Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi"

Transkript

1 Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009

2 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel beskrev hur lymfkörtlarna och mjälten kunde vara sjukligt förstorade. Redan 1666 hade sjukdomen beskrivits av de italienske medicinprofessorn Marcelle Malpighi, kallad den mikroskopiska anatomins fader. Men det var Thomas Hodgkin som i sin artikel On some morbid appearences of the absorbent glands and spleen mer i detalj redogjorde för sju patientfall. Thomas Hodgkin arbetade på Guy s Hospital i London. Han var en varm förespråkare av förebyggande medicin och propagerade för hygien, frisk luft, och mindre alkohol. Han talde för förtryckta minoriteter, jämlik utbildning för pojkar och flickor och var motståndare till alla slags sociala orättvisor. Hodgkin presenterade under en förläsning år 1822 det första stetoskopet på sjukhuset. De äldre läkarna var inte imponerade och satte en blomma i tratten, men studenterna testade ivrigt det nya instrumentet. År 1865 beskrev ytterligare en läkare vid Guy s Hospital, Samuel Wilks, samma sjukliga förändringar som Hodgkin, och var först ovetande om den förres upptäckt. Men sedan han uppmärksammat artikel döpte han fenomenet till Hodgkins sjukdom. När man senare insåg att det fanns flera olika varianter fick en annan grupp namnet non-hodgkins.

3 Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi (KLL) - orsak Lymfom är en av de cancerformer som ökar snabbast i världen, nyinsjuknandet har ökat med 80 procent sedan början av 1970-talet. I Sverige har man noterat en minskning i antalet nyinsjuknande. Varje dag får mer än fem svenskar besked om att de har lymfom- samlingsnamnet för den grupp elakartade cancersjukdomar som utgår från kroppens lymfsystem. Sjukdomen drabbar främst vuxna och är något mer vanlig bland män. De flesta som insjuknar är mellan 45 och 70 år. Risken att bli sjuk ökar med åldern. Orsak okänd Den exakta orsaken till lymfom är ännu okänd. Forskningen har dock fokuserat på vissa faktorer som kan bidra till sjukdomsutvecklandet av lymfom, däribland genetiska faktorer, autoimmuna sjukdomar (till exempel reumatoid artrit), virussjukdomar (till exempel hiv) men även vissa typer av läkemedel (immunhämmande läkemedel) och eventuellt organiska lösningsmedel. Att lösningsmedel som klorfenoler nu är förbjudna verkar ha haft effekt. Men slumpen förefaller spela en stor roll. Forskningen har visat att det finns ett visst ärftligt samband vid KLL. I familjer där det finns en patient med kronisk lymfatisk leukemi har man sett en ökad risk för familjemedlemmar att också drabbas av KLL Man kan inte leva sig till lymfom eller KLL, inte heller skydda sig genom att undvika något i sin livsföring.

4 Lymfsystmet en del av immunförsvaret Lymfsystemet är en viktig del av immunförsvaret. Genom lymfsystemet flyter lymfan, en ljus vätska besående av proteiner, fetter och vita blodkroppar (lymfocyter). Lymfsystemet är ett nätverk av olika organ och vävnader (benmärg, mjälte, bräss, lymfkörtlar, halsmandlar, blindtarmsbihang) samt lymfkärl. Lymfsystemet har två uppgifter: Att dränera vätska från celler och vävnader och föra den tillbaka till blodomloppet. Att bekämpa infektioner och cancersjukdomar genom att transportera runt lymfocyterna i hela kroppen. Det finns två huvudtyper av lymfocyter; B-celler och T-celler. B-lymfocyter bildar antikroppar mot främmande ämnen (antigen). T-lymfocyterna bildar inte antikroppar utan reglerar immunförsvaret och dödar celler som bär på antigen. Lymfom kan utvecklas när något går fel vid bildandet av en lymfocyt det sker en DNA-förändring eller en mutation i cellen. Cellen börjar föröka sig okontrollerat och bildar så småningom en eller flera tumörer. Liksom normala lymfocyter kan dessa canceromvandlade lymfocyter utvecklas i olika delar av kroppen, bland annat i lymfkörtlar, mjälte, blod eller andra organ. Lymfsystemet

5 En sjukdom med många ansikten I Sverige insjuknar ungefär personligen årligen i lymfom. Tidigare delades lymfomen enbart in i Hodgkins respektive non-hodgkins lymfom, men indelningen anses inte längre relevant, vare sig vad gäller prognos eller behandling, eftersom variationerna inom non-hodgkins lymfom är stora. Istället delas lymfom in i lågmaligna (eller indolenta) lymfom, högmaligna (eller aggressiva) lymfom, kronisk lymfatisk leukemi samt Hodgkins lymfom Hodgkins lymfom drabbar främst ungdomar och yngre vuxna. Ungefär 160 ny patienter insjuknar varje år. Prognosen är mycket bra och nästan alla patienter botas av behandlingen. Kronisk lymfatisk leukemi drabbar ca 450 patienter varje år. Sjukdomen är kronisk och patienterna genomgår upprepade behandlingar under sin sjukdomstid. Ungefär 1/3 av patienterna kommer dock inte att behöva behandling för sin sjukdom. KLL är den vanligaste formen av leukemi. Man kan anta att ungefär svenskar har kronisk lymfatisk leukemi De låg-respektive högmaligna lymfomen delas i sin tur in i ett 20-tal olika typer där de vanligaste är: Lågmaligna lymfom ca 450 nya fall per år, till exempel: Follikulärt lymfom är den vanligaste typen med ca 250 nya patienter per år Marginalzonslymfom ca 80 nya patienter Högmaligna lymfom ca 750 nya fall per år, till exempel: Diffust storcelligt B-cellslymfom, ca 535 ny patienter Mantelcellslymfom, ca 80 nya patienter per år Även för låg- och högmaligna lymfom kan man anta att fler än patienter i Sverige har en lymfomdiagnos under medicinsk kontroll eller behandling Begreppen låg- och högmalignt lymfom är relaterade till tumörens grad av malignitet (hur elakartad och snabbväxande den är). Symtom vid lymfom och KLL Symtomen vid lymfom och KLL är bland andra: Svullna lymfkörtlar (på halsen, i armhålorna eller ljumskar) Hosta Andfåddhet Viktnedgång utan annan förklaring Feber Riklig svettning (särskilt nattetid) Svår klåda Förstorad mjälte eller lever Trötthet på grund av anemi Symtomen kan också uppträda vid andra typer av besvär, till exempel vid infektioner. Det finns inga test som kan avslöja lymfom i ett tidigt skede. Därför är det viktigt att uppsöka läkare om man har ovanstående symtom som inte ger med sig.

