Varför kan det ta så lång tid på röntgen?
|
|
- Sven Berg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång
2 Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer sedan läkaren skrivit remissen och varför det dröjer innan kallelse till undersökning kommer samt vad som händer när du som patient kommit till röntgenavdelningen. 1. Remissen skrivs Remiss till röntgenundersökning skrivs av den läkare som du går hos. Det kan antingen vara distriktsläkaren, en läkare som du träffar vid ett akut besök eller den läkare som har hand om dig när du ligger inne på sjukhuset. Remissen skickas sedan till röntgenavdelningen antingen elektroniskt eller via ordinarie postgång. 2. Remissen granskas När remissen anlänt till röntgen granskas den av en röntgenläkare. Läkaren gör en bedömning av hur snart undersökningen behöver göras. För att göra detta behöver läkaren ta del av eventuella tidigare röntgenundersökningar. 3. Tidbokning och kallelse När remissen granskats tar personalen hand om den för tidsbokning. Sedan du fått en tid för undersökning skrivs kallelse ut och skickas till dig per brev.
3 4. Undersökningsdagen I receptionen finns en läkarsekreterare som tar emot och ankomstregisterar dig. Du får information om var du ska sitta och vänta, i vissa fall tas du om hand av en korridorvärd. Om du ska undersökas akut väntar du i väntrummet tills remissen iordningställts. Om det är många akuta patienter kan väntetiden naturligtvis bli längre än vanligt. 5. Undersökningen Du kommer in till det aktuella röntgenundersökningsrummet. Där finns röntgenpersonal som förberett undersökningen genom att ta del av dagens remiss, tittat på eventuella tidigare bilder och även kontrollerat nödvändiga prover. När undersökningen är gjord kontrolleras att bilderna är bra. Ibland kan det finnas behov av att komplettera med ytterligare bilder. 6. Utlåtandet Läkaren dikterar sedan utlåtandet som därefter skrivs ut av en läkarsekreterare. Läkaren ska slutligen godkänna utskriften. När detta är klart får du antingen gå tillbaka till akutmottagningen alternativt gå till din hälsocentral eller direkt hem. I de flesta fall kan din läkare läsa utlåtandet i datorn, om inte skickas det per post.
4 Om strålning vid röntgenundersökning Här vill vi ge dig svar på några av de vanligaste frågorna som kan uppkomma i samband med en röntgenundersökning. Vad är röntgenstrålning? Röntgenstrålning alstras i röntgenrör. Det är samma typ av strålning som vanligt ljus från en glödlampa, och precis som när man släcker en glödlampa upphör strålningen omedelbart när strömmen stängs av. Röntgenstrålning kan tränga igenom föremål som är ogenomträngliga för vanligt ljus men kan inte uppfattas av ögat. Den går däremot lätt att mäta och att skydda sig mot. När röntgenapparaten stängs av finns ingen strålning kvar, vare sig i patienten eller i rummet. Hur får man en röntgenbild? Vid en röntgenundersökning låter man röntgenstrålning passera den del av kroppen man vill undersöka. En del vävnader dämpar då strålningen mer än andra. Täta vävnader, som ben, dämpar strålning mer än mjukdelar. Den strålning som passerar ger upphov till en bild. På så sätt kan man skilja olika vävnader från varandra. Ibland är skillnaden i täthet mellan kroppens vävnader så liten att man måste använda kontrastmedel för att det undersökta organet ska framträda tydligare. Med hjälp av datorteknik kan man få bilder som visar det undersökta området i genomskärning, så kallad datortomografi. Bör jag undvika röntgenstrålning? En röntgenundersökning ger detaljerade bilder av olika vävnader i kroppen och hjälper din läkare att ställa en säker diagnos så att du kan få rätt behandling. Stråldosen vid varje röntgenundersökning är anpassad för att vara så låg som möjligt men ändå ge önskad information. Jämfört med den nytta en röntgenundersökning ger, är risken med strålningen försumbar. Om du är gravid är det viktigt att du talar om det innan du genomgår en röntgenundersökning. Då kan läkaren ta ställning till om det går att anpassa undersökningen så att fostret får en stråldos som är så låg som möjligt, om det finns alternativa metoder till den planerade undersökningen eller om den kan vänta. Personalen, som dagligen arbetar med strålning, lämnar antingen rummet eller använder skyddsförkläde för att inte utsättas för onödig strålning. Dessa skyddsåtgärder skall även du vidta om du följer med någon som ska röntgas. Trots att röntgenundersökningar bidrar med en betydande del till den totala dosbelastningen av befolkningen är risken för den enskilda individen minimal, även efter upprepade röntgenundersökningar. Nyttan med att få en säker diagnos är ojämförligt mycket större än den lilla risken, och även risken med att avstå från en undersökning överstiger vida strålrisken.
När ditt djurs liv närmar sig sitt slut
När ditt djurs liv närmar sig sitt slut DJURSJUKHUSET MALMÖ När tiden är inne Att ta beslutet att avliva ett djur är alltid svårt. Varje djur och varje situation är unik och det är bara du som djurägare
Läs merOm att delta i en klinisk prövning
Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk
Läs merFosterdiagnostik - information till gravida
Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik
Läs merSå här använder du erecept
På Svenska Så här använder du erecept Hela Finland ska börja använda elektroniska recept, så kallade erecept. Du får mer information från ditt apotek eller din hälsostation. Du kan också gå in på webbsidan
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merAtt svara på en remiss
Att svara på en remiss Varje år skickar Regeringskansliet betänkanden, utredningar och andra förslag på remiss. Det betyder att myndigheter, organisationer och personer har möjlighet att svara på vad de
Läs merRÄTTEGÅNGEN - hur blir den?
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se
Läs merTräningsprogram för att bli av med tvångssyndrom
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merFörtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se
Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som
Läs merErsättning vid arbetslöshet
PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merÄr du ett med din företagsidé?
Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER
Läs merTanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar
Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping Vägledning för nyanlända barn och ungdomar INLEDNING Att ge vägledning till nyanlända ungdomar tar längre tid än till svensk-födda. De har inte vuxit upp med all
Läs merFor healthcare professionals porphyria
For patients and families For healthcare professionals Drugs and porphyria About EPI For patients and families AKUT PORFYRI Information för personer med akut intermittent porfyri, porfyria variegata eller
Läs merTill dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet
Bakgrund Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet I Sverige diagnostiseras 1 300 1 400 personer per år med tumör i centrala nervsystemet (CNS). I de flesta fall behövs en neurokirurgisk
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merRUTINMÄSSIGT UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
RUTINMÄSSIGT ULTRALJUD UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING DENNA BROSCHYR ÄR UTGIVEN AV SBU FÖRFATTARE: GUN LEANDER FORM: TYPOFORM FOTON: THINKSTOCK SID 1,
Läs merSå här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång
Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum
Läs merTill dig som fått pankreascancer
Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd
Läs merTill dig som ska opereras på Ortopedkliniken
Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken och som inte bor i Stockholms län Datum: Tid: Övrigt: DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VÄLKOMMEN TILL DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD. DIN DELAKTIGHET. Vår filosofi
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merLÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
Läs merSvara på remiss hur och varför
SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB
Läs merVisste du att? Elever har rättigheter!
Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.
Läs merLagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Läs merAntiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar
Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU
Läs mer