Från sämst till bäst i klassen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från sämst till bäst i klassen"

Transkript

1 Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som koncernledningen i Västmanlands läns landsting bedömde skulle kunna förbättras för att öka patientvärdet. I processen passerar patienterna genom tre olika divisioner och tre kliniker. Processen startar vid misstanke om djup ventrombos och avslutas vid diagnos eller eventuell första behandling. Avgränsningen för processöversynen är polikliniska patienter. För att få ett bra utgångsläge genomfördes en nulägeskartläggning. I kartläggningen analyserades ledtiden för denna patientgrupp under Mätningen startade vid första kontakten med familjeläkare och pågick tills patienten fick diagnos eller första initiala behandlingen. Ledtiderna matchades mot andra landstings vårdprogram och utifrån dessa sattes målet att förkorta ledtiden från 24 timmar 42 min till 9 timmars ledtid för processen. Via statistik, intervjuer och workshops framkom att det fanns överföringshinder av patienter mellan divisioner och kliniker. Kostsamma och mindre väl fungerande rutiner framkom också vilket har påverkat ledtiden negativt. Utifrån ledtidsanalysen samt den information som framkom vid workshops med berörda verksamheter togs fyra rotorsaker fram till den långa ledtiden, arbetet resulterade i sex förbättringsförslag med målet att patienten skall få diagnos och eventuell första behandling inom 9 timmar. Samtliga sex förbättringsområden genomfördes under hösten Några av förändringarna var att primärvården inför klinisk poängbedömning samt utför patientnära D-dimer analys, röntgenläkaren ger besked avseende röntgensvaret direkt till patienten och vid fynd hänvisas patienten till medicinmottagningen. Alla genomförda förbättringsförslag mäts regelbundet och följs upp så att processen kontinuerligt bibehåller målen. Processägarskapet ansvarar för analys och uppföljning. Det sista arbetet som utfördes i processöversynen var att utbilda processägare, processansvarig och processledarna i att arbeta med ständiga förbättringar så att djup ventrombosprocessen blir en levande process som ständigt analyseras och utvecklas. November 2011 utfördes första kontrollen av ledtiden. Processen hade då en ledtid på 3,14 timmar, en minskning av ledtiden på 87 %. Vid fortsatt uppföljning (jan 2012) har ledtiden ytterliggare minskat till 2,48 timmar.

2 2 Nulägeskartläggning Processen Djup ventrombosprocessen består av en process som startar vid första bedömningen i primärvården och slutar vid diagnos eller eventuell första behandling. Vid nulägesanalysen remitterades patienterna från primärvården till akutmottagningen som gjorde ytterligare en bedömning innan röntgenremiss skrevs. Efter röntgenundersökningen var utförd fick patienten diagnos/ eventuell första behandling på akutmottagningen (Västerås/Köping). Symptom Bild 1; processen Djup Ventrombos Diagnos Ev. Första behandling Statistik Under nulägeskartläggningen utfördes en statistisk analys. Denna analys försvårades då materialet för hela processen inte automatiskt kunde inhämtas från journalsystemen. Från röntgens informationssystem erhölls flödet från remissankomst till svar skickat till remittent. Denna information gav en bra grund för att granska processen baklänges. Med informationen från röntgen i Västerås och genom journalgranskning togs ledtiderna från besöket på akutmottagningen i Västerås fram. Eftersom det saknades en hel del dokumentation över olika aktiviteter minskade materialet från 478 till 102. Nästa steg var att få hjälp av familjeläkarna att få tiden från besöket i primärvården. Då minskade materialet från 102 till 64 patienter. Utifrån detta kunde 64 patienter som fick flebografiundersökning följas genom hela processen. Flebografiundersökningar (2009) Totalt utfördes 833 flebografier varav: 478 i Västerås 355 i Köping 105 flebografier remitterade direkt från familjeläkare 103 flebografier utfördes på helger 48 patienter hänvisas direkt från Sjuksköterska (familjeläkare) till Akutmottagningen 192 positiva flebografier, 23 % av totalt utförda flebografier 641 negativa flebografier, 77 % av totalt utförda flebografier Processen från besök i primärvården till diagnos/eventuell första behandling 64 patienter från primärvård via Akutmottagningen Västerås 100 % fick 2 läkarbesök på akutmottagningen 73 % fick Fragmin = 47 st 31 % togs det D-dimer på = 20 st 100 % togs det S-Kreatinin + P-PK på = 64 st 23 % positiva, har djup ventrombos 77 % negativa, har EJ djup ventrombos 3 Ledtider Den största utmaningen var att få fram data från de inblandade datasystemen. Det konstaterades tidigt i processöversynen att landstinget inte har ett enhetligtsystem som gör det möjligt att följa patienternas flöde genom processerna.

3 Symtom Diagnos/ Eventuell första behandling Bild 2; Utgångsläge djup ventrombosprocessen Kommer till FLE/JC Kommer till AM Prover tas Skriver röntgenremiss Totala ledtiden: 24 h 42 min påbörjas Röntgen svar till AM Träffar Läkare 40 min 43 min 14 h 4 min 8 min 19 min 20% 60% 9% Träffar Läkare FLE/JC utförd Patienten ringer till FLE/1177 Symtom Bild 3; Ledtidsbeskrivning, ett resultat efter nulägeskartläggning Diagnostiserad DVT 4 Benchmarking Benchmarkingen har gjorts i syfte att se hur andra landsting hanterar denna patientgrupp utifrån tre perspektiv; bedömning innan diagnostik, diagnostiskt metodval samt åtgärd/hänvisning efter diagnos/eventuell första behandling. Under benchmarkingen försökte ledtider från andra landsting tas fram, tyvärr utan resultat. De landsting som senast skrivit vårdprogram hade inte jobbat utifrån ledtidsperspektiv. Tre landsting/regioner studerades närmare; Örebro, Västra Götaland samt Skåne. Örebro ur perspektivet att de har ungefär lika stort upptagningsområde som Västmanland samt att man nyligen hade reviderat sitt vårdprogram. Västra Götaland valdes för att se hur en region med större upptagningsområde omhändertog patientgruppen samt att man hade ett tydligt vårdprogram. Skåne valdes eftersom man hade ett pågående forskningsprojekt, klinisk poängbaserad bedömning och D-dimer som hjälpmedel att utesluta djup ventrombos.

4 Vidare studerades Socialstyrelsens riktlinjer (2004) och rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering avseende omhändertagandet av patienter med misstänkt djup ventrombos (2002). Sammanfattning benchmarking Slutsatser från benchmarkingen var att poängbaserad bedömning och D-dimer som stöd för att utesluta djup ventrombos är en etablerad metod. Denna metod får också stöd i Socialstyrelsens riktlinjer. Nästa del i kedjan är diagnostiskt val, där Landstinget Västmanland kunde konstatera att ultraljud numera användes som förstahandsmetod. Ultraljudsdiagnostik, främst och tvåpunktsultraljud får stöd i Socialstyrelsens riktlinjer, med ett första ultraljud som, vid behov, följs upp inom fem till sju dagar. Med denna kunskap som stöd kunde nedanstående förändringar genomföras. Vad det gäller första behandling var det medicinkliniken själva som kom med förslaget att förlägga det på medicinkliniken istället för på akutmottagningen. Med den förändringen skapades en egen modell för hur omhändertagandet av patienter med misstänkt djup ventrombos. 5 Rotorsaker Bakomliggande orsaker till processens problem Via statistik, intervjuer och workshops framkom överföringshinder av patienter mellan de olika aktörerna i processen. Kostsamma och mindre väl fungerande rutiner framkom också, vilket har påverkat ledtiden negativt. Detta har resulterat i onödig behandling av lågmolekylärt heparin för 73 % av patienterna. Tillsammans med kliniker och nyckelpersoner i processöversynen, samt via statistik, kunde processens brister och flaskhalsar beskrivas som fyra rotorsaker: 1) Patienterna söker via primärvården, som remitterar till Akuten 20 % av totala ledtiden, 2) Tiden från röntgenremiss till utförd undersökning 60 % av totala ledtiden, 3) Medarbetarna saknar mål och feedback, 4). Dålig bevakning av inkommande svar. Mot bakgrund av detta samt med den kunskap som benchmarkingen gav framkom förbättringsförslag som skulle ge en snabbare process för patienterna som också var kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten grundar sig i att göra rätt från början, 77 % har inte djup ventrombos. 6 Förbättringar Utifrån nulägeskartläggningen och rotorsaker som analyserats beslutades hösten 2010 om sex leveranser för att nå målen. Hösten 2011 var införandet i hamn. 1. Poängbaserad bedömning införd på familjeläkarmottagningar/akutmottagningen (Well s Score) Genom en standardiserad bedömning ges samtliga patienter en jämlik vård. Bättre beslutsstöd för familjeläkarna. Beslutstödet grundar sig i att, med hjälp av poängbedömningen och D-dimer-resultat, kunna utesluta misstänkt djup ventrombos redan i primärvården. 2. Patientnära metod för P-D-dimer införd i primärvården Med en patientnära D-dimer-analysutrustning kan man med hjälp av poängbaserad bedömning och D-dimer-resultat utesluta djup ventrombos. Enligt senaste studien i Skåne kan man minska inflödet med 30 % med hjälp av denna metod. 3. Remiss till röntgen kompletterad med standardiserad frågeställning Familjeläkarna remitterar patienter som är i behov av diagnostisk hjälp för att utesluta eller verifiera en djup ventrombos. Detta innebär att patienten inte behöver sitta på akutmottagningen innan diagnostisk undersökning. Tid görs upp med röntgen när

5 patienten är hos familjeläkaren. För att säkerställa processen och patientsäkerheten standardiseras vad som skall skrivas på röntgenremissen. Med denna åtgärd minskas ledtiden med 20 %. 4. Förändrad remisshantering på röntgen För att inte patientgruppen med misstänkt djup ventrombos skall behöva vänta i onödan sätts dessa remisser inte upp på en prioriteringslista. Man bokar dessa patienter på de akutlab som finns på röntgenavdelningen i Västerås och Köping. Det betyder att patienten får diagnostisk undersökning samma dag som den söker för besvären. De nya rutinerna innebär att röntgenläkaren meddelar patienten resultatet och hänvisar patienten vart den skall vända sig efter undersökningen. Hänvisning enligt följande: Vid fynd hänvisas patienten till ansvarig för första behandling, medicinmottagningen kontorstid och övrig tid akutmottagningen. Vid ej fynd, hänvisas patienten tillbaka till familjeläkaren som antingen remitterar patienten på ytterligare en ultraljudsundersökning för att utesluta djup ventrombos eller går vidare med egen utredning för annan diagnos. Med denna åtgärd minskas ledtiden med 60 %. 5. Beslut om diagnostiskt metodval, flebografi eller ultraljud Beslut togs att införa ultraljud, 2-punktsultraljud. På Köpings lasarett har man inte en röntgenläkare på plats dagligen, vilket medför att vid de tillfällen det inte finns någon röntgenläkare utförs en flebografiundersökning av en röntgensjuksköterska för att erbjuda patienter i Köping lika snabb diagnostisk undersökning som i Västerås. I den benchmarking som genomfördes framkom att landstingen i Sverige synes ha bytt förstavalsmetod från flebografi till ultraljud. Dels för att det är en enklare undersökning för patienten då man minskar risken för allergisk reaktion samt att man minskar antalet labprover och patienten kan gå hem direkt efter utförd undersökning. Det är även en mer kostnadseffektiv undersökning. I Landstinget Västmanland minskas kostnaden med 1/3 i jämförelse med flebografi. Med ultraljud (2-punkts undersökning) som metodval behöver patienten i vissa fall göra ett uppföljande ultraljud inom 5-7 dagar för att säkerställa att det inte är en djup ventrombos i underbenet. 6. Rutin så att patienter med djup ventrombos får initial behandling hos Waran-sköterska på medicinmottagningen Denna förändring var något som man på medicinmottagningen uppmärksammade under processöversynen. I stället för att hänvisa patienterna till akutmottagningen, hänvisar vi patienter med djup ventrombos till medicinmottagningen under kontorstid. Övrig tid hänvisas patienter i behov av initial behandling till akutmottagningen. Åtgärden minskar ledtiden ytterligare 9 %. 7 Slutord Engagemanget har varit mycket stort och positivt hos medarbetarna vilket har gett ett utmärkt utgångsläge. Benchmarking har också varit viktigt för projektet för att få jämförelser med andra landsting. En stor framgångsfaktor för processöversynen har varit håll i, håll ut och kontrollera. Nulägeskartläggningen i kombination med stöd i metodiken har gjort att målen har uppnåtts. Kontaktperson: Maria Eckerrot Tel sök 1504

Djup ventrombosprocessen

Djup ventrombosprocessen 1 (21) Djup ventrombosprocessen Från 24 h 42 min ledtid till 3 h 14 min genvägen till snabbare diagnos Processägare: Liselott Sjöqvist Biträdande förvaltningschef Västmanlands sjukhus Styrgruppsordförande

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 044-309 18 12 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-14 Dnr 1500340 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Kortare väntetider i cancervården

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ann-Marie Olvenmark Annika Hedlund Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet:

Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet: Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo

Läs mer

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2015-11-12 48/50 Socialberedningen gemensamt 38 Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ingrid Carlenius, kansliet,

Läs mer

Kvalitetsbokslut Radiologiska kliniken NLN

Kvalitetsbokslut Radiologiska kliniken NLN Kvalitetsbokslut 2011 Radiologiska kliniken NLN Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska

Läs mer

Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL

Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL Avvikande cellprovsvar Ob-gyn NLL Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Tydliggöra handläggning av patienter som fallit ut med avvikande i GCK eller vid indicerad provtagning,

Läs mer

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015 Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen

Läs mer

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.

Läs mer

Minska onödig väntan på kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt Utvecklingskraft, Agneta Ingvarsson och Eva-Marie Ebefors

Minska onödig väntan på kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt Utvecklingskraft, Agneta Ingvarsson och Eva-Marie Ebefors Minska onödig väntan på kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt Region Jönköpings län Länssjukhuset Ryhov Höglandssjukhuset i Eksjö Värnamo sjukhus Bakgrund Kranskärlsröntgen utförs på: Patienter med akuta

Läs mer

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Röntgenundersökningens roll i primärvården Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen

Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6 Remissregler i Västra Götalandsregionen Remissregler i Västra Götalandsregionen 2/6 Inledning En säker och effektiv hantering av er är nödvändig för en hög patientsäkerhet

Läs mer

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer

Läs mer

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion

Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Hur står det till med våra akutmottagningar? Tillsyn av patientsäkerheten vid akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Bakgrund tillsyn Nationell tillsyn av vårdgivarnas ledningssystem för kvalitet

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Regelverk för remissens väg genom vården

Regelverk för remissens väg genom vården HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Rutin för remisshantering God klinisk praxis

Rutin för remisshantering God klinisk praxis Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef

Läs mer

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Nu slipper patienter bollas runt

Nu slipper patienter bollas runt kliniken i fokus Nytt Diagnostiskt Centrum i Västmanland Nu slipper patienter bollas runt Att känna sig sjuk utan att veta vad som är fel, och skickas runt mellan olika vårdenheter i veckor och månader

Läs mer

Hudkliniken. Centralsjukhuset Kristianstad. Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena

Hudkliniken. Centralsjukhuset Kristianstad. Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena Hudkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Långvarig god tillgänglighet, god arbetsmiljö och hög patienttillfredsställelse är möjliga att förena Presentation av Hudkliniken Inom nordöstra Skånes upptagningsområde

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

Alice i underlandet. - Det beror på vart du vill komma. - Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar

Alice i underlandet. - Det beror på vart du vill komma. - Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar Alice i underlandet - Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån? - Det spelar inte så stor roll - Det beror på vart du vill komma - Då spelar det heller ingen roll vilken väg

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Kartläggning och förbättring av värdeflöden

Kartläggning och förbättring av värdeflöden Kartläggning och förbättring av värdeflöden De fem Lean principerna Specificera värdet från slutkundens ståndpunkt (Value) Identifiera ett värdeflöde för varje produktfamilj (The value stream) Se till

Läs mer

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 046-77 08 61 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-29 Dnr 1502566 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av nationella

Läs mer

Resultat Röntgenkliniken

Resultat Röntgenkliniken Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Revisionsrapport* Regionvård. Landstinget Halland. November 2006 Christel Eriksson

Revisionsrapport* Regionvård. Landstinget Halland. November 2006 Christel Eriksson Revisionsrapport* Regionvård Landstinget Halland November 2006 Christel Eriksson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...5 GENOMFÖRANDE...5 GRANSKNINGSRESULTAT...5 REVISIONELL BEDÖMNING...9

Läs mer

Njurcancer ny design efter patientprocessen

Njurcancer ny design efter patientprocessen Njurcancer ny design efter patientprocessen Ingrid Erlandsson Martin Holmström urologienheten, Landstinget i Jönköpings län Morgondagens urologi God Vård SOSFS 2005:12 Patientfokuserad Tillgänglig och

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Ambulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad

Ambulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad INSTRUKTION 1 (7) INLEDNING Syftet med samverkan mellan ambulansverksamheten och vårdcentralerna är att omhändertagandet av patienter skall ske på rätt vårdnivå. Därigenom blir patientsäkerheten hög och

Läs mer

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014. Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Radiologiska kliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation /

Läs mer

Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal

Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 p 14 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Rydberg Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Utdata i processform. Iréne Eriksson Strategiska cancerenheten Region Halland

Utdata i processform. Iréne Eriksson Strategiska cancerenheten Region Halland Utdata i processform Iréne Eriksson Strategiska cancerenheten Region Halland Halland RCC väst Göteborg Alingsås Kungsbacka Borås Jönköping Strategiska Cancerenheten Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hyltebruk

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Anvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen

Anvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen ANVISNINGAR 2014-01-27 1 (22) Anvisningar för uppföljning av ledtider inom bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient

Läs mer

Metoddokument Processorienterat arbetssätt

Metoddokument Processorienterat arbetssätt Metoddokument Processorienterat arbetssätt Varför processorienterat arbetssätt? Samsyn - Gemensam bild av mål och arbetsflöde Patientfokus - Endast aktiviteter som ger mervärde till patienten Minskad variation

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium

Läs mer

xcense Resultat av Quicc-studien Borås lasarett

xcense Resultat av Quicc-studien Borås lasarett Resultat av Quicc-studien Borås lasarett 2003 QUICC är en studie om kvalitetsförbättringsarbete av akut kranskärlssjukvård som bedrivs på 20 sjukhus i Sverige. Studien syftar att öka följsamheten mot behandlingsrekommendationerna

Läs mer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Viveka Ströck September 2015 2 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting. Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Regionala forskningsrådet

Regionala forskningsrådet Regionala forskningsrådet Katarina Wijk, docent, föreståndare 2 juni 2016 Forskning utan gränser Exempel på pågående forskningsprojekt över regiongränserna Samarbete med fokus på förebyggande av livmoderhalscancer

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Gallvägscancer inklusive gallblåsa Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer inklusive intraheptisk gallgångscancer Myelom Äggstockscancer Pankreascancer

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Regionala diabetesrådet (RDR)

Regionala diabetesrådet (RDR) Regionala diabetesrådet (RDR) Vad har hänt det första året, (efter två möten)? Stefan Jansson, ordförande, med dr, specialist i allmänmedicin Örebro Representanter Stefan Jansson, ordf Jarl Hellman Lars

Läs mer

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande

Läs mer

Röntgensjuksköterskan om tio år

Röntgensjuksköterskan om tio år Röntgensjuksköterskan om tio år Maud Lundén, PhD, Sahlgrenska Akademin, Göteborg Bodil Andersson, PhD, Lunds universitet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Röntgensjuksköterskans möjligheter idag,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Radiologiska kliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Primär Levercancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare: Magnus Rizell mars 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer