Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Transkript

1 Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick män och kvinnor diagnosen. Sjukdomen är fortfarande vanligast bland män men bilden håller på att förändras. Snart beräknas fler kvinnor än män komma att drabbas och lungcancer har redan passerat bröstcancer som den cancerform som kräver flest liv bland svenska kvinnor. År 2005 dog för första gången fler kvinnor i Sverige i elakartade tumörer i bronker och lungor än i bröstcancer den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor. Totalt avled kvinnor i cancer i bronker och lunga och kvinnor i bröstcancer. I elva av Sveriges 21 län dog fler kvinnor i lungcancer än bröstcancer. Dödligheten i lungcancer bland kvinnor har följt en stadigt stigande kurva. Sedan slutet av 1980-talet har den ökat från 18 till 31 per kvinnor en ökning med 75 procent. (Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, november 2007) Kvinnor drabbas tidigare Kvinnorna får också lungcancer i snitt tio år tidigare än män. Av dem som fick lungcancer perioden i åldrarna 40 till 49 år var 224 kvinnor och 183 män och i åldrarna 50 till 59 år kvinnor mot 935 män. Därefter insjuknar fler män än kvinnor. Medianåldern för att insjukna är 69 år. (Källa: Nationellt register för lungcancer, Styrgruppen för nationella lungcancerregistret, Dödsorsaksregistret). Rökning dominerande orsak Den helt dominerande orsaken till lungcancer är rökning. Av de personer som fick lungcancer var drygt 86 procent rökare eller före detta rökare. (Källa: Nationellt register för lungcancer , Styrgruppen för nationella lungcancerregistret).

2 2 (11) Att lungcancer börjat plana ut bland männen men ökar bland kvinnorna speglar rökvanorna med en fördröjning på 20 till 40 år, den tid det kan ta att utveckla lungcancer. Bland män nådde rökningen sin kulmen under talet. Kvinnornas rökning låg i topp på 1970-talet vilket nu börjat ge utslag i statistiken för lungcancer. I åldrarna under 55 år drabbas redan i dag fler kvinnor än män. Män har också i högre grad slutat röka än kvinnor. I dag får dubbelt så många kvinnor lungcancer som för 15 år sedan. Samtidigt har 15 procent av de kvinnor som drabbas aldrig rökt. För den som slutar röka minskar risken att få lungcancer successivt för att efter 15 år närma sig risken för den som aldrig rökt. Även asbest, radon och luftföroreningar kan bidra till lungcancer och svarar för drygt 10 procent av all sådan cancer. Två huvudtyper De två huvudtyperna av lungcancer är småcellig och icke-småcellig lungcancer. Skivepitelcancer och adenocarcinom tillhör gruppen icke-småcellig lungcancer. De svarar för omkring 80 procent av all lungcancer och uppstår oftast i de stora luftvägarna. Småcellig lungcancer är den aggressivaste formen, den växer snabbt och har ofta spritt sig när den upptäcks. Symtom Tidig lungcancer ger få symtom. Hosta är ett tecken men de flesta som drabbas är mångåriga rökare som redan har hosta i varierande grad på grund av irriterade slemhinnor. Efterhand kan hostan bli skrälligare, pågå längre och uppstå oftare. Ett allvarligt symtom är blod i upphostningarna, det kan tyda på att en tumör växt igenom luftrörens slemhinna. Trötthet, avmagring, värk och andningsproblem kan vara andra sena symtom. Diagnos Den säkraste metoden att ställa diagnos är med hjälp av datortomografi (skiktröntgen) men även lungröntgen och bronkoskopi där man studerar luftvägarna med hjälp av ett böjligt instrument. Mediastinoskopi är en metod för att ta vävnadsprover på lymfkörtlarna intill lungorna och PET är en ny sorts röntgenundersökning som gör bedömningen av eventuell spridning av tumören bättre. På dessa sätt kan man bl.a. säkrare avgöra vilka patienter som är lämpliga att operera eller inte.

3 3 (11) Vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet pågår studier om möjligheterna att diagnostisera lungcancer genom att via ett vanligt blodprov identifiera proteiner som är specifika för tumörer. Det skulle ge möjlighet att klassificera olika typer av lungcancer och hitta den effektivaste behandlingen. I förlängningen skulle det kunna leda till ett vaccin även om det är långt dit. Källa: Behandlings- och utredningsstudier av lungcancer och mesoteliom, Karolinska Universitetssjukhuset. Prognos Lungcancer är en av de cancerformer som har sämst prognos. Eftersom symtomen är diffusa och utvecklingen tar lång tid upptäcks sjukdomen ofta så sent att den redan hunnit sprida sig i kroppen. För män och kvinnor sammantaget är lungcancer den cancerform som tar flest liv i Sverige, år 2002 avled drygt personer. Det innebär att var tredje timme dör en person av lungcancer i Sverige. Medianöverlevnaden efter diagnos är runt sex månader. Av dem som fått diagnosen lever 10 procent av männen och 17 procent av kvinnorna efter fem år. Efter tio år är det 7 respektive 8,5 procent. Dessa siffror förbättras dock långsamt. Olika stadier av sjukdom Lungcancerns utveckling delas in i fyra stadier. Sjukdomsstadiet avgör vilken behandling som kan bli aktuell. Vid stadium 1 är tumören begränsad och har inte spridit sig utanför lungorna. Eftersom tumören då ännu är liten är möjligheten till bot genom operation god och bättre ju mindre tumören är. I stadium 2 och 3 är även lymfkörtlarna angripna. Vid stadium 4 har cancern spridit sig även till andra organ i kroppen. Tid från remiss till behandling Svenska Lungcancerstudiegruppen har tagit fram rekommendationer för hur lång tid det högst bör ta från remiss till dess att en patient med lungcancer börjar behandlas. Tiden från remiss skickas tills besöket hos specialist på grund av misstanke om möjlig lungcancer ska det för minst 80 procent av patienterna ta högst sju dagar.

4 4 (11) Från första besök till beslut om behandling ska de gå högst tjugoen dagar. Tiden från behandlingsbeslut till dess att behandlingen startar ska vara högst tio dagar. En analys av uppgifterna i Nationella cancerregistret visar att det i genomsnitt tog 30 dagar från det att remissen kom till specialist till dess att beslut om behandling fattades. Men 20 procent av patienterna fick vänta nio veckor eller mer. Regionala skillnader Antalet nya fall av lungcancer är ojämnt fördelade i Sverige. Den högsta frekvensen rapporteras från Stockholm, Göteborg och Malmö och minst fall i Västerbotten där bara 13,7 procent av befolkningen röker. Nationella riktlinjer Syftet med nationella riktlinjer är att alla patienter, oavsett var de bor, ska få tillgång till bästa möjliga behandling. Socialstyrelsen har utfärdad nationella riktlinjer för behandling av de tre vanligaste cancerformerna i Sverige; prostatacancer, bröstcancer och änd- och tjocktarmscancer (kolorektalcancer). För lungcancer, den femte vanligaste cancerformen, och den som kräver flest liv, saknas ännu riktlinjer (den fjärde vanligaste cancerformen är andra typer av hudcancer än malignt melanom). Lungcancer en förbisedd cancerform? Trots att lungcancer är den cancerform som leder till flest dödsfall är sjukdomen styvmoderligt behandlad vad gäller uppmärksamhet, anslag och forskning. En förklaring kan vara att lungcancer i nio fall av tio beror på rökning och därmed anses självförvållad - patienten får skylla sig själv. Många patienter vittnar om att frågan om rökning alltid dyker upp vare sig om de rökt eller inte. Ändå har 15 procent av de kvinnor som drabbats aldrig rökt. För patienten kan detta, utöver vetskapen om att ha en dödlig sjukdom, lägga sten på börda. I en debattartikel i november 2007 om svensk lungcancervård hävdas bland annat att i ett nationellt perspektiv satsas i genomsnitt kronor per cancerpatient på forskning men av detta går bara 150 kronor till forskning om lungcancer. (1)

5 5 (11) (1) professor Roger Henriksson, överläkare och onkolog vid Universitetssjukhuset i Umeå, Karl-Gustaf Kölbeck, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Anders Jonasson, ordförande patientföreningen Stödet. Blekinge Läns Tidning, 14 november Cancerfonden och lungcancer Cancerfonden konstaterar i sin rapport från 2007 att orättvisor påverkar cancerpatienters chans att överleva: Lungcancerpatienter är särskilt utsatta. Många får inte behandling och tillgång till nya diagnosmetoder. Patienterna möts ofta av en skyll-dig-självattityd från både vården och omgivningen på grund av tobakens inverkan. Dessutom satsa inte lika mycket på forskning om lungcancer jämfört med andra cancerformer. Cancerfonden konstaterar också att forskningen om lungcancer länge varit eftersatt, speciellt i jämförelse med till exempel bröstcancer och prostatacancer. Behandling Om lungcancer upptäcks på ett tidigt stadium är prognosen tämligen god att patienten kan botas med kirurgi, förutsatt att inga metasatser utvecklats. Omkring 15 procent av de nyupptäckta fallen kan opereras. Hos andra patienter går det inte att operera även som det ännu inte har skett en fjärrspridning av tumören. Då ger man i regel en kombination av cytostatika- och strålbehandling. I majoriteten av alla fall har dock tumören redan spritt sig till andra organ i kroppen när diagnosen ställs. Då behandlas patienten med cytostatika. Samtidigt är det så att omkring var femte patient med lungcancer inte får någon aktiv behandling alls mot sin sjukdom utan palliativ vård, smärtstillande och annan lindrande behandling. (Källa: Nationellt register för lungcancer, Styrgruppen för nationella lungcancerregistret). Tarceva och Avastin två nya typer av behandling Förutom kirurgi, strålning och cytostatika har i dag ytterligare två läkemedel godkänts för behandling av lungcancer där behovet av nya behandlingsalternativ är stort. Det ena är Tarceva ett läkemedel som direkt angriper tumörcellerna och hindrar deras tillväxt, det andra Avastin

6 6 (11) en så kallad angiogeneshämmare som hindrar bildandet av de nya blodkärl en tumör behöver för att växa. Båda läkemedlen har visat goda överlevnadsvinster för patienter med spridd icke småcellig lungcancer. Tarceva Tarceva (erlotinib) är en molekyl som blockerar aktiviteten hos ett protein, human epidermal tillväxtfaktorreceptor (HER1), även kallad EGFR. HER1 finns på ytan av flera typer av tumörceller och stimulerar onormal tillväxt. Tarceva förmår tränga in i tumörcellen och därigenom hämma HER1- receptorns aktivitet. Därmed bromsas tumörcellens okontrollerade tillväxt samtidigt som mottagligheten för cytostatika ökar. Tarceva tas som tablett. Eftersom det inte är cytostatika har det en annan biverkningsprofil där man bl.a. undviker påverkan på blodbilden och de infektioner som annars kan bli följden. Läkemedlet angriper specifikt molekyler som finns framförallt just på tumörcellerna vilket innebär mindre skada på andra celler. Sådan behandling brukar kallas målsökande behandling. Studier med Tarceva I en studie med nära patienter med icke-småcellig lungcancer, varav resultaten från hittills kunnat utvärderas, visar att de som behandlades med Tarceva hade en medianöverlevnad på7,5 månader. Det innebär att hälften av patienterna levde efter den tiden. Data för hela patientgruppen läggs fram efterhand. (1) En tidigare fas III studie med 731 patienter med avancerad lungcancer visade att patienterna som fick Tarceva levde efter ett år mot 22 procent av dem som fick overksamt medel (placebo). I snitt levde de som fick Tarceva 6,7 0månader mot 4,7 för dem som fick placebo. De patienter som fick Tarceva upplevde att symtom som hosta, andfåddhet och smärta minskade under signifikant längre tid. De fick bättre livskvalitet och fungerade bättre fysiskt. Denna studie låg till grund för godkännandet av Tarceva vid lungcancer. (2) Tarceva är, förutom för behandling av avancerad icke småcellig lungcancer efter behandling med cytostatika som inte gett resultat, också godkänt för behandling av spridd bukspottkörtelcancer i kombination med cytostatika.

7 7 (11) (1) TRUST, Abstract B3 06, presenterat vid 12 th World Congress on Lung Cancer (WCLC), Seoul, Sydkorea, september (2) BR.21, New England Journal of Medicine. Vol 353; , July 14, Avastin ny antikroppsbehandling Ytterligare ett läkemedel som nyligen godkänts för behandling av icke småcellig lungcancer är Avastin. Det är en så kallad angiogeneshämmare som förhindrar bildandet av de nya blodkärl (angiogenes) som tumören behöver för att få näring och syre och då kan växa till. Man kan säga att Avastin svälter ut tumören och samtidigt avsevärt förbättrar förutsättningarna för cellgiftsbehandling. Det aktiva ämnet i Avastin är bevacizumab, en humaniserad monoklonal antikropp. Monoklonala antikroppar är syntetiskt framställda proteiner som känner igen och binder till något visst, unikt protein i kroppen. Avastin fäster vid proteinet vaskulär endotel tillväxtfaktor (VEGF) som tumören skickar i väg för att stimulera bildandet av nya blodkärl. Följden blir att proteinet inte fungerar som vanligt. Den onormala kärlbildningen blockeras och tumörens tillväxt stryps. Eftersom Avastin inte är ett cellgift har det förhållandevis färre och andra biverkningar. VEGF har normalt betydelse för bland annat fosterutvecklingen, utvecklingen av moderkakan och sårläkning. Studier med Avastin Den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMEA) godkännande av Avastin bygger på två stora internationella studier. I den ena fas III-studien deltog drygt tusen patienter med avancerad icke småcellig lungcancer. Alla behandlades med cytostatika men två tredjedelar fick dessutom tillägg av Avastin. Resultaten visar att för de patienter som fick kombinationsbehandling förlängdes tiden innan deras sjukdom började försämras (progressionsfri överlevnad) med procent jämfört med dem som enbart fick cytostatika. Efter ett år levde drygt 14 procent av dem som fick både Avastin och cytostatika mot 10 procent i den anda gruppen. (1)

8 8 (11) I en tidigare fas III-studie behandlades 878 patienter med antingen cytostatika (Taxol) eller Avastin. Medianöverlevnaden för dem som fick kombinationsbehandlingen var 12,3 månader jämfört med 10,3 för dem som enbart fick Taxol. Den tid under vilken sjukdomen inte försämrades (progressionsfri överlevnad) var 6,2 månader för dem som fick Avastin mot 4,5 månader i den andra gruppen. Ettårsöverlevnaden för dem som fick Avastin var 51 procent mot 44 procent i den andra gruppen. (2) (1) Avastin in Lung (Avail) BO , ASCO 2007 (2) New England Journal of Medicine, Dec Svenska studier om Avastin I Sverige deltar ett 20-tal patienter med lungcancer vid åtta sjukhus i en studie där de behandlas med Avastin i kombination med cytostatika. Studien som började i november 2006 har två syften: att studera säkerheten vid behandling med Avastin plus cytostatika vid vissa typer av icke-småcellig lungcancer. att undersöka effekterna av Avastin mätt i tid till dess sjukdomen förvärras och på förlängd överlevnad för patienterna. De svenska studierna ingår som en del i en stor internationell studie (SAILstudien) med totalt patienter. De sjukhus som medverkar är Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, MAS i Malmö, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och universitetssjukhusen i Örebro, Lund och Linköping. Godkänt för andra cancerformer Avastin är, förutom lungcancer, även godkänt för behandling av spridd tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer) och spridd bröstcancer i kombination med cytostatika. Det innebär att Avastin är godkänt för tre av de fyra vanligaste cancerformerna. Avastin väntas också inom kort bli godkänt för behandling av njurcancer.

9 9 (11) Screening Screening, alltså massundersökning av riskgrupper för att försöka upptäcka sjukdom i ett tidigt skede, förekommer redan i Sverige för bröstcancer (mammografi) och i viss utsträckning för tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer). Om screening ska göras även för lungcancer är en omdiskuterad fråga trots att tidig upptäckt i princip är förutsättningen för bot. Ett program riktat till alla i Sverige som är eller varit dagligrökare och är äldre än 45 år skulle omfatta mellan och personer om året. Det är inte belagt att tidig upptäckt av lungcancer också leder till minskad dödlighet, enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Innan det kan bli aktuellt med rutinmässig screening för lungcancer måste därför stora kontrollerade utvärderingar ha visat att de har positiv effekt på dödigheten sådana studier pågår. Källa: Lungscreening med datortomografi, SBU, oktober I en stor amerikansk studie har man värderat resultatet av screening av drygt rökare, före detta rökare och ett antal icke rökare med hjälp av datortomografi (skiktröntgen). Man upptäckte 484 fall av lungcancer av vilka 412 bedömdes vara i ett tidigt skede. Resultaten är något högre än för motsvarande massundersökningar för tidig upptäckt av bröstcancer. Enligt forskarna bakom studien skulle siffrorna motsvara en minskad dödlighet i lungcancer med 80 procent genom årlig screening av personer i riskgrupperna. Studiens uppläggning har dock fått kritik därför att resultaten inte jämförts med en kontrollgrupp som inte screenades. (Källa: The International Early Lung Cancer Action Program Investigators, Survival of Patients with Stage I Lung Cancer Detected on CT Screening, New England Journal of Medicine, Vol 355, No 17, Oct 26, 2006). I en japansk studie screenades rökare, före detta rökare och icke rökare med skiktröntgen. Man fann 63 fall av lungcancer. Forskarnas slutsats är att screening av riskgrupper kan leda till tidig upptäckt av lungcancer och därmed framgångsrik behandling.

10 10 (11) (Källa: Shusoke et al. Long Term follow-up study of a population-based mass screening programme for lung cancer using mobile low-dose spiral computed tomography. Lung Cancer (2007) 58, ). Kontaktuppgifter Svenska lungcancerstudiegruppen Svenska lungcancerstudiegruppen (SLUSG) är en sammanslutning av läkare, såväl lungmedicinare som onkologer, som behandlar patienter med lungcancer. Hemsida: Patientföreningen Stödet Patientföreningen vill vara ett stöd för patienter med lungcancer och deras anhöriga och driva på forskningen och vården. En viktig fråga är att verka för bättre omhändertagande och behandling av lungcancer. Föreningen vill också motverka den skuldbeläggning som ofta följer med lungcancer eftersom den ses som självförvållad genom rökning. Telefon för att nå jourhavande kontaktperson. Samtalet är kostnadsfritt även från mobiltetelefon. Hemsida: Kontaktuppgifter Roche Kontaktpersoner Lars Franksson, läkare och medicinsk terapiområdeschef, Fakta om företaget Roche, med huvudkontor i Basel, är ett av världens främsta forsknings- och utvecklingsföretag inom läkemedel och diagnostik. Med produkter och tjänster inriktade på att diagnosticera, förebygga och behandla sjukdomar bidrar Roche till bättre hälsa och livskvalitet. Roche är världsledande inom diagnostik och onkologi. Företaget har även en framträdande position inom virologi och transplantation. Företaget har ett flertal allianser inom forskning och utveckling, och är bland annat majoritetsägare i Genentech och Chugai.

11 11 (11) Roche AB (läkemedel) har 130 anställda i Sverige. Besökadress Liljeholmsstranden 5 Postadress Box 47327, Stockholm Telefon Telefax Hemsida