKunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
Läs merVerksamhetsberättelse 2016
Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (6) 1. Möten
Läs merOmvårdnad och rehabilitering vid astma
Omvårdnad och rehabilitering vid astma A0.08a Astma, rökare Rökstopp Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har positiv effekt på livskvalitet, symtom och annan behandling. Kostnaden per effekt
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merEn metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län
En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merCERTIFIERING OCH NATIONELLA KRITERIER FÖR ASTMA, ALLERGI OCH KOL MOTTAGNING
CERTIFIERING OCH NATIONELLA KRITERIER FÖR ASTMA, ALLERGI OCH KOL MOTTAGNING KAAK, LUND ASTMA 0 % av befolkningen har astma, av dessa har 60 80 % rinit Mer än hälften av dessa patienter är felbehandlande
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merNationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham
Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merÖverenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på äldreområdet 2010 SLUT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN
Cirkulärnr: 10:11 Diarienr: 10/0702 Handläggare: Kristina Jennbert Anna Lilja Qvarlander Avdelning: Vård och omsorg Sektion/Enhet: Vård och socialtjänst Datum: 2010-02-10 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merEvidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Läs merAnsvar för de försäkringsmedicinska utredningarna
YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/06555 2017-01-20 - Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna Sammanfattning Sveriges
Läs merMeddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare
Meddelandeblad Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare Nr 3/2017 Oktober 2017 En ny hälso- och sjukvårdslag Bakgrund/Allmänt I förarbetena till den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), nedan
Läs merDu har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Läs merJenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios
Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios Antagen av Samverkansnämnden 19-05-23-24 Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga 3 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom
Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning
Läs merMånadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL
1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Sept-okt 2012 Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merPromemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)
YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Läs merSlutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport
Läs merLuftvägsregistret. Årsrapport 2018 och nyheter Kerstin Fjällman-Schärberg Biträdande Registerhållare LVR Avdelningschef FoU Region Halland
Luftvägsregistret Årsrapport 2018 och nyheter 2019 Kerstin Fjällman-Schärberg Biträdande Registerhållare LVR Avdelningschef FoU Region Halland Luftvägregistret följa rekommendationer och riktlinjer ge
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga1 2015-06-12 Avdelning för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Socialdepartementet Fredsgatan 8 Postadress 103 33Stockholm För kvalitet
Läs merMålsättning
Läkemedelsförmånsnämnden 2004-06-10 Kunskapssammanställningar, kliniska rekommendationer och riktlinjer samarbetsavtal mellan Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen Målsättning
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merAstma-KOLmottagning i primärvården Kronoberg för astma KOL sköterska Första besöket hos astma-kol sköterskan för underlag till ev.
2017-01-02 Astma-KOLmottagning i primärvden Kronoberg för astma KOL sköterska Oftast kommer patienten efter ordination från läkaren. Patienten själv eller någon i interprofessionella teamet kan också stå
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merProjekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården
Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE
ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE Vanliga frågor & svar Utgåva 1: december 2009 ANVÄNDARMANUAL 2 Introduktion av COPD Assessment TestTM (CAT) CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten.
Läs merSommarplaneringen i vården 2017
PM PM 2017-04-27 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2017 Stärkt samverkan med primärvård och kommun och tidigarelagd planering av bemanningen är några av de insatser som landsting och regioner nu genomför
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merKvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Läs merNya riktlinjer för astma Socialstyrelsen
Nya na&onella riktlinjer för astma Höstmötet, Tylösand 4 september 015 Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Gunilla Hedlin, Göran Wennergren Stockholm och Göteborg I november 014 publicerade Socialstyrelsen
Läs merVerksamhetsberättelse 2017
Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (7) 1. Möten
Läs merFÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM
FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-
Läs mer