6 Kronisk lymfatisk leukemi upptäcks många gånger av en slump till exempel i samband med en hälsokontroll. Då kan det vara patientens blodvärden med för många lymfocyter (det kallas lymfocytos) som gör att läkaren går vidare med utredning och ställer en diagnos. Många patienter har inga symtom vid diagnos. Sjukdomen är kronisk och har ett långsamt förlopp. Så ställs diagnosen lymfom Lymfom, där ett huvudsymtom är svullna lymfkörtlar, kan diagnostiskt vara svårt att skilja från infektionssjukdomar och vissa autoimmuna sjukdomar. Diagnosen ställs genom mikroskopisk analys av ett vävnadsprov. Ibland görs först en så kallad finnålspunktion då man suger ut celler från den misstänkta tumörvävnaden. Ofta opereras en lokal lymfkörtel bort för undersökning. Läkaren gör en kroppsundersökning där man främst noterar förstoring av lymfkörtlar, lever och mjälte. En rad blodprov tas och vanligen också ett benmärgsprov. Andra hjälpmedel är hjärt- och lungröntgen och datortomografi. Med hjälp av resultaten från undersökningarna klassificeras lymfomet och man gör en stadieindelning. Stadieindelning Lymfom kan indelas i fyra stadier som betecknar var cancercellerna har spridit sig i kroppen. Stadium I Stadium II Stadium III Stadium IV Cancercellerna finns inom ett enda lymfkörtelområde, ofta en enstaka lymfknuta Cancercellerna finns i två eller flera lymfkörtelområden på samma sida av diafragma (mellangärdet, det muskulösa valvet mellan brösthåla och bukhåla) Cancercellerna finns på båda sidor om diafragman, även mjälten eller något annat organ eller område är påverkat. Spridd sjukdom utanför lymfkörtlarna, spridning till ett eller flera organ, benmärgen eller levern. Så ställs diagnosen KLL Diagnosen ställs på likartat sätt som vid lymfom med blodprover och benmärgsprov. Lungröntgen och datortomografi ingår också i utredningen. Med hjälp av resultaten från proverna och undersökningarna klassificeras sjukdomen och man gör en stadieindelning. När läkarna ska stadieindela en kronisk lymfatisk leukemi använder man sig av två olika stadieindelningssystem ( Rai och Binet) I Rai graderas sjukdomen med 0 till 4: Stadium 0 De canceromvandlade lymfocyterna (lymfocytos) finns bara i benmärg och blod Stadium 1 Lymfocytos och förstorade lymfkörtlar Stadium 2 Lymfocytos och förstorad mjälte och/eller lever Stadium 3 Lymfocytos och blodbrist Stadium 4 Lymfocytos och för litet antal blodplättar I Binet graderas sjukdomen med A till C med grad ökar risken för död (A-lågrisk, B- medel och C-högrisk) Stadium A Färre än tre lymfkörtlar är angripna, ingen blodbrist eller brist på blodplättar Stadium B Fler än tre lymfkörtlar är angripna, blodbrist och brist på blodplättar Stadium C Grav blodbrist och grav brist på blodplättar oavsett hur många lymfkörtlar som är angripna.

7 Prognos och överlevnad Lågmaligna lymfom Vid lågmaligna lymfom delar och förökar sig cancercellerna långsamt i kroppen vilket gör sjukdomen svår att diagnostisera till en början. Majoriteten av patienterna med lågmaligna lymfom är äldre och kan idag inte botas, men överlevnaden är ändå ofta lång. Ibland kan lågmaligna lymfom övergå till den högmaligna sjukdomsformen. Principen är att man behandlar patienten först när symtomen försämrar livskvaliteten eller då blodvärdena är dåliga. Vanligen går då sjukdomen tillsvidare tillbaka. Medianöverlevnaden vid lågmaligna lymfom är sex till tio år Gensvaret på behandlingen är vanligtvis hög i samband med den första behandlingsomgången Patienterna drabbas av upprepade återfall och genomgår i genomsnitt fem till sex behandlingsomgångar av olika typer Högmaligna lymfom Vid högmaligna lymfom delar och förökar sig cancercellerna snabbt i kroppen och sjukdomen kan, om den lämnas obehandlad, leda till döden inom sex månader till två år. Men till skillnad från den lågmaligna formen kan många patienter botas. Medianöverlevnaden är fem år Ca 80% procent av patienterna blir botade av kombinationsbehandling med antikroppar och cytostatika. Patienter som diagnostiseras och behandlas i ett tidigt skede har större möjlighet att bli friska. Risken är också mindre att det drabbas av återfall senare. KLL Principen för behandling vid KLL liknar den man har vid lågmaligna lymfom. Först när patienten har symtom påbörjas behandling. Ungefär en tredjedel kommer aldrig att få symtom medan övriga kommer att få upprepade återfall och genomgå upprepade behandlingar. Medianöverlevnaden 2-3 år för patient med högrisk sjukdom och 14 för lågriskpatienter. Målsättningen med behandlingen, som består av cytostatika med eller utan monoklonala antikroppar, är att förlänga tiden till nästa återfall eller lindra symtomen. Patienterna drabbas av upprepade återfall och tiden utan sjukdom (remission) blir kortare och kortare. De nyaste vetenskapliga studierna visar att antikroppar i kombination med standardbehandlingen för flertalet patienter inte bara kan förlänga remissionen utan även förbättra överlevnaden för patienter med KLL. Uppföljning Efter behandlingen kan många patienter åter leva som vanligt. Patienterna kontrolleras regelbundet, hur ofta beror på patientens tillstånd, men vanligen kontrolleras de minst en gång per år. Behandling av lymfom och KLL De olika formerna av lymfom klassificeras efter flera faktorer, som storlek, tillväxttakt och drabbade områden. Dessa faktorer har betydelse för vilken behandling som ska sättas in. Tumörens storlek har betydelse för hur en patient kommer att svara på behandlingen. Ju mindre tumör, desto större är chansen att patienten kan tillgodogöra sig behandlingen. Tre kritiska faktorer avgör vilket behandlingsalternativ läkaren rekommenderar; typ av lymfom, stadium och storlek. Vanliga behandlingar är: Cytostatika Monoklonala antikroppar

