I dag är femårsöverlevnaden runt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor i båda cancerformerna.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I dag är femårsöverlevnaden runt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor i båda cancerformerna."

Transkript

1 1 (23) Fakta om tarmcancer Samma sjukdom flera namn Kolorektalcancer är den medicinska termen Tjock- och ändtarmscancer är den vanliga svenska termen, ibland används även grovtarmscancer Tarmcancer säger de flesta svenskar och skriver många medier Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år får närmare personer diagnosen och omkring avlider årligen. Därmed är det den cancerform som skördar flest liv efter lungcancer. Samtidigt är kolorektalcancer en av de cancerformer där behandlingsresultaten starkt förbättrats. Antalet patienter som avlider i sjukdomen har minskat med i snitt en procent om året de senaste 20 åren. I början på talet överlevde 40 procent av dem som fick tjocktarmscancer och 37 procent av dem som fick ändtarmscancer i fem år eller mer. I dag är femårsöverlevnaden runt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor i båda cancerformerna. Av dem som fått sin diagnos i början av 2000-talet beräknas femårsöverlevnaden vara 58 procent för män och 59 procent för kvinnor. Efter fem år minskar riskerna för återfall betydligt. Varje år är det omkring patienter som passerar denna kritiska gräns och därmed statistiskt betraktas som botade. Tioårsöverlevnaden har ökat från omkring 27 procent i början på 1960-taletprocent till 50 procent i dag. Forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna beräknar att femårsöverlevnaden om tio år kan ligga runt 60 procent för tjocktarmscancer och 65 procent för ändtarmscancer tack vare förbättrad behandling.

2 2 (23) Samma sjukdom Tjock- och ändtarmscancer är en och samma sjukdom. Men av anatomiska skäl brukar man vanligtvis diskutera behandling och behandlingsresultat av tjock- och ändtarmscancer var och en för sig. Ungefär personer får tjocktarmscancer och ungefär personer får ändtarmscancer varje år. Båda sjukdomarna har ökat något de senaste årtiondena levde personer i Sverige med tjocktarmscancer och personer med ändtarmscancer. Orsaker och riskfaktorer Den främsta riskfaktorn för att utveckla kolorektalcancer är ålder, medianåldern för att insjukna är omkring 70 år. Därför kan antalet fall av denna cancerform väntas öka eftersom allt fler lever allt längre. Ungefär fem procent av all tjock- och ändtarmscancer anses bero på ärftlighet. Personer som lider av inflammatoriska tarmsjukdomar, till exempel Crohns sjukdom eller ulcerös colit, löper också ökad risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Tillsammans med ärftligt betingad cancer finns omkring 15 procent av dem som drabbas inom dessa grupper. Övervikt, hög alkoholkonsumtion, litet motion, lågt intag av folsyra och högt intag av rökt kött verkar också öka risken. Förekomst i världen Tarmcancer är vanligare i Nordeuropa och Nordamerika än i Latinamerika, Asien och Afrika, men det skiljer sig åt även inom Norden. Risken för att en dansk man ska drabbas av tarmcancer är dubbelt så stor som för en man från Finland. Skillnaden kan sannolikt förklaras med olika levnadsvanor, till exempel olika kosthållning. Tarmcancer är ovanligt i Japan. Studier av japaner som invandrat till USA visar att efter år drabbas de av tjock- och ändtarmscancer i samma utsträckning som den övriga befolkningen vilket också det pekar på att levnadsvanorna har betydelse.

3 3 (23) Även religiösa personer som mormoner och sjundedagsadventister i USA löper mindre risk för tarmcancer. Orsaken anses vara att de inte röker, inte dricker alkohol och äter mer fibrer och mindre fett än amerikaner i gemen. Symtom vid kolorektalcancer Det är vanligt att symtomen kommer smygande. Typiska symtom är: blod i avföringen buksmärta vitt slem vid avföring förändrade avföringsvanor, som diarré eller förstoppning Andra symtom som trötthet, försämrad aptit, viktminskning och uppkördhet bör alltid utredas, men kan bero på andra saker. Hemorrojder är visserligen en vanligare orsak till blödning från ändtarmen, men sådana blödningar ska alltid utredas av läkare. Diagnos Ju tidigare diagnos desto bättre blir prognosen för patienten. Om läkaren misstänker tarmcancer görs följande undersökningar: Läkaren känner på buken om det finns förhårdnader Rektalpalpation läkaren undersöker nedre delen av ändtarmen med hjälp av ett finger Rektoskopi ändtarmens inre undersöks med hjälp av ett instrument med belysning (rektoskop) som förs in i tarmen Kolonröntgen tjocktarmen röntgas Koloskopi med hjälp av ett mjukt optiskt instrument (koloskop) kan läkaren via ändtarmen undersöka hela tjocktarmen, ta prover och dessutom ta bort polyper, utväxter, som kan vara förstadium till cancer Ultraljud och datortomografi används för att studera eventuella tumörers utbredning. Uppskattningsvis 20 procent av patienterna har en spridd sjukdom när diagnosen ställs sjukdomen har då redan hunnit sprida sig till andra organ och prognosen är sämre. Hälften av alla patienter med tarmcancer utvecklar

