Från sämst till bäst i klassen
|
|
- Ebba Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som koncernledningen i Västmanlands läns landsting bedömde skulle kunna förbättras för att öka patientvärdet. I processen passerar patienterna genom tre olika divisioner och tre kliniker. Processen startar vid misstanke om djup ventrombos och avslutas vid diagnos eller eventuell första behandling. Avgränsningen för processöversynen är polikliniska patienter. För att få ett bra utgångsläge genomfördes en nulägeskartläggning. I kartläggningen analyserades ledtiden för denna patientgrupp under Mätningen startade vid första kontakten med familjeläkare och pågick tills patienten fick diagnos eller första initiala behandlingen. Ledtiderna matchades mot andra landstings vårdprogram och utifrån dessa sattes målet att förkorta ledtiden från 24 timmar 42 min till 9 timmars ledtid för processen. Via statistik, intervjuer och workshops framkom att det fanns överföringshinder av patienter mellan divisioner och kliniker. Kostsamma och mindre väl fungerande rutiner framkom också vilket har påverkat ledtiden negativt. Utifrån ledtidsanalysen samt den information som framkom vid workshops med berörda verksamheter togs fyra rotorsaker fram till den långa ledtiden, arbetet resulterade i sex förbättringsförslag med målet att patienten skall få diagnos och eventuell första behandling inom 9 timmar. Samtliga sex förbättringsområden genomfördes under hösten Några av förändringarna var att primärvården inför klinisk poängbedömning samt utför patientnära D-dimer analys, röntgenläkaren ger besked avseende röntgensvaret direkt till patienten och vid fynd hänvisas patienten till medicinmottagningen. Alla genomförda förbättringsförslag mäts regelbundet och följs upp så att processen kontinuerligt bibehåller målen. Processägarskapet ansvarar för analys och uppföljning. Det sista arbetet som utfördes i processöversynen var att utbilda processägare, processansvarig och processledarna i att arbeta med ständiga förbättringar så att djup ventrombosprocessen blir en levande process som ständigt analyseras och utvecklas. November 2011 utfördes första kontrollen av ledtiden. Processen hade då en ledtid på 3,14 timmar, en minskning av ledtiden på 87 %. Vid fortsatt uppföljning (jan 2012) har ledtiden ytterliggare minskat till 2,48 timmar.
2 2 Nulägeskartläggning Processen Djup ventrombosprocessen består av en process som startar vid första bedömningen i primärvården och slutar vid diagnos eller eventuell första behandling. Vid nulägesanalysen remitterades patienterna från primärvården till akutmottagningen som gjorde ytterligare en bedömning innan röntgenremiss skrevs. Efter röntgenundersökningen var utförd fick patienten diagnos/ eventuell första behandling på akutmottagningen (Västerås/Köping). Symptom Bild 1; processen Djup Ventrombos Diagnos Ev. Första behandling Statistik Under nulägeskartläggningen utfördes en statistisk analys. Denna analys försvårades då materialet för hela processen inte automatiskt kunde inhämtas från journalsystemen. Från röntgens informationssystem erhölls flödet från remissankomst till svar skickat till remittent. Denna information gav en bra grund för att granska processen baklänges. Med informationen från röntgen i Västerås och genom journalgranskning togs ledtiderna från besöket på akutmottagningen i Västerås fram. Eftersom det saknades en hel del dokumentation över olika aktiviteter minskade materialet från 478 till 102. Nästa steg var att få hjälp av familjeläkarna att få tiden från besöket i primärvården. Då minskade materialet från 102 till 64 patienter. Utifrån detta kunde 64 patienter som fick flebografiundersökning följas genom hela processen. Flebografiundersökningar (2009) Totalt utfördes 833 flebografier varav: 478 i Västerås 355 i Köping 105 flebografier remitterade direkt från familjeläkare 103 flebografier utfördes på helger 48 patienter hänvisas direkt från Sjuksköterska (familjeläkare) till Akutmottagningen 192 positiva flebografier, 23 % av totalt utförda flebografier 641 negativa flebografier, 77 % av totalt utförda flebografier Processen från besök i primärvården till diagnos/eventuell första behandling 64 patienter från primärvård via Akutmottagningen Västerås 100 % fick 2 läkarbesök på akutmottagningen 73 % fick Fragmin = 47 st 31 % togs det D-dimer på = 20 st 100 % togs det S-Kreatinin + P-PK på = 64 st 23 % positiva, har djup ventrombos 77 % negativa, har EJ djup ventrombos 3 Ledtider Den största utmaningen var att få fram data från de inblandade datasystemen. Det konstaterades tidigt i processöversynen att landstinget inte har ett enhetligtsystem som gör det möjligt att följa patienternas flöde genom processerna.