8 Stamcellstransplantation Strålbehandling Ofta kombineras de olika behandlingarna för att åstadkomma bästa resultat. Cytostatika Cytostatika, cellhämmande medel, når till skillnad från strålning eller kirurgi, cancercellerna och dödar dem var de än befinner sig i kroppen eftersom läkemedlen tillförs blodet. Däremot kan cytostatika inte skilja på friska och sjuka celler. Cytostatika finns i en mängd varianter, en del bygger på naturliga substanser, andra är konstgjorda. I Sverige används ett 60-tal, och medlen ges ofta i kombinationer. Vanliga kombinationer vid lymfom- och KLL behandling är: CHOP cyklofosfamid, doxorubicin, vinkristin och prednison CVP cyklofosfamid, vinkristin och prednislon FC fludarabin och cyklofosfamid Cytostatika kan ges intravenöst eller som tabletter eller kapslar. Vanliga biverkningar är håravfall, illamående, magbesvär, problem med munnens slemhinnor och anemi. Mot flera av dessa biverkningar finns behandling. Monoklonala antikroppar Antikroppar ingår i vårt immunsystem. Monoklonala antikroppar är framodlade för att hjälpa kroppens eget immunsystem att bekämpa canceromvandlade celler. Antikropparna är målsökande och förstör, till skillnad från cytostatika, enbart de sjuka cellerna. Monoklonala antikroppar ges som infusion, ett intravenöst dropp. Målsökande antikroppar har helt andra verkningsmekanismer än cytostatika och ger inte lika många biverkningar. Patienterna kan få så kallade infusionsrelaterade symtom i samband med framförallt den första behandlingen. Dessa består vanligtvis av feber och frossa och är ofta milda till måttliga. Symtomen uppträder oftast inom två timmar efter att infusionen påbörjats. Innan infusionen kan man ge patienten kortison, paracetamol och antihistamin för att minska eventuellt symtom. En annan skillnad mellan cytostatika och målsökande antikroppar är att patienten inte löper samma risk att utveckla resistens som vid cytostatikabehandling. Det innebär att man kan upprepa behandlingen vid ett återfall. MabThera (rituximab) är en av de första antikropparna i världen som har godkänts för behandling av cancer godkändes MabThera för första gången för behandling av lågmalignt lymfom. Under de tio år som gått har MabThera fått fler och utvidgade indikationer vid behandling av lågmaligna och högmaligna lymfom. Med MabThera i kombination med cytostatika kan man idag visa ökad totalöverlevnad för patienter med lymfom. För många patienter kan man till och med tala om bot. Fler patienter blir alltså botade och fler lever längre. MabThera är godkänt för behandling av: Patienter med högmaligna lymfom i kombination med cytostatika (CHOP) Tidigare obehandlade patienter med lågmalignt lymfom i kombination med cytostatika (t ex CHOP eller CVP) Underhållsbehandling av patienter med lågmalignt lymfom Som ensamt läkemedel till patienter med lågmalignt lymfom när patienten är resistent mot cellgifter eller har fått sitt andra återfall efter cellgiftsbehandling