4 4 (23) till slut metastaser, dottersvulster. Vanligaste platsen för metastaser är lever och lungor. Missad diagnos Ibland missas eller fördröjs diagnosen kolorektalcancer trots att undersökande läkare borde ha misstänkt detta eller inte gjort relevanta, undersökningar, enligt Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). För perioden 2006 till och med 18 december 2007 redovisas sex sådana felbedömningar (Läkartidningen nr 4 och 42 år 2006, nr 14, 20 och 36 år 2007, HSAN december 2007). Olika tumörer Tumören uppstår i tarmslemhinnans celler. De flesta tumörer uppstår i en polyp. Det finns olika typer av tjocktarmscancer: tumören buktar in i tarmen tumören förtränger tarmen tumören liknar ett sår En cancercell är en cell som delar sig ohämmat. Vid cancer har de normala signalerna att starta och stoppa celldelningen slutat att fungera. De cancerceller som bildas respekterar inte heller omgivningen utan växer rakt igenom andra vävnader. När celler från en malign, elakartad, tumör lossnar kan de ge upphov till metastaser. Cancercellerna transporteras till andra ställen i kroppen med hjälp av blodomloppet eller lymfkärlen. Prognos och överlevnad Möjligheterna till överlevnad för en patient med tarmcancer är i hög grad beroende av i vilket stadium tumören befinner sig när den opereras. Indelningen kallas Dukes klassifikation efter en brittisk patolog. Nedanstående siffror redovisar relativ överlevnad. Med det avses hur många patienter med kolorektalcancer som lever fem år eller mer efter diagnos jämfört med friska personer i samma ålder. Patienterna kan också avlida av andra skäl än sin cancersjukdom (det statistiska begreppet är då total överlevnad).

5 5 (23) Stadium A innebär att tumören är begränsad till tarmens slemhinna. Femårsöverlevnaden för dessa patienter beräknas till 95 procent. Stadium B innebär att tumören växt igenom tarmens muskelvävnad men inte spritt sig till lymfkörtlarna. Femårsöverlevnaden beräknas till procent. Stadium C innebär att tumören spritt sig till närliggande lymfkörtlar. Femårsöverlevnaden beräknas till procent. Stadium D innebär att tumören bildat metastaser (i till exempel lever eller lungor) vilket innebör att bot är sällsynt, mindre än 5 procent. Som helhet är den relativa 5-årsöverlevnaden vid kolorektalcancer drygt 56 procent för män och 58 procent för kvinnor, oavsett om det är tjocktarmscancer eller ändtarmscancer. Källa: Cancer i siffror, Socialstyrelsen och Cancerfonden 2005

6 6 (23) Femårsöverlevnad regionala skillnader I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av kolorektalcancer som lades fram våren 2006 slås fast att alla har rätt till god vård på lika villkor oavsett var i landet de bor. Så har det hittills inte varit hur många som överlever fem år eller längre efter cancerdiagnos skiljer beroende på var i landet patienterna får vård. Det visar en jämförelse som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting gjort av den femåriga överlevnaden för olika tumörsjukdomar i Sveriges landsting och regioner. Patienterna diagnostiserades med uppföljning till och med Ändtarmscancer Andelen diagnostiserade tumörer i ändtarmen 2004 av samtliga cancerdiagnoser var 4 procent för både män och kvinnor. Längst femårsöverlevnad hade männen i Sörmland (63,4) och kortast i Jämtland (51,3). För kvinnorna var den längsta överlevnaden i Blekinge (72,5) och kortast på Gotland (48). Tjocktarmscancer År 2004 var andelen diagnostiserad tjocktarmscancer av samtliga cancerdiagnoser 7 procent för män och 8 procent för kvinnor. Männen i Dalarna hade längst överlevnad (64,5) och kortast var den i Sörmland (42,6). Kvinnorna i Dalarna och Kronoberg hade längst överlevnad (68,2 och 66,7). Västerbotten och Gotland hade relativt kort överlevnad för både män (45,3 och 49,5) och kvinnor (52,4 och 51,7). Källa: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Socialstyrelsen/Sveriges kommuner och landsting.

