UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD

Transkript

1 I ~ II landstinget DAlARNA UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD Sammanfattning av uppdragen Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Utveckla stödet för rökawänjning inom primärvården Kartläggning av vårdprocessen Vidareutveckla insatser för tidig upptäckt av misstänkt lungcancer Vidareutveckla patienter och närståendes möjligheter till information och delaktighet under hela vårdprocessen Vårdprogram Implementera reviderat vårdprogram för lungcancer Undersökningar, behandlingar och ledtider - optimal vård kedja Vidareutveckla vårdkedjan utifrån nationella riktlinjer i samband med revideringen av vårdprogrammet för lungcancer Följ ledtideroch vidta åtgärder om "flaskhalsar" uppstår Multidisciplinära konferenser Vidareutveckla bättre förutsättningar för multidisciplinära konferenser så att lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära konferenser Psykosocialt stöd, kontaktperson och rehabilitering Vidareutveckla och samordna det psykosociala stödet inom cancersjukvården Utforma det psykosociala stödet i samarbete med patienter och patientföreningar Varje patient bör få en namngiven kontaktperson Varje patient (närstående) bör få skriftlig information och individuell vårdplan förutom den muntliga informationen 1

2 I II landstinget DAlARNA Palliativ behandling och omvårdnad Vidareutveckla palliativ behandling och omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses Uppföljning Verksamheten följer upp sina resultat i bl a det nationella kvalitetsregistret för lungcancer och nyttja det som underlag för utvecklingsarbeten Verksamheten tillgängliggör sina resultat i det nationella kvalitetsregistret för lungcancervård så att en sammanställning för Dalarna kan göras Uppdragets genomförande återrapporteras i samband med bokslutarbetet

3 I ~ II Landstinget DAlARNA INLEDNING Uppdragsbeskrivning är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen för vården av patienter med lungcancer, inom Landstinget Dalarna inför implementeringen av de nationella riktlinjerna för lungcancervården På sikt kan uppdragsbeskrivningen även vara ett underlag för horisontella prioriteringar. Basen för uppdragsbeskrivningen är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervården Samverkansnämnden behandlade den politisk viljeinriktning för lungcancervården för Uppsala-Örebroregionen i juni Samverkansnämnden rekommenderar landstingen inom sjukvårdsregionen att anta den politiska viljeinriktningen för att uppnå en likvärdig lungcancervård i sjukvårdsregionen. Intentionerna i det framtagna förslaget till politisk viljeinriktning är beaktade i denna uppdragsbeskrivning. Uppdragsbeskrivningen har kompletterats med en läges-/behovsanalys för Dalarna i förhållande till praxisbeskrivning och de nationella riktlinjerna samt patientsynpunkter. Avsikten med uppdragsbeskrivningen är att o ge ett behovs- och befolkningsfokus som grund för uppdrag till verksamheten o skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser o på ett öppet sätt redovisa prioriteringar samt o ge underlag för uppföljning dels av fortsatt implementering, dels verksamhetens kvalitet. Uppdragsbeskrivningen avser inte att ge en heltäckande beskrivning av hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag, utan att fokusera på hälso- och sjukvårdspolitiskt strategiskt viktiga områden. ÖVERGRIPANDE INRIKTNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVARDEN I LANDSTINGET Hälso- och sjukvården i Dalarna ska kännetecknas av närhet och god vård på lika villkor. God vård innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker samt effektiv och att den kan erbjudas i rimlig tid. En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Patienter och närstående ska bemötas professionellt med förståelse, empati och integritet. Prioriterade grupper är bl a personer med livslånga sjukdomar. 3

4 I ~ II landstinget Gunilla Esbjörn FRAMTAGANDET AV UPPDRAGSBESKRIVNINGEN Under Socialstyrelsens arbete med framtagande av nationella riktlinjer för lungcancervården har landstingets ledamöter i Samverkansnämnden på olika sätt blivit involverade i processen. Ledamöterna har framför allt haft möjlighet att delta i ett kunskapsseminarium för beslutsfattare. Vid detta seminarium presenterades bl a en regional konsekvensbeskrivning - en analys av nuvarande praxis i förhållande till förslagen i de preliminära nationella riktlinjerna. Inom regionen har en utvecklingsgrupp arbetat parallellt och träffat projektledaren från Socialstyrelsen. Utvecklingsgruppen har bestått av tjänstemän från respektive landsting. Utvecklingsgruppens fokus har varit nationella riktlinjer som sjukvårdspolitiskt dokument. Hur kunskapen kan presenteras, ställas i relation till dagsläget och hur politiska frågeställningar utkristalliseras för styrning och ledning. Varje gruppmedlem ansvarade för att på hemmaplan informera och stödja de politiska företrädarna i deras kunskapsinhämtning i ämnesområdet (programarbete). Inom Landstinget Dalarna har programarbetet letts av den förtroendemannagrupp som representerar landstinget i Samverkansnämnden för Uppsala/Örebro-regionen, "Beredningsgruppen för kunskapsstyrning". Under arbetet med riktlinjerna inför kunskapsseminariet och i framtagandet av uppdragsbeskrivningen har dialog förts och med representanter för aktuell verksamhet och hälso- och sjukvårdens ledning. Vidare har synpunkter inhämtats från patientföreningen Stödet. MOTTAGARE Lungcancervården berör flera specialiteter inom landstinget och i vissa fall specialiteter inom Uppsala-Örebroregionen samt hälso- och sjukvård/omsorg inom kommunal verksamhet. Att utgå från patientens perspektiv, är ett sätt att sätta patienten i centrum. För en patient med lungcancer handlar kontakten med vården om en sammanhängande kedja av hälso- och sjukvårdsinsatser, inte möten med ett antal specialister. För att möta detta behov bör hälso- och sjukvården bli mer processorienterad. En utveckling av detta förhållningssätt kan vara att länsansvarig utses för större patientgrupper/vårdprocesser. Processansvariga bör bl a ha mandat att kunna initiera förändringar i vårdorganisationen som effektiviserar vårdprocesserna och skapar utrymme för satsningarpå angelägna områden. 4

5 I ~ II landstinget DAlARNA För cancervården har det, på regeringens initiativ, bildats regionala cancercentrum (RCC). RCC för Uppsala-Örebroregionen startade under augusti/september RCC är en stödjande struktur som bl a ska stödja utvecklingen av effektiva vårdprocesser, medverka i framtagandet av vårdprogram samt diskutera och lägga förslag om nivåstrukturering av cancervården via Samverkansnämnden. Utifrån nuvarande verksamhetsstruktur blir landstingsdirektören tillika förvaltningschef mottagare av uppdraget med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av hälso- och sjukvården inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det kan konstateras att det finns behov aven länsgemensam samordning när det gäller förhållningssätt samt behandlingsriktlinjer för att befolkning/patienter ska kunna erbjudas en likvärdig vård inom hela länet. TIDSPERIOD Huvudinriktningen är att uppdragsbeskrivningen gäller under mandatperioden ( ). Kommer Socialstyrelsen med en revidering av riktlinjen får uppdragsbeskrivningen kompletteras alternativt arbetas om. Uppföljning sker årligen dels utifrån aktuella kvalitetsindikatorer, dels utifrån det nationella kvalitetsregistret för lungcancervården. LUNGCANCER Enligt Socialstyrelsens cancerstatistik för 2009 insjuknade detta år kvinnor och män i lungcancer i riket. I Uppsala-Örebroregionen insjuknade 900 personer år 2009 i lungcancer, 464 män och 436 kvinnor. I Dalarna insjuknar knappt 100 personer per år i lungcancer. Antal lungcancerfall per diagnosår ==== tf':ii;'~~ O-F""=~=~~=~=~== Ar Källa: Regionala kvalitetsregistret för lungcancer i UppsalaIÖrebroregionen Uppsala --- Södermanland Värmland ~Örebro Västmanland ---Dalarna -f-gävlebor 5

6 I l) Landstinget Lungcancer är den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige, ungefär personer i Sverige dör i lungcancer varje år. Halland 47,5 -- Gotland 46,7._,-~~ Nnrrbollell 45,0 9_"... UPps;11a Ostetgötland 42,6 _~u... Jönköping 41,7 Viistr. Götaland 41,2... Dalama 40,5~ RIKET 4O,J Skolnc 38,2... Giivlcoorg 38,1 Blclcingc 38,0 -~-~.~ Kalmar 37,6 "' Kronoberg 36,5 V"åstcrbullcn 36,1 ~- Sörmland 35,7 VästDIaniand 3S,s Orcbro 3S,s V.irmlAnd 34,2- Jämtland 33,7 Viisrernorrland 32,9 ~m O ~ ~ KOllfidominlUTall bcriknadrmodhjilp av Tarlonai Procent Relativ 1-årsöverlevnad vid lungcancer Patienter diagnostiserade Aldersstandardiserade värden Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen Insjuknande och dödlighet i lungcancer ser inte lika ut för kvinnor och män. Det är fler kvinnor än män som insjuknar och dör i lungcancer före 60 års ålder. I högre åldersgrupper dominerar männen. Rökning är den viktigaste orsaken till lungcancer. Upp till 90 procent av de drabbade är eller har varit rökare. Fallen av lungcancer minskar bland män, men ökar bland kvinnor. Det är kvinnornas rökvanor för ca 20 år sedan som återspeglas i ökningen lungcancerfall. Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom men den går att bota hos en del om sjukdomen inte har spridit sig. Ca 70 % av alla drabbade har en långt framskriden sjukdom redan vid diagnosen och kan då oftast inte botas. SITUATIONEN I I FÖRHALLANDE TILL DE NATIONELLA RIKTLINJERNA OCH UPPDRAG Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Lungsektionen, Falu lasarett, kan erbjuda patienter som behandlas på kliniken stöd för rökawänjning. Inom primärvården i Dalarna finns ännu inte rutiner och resurser avsatta så att stöd för rökawänjning kan erbjudas i tillräcklig omfattning. UPPDRAG utveckla stödet för rökawänjning inom primärvården 6

7 I II landstinget Kartläggning av vårdprocessen I samband med att den Nationella cancerstrategin presenterades 2009 ställdes medel till förfogande via Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för försöksverksamheter. Landstinget Dalarna lämnade in en ansökan om "mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård" med försöksverksamhet inom lungcancervården. Medel erhölls för en treårig försöksverksamhet. En värdeflödesanalys har genomförts. Utifrån denna har fyra förbättringsområden identifierats; - minska ledtider och arbeta för tidig upptäckt förbättra och säkerställa informationsflödet kring patienter, samt bättre flyt mellan vårdgivare förbättra information och delaktighet för patienter och närstående i hela vårdprocessen så att man även har kunskap/delaktighet om förändring i behandling och vilka resurser som finns tillgängliga i den fortsatta behandlingen t ex vård i livets slutskede kunnande och kompetens inom hemsjukvården/hemtjänst inom palliativ vård så att patienter och närstående känner trygghet. För att kunna utgå från patienter och närståendes upplevelse av lungcancervården kommer en "idebok" att nyttjas. Denna försöksverksamhet sker i samverkan med Lindköpings universitet. Patienter och närstående lämnar synpunkter, ideer och funderingar. Dessa kommer att nyttjas för förbättringsinsatser. En enkät med frågor om bl a patientupplevd kvalitet och livskvalitet har skickats ut till samtliga patienter med lungcancer. Detta dels som en baslinjemätning som ett underlag för uppföljning av försöksverksamheten, dels som underlag för förbättringsinsatser. Regionalt onkologiskt centrum, Uppsala/Örebroregionen lämnade också in en ansökan om försöksverksamhet som delvis finansieras av medel från SKL och delvis från Samverkansnämnden. Denna försöksverksamhet omfattar en journalstudie för bl a ledtider som inte återfinns i kvalitetsregistret, sjuksköterskekoordinator/patientlots för att bevaka att ledtiderna blir så korta som möjligt samt att multidisciplinära konferenser/thoraxkirurgiska ronder. Försöksverksamheten i Dalarna avser att nyttja resultaten från journalgenomgången som underlag för ev ytterligare förbättringsarbeten. UPPDRAG vidareutveckla insatser för tidig upptäckt av misstänkt lungcancer vidareutveckla patienter och närståendes möjligheter till information och delaktighet under hela vårdprocessen 7

8 I II ~ landstinget Vårdprogram Arbete pågår med revidering av det regionala vårdprogrammet via ROC/RCC. Det pågår även ett arbete med ett nationellt vårdprogram. Undersökningar, behandlingar och ledtider- optimal vårdkedja Verksamheten har vidtagit åtgärder för att förändra rutiner och förkorta tiden från ankommande remiss till första besöket. Orsaken till Dalarnas lägre andel potentiellt operabla lungcancerpatienter är oklar och behöver studeras mer ingående. 50 UppsalalOreblO regionen 40 c.. u e Do 30 Andel potentiellt operabla lungcancerpatienter (stadium 1A-IIB. NSCLC) Kalla: Regionala kvalitetsregistret för lungcancer i UppsalalOrebroregionen 8

9 I ~ II landstinget Gunilla Esbjörn Öttbro n,' Kronobrrg n). B1d<idge 76,4 Jönköping 7.\5 ViUtnumland 73,4 Srodcholm 73,1 Sönnland 72,1 Skåne 72,1 Halland 7ll,3 Gävleborg 70,1 Jämtland 69,4 RIKET 68,6 (hrergötlluld 67,0 Uppsala 6S,I Kalmar 63,7 Gotland 63,3 Västerbotten 61,9 Våstemorrland 61,4 Värmland S7,7 Dnbmn S6,6 Norrbotten SS,7 O Andel patienter med icke småcellig lungcancer som planeras för kurativt syftande kirurgi, Avser stadium I och II. Källa: Nationellt lungcancerregister PET-DT Vid undersökning med Positronemissionstomografi kombinerad med datortomografi (PET-DT) kan man se var det finns ett förhöjt upptag av ett radioaktivt ämne. För att få så tydliga bilder som möjligt kombinerar man PET-kamerans bilder med en datortomografi. Procent PET-DT har i de nationella riktlinjerna fått en mycketframskjuten roll. Undersökningsmetoden bör användas både i samband med diagnostik av lungcancer och i samband med planering av kurativ strålbehandling. 9

10 I ~ II landstinget.. Skåne 83,3 Stockholm 74,3 Kalmar 74,3 Östergötland &7,3 Halland &4,0 Jönköping 59,4 Kronoberg 58,3 RIKET 49,1 Jämtland 45,8 Örebro 44,4 Norrbotten 44,1 Västerbotten 42,9 Dalarna 41,4 Värmland 34,1 Uppsala 33,3 Blekinge 29,2,..., VästemorrIand 23,1 Väslm Götaland 14,7... l! Västmanland 11,1 '" Sörmland 9,1..., I Giivleborg &.4 I Gotland' i I o Procent -- I I Fiim: ön JO (all Andel patienter med icke småcellig lungcancer som genomgår PET-DT inför startav kurativt syftande behandling avser stadium IB -IIIB Källa: Nationellt lungcancerregister Tidigare nyttjades i Dalarna en mobil enhet. Numera sker PET-DT i huvudsak i Uppsala. Tillgängligheten till PET-DT har förbättrats. Svarstiden på undersökningen skulle kunna förkortas om bilderna skickades till Falu lasarett. I samband med arbetet kring etablering av RCC har konstaterats att kapaciteten för PET-DT behöver utökas inom sjukvårdsregionen. EndobronkielIt ultraljud och esofagealt ultraljud Två nya metoderför att undersöka lymfkörtlar i mediastinum är endobronkielit ultraljud (EBUS) och esofagealt ultraljud (EUS). De nya metoderna är skonsammare för patienterna än dagens standardmetod mediastinoskopi. Verksamheten har relativt nyligen startats vid Akademiska sjukhuset och full kapacitet har ännu inte uppnåtts. Universitetssjukhuset i Örebro beräknas komma igång med verksamheten under hösten UPPDRAG vidareutveckla vårdkedjan utifrån nationella riktlinjerna i samband med revideringen av vårdprogrammet för lungcancervård följ ledtider och vidta åtgärder om "flaskhalsar' uppstår 10

11 I II ~ landstinget Gunilla Esbjörn Multidisciplinära konferenser Multidisciplinära konferenser är inte vanligt förekommande inom lungcancervården i Dalarna. Västerbotten 80,5 Stockholm 78,8 Värmland 73,3 Östergötland 71,1 Gävleborg 65,7 Sörmland 62,3 RIKET 50,4 Kalmar 46,8 Norrbotten 46,7 Örebro 46,6 Jämtland 44,3 Västra Götaland 42,3 Uppsala 39,8 w Jönköping 37,8 Skåne 36,5 Blekinge 35,3 Kronoberg 32,5 Västmanland 25,7 Halland 23,5 Gotland 19,9 Dalarna 11,8 O lir Procent Andel patienter dar multidisciplinar konferens görsinför primarbehandling av lungcancer, Kalla: Nationellt lungcancerregister Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom och det är därför viktigt att patienterna snabbt får rätt sorts behandling. Multidisciplinära konferenser, med relevanta kompetenser, bör genomföras för de patienter där det finns ett behov aven samlad bedömning. Det gäller såväl patienter med lungcancer som går att operera där tumören inte har hunnit sprida sig som patienter med cancer, som inte går att bota, men är i behov av behandling för att lindra symtom. Behovet av multidisciplinär konferens är speciellt stort för lungcancerpatienter eftersom nyttan av behandlingsinsatserna ibland är svårbedömd och flera behandlingar kan behöva kombineras. En och samma patient kan behöva diskuteras vid flera tillfällen under sjukdomsförloppet. I en multidisciplinär konferens kan specialister inom lungmedicin, onkologi, klinisk fysiologi, thoraxkirurgi, patologi, cytologi, bildmedicin, omvårdnad och palliativ medicin ingå. UPPDRAG vidareutveckla bättre förutsättningar för multidisciplinära konferenser så att lungcancerpatienter kan få sin behandling diskuterad och bedömd i multidisciplinära konferenser 11

12 -. landstinget 1l) Psykosocialt stöd, kontaktperson och rehabilitering Förutom en bra medicinsk behandling är psykosocialt stöd i cancersjukdomens alla faser nödvändigt för att ge en god vård. Arbete inom detta område pågår inom försöksverksamheten med en sammanhållen och patientfokuserad lungcancervård. Individuellt anpassad information både muntlig och skriftlig samt stödjande insatser (patientutbildning) relaterad till behandling skapar realistiska förväntningar. Det hjälper patient och närstående att upprätthålla kontroll över situationen. Det bidrar även till att skapa en känsla av trygghet och tillit. I begreppet psykosocialt stöd läggs även in möjligheten att vid behov kunna nå någon inom hälso- och sjukvården, en form av kontaktperson. Detta så att man som patient eller närstående inte hamnar mellan olika vårdgivare beroende på olika faser i behandlingen eller vid återinsjuknande. Cancerrehabilitering är ett område som också behöver utvecklas. Med cancerrehabilitering avses - en tidsbegränsad process med syfte att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdomen och dess behandling - rehabiliteringsåtgärderna ska ge den enskilde patienten (närstående) stöd och inspiration att ha ett så bra liv som möjligt - den individuella behandlingsplanen upprättas i nära dialog mellan patient och behandlare Cancerfondrapport 2009 "I takt med att sjukvården blir allt bättre på att upptäcka, behandla och bota cancer ökar även behovet av rehabilitering. En allt större andel av dem som gått igenom en cancerbehandling får möjlighet att försöka återupprätta en vardagstillvaro, fungera socialt och i många fall även sköta ett jobb." "Men medan den behandlande cancersjukvården utvecklas med stormsteg så går det betydligt långsammare för der verksamheter som berör rehabilitering, funktionsträning och psykosocialt stöd. I hela landet finns det t ex i dag bara en handfull psykosociala team med uppgift att hjälpa cancerpatienter och deras närstående i rehabiliteringsprocessen." UPPDRAG vidareutveckla och samordna det psykosociala stödet inom cancersjukvården utforma det psykosociala stödet i samarbete med patienter och patientföreningar varje patient bör få en namngiven kontaktperson varje patient (närstående) bör få skriftlig information och individuell vårdplan förutom den muntliga informationen 12

13 I III ~ landstinget Palliativ behandling och omvårdnad Ca 70 procent av lungcancerpatienterna har redan vid diagnos en långt framskriden sjukdom. Ungefär 75 procent av dessa patienter dör inom ett år. Nationell pågår ett arbete med att ta fram ett vårdprogram för palliativ vård och inom Socialstyrelsen pågår ett arbete med nationella riktlinjer för palliativ vård. Värmltlnd 27,5 Västerbotten H,1 Sännland 22,9 Östergötland 20,2 Västra Götaland 16,0 Ktllmar 15,0 Västmanland 14,2 Jönköping 13,3 RIKET 13,1 Skåne 12,7 Norrbotten 12,5 Stockholm 11,9 Gävleborg 11,6 Kronoberg 10,3 Västernorrland 7,4 Uppsala 7,3 Dalarna 6,8,... Blekinge 5,0 Örebro 4,9 Halland 4,8 Gotland 2,4 ' O Procent Andel patienter med obotbar lungcancer som erbjuds strålbehandling i palliativt syfte, Avser stadium 11I8 och IV. Källa; Nationellt lungcancerregister Den palliativa behandlingen och omvårdnaden behöver vidareutvecklas inom landstinget Dalarna. Det är viktigt men svårt att bedöma tidpunkten för när den kurativa behandlingen skadar mer än den gör nytta. Det finns studier som visar att kontakt med "den palliativa vården" som tillägg till övriga insatser ger en livsförlängning i paritet med många olika cytostatikabehandlingar. I landstinget är den medicinskt omfattande hemsjukvården utvecklad (MOH). UPPDRAG vidareutveckla palliativ behandling och omvårdnad så att patienternas behov kan tillgodoses 13

14 I II Landstinget Uppföljning I de Nationella riktlinjerna beskrivs 10 övergripande cancerindikatorer, fyra lungcancerindikatorer med utgångspunkt i de övergripande cancerindikatorerna och 13 lungcancerspecifika kvalitetsindikatorer. Dessa har tagits fram för uppföljning och jämförelser av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid. De ska också kunna användas som underlag för att lnäiera förbättringar av vårdens kvalitet. UPPDRAG Verksamheten följer upp sina resultat i bl a det nationella kvalitetsregistret för lungcancer som underlag för egna utvecklingsarbeten Verksamheten tillgängliggör sina resultat i det nationella kvalitetsregistret för lungcancervård så att en sammanställning för Dalarna kan göras Uppdragets genomförande återrapporteras i samband med bokslutarbetet 2012 EKONOM/SKA OCH ORGAN/SATOR/SKA KONSEKVENSER Enligt Socialstyrelsens beräkningar innebär de ekonomiska konsekvenserna av rekommendationerna generellt kortsiktigt ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Bedömningen i Landstinget Dalarna är att en implementering av riktlinjerna initialt innebär en ökad kostnad främst för nya läkemedel men även en ökning för utrustning för videokonferenser och för bedömning och remittering av patienter. Undersökning med PET-DT vid diagnostik genererar i viss mån ökat arbete för den remitterande kliniken men ger ett minskat behov av andra undersökningsmetoder som t.ex. ultraljud och upprepad datortomografi. Behovet av mediastinoskopi inför operation har minskat och kommer att minska ytterligare. Mediastinoskopi är dyrare än PET-DT och medför större risker för patienterna. En bredare användning av PET-DT kommer att öka kostnaderna på kort och eventuellt på lång sikt. På kort sikt handlar det främst om investeringar men på längre sikt kommer en effektivare vård att till viss del, eller fullt ut, kompensera kostnaden för undersökningen. Bedömningen är att rekommendationerna leder till en ökning av antalet PET-DT vid diagnostik av lungcancer men även vid planering av kurativ strålbehandling. I Uppsala-Örebroregionen finns idag stationära utrustningar för PET-DT i Uppsala (två) och i Örebro. Det finns ett ökat behov av PET-DT resurserna i regionen. Behoven av undersökningarna EBUS och EUS kommer sannolikt att öka i och med att fler PET-DT leder till att ett större antal patienter behöver undersökas med 14

15 ,~ landstinget II metoderna. Risken för komplikationer vid EBUS och EUS är lägre än med mediastinoskopi. Metoderna förutsätter vana diagnostiker och tar lång tid att bemästra. Palliativ läkemedelsbehandling kommer sannolikt att utvecklas till mer "skräddarsydda" behandlingar i framtiden. De nya läkemedlen, både cancer- och palliativläkemedel, är dyra och kommer att leda till en högre kostnad de närmaste åren. 15

16 I II ~ landstinget DAlARNA Gunilla Esbjörn BILAGA Centrala rekommendationer DIAGNOSTIK AV LUNGCANCER Rekommendation om vidareutredning av rundhärd Hälso- och sjukvården bör erbjuda PET-DT (prioritet 4) och eller transtorakal biopsi vägledd med datotomografi (prioritet 4) till personer med en rundhärd som kan vara elakartad. Rekommendation om kartläggning av lungcancer inför kurativ behandling Hälso- och sjukvården börgenomföra PET-DT för att hitta metastaser i mediastinum (prioritet 2) och fjärrmetastaser (prioritet 3) på personer med icke småcellig lungcancer i stadium I B - III Rekommendation om provtagning av lymfkörtlar inför kurativ behandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda Kombinationen endobronkiellt och esofagealt ultraljud för att påvisa regional lymfkörtelmetastasering hos personer med misstänkt eller diagnostiserad lungcancer (prioritet 3) EndobronkielIt (prioritet 4) eller esofagealt ultraljud (prioritet 5) för att påvisa regionallymfkörtelmetastasering hos personer med misstänkt eller diagnostiserad lungcancer. Rekommendationer om vävnadsprover Hälso- och sjukvården börerbjuda Morfologisk basutredning med tillägg av immunhistokemiska biomarkörer vid misstänkt lungcancer (prioritet 2) Hälso- och sjukvården kan erbjuda Morfologisk basutredning med tillägg av EGFR-test till personer med obehandlad icke småcellig lungcancer (prioritet 5) EGFR-test inför beslut om andra eller tredje linjens behandling (prioritet 7) 16

17 ,~ landstinget II Gunilla Esbjörn Rekommendationer om multidisciplinär konferens Hälso- och sjukvården bör genomföra Multidisciplinär konferens för personer med lungcancer (prioritet 3) Rekommendationer om kurativ läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda cytostatikabehandling till radikalt opererade personer med icke småcellig lungcancer i stadium I B (prioritet 4) Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för vetenskapliga studier erbjuda cytostatikabehandling till radikalt opererade personer med icke småcellig lungcancer i stadium I A (FoU) Rekommendation om planering av kurativ strålbehandling Hä/so- och sjukvården börgenomföra PET-DT för planering av kurativ strålbehandling (prioritet 3) Rekommendationer om stereotaktisk strålbehandling Hä/so- och sjukvården bör erbjuda Stereotaktisk strålbehandling till personer med icke småcellig lungcancer i stadium I som inte går att operera (prioritet 3) Rekommendation om radiokemoterapi Hälso- och sjukvården bör erbjuda Konkomitant (prioritet 3) eller sekventiell (prioritet 4) radiokemoterapi till personer med lokalt avancerad icke småcellig lungcancer som inte går att operera 17

18 I ~ II landstinget Rekommendation om palliativ strålbehandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda Personer med obotlig lungcancer med symtom från bröstorganen palliativ strålbehandling (prioritet 3) Rekommendationer om tyrosinkinashämmare Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med funktionsnivå PS 0-2, icke småcellig lungcancer i stadium III B-IV och med positivt EGFR-test gefitinib som första linjens behandling (prioritet 6) personer med funktionsnivå PS 0-1, stabil sjukdom och icke småcellig lungcancer i stadium III B-IV erlotinib som underhållsbehandling efter första linjens behandling med platinapreparat (prioritet 6) personer med funktionsnivå PS 0-3 och icke småcellig lungcancer erlotinib vid återfall efter tidigare kemoterapi (prioritet 6) Rekommendationer om bevacizumab och pemetrexed Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med funktionsnivå PS 0-1 och icke småcellig lungcancer i stadium III B IV bevacizumab som tillägg till paltinabaserad cytostatika (dock inte till personer med skivepitelcancer) (prioritet 7) personer med funktionsnivå PS 0-1 och icke småcellig lungcancer i stadium III s IV pemetrexed i kombination med cisplatin som första linjens behandling (dock inte till personer med skivepitelcancer) (prioritet 6) personer med funktionsnivå PS 0-1 och icke småcellig lungcancer i stadium III B IV utan tecken till progress premetrexed som underhållsbehandling efter förpsta linjens behandling med platinapreparat (utan pemetrexed) (dock inte till personer med skivepitelcancer) (prioritet 7) personer med funktionsnivå PS 0-2 och icke småcellig lungcancer pemetrexed vid återfall efter tidigare kemoterapi (dock inte till personer med skivepitelcancer) (prioritet 7) Rekommendationer om symtomskattningsinstrument Hälso- och sjukvården börerbjuda regelbunden skattning av symtom med symtomskattningsinstrument hos personer med lungcancer (prioritet 4) 18

19 ,~ landstinget II DAlARNA Rekommendationer om opiater och syrgas Hälso- och sjukvården bör erbjuda opiater via munnen eller som injektion till personer med lungcancer och andnöd i livets slutskede (prioritet 2) Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda syrgas till personer med andnöd som har en syrgasmättnad i blodet på mer än 90 % (icke-göra) inhalation av opiater vid andnöd (icke-göra) 19