VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare

Transkript

1 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning 4 Kuratorn 4 Sjukgymnast 4 Läkare 4 Patientutbildning 5 Måluppfyllelse 6 Mätpunkter 7 Nybesök på remiss från januari- december 26 8 Kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter januari december 26 9 ENKÄTSVAR 1 2

3 Inledning Medel från Stig och Ragna Gorthons stiftelse har gjort det möjligt för oss att driva prostataprojektet under tiden Syftet med projektet var att läkare och kontaktsjuksköterskor tillsammans med övrig personal ska förbättra omhändertagande och uppföljning av prostatacancerpatienter, samt förbättra information till patienter, anhöriga, personal och externa vårdgivare. September 25 inrättades en särskild prostatamottagning. Genom att särskilja prostatamottagning från övrig urologi åstadkoms bättre logistik och smidigare rutiner som har ökat tillgängligheten för patienterna. Med hjälp av flödesmodellen kan vi följa remissens väg fram till första kontakt. Skulle väntetiden öka kan vi göra en resursomfördelning. För närvarande kan vi erbjuda patienter med misstänkt prostatacancer tid inom 5 veckor. Jämfört med tidigare när väntetiden var 8 veckor. Sammanfattning Syftet med projektet var att läkare och kontaktsjuksköterskor tillsammans med övrig personal skulle förbättra omhändertagande och uppföljningen av prostatacancerpatienter. Syftet var också att förbättra information till patienter, anhöriga, vårdpersonal och externa vårdgivare. Sedan september 25 har vi inrättat en särskild prostatamottagning. Genom att särskilja prostatamottagning från övrig urologi åstadkoms bättre logistik och smidigare rutiner, vilket har ökat tillgängligheten för patienterna. Målet om 1 månads väntetid för misstänkt prostatacancer har vi nästan kunnat uppnå. Väntetiden ligger på 5 veckor. Patienter och anhöriga har oftast kontaktsjuksköterska med vid diagnosbeskedet och därefter fortsatt stöd under hela behandlingstiden, vilket ger en ökad tillgänglighet. Insatserna på utbildningssidan har ökat samarbete och förståelse såväl inom som utanför sjukhuset. Den direkta hjälpinsatsen i hemmet har inte blivit så stor utan ersatts av telefonkonsultationer med kontaktsjuksköterskan. Både patienter, anhöriga distriktssjuksköterskor och hemsjukvården har utnyttjat denna tillgänglighet. Kontaktsjuksköterska Kontaktsjuksköterskan arbetar i team med urologläkare, både på läkarmottagning och med egen mottagning som innebär: information och stödsamtal till patienter/anhöriga. Hon arbetar med patienter som har nyupptäckt prostatacancer och följer upp både de som fått botande behandling och följs upp med PSA (prostata specifikt antigen) kontroller samt de som får hormonell behandling (ej botande). Kontaktsjuksköterskan är oftast med när patienten får sin cancerdiagnos. Hon är med och lyssnar för att kunna fortsätta samtal och information. Patienten kan alltid antingen boka besök eller ta telefonkontakt när frågor dyker upp. Kontaktsjuksköterskan ger efter ordination sjukvårdande behandlingar som t ex infusioner för att stärka skelettet, hormoninjektioner, blodtransfusioner, smärtlindring och kateterdragning efter prostatektomi. Hon utgör också en länk till primärvården och de palliativa teamen. 3