7 7 (23) Behandling Kolorektalcancer leder utan behandling till döden. Men samtidigt är det en av de cancerformer där prognosen stadigt förbättrats, i synnerhet för ändtarmscancer. Bakgrunden till den gynnsamma utvecklingen för ändtarmscancer är främst tillägg av strålbehandling före operation samt förfinade kirurgiska metoder. I mitten av 1980-talet introducerades en effektivare operationsteknik i Storbritannien som togs upp av svenska kirurger. Detta har sammantaget ökat överlevnaden och minskat risken för återfall. För 20 år sedan fick var tredje patient med rektalcancer återfall, nu är man nere i under 10 procent. För tjocktarmscancer har den positiva kurvan inte varit lika påtaglig men inom fem, tio år kan utbildning och förbättrat operationsteknik förväntas få genomslag även där, menar biträdande överläkare Anna Martling, forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Enligt Martling beräknar man att femårsöverlevnaden om tio år kan ligga runt 60 procent för tjocktarmscancer och 65 procent för ändtarmscancer. Kirurgi Kolorektalcancer behandlas i första hand med operation. Då tar kirurgen bort tumören, men också vävnad och ibland även lymfkörtlar runt omkring tumören för att minska risken för spridning av cancerceller. När tumören endast finns i tarmväggen blir nästan alla patienter botade av operation. Strålbehandling Före operation får patienter med tumör i ändtarmen vanligen strålbehandling under en vecka för att minska risken för att tumören ska komma tillbaka. Enligt svenska studier minskar risken för ett lokalt återfall i sjukdomen med ungefär hälften jämfört med enbart kirurgi. Cytostatikabehandling Cytostatika används ibland efter operation för att hindra återfall hos patienter där mikroskopiskt spridd sjukdom misstänks. Denna form av

8 8 (23) förebyggande behandling kallas adjuvant behandling. Det har visat sig kunna förlänga överlevnaden hos patienterna. Patienterna får antingen cytostatika som intravenös injektion på sjukhus varannan vecka, eller cytostatika i tablettform (Xeloda) som tas av patienten hemma (nytt sedan 2005). Ibland kan cytostatika även ges före en operation för att om möjligt krympa tumören. Antikropp angiogeneshämning En ny behandlingsprincip som röner stort intresse inom cancervården är så kallad angiogeneshämning där man med hjälp av en speciell antikropp hämmar bildandet av nya blodkärl (angiogenes) till cancertumören och svälter ut tumören. Ett läkemedel som verkar på detta sätt är bevacizumab (Avastin). Komplikationer Risken för komplikationer som kan påverka livskvaliteten beräknas till 15 procent efter kirurgi i tjocktarmen och 35 procent för kirurgi i ändtarmen. Risken för svåra och bestående komplikationer är liten men omkring 10 procent av patienter som opererats för rektalcancer måste förr eller senare opereras om på grund av komplikationer. (Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer) Stomi Om slutmuskeln skadas vid operation eller måste tas bort, eller om hela tjock- och ändtarmen måste avlägsnas, får patienten genomgå kolostomi. Det innebär att tarmen läggs fram så att avföringen töms i en påse utanpå magen, stomi. Men tack vare att kirurgin har förfinats blir det allt ovanligare. Återfall Tjocktarm- och ändtarmscancer ger ibland bara begränsade metastaser. Det innebär att operation eller annan behandling kan vara botande även vid spridd sjukdom. I sina nationella riktlinjer för behandling av kolorektalcancer rekommenderar därför Socialstyrelsen att patienter med lokalt återfall i sin sjukdom eller metastaser i lever och lunga opereras i syfte att bota när det bedöms möjligt att operera bort all tumörvävnad.

9 9 (23) Angiogenes en sjuklig process Tumörer behöver syre och näring för att växa och sprida sig. För att fylla behovet stimulerar de nybildning av blodkärl från redan existerande kärl i närheten, en process som kallas angiogenes. En nyckelroll i den onormala aktiviteten har proteinet vaskulär endotel tillväxtfaktor (VEGF). Normalt har VEGF betydelse för moderkakans och fostrets utveckling, under menstruationscykeln och vid sårläkning. Processen har också betydelse vid många sjukdomstillstånd. Avastin svälter ut tumören Avastin, en humaniserad monoklonal antikropp, är det första cancerläkemedlet i sitt slag som verkar enligt en ny behandlingsprincip angiogeneshämning. Antikroppar kan liknas vi målsökande robotar som känner igen och binder till ett specifikt mål (antigen) i kroppen. Avastin blockerar effekten av VEGF. Den sjukliga nybildningen av blodkärl hämmas och onormala kärl tillbakabildas. Genom att Avastin stryper näringstillförseln krymper tumören. Samtidigt stimuleras kroppens immunförsvar till att angripa tumörcellerna. Monoklonala antikroppar kan också göra cancerceller mer mottagliga för cytostatika. Läkemedelsverkets värdering Avastin, verksam substans bevacizumab, är sedan i januari 2005 godkänt av Läkemedelsverket som första linjens behandling av patienter med spridd kolorektalcancer i kombination med standardbehandlingen 5FU eller med sådan behandling plus irinotekan. I januari 2008 fick Avastin även EU:s godkännande för breddad användning vid spridd kolorektalcancer. Det innebär att läkemedlet kan ges tillsammans med samtliga kombinationer av cytostatika, inklusive capecitabin (Xeloda). Därmed kan nästan alla dessa patienter nu få tillgång till en behandling som visat sig kunna bromsa sjukdomens utveckling.