3 Symtom Diagnos/ Eventuell första behandling Bild 2; Utgångsläge djup ventrombosprocessen Kommer till FLE/JC Kommer till AM Prover tas Skriver röntgenremiss Totala ledtiden: 24 h 42 min påbörjas Röntgen svar till AM Träffar Läkare 40 min 43 min 14 h 4 min 8 min 19 min 20% 60% 9% Träffar Läkare FLE/JC utförd Patienten ringer till FLE/1177 Symtom Bild 3; Ledtidsbeskrivning, ett resultat efter nulägeskartläggning Diagnostiserad DVT 4 Benchmarking Benchmarkingen har gjorts i syfte att se hur andra landsting hanterar denna patientgrupp utifrån tre perspektiv; bedömning innan diagnostik, diagnostiskt metodval samt åtgärd/hänvisning efter diagnos/eventuell första behandling. Under benchmarkingen försökte ledtider från andra landsting tas fram, tyvärr utan resultat. De landsting som senast skrivit vårdprogram hade inte jobbat utifrån ledtidsperspektiv. Tre landsting/regioner studerades närmare; Örebro, Västra Götaland samt Skåne. Örebro ur perspektivet att de har ungefär lika stort upptagningsområde som Västmanland samt att man nyligen hade reviderat sitt vårdprogram. Västra Götaland valdes för att se hur en region med större upptagningsområde omhändertog patientgruppen samt att man hade ett tydligt vårdprogram. Skåne valdes eftersom man hade ett pågående forskningsprojekt, klinisk poängbaserad bedömning och D-dimer som hjälpmedel att utesluta djup ventrombos.
4 Vidare studerades Socialstyrelsens riktlinjer (2004) och rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering avseende omhändertagandet av patienter med misstänkt djup ventrombos (2002). Sammanfattning benchmarking Slutsatser från benchmarkingen var att poängbaserad bedömning och D-dimer som stöd för att utesluta djup ventrombos är en etablerad metod. Denna metod får också stöd i Socialstyrelsens riktlinjer. Nästa del i kedjan är diagnostiskt val, där Landstinget Västmanland kunde konstatera att ultraljud numera användes som förstahandsmetod. Ultraljudsdiagnostik, främst och tvåpunktsultraljud får stöd i Socialstyrelsens riktlinjer, med ett första ultraljud som, vid behov, följs upp inom fem till sju dagar. Med denna kunskap som stöd kunde nedanstående förändringar genomföras. Vad det gäller första behandling var det medicinkliniken själva som kom med förslaget att förlägga det på medicinkliniken istället för på akutmottagningen. Med den förändringen skapades en egen modell för hur omhändertagandet av patienter med misstänkt djup ventrombos. 5 Rotorsaker Bakomliggande orsaker till processens problem Via statistik, intervjuer och workshops framkom överföringshinder av patienter mellan de olika aktörerna i processen. Kostsamma och mindre väl fungerande rutiner framkom också, vilket har påverkat ledtiden negativt. Detta har resulterat i onödig behandling av lågmolekylärt heparin för 73 % av patienterna. Tillsammans med kliniker och nyckelpersoner i processöversynen, samt via statistik, kunde processens brister och flaskhalsar beskrivas som fyra rotorsaker: 1) Patienterna söker via primärvården, som remitterar till Akuten 20 % av totala ledtiden, 2) Tiden från röntgenremiss till utförd undersökning 60 % av totala ledtiden, 3) Medarbetarna saknar mål och feedback, 4). Dålig bevakning av inkommande svar. Mot bakgrund av detta samt med den kunskap som benchmarkingen gav framkom förbättringsförslag som skulle ge en snabbare process för patienterna som också var kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten grundar sig i att göra rätt från början, 77 % har inte djup ventrombos. 6 Förbättringar Utifrån nulägeskartläggningen och rotorsaker som analyserats beslutades hösten 2010 om sex leveranser för att nå målen. Hösten 2011 var införandet i hamn. 1. Poängbaserad bedömning införd på familjeläkarmottagningar/akutmottagningen (Well s Score) Genom en standardiserad bedömning ges samtliga patienter en jämlik vård. Bättre beslutsstöd för familjeläkarna. Beslutstödet grundar sig i att, med hjälp av poängbedömningen och D-dimer-resultat, kunna utesluta misstänkt djup ventrombos redan i primärvården. 2. Patientnära metod för P-D-dimer införd i primärvården Med en patientnära D-dimer-analysutrustning kan man med hjälp av poängbaserad bedömning och D-dimer-resultat utesluta djup ventrombos. Enligt senaste studien i Skåne kan man minska inflödet med 30 % med hjälp av denna metod. 3. Remiss till röntgen kompletterad med standardiserad frågeställning Familjeläkarna remitterar patienter som är i behov av diagnostisk hjälp för att utesluta eller verifiera en djup ventrombos. Detta innebär att patienten inte behöver sitta på akutmottagningen innan diagnostisk undersökning. Tid görs upp med röntgen när
5 patienten är hos familjeläkaren. För att säkerställa processen och patientsäkerheten standardiseras vad som skall skrivas på röntgenremissen. Med denna åtgärd minskas ledtiden med 20 %. 4. Förändrad remisshantering på röntgen För att inte patientgruppen med misstänkt djup ventrombos skall behöva vänta i onödan sätts dessa remisser inte upp på en prioriteringslista. Man bokar dessa patienter på de akutlab som finns på röntgenavdelningen i Västerås och Köping. Det betyder att patienten får diagnostisk undersökning samma dag som den söker för besvären. De nya rutinerna innebär att röntgenläkaren meddelar patienten resultatet och hänvisar patienten vart den skall vända sig efter undersökningen. Hänvisning enligt följande: Vid fynd hänvisas patienten till ansvarig för första behandling, medicinmottagningen kontorstid och övrig tid akutmottagningen. Vid ej fynd, hänvisas patienten tillbaka till familjeläkaren som antingen remitterar patienten på ytterligare en ultraljudsundersökning för att utesluta djup ventrombos eller går vidare med egen utredning för annan diagnos. Med denna åtgärd minskas ledtiden med 60 %. 5. Beslut om diagnostiskt metodval, flebografi eller ultraljud Beslut togs att införa ultraljud, 2-punktsultraljud. På Köpings lasarett har man inte en röntgenläkare på plats dagligen, vilket medför att vid de tillfällen det inte finns någon röntgenläkare utförs en flebografiundersökning av en röntgensjuksköterska för att erbjuda patienter i Köping lika snabb diagnostisk undersökning som i Västerås. I den benchmarking som genomfördes framkom att landstingen i Sverige synes ha bytt förstavalsmetod från flebografi till ultraljud. Dels för att det är en enklare undersökning för patienten då man minskar risken för allergisk reaktion samt att man minskar antalet labprover och patienten kan gå hem direkt efter utförd undersökning. Det är även en mer kostnadseffektiv undersökning. I Landstinget Västmanland minskas kostnaden med 1/3 i jämförelse med flebografi. Med ultraljud (2-punkts undersökning) som metodval behöver patienten i vissa fall göra ett uppföljande ultraljud inom 5-7 dagar för att säkerställa att det inte är en djup ventrombos i underbenet. 6. Rutin så att patienter med djup ventrombos får initial behandling hos Waran-sköterska på medicinmottagningen Denna förändring var något som man på medicinmottagningen uppmärksammade under processöversynen. I stället för att hänvisa patienterna till akutmottagningen, hänvisar vi patienter med djup ventrombos till medicinmottagningen under kontorstid. Övrig tid hänvisas patienter i behov av initial behandling till akutmottagningen. Åtgärden minskar ledtiden ytterligare 9 %. 7 Slutord Engagemanget har varit mycket stort och positivt hos medarbetarna vilket har gett ett utmärkt utgångsläge. Benchmarking har också varit viktigt för projektet för att få jämförelser med andra landsting. En stor framgångsfaktor för processöversynen har varit håll i, håll ut och kontrollera. Nulägeskartläggningen i kombination med stöd i metodiken har gjort att målen har uppnåtts. Kontaktperson: Maria Eckerrot Maria.eckerrot@ltv.se Tel sök 1504
Djup ventrombosprocessen
1 (21) Djup ventrombosprocessen Från 24 h 42 min ledtid till 3 h 14 min genvägen till snabbare diagnos Processägare: Liselott Sjöqvist Biträdande förvaltningschef Västmanlands sjukhus Styrgruppsordförande
Läs merUtredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merDjup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården
Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården
Läs merVuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen
D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården
Läs merKlinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK
Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-04-01 tom 2018-06-30 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnderna
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merDjup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-234580 Fastställandedatum: 2019-01-09 Giltigt t.o.m.: 2020-01-09 Upprättare: Helena I Gustafsson Fastställare: Roger Westerlund Djup ventrombos, riktlinjer
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 044-309 18 12 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-14 Dnr 1500340 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Kortare väntetider i cancervården
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merFysioterapeut remitterar till röntgen. Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund
Fysioterapeut remitterar till röntgen Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund Öppen mottagning till fysioterapeut Bakgrund Rätt kompetens för varje patient. - Onödiga besök? - För lång väntetid?
Läs merKvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015
VO Vårdnära administration och service 2016-03-20 1 (6) Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015 VO Vårdnära administration och service Södertälje Sjukhus AB 152 86 Södertälje Organisationsnr: 556775-9922
Läs mer1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård
1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:
Läs merTestikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ann-Marie Olvenmark Annika Hedlund Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merRemissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen
Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6 Remissregler i Västra Götalandsregionen Remissregler i Västra Götalandsregionen 2/6 Inledning En säker och effektiv hantering av er är nödvändig för en hög patientsäkerhet
Läs merLandstingsstyrelsen 31 mars 2015
Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov
Läs merTillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2017-06-16 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Läs merLeder satsningar på cancervård till undanträngning?
Leder satsningar på cancervård till undanträngning? Det kliniska perspektivet Jens Andersson, specialist i urologi Urologkliniken, Västmanlands sjukhus Västerås Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom urologin
Läs merRöntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Läs merBrunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen
Brunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen Maria Larm Enhetschef Brunflo Hälsocentral och Anna Granevärn Primärvårdschef Region Jämtland Härjedalen Först lite bakgrund Primärvård i
Läs merFörbättringsområde KOL
Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merMaria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015
Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen
Läs merRegelverk för remissens väg genom vården
HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas
Läs merMotion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet:
Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo
Läs merKvalitetsbokslut Radiologiska kliniken NLN
Kvalitetsbokslut 2011 Radiologiska kliniken NLN Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska
Läs merRöntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Röntgen Giltig fr.o.m: 2018-05-09 Faktaägare: Karin Walde, specialistläkare Röntgenenheten Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merObligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017
Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna
Läs merTillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2018-10-15 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Läs merAvvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL
Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Tydliggöra handläggning av patienter som fallit ut med avvikande i GCK eller vid indicerad provtagning,
Läs merRemiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
Läs merHur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion
Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Bakgrund tillsyn Nationell tillsyn av vårdgivarnas ledningssystem för kvalitet
Läs merVerksamhetsberättelse 2016
Verksamhetsberättelse 2016 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (6) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (6) 1. Möten
Läs merSköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Läs merVerksamhetsberättelse 2017
Verksamhetsberättelse 2017 Regionala DiabetesRådet (RDR) Stefan Jansson, ordf 2 (7) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under året... 3 2. Aktiviteter under året... 3 3. Framtidsspaning... 5 3 (7) 1. Möten
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merDatum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017
Datum: 2018-01-18 Händelseanalys Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn Februari 2017 1 Sammanfattning Person som tidigare varit på ett bedömningssamtal på den aktuella mottagningen. Bedömdes
Läs merRutin för remisshantering God klinisk praxis
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef
Läs merMinska onödig väntan på kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt Utvecklingskraft, Agneta Ingvarsson och Eva-Marie Ebefors
Minska onödig väntan på kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt Region Jönköpings län Länssjukhuset Ryhov Höglandssjukhuset i Eksjö Värnamo sjukhus Bakgrund Kranskärlsröntgen utförs på: Patienter med akuta
Läs merOm Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merÅterföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom
Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merDiagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl
005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,
Läs merPatientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Läs merHändelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Felaktig undersökning av förträngning i halskärl. Februari 2017.
Datum: 2018-05-16 Händelseanalys Felaktig undersökning av förträngning i halskärl Februari 2017 Analysledare: AR MB Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Syftet med händelseanalysen är att identifiera
Läs merKartläggning och förbättring av värdeflöden
Kartläggning och förbättring av värdeflöden De fem Lean principerna Specificera värdet från slutkundens ståndpunkt (Value) Identifiera ett värdeflöde för varje produktfamilj (The value stream) Se till
Läs merB - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING
B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merBarn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2015-11-12 48/50 Socialberedningen gemensamt 38 Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ingrid Carlenius, kansliet,
Läs merStandardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar
Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca
Läs merHur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Läs merCancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.
Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid
Läs merTill Hälso och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom
Läs merCancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården
Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige
Läs merVarför kan det ta så lång tid på röntgen?
Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 044-309 18 12 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-10-19 Dnr 1502566 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av resterande
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merHudkliniken. Centralsjukhuset Kristianstad. Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena
Hudkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena Presentation av Hudkliniken Inom nordöstra Skånes upptagningsområde
Läs merUppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg
Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande
Läs merDen geriatriska patienten vem är det?
Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken
Läs merLäkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merKundrelationsundersökning 2015
Kundrelationsundersökning 2015 Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Lena Sunnermalm Områdeschef Opererande och onkologi Innehåll Syfte och mål Bakgrund Metod Resultat Åtgärder Summering Syfte
Läs merUppdraget Patientens perspektiv
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merBild- och funktionsmedicin
Informerande dokument Information Sida 1 (5) Bild- och funktionsmedicin Division Länssjukvård Välkommen till Bild- och funktionsmedicin, Region Norrbotten 2018-08-09 Maria Bergkvist Annika Oja Sida 2 (5)
Läs merRevisionsrapport* Regionvård. Landstinget Halland. November 2006 Christel Eriksson
Revisionsrapport* Regionvård Landstinget Halland November 2006 Christel Eriksson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...5 GENOMFÖRANDE...5 GRANSKNINGSRESULTAT...5 REVISIONELL BEDÖMNING...9
Läs merVerksamhetsdialog våren 2018
1 (6) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten Verksamhetsdialog våren 2018 Vårdcentral: ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2017 TILLGÄNGLIGHET Läkarbesök inom
Läs merKartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016
Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-
Läs merStyrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26
Läs merEtt samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Livmoderkroppscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderkroppscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Janusz Marcickiewicz Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merResultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Läs merVårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF
Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF 2017-04-04 Namn Marie Boëthius Koordinator Lokal processledare Kontaktsjuksköterskan Aktiva överlämningar Avgränsning och
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merNu slipper patienter bollas runt
kliniken i fokus Nytt Diagnostiskt Centrum i Västmanland Nu slipper patienter bollas runt Att känna sig sjuk utan att veta vad som är fel, och skickas runt mellan olika vårdenheter i veckor och månader
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning
Läs merAmbulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad
INSTRUKTION 1 (7) INLEDNING Syftet med samverkan mellan ambulansverksamheten och vårdcentralerna är att omhändertagandet av patienter skall ske på rätt vårdnivå. Därigenom blir patientsäkerheten hög och
Läs merKvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör
Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa
Läs merNämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.
Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden
Läs merIntroduktion och innehåll
UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.
Läs merRUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING
1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en
Läs merFörutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Läs merKlinisk Neurofysiologi
Klinisk Neurofysiologi Handlingsplan för likvärdig nyttjande av neurofysiologiska undersökningar i Sydöstra sjukvårdsregionen Greta Gustafsson 2018-04-16 Jämlik sjukvård=diagnostik Hälso- och sjukvården
Läs merInstruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Läs merPå ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.
Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter
Läs merSatsning på cancervården
Satsning på cancervården Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden 2015 2018 för att Förkorta väntetiderna Minska de regionala skillnaderna Skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och
Läs merLinnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.
1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen
Läs merMäns upplevelse i samband med mammografi
CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merAnvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen
ANVISNINGAR 2014-01-27 1 (22) Anvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs mer