4 Sjuksköterska vårdavdelning Sjuksköterska från vårdavdelningen har ingått i projektgruppen som en länk mellan avdelning och projektgrupp. Prostataprojektet har underlättat för oss sjuksköterskor på avdelning 31 på flera sätt. Följande synpunkter har framkommit; Vi upplever att patienterna känner sig tryggare genom att ha en kontaktsjuksköterska som är tillgänglig för samtal, råd och stöd under hela vårdförloppet. Vi upplever också att vi får färre samtal till avdelningen med förfrågningar jämfört med tidigare. Patienterna är välinformerade redan då de kommer till avdelningen för operation. De administrativa rutinerna har förbättrats genom att sekreteraren redan vid inskrivningen kan boka återbesök till kontaktsjuksköterskan och bestämma datum för kateterdragning efter operationen. Akuta patienter,( de som kommer från akutmottagningen eller annan vårdavdelning) kan få kontakt med en kontaktsjuksköterska om de så önskar. Det är en tillgång för oss sjuksköterskor att kunna diskutera problem tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Kontaktsjuksköterskan besöker ofta patienten på vårdavdelningen antingen före eller efter operation, för att knyta samman vårdkedjan. Kuratorn Kuratorn tycker det är intressant och lärorikt att få inblick i hela vårdprocessen, rutiner, medicinska frågor och att få ökad delaktighet i teamet. Kuratorn ska komma in som en naturlig del i vårdprocessen. Det är inte helt lätt att veta när hon skall komma in och på vilket sätt. Just nu pågår under januari tom februari 27 en undersökning med ett frågeformulär (hos de patienter som har fått sin cancerdiagnos). För att få svar på när tidpunkten är lämplig att etablera kuratorskontakt. Sjukgymnast Patienter som är opererade och har fortsatt inkontinens får en bättre uppföljning efter projektets början, genom ett ökat samarbetet mellan kontaktsjuksköterska och sjukgymnast. Patienters frågor och behov har fångats upp av kontaktsjuksköterskan och sjukgymnasten har senare ringt upp för konsultation. Läkare Alla urologläkare är involverade i projektet. Varje läkare har en till två prostatamottagningar per vecka med 8-9 patienter på varje mottagning. På mottagningen tar de emot nya patienter med misstänkt prostatacancer för ultraljud och biopsier (vävnadsprov) av prostatan. Läkaren ger besked om patientens diagnos, uppföljning och kontroller av insatt behandling. Patienter med prostatacancer följs under lång tid, både de som blivit botade genom strålbehandling eller operation och de som lever med sin sjukdom. Botade patienter följs med PSA kontroll var 6: e-12: e månad i 15 år. Hormonbehandlade patienter följs livet ut var 6: e månad antingen av läkare eller av kontaktsjuksköterskan. De patienter som har valt att avstå behandling (exspektans) så länge PSA är stabilt och inte har några besvär av sjukdomen, följs var 6: e-12: e mån. Om PSA stiger påbörjas hormonellbehandling. Patienter med avancerad prostatacancersjukdom kräver tätare kontroller med läkaren och därmed fler återbesök. Prostatateamet träffar läkare från patologen varje vecka för genomgång av patienternas provsvar och för diskussion om lämplig behandling. 4

5 Patientutbildning Syftet var att arrangera träffar som ger utrymme för samtal och erfarenhetsutbyte med tema prostatacancer. Patienter och närstående får tillfälle att träffa andra i liknande situation, berätta om sina erfarenheter och ställa frågor. Personalen får på så sätt ta del av hur given information blivit förstådd samt idéer om vad som kan förbättras. Planering och genomförande av träffarna har gjorts i ett samarbete mellan stödperson (patient med erfarenhet), personal från enheten, (kontaktsjuksköterskor, sjukgymnast, kurator) och personal från sjukhus biblioteket. Män med prostatacancer erbjuds olika behandlingar. Valet av behandling styrs av ålder och cancerns utbredning. Planeringsgruppen utgick från att det var viktigt att alla i de tänkta grupperna genomgått kirurgisk behandling och att detta skulle ha en positiv betydelse för samtalet. Förslag inför träffarna var att männen vid första tillfället träffades utan närstående och andra tillfället skulle vara tillsammans med närstående. Vid första träffen beräknades samtalet mellan männen ta största delen av tiden. Vilket det gjorde. Männen hade ett stort behov av att få höra och berätta om sina upplevelser och erfarenheter. Personalen från biblioteket visade hur sökning av rekommenderad litteratur och länkar gick till. Kuratorn tog behov upp krisbearbetning. Andra träffen var tillsammans med närstående, där framkom att behovet att få träffa andra närstående var stort och önskemål att få träffas fler gånger var önskemålet. 5

6 Måluppfyllelse Kortare väntetider för patienter med misstänkt prostatacancer. Vårt mål var att patienten skulle få tid inom 1 månad, det målet har vi i stort sätt kunnat hålla. Uppföljningen visar att de flesta patienter kommit in inom 5 veckor. En av orsakerna kan bero på att det på remissen inte framgått misstanke om prostatacancer. Diagnosbesked har givits inom en vecka efter vävnadsbiopsin om man bortser från de patienter som har önskat få besked något senare. Enkäten visar att patienten önskar få cancerbeskedet på mottagningen och inte per telefon eller brev. Ge patienter och anhöriga möjlighet att ha en kontaktsjuksköterska närvarande vid läkarbesök med diagnosbesked Kontaktsjuksköterskan är oftast med när patienten får sin cancerdiagnos. Hon är med och lyssnar för att kunna fortsätta samtal, information och stöd under patientens behandlingstid. Genom den särskilda prostatamottagningen har detta mål uppfyllts. Bättre möta behov av utbildning/information från patienter och anhöriga samt från olika patientkategorier. Med den särskilda mottagningen har det funnits utrymme för kontaktsjuksköterskan att informera både ute i hemsjukvård och på olika enheter inom sjukhuset. Detta har lett till ett ökat samarbete och förståelse. En väl sammanhållen vårdprocess förutsätter möjlighet för kontaktsjuksköterskan att ge stöd i hemmet med sjukvårdande behandling (ex kateterbyte, blodtransfusion) för att undvika onödiga väntetider och transporter till och från sjukhus. Hembesök har vi haft ett fåtal, och det kan bero på att det finns en väl organiserad hemsjukvård i Helsingborgs stad. Distriktssköterskor har däremot ett mera frekvent samarbete med kontaktsjuksköterskan. Ibland har det till exempel funnits behov av hjälp med katetrisering. Vid dessa tillfällen har kontaktsjuksköterskan åkt hem till patienten och där har Distriktsköterskan mött upp. Detta har underlättat framförallt för patient/anhörig och för den behandlande enheten på sjukhus eller vårdcentral. Vid starten av projektet utgick vi från att behovet av hjälp i hemmet skulle vara stort. Så blev det inte. Samtidigt med prostataprojektet startade den palliativa hemsjukvården (PHT) där en del av våra patienter är inskrivna. Behovet av direkt hjälp från kontaktsjuksköterskan blev då inte lika stort. Däremot är telefonkonsultationerna många. 6

7 Mätpunkter September 24 tom augusti 25 Antal läkarbesök före projektstart 2 15 Serie Återbesök Prost.biopsi Nybesök Antal läkarbesök efter projektstart 2 15 Serie Serie Återbesök Prost.biopsi Nybesök Från september 25 tom augusti 26 är det inte så stor skillnad på antalet återbesök. En förklaring kan vara att patienter i stabilt skede av sin sjukdom numera följs av kontaktsjuksköterskan. Fler patienter är överflyttade i större utsträckning till kontaktsjuksköterska, därför kan läkaren ta emot fler nybesök. Detta påverkar således väntetiden 7

8 Nybesök på remiss från januari- december 26 Med hjälp av flödesmodellen (mätinstrument för att följa vårdkedjan) har vi fått fram hur snabbt patienten har fått tid från det att remissen kom in till mottagningen till det att patienten fått tid för besök. Antal patienter i mätningen är 349 Nybesök med remiss Jan- Dec månad 1-2 månad 2-3 månad 4- månad Serie3 Vid nybesök har läkaren tagit vävnadsprov på patientens prostata. Bilden visar hur lång tid patienten fått vänta på svar från prostata biopsin PAD svar nybesök remiss Jan- Aug vecka 1-2 veckor 2-3 veckor 3-4 veckor 4- veckor Serie3 Vissa tider under 26 har vi inte kunnat ge svar på prostatabiopsin på grund av personalbrist på patologenheten. Läkarna tjänstgör på 2 sjukhus och det har varit svår med samordning för att patienten ska få svar av samma läkare som har gjort undersökningen. Ibland väljer patienten av olika anledningar att få ett återbesök längre fram än vad som erbjudits. 8

9 Kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter januari december 26 Kontaktsjuksköterskans arbete i siffror Serie3 Behandling Brevkontakt Telefonkontakt Behandling kan innebära kateteravveckling, hormon injektioner, såromläggning och eventuella blodtransfusioner Brevkontakt innebär administration av blodprovstagning och prostatacancer kontroll efter kurativ behandling som annars läkaren administrerar. Telefonkontakt är tillgänglighet för patient och anhörig. Vi för pinnstatistik på telefonförfrågningar som inte leder till någon åtgärd som journalförs. dessa är 224 under hela 26. Kontaktsjuksköterskans arbete i siffror Samtal Mottagningsbesök Hembesök Samtal är inför patientens behandling. Mottagningsbesök kan innebära prostatacancer kontroll, sjukvårdande behandling registreras separat. Hembesök, samarbete med hemsjukvården och prostatacancermottagningen. 9

10 ENKÄTSVAR Enkäter skickades ut till 46 patienter som fick diagnos prostatacancer under tiden februari maj 25 samt till 46 patienter under tiden februari maj 26. Väntetid till mottagningen månader månader månader månader 2 Mer än 4 månader När fick du ditt PAD-svar? 1 vecka vecka veckor vecka veckor Mer än 5 veckor 1 Hur fick du svaret? Telefon 5 2 Brev 5 4 Besök på urologmottagningen Hur skulle du vilja få besked? Telefon 1 3 Brev 3 2 Besök på urologmottagningen 38 4 Hur vill du beskriva Bemötandet på mottagningen? Mycket bra Ganska bra 3 2 Varken bra eller dåligt 1 Hur upplevde du Omhändertagandet? Mycket bra 28 4 Ganska bra 13 3 Varken bra eller dåligt 1 Saknade du Information? Ja 2 3 Nej Vet ej 5 4 Hur ser du på Mängden av information? För lite 3 2 För mycket 1 Lagom Varken för mycket eller för lite

11 Enkätsvaren visar att de senaste åren har omhändertagandet och väntetiden kunnat förbättras. Genom att särskilja prostatamottagningen från övrig urologi har vi kunnat öka tillgängligheten ytterligare.tillskottet av en kontaktsjuksköterska gör det möjligt att arbeta vidare med förbättringar. En annan enkät med frågan, om, när och hur kuratorn ska komma in i vårdkedjan undersöks januari 27 med de patienter som fått diagnosen prostatacancer Denna håller på att sammanställas. Sjuksköterskan på vårdavdelningen har frågat patienter som har kommit akut in till sjukhuset med en avancerad prostatacancer. Frågorna har gällt om det finns ett behov av att ha kontakt med en kontaktsjuksköterska samt om patienten önskade att kontaktsjuksköterskan skulle komma hem till patienten och om man i så fall kunnat förhindra akutinläggning. Patienterna vill gärna få kontakt med kontaktsjuksköterskan, men de trodde inte att det skulle förhindra akutinläggning. Någon mätning om patienterna har haft någon glädje av att ha kontakt med kontaktsjuksköterskan har inte gjorts, men vi har fått många positiva ord från patienter och anhöriga Se bifogad skrivelser till sjukhusledningen från patienter. Projektpengarna har bidragit till att prostatamottagningen har permanentats. Nu ska vi fortsätta att arbeta vidare med att förbättra tillgängligheten och höja kvaliteten för patienter och anhöriga 11