10 10 (23) Läkemedelsverket bedömer Avastin som ett värdefullt tillskott eftersom behandlingens överlevnadsvinst är den största som rapporterats i någon randomiserad studie vid kolorektalcancer. Det är också första gången antiangiogenes som behandlingskoncept har visat sig kliniskt betydelsefullt i en sådan jämförelse. Studier Avastins effekt vid kolorektalcancer har visats i en rad studier. År 2003 visade data från en fas III-studie med över 800 patienter med metastaserad kolorektalcancer att medianöverlevnaden vid behandling med Avastin i kombination med cytostatika förlängdes till 20,3 månader mot 15,6 månader för de patienter som enbart fick cytostatika. Medianöverlevnad innebär att hälften av patienterna lever vid den tidpunkten och kan leva länge därefter. Den progressionsfria överlevnaden den tid under vilken sjukdomen inte förvärrades förlängdes från 6,2 till 10,6 månader. Källa: Hurwitz et al. Bevaizumab plus irinotecan, fluorouracil and leucovorin for metastatic colorectal cancer. NEJM 2004; 350: Brite-studien Våren 2007 presenterades resultat från den så kallade BRITE-studien vid cancerkongressen WCGIC i Barcelona en observationsstudie med patienter mellan 22 och 95 år gamla med spridd kolorektalcancer som behandlades med Avastin i kombination med cytostatika. Medianöverlevnaden för alla patienter i studien var drygt 25 månader. Det innebär att hälften av patienterna levde efter drygt två år. Det är den längsta överlevnad som hittills rapporterats i en studie på patienter med spridd kolorektalcancer. För de patienter som fick Avastin även efter att sjukdomen börjat försämras (progression) var medianöverlevnaden 31,8 månader. Det visar att det är meningsfullt att fortsätta strypa näringstillförseln till tumören genom angiogeneshämning även efter första progression.

11 11 (23) Källor: M. Kozloff et al. Survival of Patients with mcrc Treated with Bevacizumab in Combination with Chemotherapy: Resulys from the BRITEregistry. Abstract No 4036, ASCO, 2 June A. Grothey et al. Association between exposure to Bevacizumab beyond first progression and Overall Survival in Patients with mcrc. Results from a large observational study (BRITE). Abstract No 4036, ASCO June Ges tillsammans med samtliga kombinationer av cytostatika EU:s godkännande i januari 2008 av utvidgad indikation för Avastin vid spridd kolorektalcancer tillsammans med samtliga kombinationer av cytostatika, inklusive Xeloda, bygger på två fas III studier. I den ena deltog drygt patienter med spridd kolorektalcancer. De behandlades antingen med två cytostatikakombinationer (FOLFOX/XELOX) plus placebo, eller samma kombination plus Avastin. Resultaten visar att tillägg av Avastin signifikant förlängde den tid under vilken sjukdomen inte förvärrades med 20 procent jämfört med enbart cytostatika. (NO16966 study). I den andra studien deltog 829 patienter med avancerad eller spridd kolorektalcancer. De behandlades med antingen cytostatikakombinationenfolfox4 plus Avastin, eller enbart FOLFOX4. Resultaten visar en medianöverlevnad för dem som fick kombinationen plus Avastin på 12,9 månader mot 10,8 månader för dem som enbart fick cytostatika (E3200 study). Studier sammanfattat En sammanfattning av kliniska data med deltagande av patienter med avancerad kolorektalcancer i tre randomiserade fas III studier och två randomiserade fas II-studier visar att både den totala och progressionsfria överlevnad förlängs med behandling baserad på Avastin. Data från ytterligare patienter i flera studier där Avastin getts till bredare patientgrupper tillsammans med olika typer av cytostatika styrker säkerhets- och effektdata från randomiserade fas III studier.

12 12 (23) I sammanfattningen från symposiet The treatment of colon cancer vid European Society for Medical Oncologys (ESMO) möte 2006 rekommenderades Avastin på grund av effekt och säkerhetsdata som grund för i princip all första linjens behandling av kolorektalcancer. National Cancer Comprehensive Network (NCCN), en sammanslutning av de tjugo främsta cancercentra i USA rekommenderar behandling baserad på Avastin till alla patienter i första linjen. Historik Angiogeneshämmaren Avastin har sitt ursprung i ett antagande som Judah Folkman, professor i såväl kirurgi som cellbiologi vid Harvard Medical School i Boston, gjorde för 36 år sedan, nämligen att cancertumör för att kunna växa är beroende av att det skapas ett nätverk av blodkärl som försörjer tumörcellerna med syre och näring. Processen kallas angiogenes. När teorin publicerades 1971 möttes den först av skepsis, men fyra år senare hade Folkman och hans kollega Henry Brem upptäckt den första så kallade angiogeneshämmaren, en substans med förmåga att blockera nybildningen av blodkärl. Folkman är ofta nämnd som en möjlig Nobelpristagare i medicin. År 1989 kunde Napoleon Ferrara, forskare vid Genentech, slå fast att proteinet VEGF (vaskulär endoteltillväxtfaktor) spelar en nyckelroll vid nybildning av blodkärl. Senare kunde man visa att en specifik antikropp mot VEGF kunde hämma tumörtillväxt i djurförsök. Utvecklingen tog fart och resultatet blev bevacizumab, med produktnamnet Avastin.

13 13 (23) Kan patienten välja behandling? Vilka möjligheter har en patient att påverka sin behandling? I Hälso- och sjukvårdslagen (&3a HSL) sägs att när det finns behandlingsalternativ som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet ska landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Vidare att patienten ska få tillgång till den valda behandlingen: om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

14 14 (23) Avastin frågor och svar Avastin (bevacizumab) är en monoklonal antikropp det första cancerläkemedlet som bygger på en helt ny behandlingsprincip (angiogeneshämning). Läkemedlet hindrar cancertumörer från att bilda nya blodkärl (angiogenes) genom att blockera effekten av tillväxtproteinet vaskulär endotel tillväxtfaktor (VEGF). Därmed får tumören inte den näring och syre den behöver för att växa och sprida sig. Avastin svälter ut och krymper tumörerna. Vad är Avastin godkänt för? Avastin är sedan i januari 2005 godkänt av Läkemedelsverket som första linjens behandling av metastaserad tjock- och ändtarmscancer i kombination med cytostatika. Avastin är även godkänt för behandling av spridd bröstcancer i kombination med cytostatika. De senaste godkända indikationerna är spridd icke småcellig lungcancer den vanligaste formen och spridd njurcellscancer. Vad är en monoklonal antikropp? Monoklonala antikroppar kan liknas vid målsökande robotar som känner igen och binder till ett specifikt mål (antigen) i kroppen. Om antigenet, som VEGF, stimulerar celldelning förhindras detta effektivt om det binds till en antikropp. Hur effektivt är Avastin? I en fas III-studie var medianöverlevnaden i den grupp patienter som fick Avastin i kombination med cytostatika 20,3 månader, nästan fem månader längre än i den patientgrupp som enbart fick cytostatika. Det är den största förbättring av överlevnadstid som hittills rapporterats i en klinisk fas IIIstudie för kolorektalcancer. I BRITE-studien som presenterades våren 2007 deltog patienter med spridd kolorektalcancer som alla behandlades med Avastin i kombination med cytostatika. Medianöverlevnaden för samtliga var drygt 25 månader. Det innebär att hälften av patienterna levde efter drygt två år. Det är den längst överlevnad som hittills rapporterats i en studie på patienter med spridd kolorektalcancer.

15 15 (23) För dem som fick Avastin även efter att sjukdomen börjat försämras (progression) var medianöverlevnaden 31,8 månader. Vilka biverkningar har Avastin? Eftersom Avastin inte är cytostatika utan en antikropp är biverkningarna oftast lindrigare. Patienterna slipper till exempel håravfall och illamående. De vanligaste biverkningarna är högt blodtryck (hypertoni), näsblod, och utsöndring av protein i urinen (proteinuri). Ovanliga men potentiellt allvarliga biverkningar av Avastin är sår i mage och tarmar, blodproppar i artärerna och större blödningar. Kan Avastin användas i kombination med annan cancerbehandlingar? De kliniska studier som har utförts inom kolorektalcancer har visat positiva resultat med Avastin i kombination med 5-flourouracilbaserad cytostatika. Studier inom andra indikationer visar att tillägg med Avastin förbättrar effekten av andra cancerbehandlingar. Hur ges Avastin? Avastin ges intravenöst en gång varannan eller var tredje vecka. Hur länge behandlas en patient med Avastin? Rekommendationen är att Avastin bör ges tills sjukdomen förvärras i genomsnitt drygt 10 månader vid kolorektalcancer. Hur många patienter har behandlats med Avastin Hittills har mer än cancerpatienter behandlats med Avastin för de indikationer läkemedlet är godkänt för.

16 16 (23) VEGF protein som stimulerar tillväxt Vaskulär endoteltillväxtfaktor (VEGF) är ett protein som stimulerar tillväxt, överlevnad och spridning av blodkärlsceller och därmed bildandet av nya blodkärl (angiogenes). Proteinet påverkar också kärlsystemet så att omogna blodceller kan överleva. Proteinet gör det lättare för cellerna att förflytta sig och förhindrar den naturliga processen programmerad celldöd (apoptos). Vad har VEGF för roll vid cancer? För mycket VEGF förekommer vid flera typer av cancertumörer. Proteinet bidrar till tumörtillväxt på följande sätt: VEGF stimulerar angiogenes hos tumörer VEGF initierar tillväxt av nya blodkärl som förser tumören med syre och näring så att den kan växa. Metastasering (bildandet av nya tumörer) inträffar också, när tumörceller via dessa nya blodkärl kan ta sig till andra delar av kroppen. VEGF skapar ett abnormt nätverk av blodkärl VEGF ger signaler till blodkärlen att förhindra normal programmerad celldöd, vilket leder till att nätverket av blodkärl till tumören överlever. Dessutom stimulerar VEGF blodkärlen att läcka vilket medför att trycket i tumören ökar. Detta kan utgöra hinder för cytostatikabehandling. VEGF kan förhindra ett normalt immunförsvar mot tumörer In vitro-studier (laboratoriestudier) har visat att VEGF kan hämma utvecklandet av celler involverade i immunförsvaret. Man tror att utsöndring av VEGF från tumörer kan bidra till att försämra kroppens normala immunförsvar mot tumörer. Vilka kliniska följder får överuttryck av VEGF? Det finns ett samband mellan överuttryck av proteinet VEGF och dålig prognos vid cancer i bland annat tjocktarm, bröst, njurar, livmoderhals, prostata och hjärna.

17 17 (23) Xeloda cellgift i tablettform Ännu ett behandlingsalternativ vid kolorektalcancer är Xeloda (capecitabin) ett cellgift i tablettform. Det aktiveras via ett enzym i tumörvävnad och blir huvudsakligen verksamt först i tumören där effekten behövs. Detta har stor betydelse för såväl behandlingsresultat som biverkningsprofil. Xeloda verkar genom att reagera med enzymet tymidinfosforylas, ett enzym som förekommer i högre halter i tumörvävnad jämfört med i normal, frisk, vävnad. Med hjälp av enzymet omvandlas Xeloda till den cancerbekämpande substansen 5-fluorouracil (5-FU) företrädesvis i tumören. Det innebär att friska celler inte attackeras i samma utsträckning av cellgiftet. Denna verkningsmekanism är viktig när det gäller effekt och säkerheten hos Xeloda. Behandling i tablettform innebär att patienten slipper de besvär som följer med intravenös behandling som smärta, risk för blodpropp och infektioner. Behandlingen blir också bekvämare. Patienten kan klara medicineringen hemma på egen hand och sjuhusbesöken blir färre. Tabletterna ska tas två gånger dagligen i två veckor följt av en veckas vila. Lindrigare biverkningar De klassiska biverkningarna vid cellgiftsbehandling, som håravfall och minskad mängd vita blodkroppar, förekommer sällan vid behandling med Xeloda. De vanligaste biverkningarna är diarré, illamående, kräkningar, sår i mun och strupe (stomatit), trötthet och hand-fotsyndrom (stickningar i handflator och fotsulor vilka även kan rodna, svullna eller göra ont). Biverkningarna är i allmänhet hanterbara och minskar när doseringen justeras. Xeloda effektivt alternativ till intravenös behandling Det finns flera studier som visar på Xelodas effektivitet, ensamt eller i kombination med andra cytostatika. I en fas III-studie vars första resultat presenterades i oktober 2006 med nya data från januari 2007 slumpades drygt patienter till behandling med antingen Xeloda och intravenös oxaliplatin (cytostatika) kombinationen

18 18 (23) kallas Xelox eller traditionell behandling med intravenöst 5-FU/leucovorin plus oxaliplatin, kallat Folfox-4. Xelox visade sig vara minst lika effektivt för att förlänga överlevnaden som Folfox. Xelox är lika effektivt som Folfox-4 vad gäller progressionsfri överlevnad, den tid under vilken patientens sjukdom inte förvärras. När 700 av patienterna som fick antingen Xelox eller Folfox-4 dessutom fick tillägg av Avastin förbättrades den progressionsfria överlevnaden med 20 procent jämfört med de patienter som inte fick Avastin i tillägg. (1) Avastin är en så kallad angiogeneshämmare som förhindrar bildandet av de blodkärl (angiogenes) som tumörer bildar för att få näring och syre och växa. Följden blir att tumören krymper. Minskad risk för återfall I Sverige finns cirka personer med tarmcancer som behandlas med cytostatika efter operation för att förhindra att sjukdomen sprider sig. I en öppen randomiserad fas III-studie jämfördes den förebyggande behandlingen hos patienter som opererats för tjocktarmscancer. De fick antingen Xeloda eller 5-FU/LV standardbehandling med en kombination av cellgifter som ges intravenöst på sjukhus. Resultaten visade att risken för återfall var 14 procent mindre med Xeloda jämfört med standardbehandling. Det innebär att fler patienter kan botas. I studien deltog sex svenska sjukhus. (2) Xeloda har visat lovande resultat även i andra studier i kombination med olika cytostatika, liksom med strålbehandling och kan sannolikt ersätta den intravenösa 5-FU/LV-behandlingen. Xeloda är godkänt som första behandlingsalternativ för spridd tjock- och ändtarmscancer och för att förebygga återfall efter operation. Xeloda är också godkänd för behandling av magsäckscancer och bröstcancer.

19 19 (23) (1) Xelox-studien, presenterad vid European Society for Medical Oncology s möte, Istanbul, 2 oktober (2) X-ACT-studien, New England Journal of Medicine, juni Referenser Xeloda och i kombination med annan kemoterapi vid magtarmcancer: Borner MM., et al. Ann Oncol Feb;16(2): (irinotekankombination kolorektalcancer) Cunningham D., et al. N Engl J Med Jan 3;358(1):36-46 (ventrikelcancer) Kang et al., Xeloda + cisplatin vs 5-FU + cisplatin vid ventrikelcancer presenterad vid ASCO 2006 Referens Xeloda och strålning: Das P., et al. Radiat Oncol Oct 24;1(1):41 (övre GI) Krishnan S., et al. Int J Radiat Oncol Biol Phys Nov 1;66(3): (nedre GI)

20 20 (23) Screening Massundersökning (screening) av personer i riskzonen för tjock- och ändtarmscancer har diskuterats länge och förekommer ibland annat Finland. Det främsta argumentet är att om tarmcancer upptäcks i ett tidigt skede är chansen att bli botad bättre än för de flesta cancerformer. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har utifrån en dansk studie beräknat att sådan screening skulle minska antalet dödsfall i Sverige med omkring 400 per år. Det är ungefär dubbelt så många som undviks genom mammografi för bröstcancer 1. Vid screening får de som ska testas skicka in ett avföringsprov (Hemocculttest) för analys vid ett laboratorium. Finns där blod görs ytterligare en undersökning, vanligen koloskopi, vilket innebär att läkaren med hjälp av ett böjligt instrument kan studera tarmen inne i kroppen. Minskad dödlighet SBU har granskat flera internationella studier och konstaterar att screening minskar dödligheten. Samtidigt framhålls att nyttan bör vägas mot risker med koloskopi, obehag för patienten och samhällskostnader. Ett problem ligger i den höga andelen falskt positiva resultat som Hemoccult-test ger, anser SBU. Det kan skapa oro hos personer som inte alls har cancer. Även Socialstyrelsen konstaterar att dödligheten i kolorektalcancer minskar med screening. Men i de nationella riktlinjer för kolorektalcancervård sägs att metoderna bör studeras ytterligare innan de kan införas som rutin. Motiveringen är dels att frågan om genomförbarheten av screening och förhållandet kostnad/nytta inte är tillräckligt studerat, dels att det är önskvärt med metoder som är känsligare än vad Hemoccult-test är. Stockholms läns landsting har dock som första landsting i landet beslutat att införa screening gradvis från årsskiftet 2007/08. Man börjar med åldergruppen 60 till 65 år men avsikten är att det ska omfatta alla mellan 60 och 74 år.

21 21 (23) Nationella riktlinjer Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av kolorektalcancer som lades fram våren 2006 är att alla ska få god vård på lika villkor oavsett var i landet de bor. För att kunna erbjuda god vård och effektivast möjliga behandling måste vårdpersonal och beslutsfattare ha gemensamma kunskaper om vad som gör mest nytta både för individen och samhället. Riktlinjerna bygger på den samlade medicinska kunskapen och beprövade erfarenheten inom behandlingen av kolorektalcancer. I riktlinjerna har man också rangordnat olika typer av verksamhet, behandlingar och åtgärder. I rapporten har man identifierat 155 kombinationer av sjukdomstillstånd och åtgärder vi kolorektalcancer. Varje par av tillstånd och åtgärd har rangordnats i en skala från1 till 10 där 1 står för hög medicinsk nytta ner till 10 som innebär liten medicinsk nytta. Rangordningen ska bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används så effektivt som möjligt och fördelas efter behov. Riktlinjerna finns i sin helhet på Socialstyrelsen hemsida Motsvarande nationella riktlinjer finns även för bröstcancer och prostatacancer

22 22 (23) En nationell cancerplan De nationella riktlinjerna är rekommendationer med syfte att alla patienter ska få likvärdig vård och att de medicinska och ekonomiska resurserna tas tillvara på effektivast möjliga sätt. Däremot saknas i Sverige ännu en nationell cancerplan eller strategi som tar ett helhetsgrepp på den framtida cancervården med strategier för hela vårdkedjan. Det handlar bland annat om prevention, samordning av resurser, planering inför kommande behov och att sätta upp tydliga mål för cancervården. Regeringen utsåg i februari 2007 Kerstin Wigzell, generaldirektör i socialdepartementet, för att dra upp riktlinjerna för hur en sådan nationell cancerplan kan tänkas se ut. Cancerplanen ska redovisas den 15 januari 2009.

23 23 (23) Kontaktuppgifter Roche Kontaktpersoner Daniel Bergström, medicinsk terapiområdeschef, Fakta om företaget Roche, med huvudkontor i Basel, är ett av världens främsta forsknings- och utvecklingsföretag inom läkemedel och diagnostik. Med produkter och tjänster inriktade på att diagnosticera, förebygga och behandla sjukdomar bidrar Roche till bättre hälsa och livskvalitet. Roche är världsledande inom diagnostik och onkologi. Företaget har även en framträdande position inom virologi och transplantation. Företaget har ett flertal allianser inom forskning och utveckling, och är bland annat majoritetsägare i Genentech och Chugai. Roche AB (läkemedel) har 130 anställda i Sverige. Besökadress Liljeholmsstranden 5 Postadress Box 47327, Stockholm Telefon Telefax Hemsida

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring 3 500 personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick 1 923 män och 1 521 kvinnor diagnosen. Sjukdomen

Läs mer

Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling

Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Pressmeddelande Stockholm den 28 januari, 2013 Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Den så

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet

Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet Onkologi Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet 2017-10-10 Onkologi Onkos = klump Logos = lära Cancer Epidemiologi statistik Patofysiologi vad är cancer? Symptom Diagnos

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider

Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider Pressmeddelande 2011-09-26 Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider Patienter som får en ny målinriktad behandling,

Läs mer

Rökning dominerande orsak

Rökning dominerande orsak Fakta Lungcancer Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige men den som skördar flest liv, omkring 3 000 personer avlider i sjukdomen varje år. Ännu får fler män än kvinnor lungcancer år

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

WntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017

WntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017 WntResearch Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning Extra Bolagsstämma, Malmö 20 september, 2017 Tf VD Ulf Björklund Vad har en cancercell för egenskaper som bidrar till sjukdomens allvar? Ökad celldelning

Läs mer

Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12

Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12 Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12 Frågor och svar om Zometa Vad är Zometa? Zometa, tillhör de nyare så kallade tredje generationens bisfosfonater, och används idag för behandling av skelettmetastaser,

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Examinator: Mikael Ivarsson Poängfördeini ng: Endokrinologi Palliativ

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Positivt utlåtande från EMAs vetenskapliga råd: Ny målinriktad behandling vid HER2-positiv bröstcancer

Positivt utlåtande från EMAs vetenskapliga råd: Ny målinriktad behandling vid HER2-positiv bröstcancer Pressmeddelande Stockholm den 20 september, 2013 Positivt utlåtande från EMAs vetenskapliga råd: Ny målinriktad behandling vid HER2-positiv bröstcancer Det vetenskapliga rådet inom europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

En ny era kan inledas inom lungcancer

En ny era kan inledas inom lungcancer Bakgrundsmaterial Iressa 2010-03-04 En ny era kan inledas inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har pankreascancer i ett framskridet stadium. Tarceva tillhör en ny generation

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

En ny era har inletts inom lungcancer

En ny era har inletts inom lungcancer Bakgrundsmaterial IRESSA En ny era har inletts inom lungcancer Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige, och den femte vanligaste cancerformen. Men trots det har lungcancer länge

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter David Borg Anders Johnsson Skånes onkologiska klinik 2014-10-06 Multi Disciplinär Tumörkonferens (MDT) Terapibeslut tas, baserat på Tumörtyp Histologi Stadium

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Ny antikropp ger hopp för kvinnor med HER2 positiv bröstcancer: Lever längre utan att sjukdomen fortskrider

Ny antikropp ger hopp för kvinnor med HER2 positiv bröstcancer: Lever längre utan att sjukdomen fortskrider Stockholm den 8 december, 2011 Ny antikropp ger hopp för kvinnor med HER2 positiv bröstcancer: Lever längre utan att sjukdomen fortskrider Patienter som fick tillägg med en ny målinriktad behandling, pertuzumab,

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) För mer information kontakta: Anna Björlin, Communication Officer, Bayer Schering Pharma, Telefon: 08 580 223 91, E-post: anna.bjoerlin@bayerhealthcare.com

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION 2 Den här broschyren är till för att hjälpa dig förstå hur Eloxatin (Oxaliplatin) verkar, och hur din behandling med läkemedlet kommer att gå till. Se den

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Översikt av sjukdomsepidemiologin

Översikt av sjukdomsepidemiologin Översikt av sjukdomsepidemiologin Vectibix används för behandling av (cancer i tjocktarmen) hos vuxna patienter med en särskild typ av tumör som kallas vildtyp RAS-tumör. Kolorektalcancer är globalt sett

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:92 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:36 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om att erbjuda HER2-test vid bröstcancer vid samtliga sjukhus Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Falu Lasarett den 8 0ktober 2013. Medverkande: Gunn Westlund, Stomisköterska Birgitta Runström, Kirurg Bertil Malmodin, Mag-Tarmläkare

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Patienthandbok. microspheres

Patienthandbok. microspheres Patienthandbok microspheres SIRT (Selective Internal Radiation Therapy - selektiv intern strålningsbehandling) för levertumörer med användning av SIR-Spheres mikrosfärer Denna broschyr tillhandahålls av

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer