Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt kliniskt kunskapsstöd"

Stefan Hedlund
för 4 år sedan
Visningar:

1 Nationellt kliniskt kunskapsstöd

2 Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens Utvecklingsenhet i Sörmland) och rådet förkunskapsstyrning (RKS). Hälso- och sjukvårdsledningen (HSL) har positivt tagit emot förslaget och samtidigt givit direktiv att bereda frågan vidare för beslut.

3 Som kunskapsstöd och remissumgänge mellan primärvården och den sjukhusbaserade specialistvården har Landstinget Sörmland utarbetat vårdöverenskommelser (VÖK) för ett flertal diagnoser. De är övervägande vägledande och av god kvalitet. Användningsgraden är dock låg då de ofta är alltför omfattande och svåra att överblicka i den kliniska tidsnöd som vårdgivaren vanligen befinner sig i under patientbesöket. Vårdgivare har därför uttalat ett bestämt önskemål om att Landstinget Sörmland bereder tillgång till kunskapsstöd i likhet med VISS (Stockholm) och FAKTA(Region Jönköping).

4 Införande av kunskapsstöd Sörmlands Fakta i Landstinget Sörmland för att stärka förutsättningarna för en god och jämlik hälso- och sjukvård och ett praktiskt, lättillgängligt, uppdaterat kunskapsstöd för den kliniska vardagen med målet att skapa förutsättningar för en bättre och mer jämlik vård. Vinst att få ett kunskapsstöd som är översiktligt och läsbart avseende längd vilket bör underlätta för användaren. Samlat kunskapsstöd på en plats, ett stöd för hela hälso- och sjukvården

6 Bakgrund : Nationellt kliniskt kunskapsstöd Kunskapsstödet ska främja god och jämlik vård i Sörmland, nationellt samt fungera som ett kliniskt evidensbaserat stöd i det patientnära vardagsarbetet Finns nu mer än 350 nationella dokument/diagnoser enligt mall, indelat i 25 ämnesområden. Bygger på VISS, Fakta samt modell från Skåne Lokala tillämpningar tas fram av respektive landsting, t ex vårdnivå, remissuppgifter, läkemedelsbehandling

8 Mål: Rutin för arbetsprocess och förvaltning med nationellt kliniskt kunskapsstöd för Landstinget Sörmland:

9 2. Arbetsgrupper fasta arbetsgrupper för det lokala arbetet. De lokala arbetsgrupperna består av: Mötesordförande X antal distriktsläkare delar på ordförandeskapet inom samtliga arbetsgrupper. Mötesekreterare Arbetsgrupperna kan utse någon inom respektive grupp att dokumentera eller efterfråga medicinsk sekreterare. Läkare från specialistvården Det ska finnas en läkare till varje specialistområde som respektive arbetsgrupp ansvarar för. Apotekare När lokala tillämpningar berör läkemedelsbehandling ska apotekare finnas med i arbetsgrupperna.

10 Andra representanter När lokala tillämpningar berör andra kompetenser t.ex. paramedicin, omvårdnad, radiologi, klinisk fysiologi och nukleärmedicin, kan arbetsgruppen utökas vid behov. Divisionschef primärvård utser representanter som företräder den offentligt drivna primärvården. Hälsovalschefen erbjuder privata vårdcentraler att utse representanter att delta i arbetsgrupperna. Verksamhetschef för respektive berörd specialistklinik utser läkare. Verksamhetschef för respektive berörd medicinsk service utser representanter. Enhetschef för läkemedelskommittén utser apotekare.

11 3. Arbetsprocess i arbetsgruppen Mötesordförande kallar arbetsgruppen till möte för framtagning och bedömning av lokala tillämpningar utifrån faktadokumenten. 4. Dokumentation De olika kunskapsdokumenten ska ha en gemensam grundstruktur och layout. Dokumenten skrivs utifrån standardiserade rubriker. 5. Förankring av resultatet av arbetet För att få återkoppling på arbetsgruppens förslag på lokala tillämpningar används en hemsida på Insidan. På hemsidan finns även allmän information om nationella kliniska kunskapsstödet, lokala redaktionen, arbetsgrupperna samt hänvisning till den externa nationella sidan där kunskapsstöden publiceras. 6. Beslut Programstyrgrupp för Vård och hälsa beslutar om lokala tillämpningar för faktadokumenten. I beslutsunderlagen ska följande delar ingå. - Vilka faktadokument berörs - Nya-/reviderade lokala tillämpningar - Konsekvenser av förslagen på lokala tillämpningar -Nya insatser - Skillnader i vårdnivåer - Förändring av resurser 7. Publicering Beslutade lokala tillämpningar publiceras på den nationella externa webbsidan.

14 Dokumentstruktur: Rubrik Vårdnivå/remiss rutiner Bakgrund Riskfaktorer Utredning -anamnes - status - undersökning - differential diagnos Behandling Sjukskrivning Omvårdnad Rehabilitering Uppföljning Komplikationer Kvalitetsindikatorer Fristående rubriker Patientinformation (länk 1177) Relaterad information

15 Granska nationella rekommendationer. Samtliga ämnesgrupper kommer att erbjuda landstinget att granska sina reviderade och eventuellt nya rekommendationer minst vart annat år. ( cirka 180 dokument/år). Vad är viktigast att säkerställa för landstinget ska kunna ta emot nationella rekommendationer från ämnesgrupperna, granska dem och svara på ämnesgruppens frågor samt lämna synpunkter En organisation med tydligt ansvarig/a krävs Kontaktperson tar emot dokumentet, som i princip är färdiga dokument. Teknisk stödstruktur för synpunkter/granskningsmall Landstinget har på sig 3-4 veckor att lämna tillbaka synpunkter na.

16 Producera tillägg Landstingen kan när som helst publicera tillägg till nationella rekommendationer. Men varje gång ämnesgrupperna ska publicera en ny version har landstingen möjlighet att inom ett par veckor kunna komplettera det nationella innehållet med sina tillägg. Vad är viktigast för att säkerställa landstinget ska kunna komplettera med tillägg? etablerad arbetesgrupper som kan hantera granskning. Högsta ledningsbeslut, ge tydliga mandat för organisation. Lokal organisation för arbetet med lokalt tillägg. Avsätta tid, finansiering.

17 Implementera nationella rekommendationer. Det nationella kunskapsstödet ska bidra till en jämlik, god och säker vård i hela Sverige. Vad är viktigast att säkerställa för att så många medarbetare som möjligt ska ha tillgång till och använda kunskapsstödet? förändringsprocess Kunskapshöjning i användandet av nya system. Medibas, internmedicin, Det finns många kunskapsstöd. Det är viktigt att visa att detta kunskapsstöd är bra, att utvecklas och ständigt förbättras. Marknadsföring Uppfattas användarvänligt Uppfattas trovärdigt, Kontinuerlig mätning och användbarhet av användning Engagera specialistvården På sikt integrering i journal

18 Hur bemannar vi arbetsgrupperna? -medverkande från sluten vård -följa rutinen för arbetsprocess -möjligheter att ST läkarna inom primärvård vara med och bidra i arbetsgrupperna. -etablerad referens grupp (DL) -bilda resurs grupper för 1.Medicin diagnostik 2. Rehab 3.Omvårdnad

19 Referens grupp Bistår av distriktsläkarna med syfte att utgöra rådgivningsstöd åt arbetsgrupperna vid utformning av fakta dokument och en referens till lokal redaktion. Totalt 5-7 distriktsläkare delar på ordförandeskapet inom samtliga arbetsgrupper Gruppen träffas en gång per månad,1-2 timmar.

20 Några frågor som eventuellt kan vara aktuella: Hur förhåller sig det här kunskapsstödet till landstingets övriga kunskapsstöd? Ev dubbelt innehåll Ev motstridigt innehåll, tex hjärtsvikt dok SVP Viktigt med ledningens stöd och att få landstingens organisation för primärvårdens kunskapsstöd knyts ihop med ledningssystemet och övriga processer för att skapa och samordna medicinska riktlinjer. (vård program 19 område) Hur ser kopplingen ut mellan det nationella kunskapsstödet och landstingens system för kunskapsstyrning?

Relevanta dokument

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Saad Rammo Distriktläkare /Medicin sakkunnig Lokala redaktion i Sörmland

Nationellt kliniskt kunskapsstöd Saad Rammo Distriktläkare /Medicin sakkunnig Lokala redaktion i Sörmland Bakgrund Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet FAKTA aktualiserats av främst