9 Patienter med kronisk lymfatisk leukemi i kombination med cytostatika. Patienterna kan vara tidigare obehandlade eller ha fått återfall i sin sjukdom. MabCampath (alemtuzumab) är en annan antikropp. Den är godkänd för behandling av patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) när behandling med cytostatika misslyckats. Zevalin (ibritumomab tiuxetan) är en monoklonal antikropp som kombineras med en radioisotop och används mot vissa högmaligna B-cellslymfom. Zevalin ges i kombination med MabThera. Zevalin ges till patienter som fått återfall efter MabThera-behandling. Stamcellstransplantation Autolog stamcellstransplantation innebär att blodbildande stamceller tas från patienten när sjukdomen befinner sig i ett lugnt skede. Cellerna samlas in från blodet eller benmärgen och fryses ner. Därefter kan man ge mer intensiv cytostatikabehandling. När behandlingen avslutats får patienten tillbaka de egna blodbildande cellerna genom dropp. Cellerna hittar till benmärgen och kan börja producera nya friska blodceller. Vid en autolog transplantation är benmärgen återställd efter tio till fjorton dagar. Risken för komplikationer och immunologiska reaktioner är mindre vid autolog än allogen stamcellstransplantation eftersom det är patientens egna celler. Allogen stamcellstransplantation innebär att patienten får friska blodceller från någon annan person, oftast en nära släkting. Nationella behandlingsriktlinjer I Sverige finns sedan några år nationella arbetsgrupper som består av erfarna specialistläkare. Dessa grupper har arbetat fram gemensamma behandlingsrekommendationer baserade på erfarenhet och vetenskapligt värderade fakta. Målsättningen är att underlätta handläggandet och behandlingsvalet men också att kunna säkerställa att lika vård erbjuds på alla håll i landet. Nationella behandlingsrekommendationer finns till exempel för follikulära (lågmaligna) lymfom, diffusa storcelliga (högmaligna) lymfom, Hodgkin s lymfom och kronisk lymfatisk leukemi. Internationella lymfomdagen Lymfomdagen är ett internationellt arrangemang som genomförs av Lymphoma Coalition, ett internationellt nätverk av patientorganisationer där svenska Blodcancerförbundet är medlem. Den 15:e september varje år genomförs en mängd olika aktiviteter världen runt för att uppmärksamma Lymfomdagen. Syftet med aktiviteterna är att öka kännedomen om lymfom, underlätta tidig diagnos och bästa möjliga behandling och därmed bidra till att säkerställa att alla som behöver behandling erhåller behandling i rätt tid. I Sverige genomför Blodcancerförbundet och de lokala patientföreningarna föreläsningar på olika håll i landet den 15:e september. Till föreläsningarna inbjuds föreningarnas medlemmar, anhöriga, sjukvårdspersonal och intresserad allmänhet. Vid dessa tillfällen finns också avsatt tid för frågor till föreläsaren som är specialist på lymfom. Hämta mer information om lymfom på: om Blodcancerförbundet på

10 Kontaktuppgifter Roche Doc Bo Björkstrand, specialistläkare och medicinsk terapiområdeschef eller Lotta Humble, produktchef MabThera onkologi/hematologi eller Adress Liljeholmsstranden 5 Postadress Box 47327, Stockholm Telefon Pressförfrågningar: Hemsida

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister April 2015 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkins lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister Juni 2013 1 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkins lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna Lymfom 2000/år varav 50% lågmaligna Skall kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och hårcellcells-leukemi (HCL) räknas som lymfom? Patolog: Ja En del kliniker: nej lymfom stam cell -------------------------------------

Läs mer

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? CCK CancerCenterKarolinska KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? Jeanette Lundin Överläkare, docent Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Solna KLL: den vanligaste

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen 3 Behandling 9 Nya läkemedel Vid återfall 4 Framtiden 11 Uppföljning och kontroller

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth Modern behandling av maligna blodsjkdomar Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth Maligna blodsjukdomar, blodcancer Leukemier Maligna lymfom Myelom Myeloproliferativa

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Information om. Waldenströms sjukdom. Pekka Anttila

Information om. Waldenströms sjukdom. Pekka Anttila Information om Waldenströms sjukdom Pekka Anttila Innehåll Till läsaren... 3 Hur blodcellerna förändras i Waldenströms sjukdom... 4 Hurdana symptom orsakar Waldenströms sjukdom?.... 6 Vad beror symptomen

Läs mer

Min hund har malignt lymfom

Min hund har malignt lymfom Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Min hund har malignt lymfom En information om sjukdomen och olika behandlingsalternativ Docent Henrik von Euler

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador 2 Symptom 9 Oklara orsaker Diagnos 3 Behandling 13 Behandling

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Livets celler Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Var vänlig, läs noggrant igenom informationen innan du ansluter dig till Stamcellsregistret. Du ansluter dig till registret på webbadressen

Läs mer

Kronisk lymfatisk leukemi

Kronisk lymfatisk leukemi Kronisk lymfatisk leukemi Nationella KLL-dagen 2016-10-08 Mattias Mattsson överläkare Blodmottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala DISCLOSURES Konsultuppdrag/advisory board/betalda föreläsningar Advisory

Läs mer

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. MabThera 500 mg Koncentrat till infusionsvätska, lösning rituximab

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. MabThera 500 mg Koncentrat till infusionsvätska, lösning rituximab BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN MabThera 500 mg Koncentrat till infusionsvätska, lösning rituximab Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Spara denna information,

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information, du kan behöva

Läs mer

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) För mer information kontakta: Anna Björlin, Communication Officer, Bayer Schering Pharma, Telefon: 08 580 223 91, E-post: anna.bjoerlin@bayerhealthcare.com

Läs mer

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Aktiespararna Jönköping 15 mars 2016 Michael Oredsson, VD

Aktiespararna Jönköping 15 mars 2016 Michael Oredsson, VD 20 16 1 Aktiespararna Jönköping 15 mars 2016 Michael Oredsson, VD Vi transformerar BioInvent Vi har skapat en bred portfölj av kliniska projekt Tre kliniska studier startar under 2016 Vi har ökat vårt

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Minskning i varaktigheten av ett minskat antal

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Zevalin

Vanliga frågor och svar om Zevalin Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig

Läs mer

Årsstämma 12 maj 2016 Michael Oredsson, VD

Årsstämma 12 maj 2016 Michael Oredsson, VD 20 16 1 Årsstämma 12 maj 2016 Michael Oredsson, VD Vi transformerar BioInvent Vi har skapat en bred portfölj av kliniska projekt Tre kliniska studier startar under 2016 Vi har ökat vårt kommersiella fokus

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum

Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Inledning Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp. Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 2.0 Datum 2015-03-21 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Kunskap är makt för friska och sjuka

Kunskap är makt för friska och sjuka Blodcancer A Ö Kunskap är makt för friska och sjuka Vår förhoppning är att du som behöver kunskap om alla former av blodcancer har nytta av den här faktasamlingen. Vi har utformat den som ett lexikon,

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan

EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Gazyvaro April 2014, v.1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Obinutuzumab (Gazyvaro ) används för behandling

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

BRÖSTCANCER. Behandling. Aktuell för patienter med lymfkörtelmetastaser eller större tumör med snabb celldelning.

BRÖSTCANCER. Behandling. Aktuell för patienter med lymfkörtelmetastaser eller större tumör med snabb celldelning. BRÖSTCANCER Ulf-Henrik Mellqvist 050107 Allmänt Vanligaste cancerformen Ökande incidens Hormonellt inflytande 5-10% ärftliga Trippeldiagnostik Behandling Kirurgisk Strålning Farmakologisk Aktuell för patienter

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen är

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16 Innehåll Sjukdom med många ansikten 5 Lymfsystemet 7 Sjukdomstecken 8 Vad är cancer? 9 Undersökningsmetoder 11 Indelning i stadier 16 Behandling 16 Chansen att bli botad 21 Orsaker till malignt lymfom

Läs mer

Imatinib STADA 100 mg filmdragerade tabletter. 26.5.2015, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Imatinib STADA 100 mg filmdragerade tabletter. 26.5.2015, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Imatinib STADA 100 mg filmdragerade tabletter 26.5.2015, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Imatinib STADA 100 mg filmdragerade

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Spektramox. 500 mg/125 mg filmdragerade tabletter

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Spektramox. 500 mg/125 mg filmdragerade tabletter BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Spektramox 500 mg/125 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. - Spara denna information, du kan behöva

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer