Rökning dominerande orsak

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rökning dominerande orsak"

Transkript

1 Fakta Lungcancer Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige men den som skördar flest liv, omkring personer avlider i sjukdomen varje år. Ännu får fler män än kvinnor lungcancer år 2006 fick nära personer diagnosen varav män och kvinnor. Men bara om några år beräknas fler kvinnor än män insjukna. I åldrarna upp till och med 64 år drabbas redan i dag fler kvinnor än män 2006 insjuknade 582 kvinnor mot 493 män och vid 69 års ålder är det lika många kvinnor som män som får lungcancer. Lungcancer har också passerat bröstcancer som den cancerform som tar flest kvinnors liv, trots att mer än fyra gånger fler kvinnor får bröstcancer än lungcancer. Kvinnor insjuknar dessutom i regel tio år tidigare än män vilket innebär att den förkortade livslängden slår hårdare mot kvinnor. Från 1987 till 2006 ökade dödligheten i lungcancer hos kvinnor med 75 procent. Lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall i Europa. År 2006 avled personer i sjukdomen. Tjock- och ändtarmscancer kommer på andra plats med döda. I hela världen avled 2007 omkring 1,35 miljoner personer i lungcancer. Rökning dominerande orsak Den helt dominerande orsaken till lungcancer är rökning åtta av tio fall beror på rökning. Att röka ett paket cigaretter om dagen i mer än tio år ökar risken att drabbas 15 gånger. Risken är större ju mer man röker. Även passiv rökning ökar riskerna men uppgifter om omfattningen varierar mellan olika undersökningar. Förekomsten av lungcancer speglar rökvanorna med en fördröjning på 20 till 40 år, den tid som det tar att utveckla sjukdomen. Bland män nådde rökningen sin kulmen under 1950-talet då nästan varannan man rökte. Kvinnornas rökning låg i topp på 1970-talet vilket nu börjat ge utslag i statistiken. De senaste tio åren har antalet fall av lungcancer ökat med 3,9 procent bland kvinnor medan de minskat med 0,9 procent om året bland

2 männen. Män har också i högre grad än kvinnor slutat röka. Samtidigt har omkring 15 procent av de kvinnor som får lungcancer aldrig rökt. För den som slutar röka minskar risken att få lungcancer successivt för att efter 15 år närma sig risken för den som aldrig rökt. Beräkningar visar att mellan 80 och 90 procent av alla fall av lungcancer skulle kunna förebyggas med effektiva åtgärder mot rökning. (Källa: Läkemedelsboken, Apoteket). Även asbest, radon, och luftföroreningar kan bidra till lungcancer. Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har uppskattat att radon i bostäder kan orsaka omkring 400 av alla fall av lungcancer i Sverige. Merparten av radonet inomhus kommer från marken. Höga halter kan också mätas i hus byggda med blåbetong. Effektivaste motåtgärden är god ventilation. Regionala skillnader Antalet nya fall av lungcancer är ojämnt fördelade i Sverige. Flest fall rapporteras från Stockholm, Göteborg och Malmö och minst från Västerbotten där bara 9 procent av befolkningen röker. Rökningen totalt i Sverige är 14 procent. Mest röker man i Skåne, 17 procent, i Västra Götaland röker 14 procent av befolkningen och i Stockholm röker 13 procent. (Källa: Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. Folkhälsoinstitutet 2008.) Två huvudtyper De två huvudtyperna av lungcancer är småcellig och icke-småcellig lungcancer. Indelningen bygger på cancercellernas ursprung. Icke-småcellig lungcancer (skivepitelcancer och adenocarcinom) uppstår oftast i de stora luftvägarna och svarar för omkring 85 procent av all lungcancer. Adenocarcinom är den vanligaste formen av lungcancer. Den växer från körtelceller i lungans slemhinna. Om en ickerökare får lungcancer är det oftast adenocarcinom. Adenocarcinom svarar för ungefär 65 procent av all icke-småcellig lungcancer.

3 Skivepitelcancer är den vanligaste formen av lungcancer hos män. Den utgår från celler som finns på insidan av luftrören (bronkerna). Skivepitelcancer står för omkring 35 procent av all icke-småcellig lungcancer. En ovanligare form av icke-småcellig lungcancer (10 procent) är storcellig lungcancer. Småcellig lungcancer är den aggressivaste formen, den växer snabbt och har ofta spritt sig när den upptäcks. Men samtidigt är den i början av behandlingen känsligare för cytostatika och strålbehandling. (Källa: Läkemedelsboken, Apoteket) Symtom Tidig lungcancer ger få symtom. Allmänna symtom kan vara aptitlöshet, avmagring, trötthet och feber. Heshet och hosta är ett tecken men de flesta som drabbas är mångåriga rökare som redan har hosta i varierande grad på grund av irriterade slemhinnor. Efterhand kan hostan bli skrälligare, pågå längre och oftare. Andfåddhet i vila, pipande och väsande andning kan ingå i bilden. Även lunginflammation kan ha lungcancer som grundorsak. Ett allvarligt symtom är blod i upphostningarna, det kan tyda på att en tumör växt igenom luftrörens slemhinna. För en del patienter kan sjukdomen ge sig tillkänna först som metastaser i andra delar av kroppen, som skelettet. Diagnos Misstanke väcks vid lungröntgen utförd pga nytillkomna luftvägsbesvär eller utförd pga andra omständigheter. Den fortsatta utredningen omfattar lungfunktionsmätning (spirometri), datortomografi och bronkoskopi då man kan studera luftvägarna med hjälp av ett böjligt instrument. Ju tidigare lungcancer upptäcks, desto större är chansen att den går att bota. Därför pågår mycket forskning om bättre metoder att ställa diagnos, till exempel genom blodprov eller test av utandningsluften. Vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet pågår studier om möjligheterna att diagnostisera lungcancer genom att identifiera för tumörer specifika proteiner i ett vanligt blodprov. Det skulle ge möjlighet att klassificera olika typer av lungcancer och hitta den effektivaste

4 behandlingen. I förlängningen skulle det kunna leda till ett vaccin även om det är långt dit. Källa: Behandlings- och utredningsstudier av lungcancer och mesoteliom, Karolinska Universitetssjukhuset. Prognos Lungcancer är en av de cancerformer som har sämst prognos. Eftersom symtomen är diffusa och sjukdomen tar lång tid att utveckla upptäcks den ofta så sent att cancern redan hunnit sprida sig. Medianöverlevnaden efter diagnos, den tid efter vilken hälften av patienterna lever, är omkring sex månader. Av männen lever 10 procent fem år efter diagnos och av kvinnorna 17 procent. Efter tio år är det 7 respektive 8,5 procent. Dessa siffror förbättras dock långsamt på grund av bättre behandling. Orsaken till att kvinnor har bättre överlevnad är okänd. Lungcancers utveckling Icke-småcellig lungcancer delas in i fyra stadier. Indelningen bygger på var tumören sitter, hur stor den är och om sjukdomen hunnit sprida sig. Sjukdomsstadiet avgör vilken behandling som kan bli aktuell. Stadium I-II: Tumören är begränsad och har inte spridit sig utanför lungorna eller så har spridning skett till lymfkörtlar i lungan, vilket innebär att det är möjligt att operera. Stadium III: En mer avancerad tumör som spridit sig till intilliggande vävnad eller till angränsande lymfkörtlar utanför lungan som därmed omöjliggör operation. Behandling sker med cellgift och strålning i kombination. Stadium IV: En mer utbredd spridning av tumören till andra lymfkörtlar och vävnader. Cellgifter är den vanligaste behandlingen. Behandling med kirurgi De stadier som framför allt kan opereras i botande syfte är stadium I och II. Omkring var fjärde patient med icke-småcellig lungcancer bedöms ha en tumör som går att operera bort. Oftast tar man bort en hel lunglob eller i vissa fall hela lungan. Efter operation i stadium I är femårsöverlevnaden procent och i stadium II procent. Återfallsrisken i sjukdom är procent för patienter med stadium I och procent i stadium II.

5 Operationen kan kombineras med strålning. Strålning skadar cellernas arvsmassa vilket gör att de inte längre kan dela sig. Strålning I de fall kirurgi inte anses lämplig kan strålning ges i botande syfte i stadium I med en femårsöverlevnad på omkring 30 procent. Strålbehandling kan ocks ges i lindrande syfte vid olika symptom. Behandling med cytostatika Men i majoriteten av alla fall av lungcancer har tumören redan spritt sig till andra organ i kroppen när diagnosen ställs och det är omöjligt att operera. Då behandlas patienten med cytostatika. Kombinationer av cytostatika är vanligast. Cytostatika kan också ges till patienter innan operation eller efter operation. Cytostatika kan också ges tillsammans med strålbehandling. Målinriktade läkemedel Förutom cytostatika finns nya målinriktade behandlingar. ( hämmar specifikt de molekyler eller mekanismer som gör att tumörceller växer och motverkar deras blodförsörjning (angiogenesen).) Till de nya läkemedlen hör både antikroppar och så kallade små molekyler. Bland molekylerna dominerar de så kallade tyrosinkinashämmarna. Dessa målinriktade behandlingar brukar även kallar biologiska läkemedel. Tarceva Ett exempel på målinriktat läkemedel är erlotinib (Tarceva) som är en tyrosinkinashämmare. Erlotinib blockerar aktiviteten hos ett protein (human epidermal tillväxtfaktorreceptor förkortat HER1 eller EGRF) som kan finnas på ytan av tumörceller och bidrar till aggressiv tillväxt. Tarceva tränger in i cancercellen och hämmar HER1-receptorns aktivitet. Behandlingen bromsar tumörcellernas tillväxt. Tarceva ges som tablett. Eftersom Tarceva inte är ett cellgift utan en tyrosinkinashämmare har det förhållandevis lindriga biverkningar. Vanligast är utslag och diarré. Detta kan regleras genom justeringar av dosen. Tarceva finns i tre olika doser. Tarceva är godkänt för behandling av avancerad icke småcellig lungcancer där cytostatika inte längre har effekt och för spridd bukspottkörtelcancer. Avastin

6 Ett annat målinriktat läkemedel i kampen mot lungcancer är bevacizumab (Avastin). Det är en humaniserad monoklonal antikropp, ett syntetiskt framställt protein, och en så kallad angiogeneshämmare. Avastin fäster vid proteinet vaskulär endotel tillväxtfaktor (VEGF) och blockerar därmed dess effekt. VEGF är viktig för kärlnybildning och en nyckelmolekyl för att tumören ska få syre och näring och möjlighet att växa. Följden av VEGF blockering blir att VEGF inte fungerar som vanligt och tumörens tillväxt stryps. Avastin kan sägas svälta ut tumören som samtidigt blir känsligare för cytostatika. Även risk för spridning av cancerceller till andra delar av kroppen minskar. Avastin ges som infusion på sjukhus. Avastin ger få biverkningar men de vanligaste biverkningarna som drabbar fler än en av tio patienter, är högt blodtryck, domningar och stickningar i händer och fötter och minskat antal vita blodkroppar och blodplättar. Avastin är godkänt för behandling av spridd icke småcellig lungcancer tillsammans med cytostatika. Avastin är också godkänt för behandling av spridd tarmcancer och spridd bröstcancer i kombination med cytostatika och för behandling av framskriden njurcancer tillsammans med interferon. Studier Avastin Avastins effekt visas i flera studier. I en fas III-studie (E4599) ingick 878 patienter med spridd icke småcellig lungcancer vara 70 procent hade adenocarcinom, den vanligaste typen av icke småcellig lungcancer. De behandlades med antingen enbart cytostatika eller cytostatika plus Avastin. Resultaten visar att de som fick kombinationen hade en överlevnad på 14,2 månader mot 10,3 månader för dem som enbart fick cytostatika. Det är första gången någonsin en medianöverlevnad på över 14 månader rapporterats för patienter med adenocarcinom. Medianöverlevnad innebär att hälften av patienterna levde efter denna tidpunkt. Tidigare resultat från samma studie visade på en signifikant förbättrad medianöverlevnad för alla patienter med icke småcellig lungcancer, alltså inte bara adenocarcinom. För dem som fick Avastin plus cytostatika var den 12,3 månader mot 10,3 för enbart cytostatika.

7 I ännu en fas III-studie (Avail) med mer än patienter visas att Avastin plus cytostatika förlängde tiden fram till att sjukdomen började fortskrida med mellan 20 och 30 procent jämfört med enbart cytostatika. Källor: Treatment Outcome By Tumor Histology in Eastern Cooperative Groupe. Study E5499 Of Bevacizumab With Paclitaxel/carboplatin For Advanced Non-small Cell Lung Cancer, Poster. The 2008 Chicago Multidisciplinary Symposium in Thoracic Oncology, Nov Sandler et al. Paclitaxel-Carboplatin Alone or With Bevacizumab for Non- Small Cell Lung Cancer. New England Journal of Medicine 2006;355: Manegold et al. (Avail) A Phase III Randomized Study of First - Line Bevacizumab Combined with Cisplatin/Gemcitabin in Patients with Advanced or Recurrent non-squamous Non-Small-Cell Lung Cancer, Abstract LBA1, ESMO, Stockholm, Studier Tarceva I den största, ännu pågående, studie som gjorts om icke småcellig lungcancer ingår >7 000 patienter med avancerad sjukdom varav hittills över 6809 har utvärderats. Efter att behandling med cytostatika slutat ha effekt behandlades patienterna med Tarceva. De levde i snitt drygt 14 veckor utan att deras sjukdom fortskred. Hälften av patienterna levde efter 7,5 månad. Sjukdomskontrollen var 70 procent sjukdomskontroll omfattar faktorer som att tumören försvinner, minskar i storlek eller inte fortsätter att utvecklas. God sjukdomskontroll är starkt förknippad med ökad överlevnad och bättre livskvalitet. Abstrakt 262P, ESMO, Stockholm, September Studiens resultat på 14 veckors överlevnad är dubbelt så lång tid som redovisats i en tidigare studie med 736 patienter med avancerad icke småcellig. Patienterna behandlades med Tarceva och levde i snitt drygt 7 veckor utan att deras sjukdom fortskred. De hade också signifikant längre överlevnad jämfört med dem som fick placebo 6,7 månader mot 4,7 månader. Av de patienter som fick Tarceva levde 31 procent efter ett år jämfört med 22 procent av dem som fick placebo. Resultaten låg till grund för Tarcevas godkännande 2005 för behandling av icke småcellig lungcancer.

8 (Källa: BR21, New England Journal of Medicine. Vol 353; , July 14, 2005). Regionala skillnader i lungcancervården Det finns påtagliga skillnader i hur patienter med lungcancer tas om hand i Sverige beroende på var de bor. Enligt dagens rekommendationer ska det gå högst 28 dagar från remiss till en utredande klinik till beslut om behandling för minst 80 procent av alla patienter. Men enligt en rapport från Nationellt register för lungcancer i juni 2008 uppfyllde ingen av landets sjukvårdsregioner det målet under perioden Bäst resultat nåddes i norra sjukvårdsregionen (Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) där 66 procent av patienterna 2005 fick ett behandlingsbeslut inom 28 dagar. Sämst var det i Stockholm-Gotlandregionen med 36 procent. Tiden från remiss till provtagningsdatum varierar också. I den norra regionen var väntetiden i snitt 10 dagar mot 22 dagar i Stockholm-Gotland regionen. Samtidigt visar data från samma register att patienterna i Stockholm-Gotland har högst treårsöverlevnad vid tidig upptäckt av lungcancer med omkring 50 procent medan norra regionen har den lägsta med runt 32 procent. Men överlevnad är beroende av flera faktorer som patientens ålder och i vilket stadium av sin sjukdom de fångas upp. För att försöka komma åt problemen har nu en arbetsgrupp med lungcancerspecialister tillsatts som ska analysera skillnaderna och föreslå hur de ska kunna rätas ut. En första rapport väntas Var femte får ingen behandlig alls Av patienterna med lungcancer får var femte dock ingen aktiv behandling alls, enligt statistik från lungcancerregistret i Örebro/Uppsalaregionen. Det kan finnas flera orsaker som att patienterna är så pass gamla att de inte bedöms klara av behandling med cytostatika och strålning. I stället får de palliativ vård och smärtlindring trots att en del av dem vore fullt möjliga att behandla. (Källa: Cancerfondsrapporten 2007). Screening

9 För att upptäcka lungcancer i ett tidigt stadium innan sjukdomen ger symtom skulle krävas en riktad screening (massundersökning) mot riskgrupperna. Ett program riktat till alla som är eller varit dagligrökare och är äldre än 45 år skulle omfatta mellan och personer i Sverige om året. Men screening är en omdiskuterad fråga. Det anses inte belagt att tidig upptäckt av lungcancer också leder till minskad dödlighet, enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Innan det kan bli aktuellt med rutinmässig screening för lungcancer måste därför stora kontrollerade utvärderingar ha visat att den har positiv effekt på dödigheten sådana studier pågår. Källa: Lungscreening med datortomografi, SBU, oktober Skräddarsydda läkemedel Det finns ett stort behov av fler behandlingsalternativ vid lungcancer. De senaste åren har också forskningen runt nya läkemedel tagit rejäl fart. I dag finns tio till femton nya läkemedel i olika utvecklingsfaser och en rad nya är på gång de närmaste fem, tio åren. Gemensamt för denna generation nya läkemedel är att det handlar om så kallad målinriktad behandling man riktar in sig på faktorer som är unika just för tumörer och deras tillväxt. I ett längre perspektiv finns en förhoppning om att cancerbehandling kan göras mer individuell. Om behandlingen kan skräddarsys efter en viss patient och den patientens tumör blir effekten bättre och man kan undvika onödig behandling. Vaccin mot lungcancer Den forskning som pågår om vaccin mot lungcancer innebär inte att man genom vaccinering ska kunna skydda sig från att få sjukdomen utan om att en cancersjuk person skulle kunna få injektioner av avdödade celler från sin egen tumör, eventuellt tillsammans med förbehandlade immunceller. Vid icke-småcellig lungcancer handlar det om att lära immunförsvaret att angripa ett visst protein som finns på ytan av cancercellerna. I dag finns ett 70-tal vacciner under utveckling mot olika typer av cancer. Genetisk länk till lungcancer I tre nyligen redovisade studier kunde forskare för första gången rapportera om två dittills okända genetiska förändringar som starkt ökar risken för lungcancer. Förändringarna sitter i samma gener som styr beroendet av

10 nikotin. Den som har två kopior av förändringarna löper en ökad risk för lungcancer på mellan 28 och 80 procent. Upptäckten anses ge en förklaring till varför inte alla rökare får lungcancer, siffran ligger på procent. Denna upptäckt är bland annat gjord i Umeå. I förlängningen av resultaten kan man tänka sig test för att hitta personer som är särskilt i riskzonen för lungcancer. Analyserna bygger på över genförändringar hos personer. Nationella riktlinjer Syftet med de nationella riktlinjer som utarbetas av Socialstyrelsen är att garantera att alla med en viss sjukdom får bästa möjliga vård oavsett var man bor. Sådana riktlinjer finns bland annat för bröstcancer, tarmcancer och prostatacancer men ännu inte för lungcancer. Arbetet med detta pågår och de beräknas vara klara hösten Svenska lungcancerstudiegruppen Svenska lungcancerstudiegruppen (SLUSG) är en sammanslutning av läkare, såväl lungmedicinare som onkologer, som behandlar patienter med lungcancer. De anser att dessa patienter är en eftersatt grupp trots att lungcancer är den cancerform i Sverige som orsakar störst förluster av levnadsår Omhändertagandet måste förbättras genom nya behandlings- och undersökningsmetoder, kliniska studier och bättre och snabbare utredning. Men resurserna är begränsade. Därför har man bildat en forskningsstiftelse för att samla in medel för sitt arbete. Hemsida: Lungcancerregistret I Sverige finns sedan 2002 ett nationellt lungcancerregister. Syftet är att öka kunskaperna och dokumentera hur diagnostik och stadieindelningen görs och vilka behandlingsmetoder som används. Målet är att bidra till ett enhetligt omhändertagande av patienter med lungcancer och att kvalitetssäkra arbetet. Registret omfattar alla som fått diagnosen lungcancer. Patienterna följs upp vid två tillfällen; ett år efter diagnos och när de avlider. Registret gör det möjligt att analysera överlevnad, trender och geografiska skillnader.

11 Därmed kan man bedöma om patienter med lungcancer tas om hand på ett liknande sätt i landet och även göra jämförelser med andra länder. Registret kan också ge underlag för studier. Ansvariga för registret är onkologiskt centrum i respektive region. Patientföreningen Stödet Lungcancerföreningen Stödet vill vara ett stöd för patienter med lungcancer och deras anhöriga och driva på forskningen och vården. En viktig fråga är att verka för bättre omhändertagande och behandling av lungcancer. Stödet vill också motverka den skuldbeläggning som ofta följer med lungcancer som självförvållad genom rökning. Hemsida: SE.AVA.0904;07

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring 3 500 personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick 1 923 män och 1 521 kvinnor diagnosen. Sjukdomen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER EN LITEN BOK OM LUNGCANCER Faktagranskad av professor Roger Henriksson, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Text och projektledning: Mix Public Relations Grafisk formgivning och produktion: Narva Tryck:

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

En liten bok om lungcancer

En liten bok om lungcancer En liten bok om lungcancer Faktagranskad av professor Roger Henriksson, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Text och projektledning: Mix Public Relations Grafisk formgivning och produktion: Narva Tryck:

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har pankreascancer i ett framskridet stadium. Tarceva tillhör en ny generation

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER EN LITEN BOK OM LUNGCANCER Innehåll Att få diagnosen lungcancer 2 Så många får lungcancer 3 Indelning av lungcancer 4 Behandling 5 Vad gör man med cellprovet 6 Medicinsk forskning 8 Second opinion 9 Någon

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

En ny era kan inledas inom lungcancer

En ny era kan inledas inom lungcancer Bakgrundsmaterial Iressa 2010-03-04 En ny era kan inledas inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. HER1/EGFR-receptor Tarceva är en liten molekyl som

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. Tarceva är en liten molekyl som tränger in i cancercellen

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling

Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Pressmeddelande Stockholm den 28 januari, 2013 Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Den så

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

I dag är femårsöverlevnaden runt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor i båda cancerformerna.

I dag är femårsöverlevnaden runt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor i båda cancerformerna. 1 (23) Fakta om tarmcancer Samma sjukdom flera namn Kolorektalcancer är den medicinska termen Tjock- och ändtarmscancer är den vanliga svenska termen, ibland används även grovtarmscancer Tarmcancer säger

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping

Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Cytostatika vid lungcancer 2007 2008 2009 Signifikanta skillnader

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

En ny era har inletts inom lungcancer

En ny era har inletts inom lungcancer Bakgrundsmaterial IRESSA En ny era har inletts inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer länge

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider

Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider Pressmeddelande 2011-09-26 Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider Patienter som får en ny målinriktad behandling,

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO OKTOBER 2015 Denna rapport i siffror 64 1/3 2 78 91 76 % mån % % %

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet

Läs mer

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline

Lungcancer. Maria Öhman Lungmedicin US 2010. Bild höger myseek.info, vänster medline Lungcancer Maria Öhman Lungmedicin US 2010 Bild höger myseek.info, vänster medline Bindningar eller Jävsförhållanden Ingenting Mål Epidemiologi Etiologi Symptom Klassiska manifestationer Epidemiologi Sett

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Aktuell forskning och behandling av AAT-brist Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö Agenda AAT-brist och risk för lungsjukdom Aktuell forskning

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer