Njurcancer. Regional rapport för diagnosår från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Transkript

1 Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Nov 214

2 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE UPPSALA 2 Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

3 Innehåll Innehåll 1 Förord 6 2 Sammanfattning 6 3 Bakgrund Ordlista Antal fall och täckningsgrad 9 5 Utredning diagnostik Diagnosgrund Väntetider Upptäcktssätt Multidisciplinär konferens Stadieindelning Utredning med CT-thorax och CT-MRT-buk Behandling Operation Metastaskirurgi Överlevnad 31 8 Utvecklingspunkter 33 3

4 Figurer Tabeller 1 Antal fall och täckningsgrad (%) per mantalsskrivningslän och diagnosår, Antal och andel (%) fall av njurcancer, per kön och mantalsskrivningslän, diagnosår Antal och andel (%) fall av njurcancer, per ålder (år) vid diagnos och mantalsskrivningslän, diagnosår Diagnosgrund, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Incidentellt upptäckt, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Incidentellt upptäckt, antal och andel (%) per kön, diagnosår Incidentellt upptäckt, antal och andel (%) per tumörstorlek, diagnosår T-stadium, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår N-stadium, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår M-stadium, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Malignitetsgrad (Fuhrman) där diagnosgrund är PAD/cytologi, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Morfologi där diagnosgrund är PAD/cytologi, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Utredning med CT-thorax, antal och andel (%) per anmälande sjukhus, diagnosår Utredning med CT-MRT-buk, antal och andel (%) per anmälande sjukhus, diagnosår Behandlingsintention för njurcancer, antal och andel (%), per mantalsskrivningslän, diagnosår Behandlingsintention vid kirurgiskt behandlad njurcancer, antal och andel (%), per ålder vid diagnos, diagnosår Antal och andel (%) njurcancerfall per opererande sjukhus och diagnosår, diagnosår Typ av operation, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Operationsteknik, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Antal och andel (%) njurcancertumörer < 4 mm per opererande sjukhus och kirurgisk teknik, diagnosår Antal och andel (%) njurcancertumörer < 4 mm per mantalsskrivningslän och kirurgisk teknik, diagnosår Antal och andel (%) patienter med metastaserad njurcancer som genomgår operation, diagnosår Figurer 1 Antal fall per mantalsskrivningslän och anmälande sjukhus, diagnosår Ålder vid diagnos, diagnosår Kumulativ andel: Tid mellan ankomst av remiss och första besök hos specialist, diagnosår , per mantalsskrivningslän Kumulativ andel: Tid mellan första besök hos specialist och operation, diagnosår , per mantalsskrivningslän Kumulativ andel: Tid mellan ankomst av remiss och operation, diagnosår , per mantalsskrivningslän Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

5 Figurer 6 Kumulativ andel: Tid mellan behandlingsbeslut och operation, diagnosår , per mantalsskrivningslän Andel som får träffa specialist inom 3 dagar från ankomst av remiss, diagnosår , per mantalsskrivningslän Andel som träffar specialist inom 3 dagar från datum för röntgen, per mantalsskrivningslän, diagnosår Andel som opereras inom sex veckor från behandlingsbeslut, diagnosår , per mantalsskrivningslän Andel som opereras inom sex veckor från behandlingsbeslut, diagnosår , per behandlande län Antal dagar från ankomst av remiss till första besök hos specialist, median samt IQR, diagnosår , per mantalsskrivningslän Antal dagar från behandlingsbeslut till operation, median samt IQR, diagnosår , per mantalsskrivningslän Antal dagar från behandlingsbeslut till operation, median samt IQR, diagnosår , per behandlande län Incidentellt upptäckt, per diagnosår, diagnosår Andel fall som diskuterats i multidisciplinär konferens, diagnosår Andel fall som diskuterats i multidisciplinär konferens, diagnosår Andel fall med M1 som diskuterats i multidisciplinär konferens, diagnosår T-stadium, andel (%), diagnosår N-stadium, andel (%), diagnosår M-stadium, andel (%) per diagnosår, diagnosår Malignitetsgrad (Fuhrman), andel (%), diagnosår Morfologi, andel (%), diagnosår Antal fall per mantalsskrivningslän och opererande sjukhus, diagnosår Total och njurcancerspecifik överlevnad, diagnosår Total och njurcancerspecifik överlevnad, per kön, diagnosår Total överlevnad, per malignitetsgrad (Fuhrman), diagnosår Njurcancerspecifik överlevnad, per malignitetsgrad (Fuhrman), diagnosår

6 2 Sammanfattning 1 Förord Nationellt kvalitetsregister för njurcancer startade 24 på initiativ av styrgruppen för det nationella vårdprogrammet i samråd med Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. Registret omfattar landets alla sjukvårdsregioner från 25 och har en täckningsgrad på 99% jämfört med Cancerregistret. Inrapportering till INCA startade 29. Syftet med registreringen är att höja kvaliteten i handläggningen av patienter med njurcancer genom insamling av data gällande sjukdomsförekomst, utredning, fördelning av tumörstadium, morfologi, behandlingsmönster och förändringar över tid. Registreringen möjliggör också uppföljning av det nationella vårdprogrammet för njurcancer, samt att skapa en bättre kontroll över patientflöden och statistik. Denna regionala rapport innehåller de patienter som vid tidpunkt för diagnos var folkbokförda i någon av Uppsala-Örebroregionens sju landsting (Uppsala, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna, Gävleborg). Innehållet i rapporten fastställdes vid möte med regionala vårdprogramgruppen den 14 november 214 med medverkan av Benny Holmström, Linda Drevin, Pernilla Sundqvist, Farhood Alamdari, Jessica Barrefjord, Magnus Lindskog, Emma Ulvskog, Rafael Grzegorek samt Anette Johansson för regionala njurcancergruppen Uppsala Örebro. Statistiker Linda Drevin och Yasin Folkvaljon, Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro, gjorde sammanställningen och statistisk bearbetning av data till årsrapporten. 2 Sammanfattning Under åren diagnostiserades 1118 nya njurcancerfall i Uppsala- Örebroregionen. Antalet nydiagnostiserade fall av njurcancer per län och år varierade mellan 16 till 49 under tidsperioden (Tabell 1). Täckningsgraden jämfört med Cancerregistret var 99%. I 213 års version av det Nationella vårdprogrammet är målet att minst 9% ska ha gjort CT thorax vid primärutredningen för en adekvat stadieindelning. I Uppsala- Örebroregionen uppgick denna andel till 88% under åren (Tabell 13). Njurcancerfallen domineras av klarcellig njurcancer med 78% av totala antalet cancerfall medan papillär njurcancer stod för 12% och kromofob njurcancer 6% (Tabell 12). Medianstorleken för tumörerna vid diagnos var 5 millimeter och var väsentligen oförändrad mellan 29 och 213. Medianstorleken för incidentellt upptäckta tumörer var 44 millimeter och 7 millimeter för symptomatiska tumörer. Över hälften, 59%, av patienterna diagnostiserades med tumörer i tidigt skede (T1 tumörer) (Tabell 8). Totalt erhöll 89% av patienterna kurativt syftande behandling under (Tabell 15). Andelen kurativt syftande behandling är relativt jämn oberoende av ålder (Tabell 16). Andelen patienter som genomgick njurbevarande behandling, det vill säga njurresektion eller radiofrekvens-/mikrovågsbehandling, var 26% under (Tabell 18). Totalt genomgick 27% av de opererade patienterna laparoskopisk åtgärd under (Tabell 19). För små tumörer rekommenderas njurbevarande behandling i så stor utsträckning som möjligt, >6% för tumörer 4 cm enligt 213 års Nationella vårdprogram. Av de patienter i regionen som under åren diagnostiserades med en tumör 4 cm, genomgick 59% njurbevarande behandling (Tabell 2). Andelen patienter som genomgick njurbevarande behandling varierade dock kraftigt i regionen, från 82% i Västmanland till 37% i Värmland (Tabell 21). Endast Västmanland (82%), Uppsala (8%) och Gävleborgs län (65%) nådde upp till målet i det Nationella vårdprogrammet på >6% njurbevarande behandling vid tumörer 4 cm. Övriga län 6 Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

7 förutom Värmland och Dalarna har förbättrat andelen patienter med små tumörer som erbjuds njurbevarande behandling. Sedan flera år pågår i Uppsala ett forskningsprojekt som testar njurcancercellers känslighet för cellgift och strålning in vitro. Vävnad tas från tumören vid operationen och skickas direkt till forskningslabbet. En fas-2 studie om vaccinationsbehandling vid spridd njurcancer planeras där Akademiska sjukhuset i Uppsala planerar att delta. Fas-1 studien genomfördes i Uppsala. Den totala överlevnaden för kvinnor och män med njurcancer var relativt likartad med en något bättre överlevnad hos kvinnor. För patienter med njurcancer med diagnosår var den totala 2 års och 4 års överlevnaden 81% respektive 7% (Figur 24). Den njurcancerspecifika 2 års och 4 års överlevnaden bland män var 83 % respektive 75%. För kvinnor var den njurcancerspecifika 2 års och 4 års överlevnaden 84% respektive 79% (Figur 27). Den njurcancerspecifika 2 års och 4 års överlevnaden uppdelat på Fuhrman grad var 96% och 96% för grad 1, 96% och 93% för grad 2, 82% och 7% för grad 3 och 47% och 37% för grad 4. För de patienter som saknade information om Fuhrman grad var den njurcancerspecifika 2 års och 4 års överlevnaden 61% respektive 52% (Figur 27). Som förväntat var den njurcancerspecifika överlevnaden högre jämfört med den totala överlevnaden då det i relativt stor utsträckning rör sig om en äldre patientpopulation med betydande samsjuklighet. 7

8 3 Bakgrund 3 Bakgrund Njurcancer utgör drygt 2% av all cancer hos vuxna i Sverige och är den nionde och sjuttonde vanligaste tumören bland män respektive kvinnor. I Sverige var incidensen /1. bland män och 8.8/1. bland kvinnor. Detta innebär cirka 1 nya fall av njurcancer per år i Sverige varav drygt 2 fall utreds och behandlas i Uppsala-Örebroregionen. Sedan 24 finns ett Nationellt vårdprogram för njurcancer. Den senaste uppdatering av det Nationella vårdprogrammet utkom våren 213. Syftet med det Nationella vårdprogrammet är att öka kunskapsnivån och intresset för njurcancer, att skapa en enhetlig god handläggning av njurcancer över hela landet, att skapa ett nätverk bestående av urologer, onkologer, patologer och radiologer för utveckling och stimulera till forskningsinsatser på området. Syftet med njurcancerregistret är att beskriva sjukdomsförekomst, tumörkarakteristika, utrednings- och behandlingsmönster. Databasen kan också användas för att följa patientflöden och för kvalitetsdokumentation. Vidare kan registret användas för att besvara specifika frågeställningar i regionala och nationella forskningsprojekt där större patientantal krävs. 3.1 Ordlista CT MRT incidentellt in vitro kurativt syftande behandling metastaserad sjukdom morfologisk diagnos cellbild nefrektomi njurresektion laparoskopisk kirurgi radiofrekvensbehandling (RF) thorax datortomografi = skiktröntgen magnetisk resonanstomografi tumören har hittats som ett bifynd vid utredning för annan sjukdom i provrörsmiljö botande behandling spridd sjukdom cellbild utseende på cancerceller vid mikroskopiundersökning borttagande av njure borttagande av en del av njuren titthålsoperation värmebehandling med radiovågor bröstkorg 8 Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

9 4 Antal fall och täckningsgrad I Uppsala-Örebroregionen diagnostiserades i genomsnitt drygt 2 fall per år mellan 29 och 213. Flest antal anmälda fall under perioden hade Gävleborg och Värmland (Tabell 1). Andelen män och kvinnor var 61% respektive 39% och majoriteten av patienterna var mellan 6 och 8 år gamla. Täckningsgraden jämfört med Cancerregistret var nästan 1%. Totalt innehåller nu den regionala databasen 1994 patienter med njurcancer sedan starten 25. Tabell 1. Antal fall och täckningsgrad (%) per mantalsskrivningslän och diagnosår, Totalt Län Dalarnas län 23 (1) 35 (1) 28 (1) 26 (1) 31 (1) 143 Gävleborgs län 28 (1) 33 (1) 42 (1) 43 (1) 48 (98) 194 Södermanlands län 32 (1) 35 (1) 37 (1) 3 (94) 36 (1) 17 Uppsala län 28 (1) 27 (1) 16 (94) 38 (1) 36 (1) 145 Värmlands län 25 (1) 37 (1) 41 (1) 37 (1) 49 (1) 189 Västmanlands län 26 (1) 23 (1) 31 (1) 24 (1) 29 (1) 133 Örebro län 25 (1) 27 (1) 35 (1) 17 (1) 4 (1) 144 Totalt 187 (1) 217 (1) 23 (1) 215 (1) 269 (1) 1118 Tabell 2. Antal och andel (%) fall av njurcancer, per kön och mantalsskrivningslän, diagnosår Kvinnor Män Totalt Län Dalarnas län 53 (37) 9 (63) 143 Gävleborgs län 9 (46) 14 (54) 194 Södermanlands län 63 (37) 17 (63) 17 Uppsala län 47 (32) 98 (68) 145 Värmlands län 78 (41) 111 (59) 189 Västmanlands län 45 (34) 88 (66) 133 Örebro län 56 (39) 88 (61) 144 Totalt 432 (39) 686 (61)

10 4 Antal fall och täckningsgrad Dalarna Akademiska sjukhuset 2 Capio S:t Görans sjukhus 1 Falu lasarett 82 Mora lasarett 12 Universitetssjukhuset Örebro 28 Gävleborg Akademiska sjukhuset 19 Capio S:t Görans sjukhus 1 Höglandssjukhuset 1 Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 1 Sjukhuset i Gävle 117 Sjukhuset i Hudiksvall 55 Södermanland Akademiska sjukhuset 24 Kullbergska sjukhuset 2 Mälarsjukhuset 95 Nyköpings lasarett 33 Universitetssjukhuset Örebro 16 Uppsala Akademiska sjukhuset 141 Capio S:t Görans sjukhus 1 Lasarettet i Enköping 2 Sjukhuset i Gävle 1 Värmland Akademiska sjukhuset 18 Centralsjukhuset i Karlstad 165 Karlskoga lasarett 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Sjukhuset i Arvika 1 Universitetssjukhuset Örebro 1 Västmanland Akademiska sjukhuset 3 Capio S:t Görans sjukhus 1 Mälarsjukhuset 1 Norrlands universitetssjukhus Umeå 1 Västmanlands sjukhus Västerås 127 Örebro Akademiska sjukhuset 2 Karlskoga lasarett 17 Lindesbergs lasarett 2 Universitetssjukhuset Örebro 122 Uppgift saknas Figur 1. Antal fall per mantalsskrivningslän och anmälande sjukhus, diagnosår Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

11 Tabell 3. Antal och andel (%) fall av njurcancer, per ålder (år) vid diagnos och mantalsskrivningslän, diagnosår < >=8 Totalt Län Dalarnas län 2 (1) 9 (6) 23 (16) 45 (31) 51 (36) 13 (9) 143 Gävleborgs län 1 (1) 9 (5) 36 (19) 63 (32) 66 (34) 19 (1) 194 Södermanlands län 5 (3) 11 (6) 22 (13) 61 (36) 54 (32) 17 (1) 17 Uppsala län 5 (3) 1 (7) 2 (14) 48 (33) 5 (34) 12 (8) 145 Värmlands län 4 (2) 1 (5) 28 (15) 69 (37) 56 (3) 22 (12) 189 Västmanlands län 7 (5) 11 (8) 21 (16) 41 (31) 41 (31) 12 (9) 133 Örebro län 2 (1) 14 (1) 21 (15) 5 (35) 46 (32) 11 (8) 144 Totalt 26 (2) 74 (7) 171 (15) 377 (34) 364 (33) 16 (9) 1118 Antal patienter Ålder (år)) Figur 2. Ålder vid diagnos, diagnosår Utredning diagnostik Även under fanns det en spridning mellan länen i regionen avseende andelen patienter som fått tid för bedömning hos specialist inom 3 dagar, 71% till 87%, och den genomsnittliga andelen som träffat specialist inom 3 dagar var 77% (Figur 7). I de Nationella riktlinjerna som gällde under perioden, angavs att mer än 6% av patienter med njurcancer ska ha träffat specialist inom 3 dagar från datum för röntgen. Samtliga län i regionen uppnådde detta mål under med en andel mellan 62% och 87% (Figur 8). Stora variationer noterades avseende väntetid mellan första besök på specialistmottagning och operationsdatum. Efter 6 dagar varierade andelen opererade patienter mellan 53% och 83% (Figur 4). Handläggningstiderna påverkas av tumörstadium, där de allra minsta tumörerna i större utsträckning får vänta längre på behandling, ibland beroende på ytterligare kontroller om eventuell tillväxt innan beslut om behandling. Större tumörer handläggs som regel mer skyndsamt. Andelen incidentellt upptäckt njurtumör ökade successivt under perioden och uppgick till 66% 213 (Figur 14). Andelen kvinnor med cancer som bifynd var 64% jämfört med 6% bland män (Tabell 6). Andelen incidentellt upptäckta tumörer minskade med ökad tumörstorlek (Tabell 7). Andelen fall som diskuterats vid multidisciplinär konferens under 212 och 213 variera- 11

12 5 Utredning diagnostik de kraftigt mellan länen, 22% till 78% (Figur 16). Behovet av diskussion på multidisciplinär konferens kan variera beroende på tumörstadium och förekomst av eventuella metastaser. För att uppfylla kriterierna för multidisciplinär konferens räcker det i de flesta fall, förutom vid nedsatt njurfunktion och vid spridd sjukdom, med att en urolog samt ytterligare en specialist, vanligtvis radiolog, närvarar vid behandlingsbeslutet. Detta innebär att det stora flertalet av patienterna kommer att uppfylla nuvarande definition på multidisciplinär konferens förutsatt att den radiologiska utredningen, som ligger till grund för behandlingsbeslutet, förevisas på röntgenrond. Andelen NX (lymfkörtelstatus ej fastställd) var 1% eller högre i Dalarna, Gävleborg och Södermanland (Tabell 9) men borde vara möjlig att minska då allt fler patienter genomgår CT/MRT buk i den preoperativa utredningen (Tabell 14). Ett tecken på att så har skett är att andelen NX minskade, från 14% 29 till 6% 213. Andelen patienter med lymfkörtelmetastaser vid diagnos uppgick till 1%. Man behöver här hålla i minnet att patologiskt förstorade lymfkörtlar på CT inte nödvändigtvis behöver betyda att det föreligger en metastasering till dessa. Även vad gäller andelen MX (förekomst av fjärrmetastaser ej fastställd) vid diagnos förelåg en stor variation mellan länen (Tabell 1). Från 212 års anmälningsblankett har MX tagits bort vilket innebär att de som inte genomgått CTthorax klassificeras som M om inga andra tecken finns till fjärrmetastasering. Andelen M1 sjönk fram till 212 för att vara något högre igen 213 (Figur 2). Den morfologiska graderingen dominerades av Fuhrman grad 2 och 3 (Tabell 11, Figur 21). 5.1 Diagnosgrund Tabell 4. Diagnosgrund, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår PAD Röntgen Cytologi Klinisk undersökning Totalt Län Dalarnas län 138 (97) 5 (3) () () 143 Gävleborgs län 176 (91) 18 (9) () () 194 Södermanlands län 158 (93) 11 (6) 1 (1) () 17 Uppsala län 135 (93) 1 (7) () () 145 Värmlands län 182 (96) 6 (3) () 1 (1) 189 Västmanlands län 122 (92) 11 (8) () () 133 Örebro län 138 (96) 6 (4) () () 144 Totalt 149 (94) 67 (6) 1 () 1 () Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

13 5.2 Väntetider 5.2 Väntetider Örebro län Västmanlands län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Gävleborgs län Dalarnas län Figur 3. Kumulativ andel: Tid mellan ankomst av remiss och första besök hos specialist, diagnosår , per mantalsskrivningslän Örebro län Västmanlands län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Gävleborgs län Dalarnas län Figur 4. Kumulativ andel: Tid mellan första besök hos specialist och operation, diagnosår , per mantalsskrivningslän Örebro län Västmanlands län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Gävleborgs län Dalarnas län Figur 5. Kumulativ andel: Tid mellan ankomst av remiss och operation, diagnosår , per mantalsskrivningslän. 13

14 5 Utredning diagnostik Örebro län Västmanlands län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Gävleborgs län Dalarnas län Figur 6. Kumulativ andel: Tid mellan behandlingsbeslut och operation, diagnosår , per mantalsskrivningslän. Dalarnas län Antal 56 Saknas (%) 7 Gävleborgs län 85 2 Södermanlands län 56 7 Uppsala län 7 15 Värmlands län 85 5 Västmanlands län 5 1 Örebro län 53 6 Hela regionen Andel (%) Figur 7. Andel som får träffa specialist inom 3 dagar från ankomst av remiss, diagnosår , per mantalsskrivningslän. Dalarnas län Antal 57 Saknas (%) Gävleborgs län 86 Södermanlands län 58 5 Uppsala län 7 12 Värmlands län 85 5 Västmanlands län 5 1 Örebro län 57 6 Hela regionen Andel (%) Figur 8. Andel som träffar specialist inom 3 dagar från datum för röntgen, per mantalsskrivningslän, diagnosår Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

15 5.2 Väntetider Dalarnas län Antal 51 Saknas (%) Gävleborgs län 81 Södermanlands län 56 1 Uppsala län 67 Värmlands län 8 Västmanlands län 44 Örebro län 49 Hela regionen Andel (%) Figur 9. Andel som opereras inom sex veckor från behandlingsbeslut, diagnosår , per mantalsskrivningslän. Dalarnas län Antal 31 Saknas (%) Gävleborgs län 62 Södermanlands län 32 Uppsala län 133 Värmlands län 66 1 Västmanlands län 4 Örebro län 61 Hela regionen Andel (%) Figur 1. Andel som opereras inom sex veckor från behandlingsbeslut, diagnosår , per behandlande län. Dalarnas län Gävleborgs län Södermanlands län Västmanlands län Värmlands län Uppsala län Örebro län Figur 11. Antal dagar från ankomst av remiss till första besök hos specialist, median samt IQR, diagnosår , per mantalsskrivningslän. 15

16 5 Utredning diagnostik Västmanlands län Gävleborgs län Dalarnas län Värmlands län Örebro län Södermanlands län Uppsala län Figur 12. Antal dagar från behandlingsbeslut till operation, median samt IQR, diagnosår , per mantalsskrivningslän. Gävleborgs län Västmanlands län Dalarnas län Södermanlands län Värmlands län Örebro län Uppsala län Figur 13. Antal dagar från behandlingsbeslut till operation, median samt IQR, diagnosår , per behandlande län. 5.3 Upptäcktssätt Tabell 5. Incidentellt upptäckt, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Ja Nej Uppgift saknas Totalt Län Dalarnas län 97 (68) 41 (29) 5 (3) 143 Gävleborgs län 142 (73) 46 (24) 6 (3) 194 Södermanlands län 99 (58) 57 (34) 14 (8) 17 Uppsala län 78 (54) 65 (45) 2 (1) 145 Värmlands län 119 (63) 5 (26) 2 (11) 189 Västmanlands län 73 (55) 59 (44) 1 (1) 133 Örebro län 83 (58) 55 (38) 6 (4) 144 Totalt 691 (62) 373 (33) 54 (5) Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

17 5.3 Upptäcktssätt Antal Saknas (%) Hela perioden Andel (%) Figur 14. Incidentellt upptäckt, per diagnosår, diagnosår Tabell 6. Incidentellt upptäckt, antal och andel (%) per kön, diagnosår Ja Nej Uppgift saknas Totalt Kön Kvinnor 276 (64) 135 (31) 21 (5) 432 Män 415 (6) 238 (35) 33 (5) 686 Totalt 691 (62) 373 (33) 54 (5) 1118 Tabell 7. Incidentellt upptäckt, antal och andel (%) per tumörstorlek, diagnosår Ja Nej Uppgift saknas Totalt Tumörstorlek (cm) (76) 111 (19) 29 (5) (5) 185 (44) 23 (5) (35) 61 (63) 2 (2) (26) 14 (74) () 19 Uppgift saknas 4 (67) 2 (33) () 6 Totalt 691 (62) 373 (33) 54 (5)

18 5 Utredning diagnostik 5.4 Multidisciplinär konferens Antal Dalarnas län 31 Gävleborgs län 62 Södermanlands län 32 Uppsala län 134 Värmlands län 66 Västmanlands län 4 Örebro län 61 Hela regionen Andel (%) Figur 15. Andel fall som diskuterats i multidisciplinär konferens, diagnosår Dalarnas län Gävleborgs län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Örebro län Andel Figur 16. Andel fall som diskuterats i multidisciplinär konferens, diagnosår Antal Dalarnas län 3 Gävleborgs län 12 Södermanlands län 2 Uppsala län 29 Värmlands län 1 Västmanlands län 2 Örebro län 3 Hela regionen Andel (%) Figur 17. Andel fall med M1 som diskuterats i multidisciplinär konferens, diagnosår Stadieindelning 18 Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

19 Tabell 8. T-stadium, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår T1a T1b T2 T2a T2b T3a T3b T3c T4 TX Totalt Län Dalarnas län 46 (32) 38 (27) 9 (6) 1 (7) 3 (2) 22 (15) 9 (6) () 3 (2) 3 (2) 143 Gävleborgs län 66 (34) 45 (23) 13 (7) 1 (5) 6 (3) 29 (15) 17 (9) 1 (1) 6 (3) 1 (1) 194 Södermanlands län 68 (4) 38 (22) 15 (9) 5 (3) 4 (2) 21 (12) 12 (7) () 4 (2) 3 (2) 17 Uppsala län 47 (32) 36 (25) 9 (6) 3 (2) 1 (1) 23 (16) 19 (13) () 5 (3) 2 (1) 145 Värmlands län 53 (28) 52 (28) 1 (5) 5 (3) 1 (1) 55 (29) 8 (4) () 4 (2) 1 (1) 189 Västmanlands län 46 (35) 31 (23) 12 (9) 2 (2) 5 (4) 19 (14) 18 (14) () () () 133 Örebro län 61 (42) 33 (23) 17 (12) 4 (3) 1 (1) 13 (9) 7 (5) () 7 (5) 1 (1) 144 Totalt 387 (35) 273 (24) 85 (8) 39 (3) 21 (2) 182 (16) 9 (8) 1 () 29 (3) 11 (1) Stadieindelning

20 5 Utredning diagnostik Procent T1a T1b T2 T2a T2b T3a T3b T3c T4 TX Figur 18. T-stadium, andel (%), diagnosår Tabell 9. N-stadium, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår N N1 N2 NX Totalt Län Dalarnas län 114 (8) 5 (3) 9 (6) 15 (1) 143 Gävleborgs län 133 (69) 9 (5) 19 (1) 33 (17) 194 Södermanlands län 123 (72) 16 (9) 12 (7) 19 (11) 17 Uppsala län 121 (83) 2 (1) 13 (9) 9 (6) 145 Värmlands län 172 (91) 2 (1) 6 (3) 9 (5) 189 Västmanlands län 124 (93) 2 (2) 4 (3) 3 (2) 133 Örebro län 125 (87) 4 (3) 8 (6) 7 (5) 144 Totalt 912 (82) 4 (4) 71 (6) 95 (8) 1118 Procent N N1 N2 NX Figur 19. N-stadium, andel (%), diagnosår Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

21 5.5 Stadieindelning Tabell 1. M-stadium, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår M M1 MX Uppgift saknas Totalt Län Dalarnas län 13 (72) 19 (13) 21 (15) () 143 Gävleborgs län 123 (63) 42 (22) 29 (15) () 194 Södermanlands län 114 (67) 26 (15) 3 (18) () 17 Uppsala län 99 (68) 32 (22) 14 (1) () 145 Värmlands län 162 (86) 17 (9) 1 (5) () 189 Västmanlands län 111 (83) 18 (14) 3 (2) 1 (1) 133 Örebro län 112 (78) 28 (19) 4 (3) () 144 Totalt 824 (74) 182 (16) 111 (1) 1 () M M1 MX Uppgift saknas Figur 2. M-stadium, andel (%) per diagnosår, diagnosår Tabell 11. Malignitetsgrad (Fuhrman) där diagnosgrund är PAD/cytologi, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår G1 G2 G3 G4 Uppgift saknas Totalt Län Dalarnas län 8 (6) 67 (49) 43 (31) 9 (7) 11 (8) 138 Gävleborgs län 18 (1) 7 (4) 6 (34) 13 (7) 15 (9) 176 Södermanlands län 24 (15) 8 (5) 31 (19) 15 (9) 9 (6) 159 Uppsala län 5 (4) 54 (4) 5 (37) 1 (7) 16 (12) 135 Värmlands län 1 (5) 86 (47) 64 (35) 13 (7) 9 (5) 182 Västmanlands län 12 (1) 52 (43) 41 (34) 11 (9) 6 (5) 122 Örebro län 14 (1) 78 (57) 34 (25) 7 (5) 5 (4) 138 Totalt 91 (9) 487 (46) 323 (31) 78 (7) 71 (7) 15 21

22 5 Utredning diagnostik Procent G1 G2 G3 G4 Uppgift saknas Figur 21. Malignitetsgrad (Fuhrman), andel (%), diagnosår Tabell 12. Morfologi där diagnosgrund är PAD/cytologi, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Klarcellig Kromofob Papillär Övriga Uppgift saknas Totalt Län Dalarnas län 116 (84) 7 (5) 13 (9) 2 (1) () 138 Gävleborgs län 132 (75) 16 (9) 17 (1) 11 (6) () 176 Södermanlands län 128 (81) 3 (2) 2 (13) 7 (4) 1 (1) 159 Uppsala län 97 (72) 12 (9) 24 (18) 2 (1) () 135 Värmlands län 142 (78) 13 (7) 23 (13) 4 (2) () 182 Västmanlands län 96 (79) 11 (9) 13 (11) 2 (2) () 122 Örebro län 113 (82) 5 (4) 18 (13) 2 (1) () 138 Totalt 824 (78) 67 (6) 128 (12) 3 (3) 1 () 15 Procent Klarcellig Kromofob Papillär Övriga Uppgift saknas Figur 22. Morfologi, andel (%), diagnosår Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

23 5.6 Utredning med CT-thorax och CT-MRT-buk 5.6 Utredning med CT-thorax och CT-MRT-buk I 213 års version av det Nationella vårdprogrammet är målet att minst 9% av alla patienter ska ha genomgått CT thorax vid den preoperativa primärutredningen i syfte att fastställa stadieindelning. I Uppsala- Örebroregionen uppgick denna andel under åren 212 och 213 till 88%. Några enheter i regionen rapporterar en alldeles för låg andel där komplett utredning, inkluderande CT-thorax, är utförd. Här behöver Akademiska sjukhuset, Falu lasarett och Mälarsjukhuset sträva mot en högre andel som genomgår CT thorax preoperativt. Under 212 och 213 saknades uppgift om CT/MRT-buk endast hos 1 patient (Tabell 14), en klar förbättring jämfört med tidigare år. Tabell 13. Utredning med CT-thorax, antal och andel (%) per anmälande sjukhus, diagnosår Ja Nej Uppgift saknas Totalt Anmälande sjukhus Akademiska sjukhuset 89 (74) 31 (26) 1 (1) 121 Capio S:t Görans sjukhus () 1 (1) () 1 Centralsjukhuset i Karlstad 76 (99) 1 (1) () 77 Falu lasarett 31 (82) 7 (18) () 38 Höglandssjukhuset 1 (1) () () 1 Karlskoga lasarett 5 (71) 1 (14) 1 (14) 7 Kullbergska sjukhuset 1 (1) () () 1 Lasarettet i Enköping 1 (1) () () 1 Lindesbergs lasarett 1 (1) () () 1 Mora lasarett 2 (67) 1 (33) () 3 Mälarsjukhuset 35 (85) 6 (15) () 41 Nyköpings lasarett 5 (1) () () 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (1) () () 1 Sjukhuset i Gävle 39 (93) 3 (7) () 42 Sjukhuset i Hudiksvall 34 (97) 1 (3) () 35 Universitetssjukhuset Örebro 53 (91) 5 (9) () 58 Västmanlands sjukhus Västerås 49 (98) 1 (2) () 5 Uppgift saknas 1 (1) () () 1 Totalt 424 (88) 58 (12) 2 ()

24 5 Utredning diagnostik Tabell 14. Utredning med CT-MRT-buk, antal och andel (%) per anmälande sjukhus, diagnosår Ja Nej Uppgift saknas Totalt Anmälande sjukhus Akademiska sjukhuset 117 (97) 4 (3) () 121 Capio S:t Görans sjukhus () 1 (1) () 1 Centralsjukhuset i Karlstad 75 (97) 2 (3) () 77 Falu lasarett 38 (1) () () 38 Höglandssjukhuset 1 (1) () () 1 Karlskoga lasarett 6 (86) () 1 (14) 7 Kullbergska sjukhuset 1 (1) () () 1 Lasarettet i Enköping 1 (1) () () 1 Lindesbergs lasarett 1 (1) () () 1 Mora lasarett 2 (67) 1 (33) () 3 Mälarsjukhuset 39 (95) 2 (5) () 41 Nyköpings lasarett 3 (6) 2 (4) () 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (1) () () 1 Sjukhuset i Gävle 41 (98) 1 (2) () 42 Sjukhuset i Hudiksvall 35 (1) () () 35 Universitetssjukhuset Örebro 58 (1) () () 58 Västmanlands sjukhus Västerås 5 (1) () () 5 Uppgift saknas 1 (1) () () 1 Totalt 47 (97) 13 (3) 1 () Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

25 6 Behandling Totalt 89% av samtliga patienter med njurcancer erhöll under 212 och 213 kurativt syftande behandling. Andelen kurativt behandlade var högst för de yngre än 4 år och i övriga åldersgrupper var andelen relativt konstant. Andelen patienter som erhållit kurativt syftande behandling var relativt konstant under perioden , 86-87%. Under åren blev flest patienter behandlade i Uppsala (134) följt av Karlstad (66), Örebro (54) och Västerås (4). I Gävle opererades 32 patienter, i Falun 31, i Hudiksvall 3, i Eskilstuna 27, i Karlskoga 7 och i Nyköping 5. Således är det fortfarande flera sjukhus i regionen som opererar endast ett fåtal patienter per år. På sju av sjukhusen i regionen genomfördes under åren njurresektioner på små njurtumörer. Endast ett av dessa sjukhus, Uppsala med 6 behandlade patienter, erbjuder samtliga tillgängliga behandlingsmetoder. Det fanns en uppseendeväckande stor skillnad i regionen vad gäller andelen patienter som genomgått njurbevarande behandling för små njurtumörer under åren 212 och 213. Från 82% i Västmanland och 8% i Uppsala till 37% i Värmland. Två av länen i regionen, Västmanland och Örebro, remitterade inte någon patient för laparoskopisk njurresektion under 212 och 213. En anmärkningsvärt hög andel små njurtumörer genomgick laparoskopisk nefrektomi i Värmland (45%) och öppen nefrektomi i Örebro (41%). Sannolikt beror detta på att man har valt att inte erbjuda dessa patienter möjlighet till njurbevarande behandling genom remittering till annat sjukhus i regionen (Tabell 21). Andelen njurbevarande behandling av små njurtumörer för hela regionen var 6% under åren (Tabell 21). I regionen var det under åren endast Västmanland som inte utförde laparoskopisk njurcancerkirurgi. I Örebro gjordes en laparoskopisk nefrektomi 213. Flest ingrepp vid metastaserad njurcancer utfördes under perioden i Uppsala (44) och i Örebro (15). Antalet patienter med metastaserad njurcancer som genomgick kirurgi var relativt konstant omkring 2 varje år för att öka till 31 under 213. Endast i Uppsala genomfördes fler än 1 sådana operationer årligen under (Tabell 22). 25

26 6 Behandling Dalarna Akademiska sjukhuset 1 Falu lasarett 31 Universitetssjukhuset Örebro 1 Akademiska sjukhuset 19 Gävleborg Höglandssjukhuset 1 Sjukhuset i Gävle 32 Sjukhuset i Hudiksvall 3 Södermanland Akademiska sjukhuset 2 Mälarsjukhuset 27 Nyköpings lasarett 5 Universitetssjukhuset Örebro 4 Uppsala Akademiska sjukhuset 66 UroClinic AB 1 Värmland Akademiska sjukhuset 13 Centralsjukhuset i Karlstad 66 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Västmanland Akademiska sjukhuset 4 Västmanlands sjukhus Västerås 4 Örebro Akademiska sjukhuset 2 Karlskoga lasarett 7 Universitetssjukhuset Örebro Figur 23. Antal fall per mantalsskrivningslän och opererande sjukhus, diagnosår Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

27 Tabell 15. Behandlingsintention för njurcancer, antal och andel (%), per mantalsskrivningslän, diagnosår Kurativt syftande Ej kurativt syftande Totalt Län Dalarnas län 46 (9) 5 (1) 51 Gävleborgs län 66 (8) 16 (2) 82 Södermanlands län 52 (93) 4 (7) 56 Uppsala län 56 (84) 11 (16) 67 Värmlands län 7 (88) 1 (12) 8 Västmanlands län 42 (95) 2 (5) 44 Örebro län 49 (1) () 49 Totalt 381 (89) 48 (11) 429 Tabell 16. Behandlingsintention vid kirurgiskt behandlad njurcancer, antal och andel (%), per ålder vid diagnos, diagnosår Kurativt syftande Ej kurativt syftande Totalt Ålder vid diagnos (år) <4 7 (1) () (91) 3 (9) (89) 8 (11) (91) 13 (9) (86) 2 (14) (89) 4 (11) 36 Totalt 381 (89) 48 (11)

28 6 Behandling 6.1 Operation Tabell 17. Antal och andel (%) njurcancerfall per opererande sjukhus och diagnosår, diagnosår Totalt Opererande sjukhus Akademiska sjukhuset Centralsjukhuset i Karlstad Falu lasarett Höglandssjukhuset 1 1 Karlskoga lasarett Mälarsjukhuset Nyköpings lasarett 5 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 1 Sjukhuset i Gävle Sjukhuset i Hudiksvall Universitetssjukhuset Örebro UroClinic AB 1 1 Västmanlands sjukhus Västerås Totalt Tabell 18. Typ av operation, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Nefrektomi Njurresektion RF Övrigt Uppgift saknas Totalt Län Dalarnas län 42 (82) 4 (8) 5 (1) () () 51 Gävleborgs län 66 (8) 12 (15) 4 (5) () () 82 Södermanlands län 36 (64) 11 (2) 9 (16) () () 56 Uppsala län 42 (63) 13 (19) 12 (18) () () 67 Värmlands län 69 (86) 4 (5) 7 (9) () () 8 Västmanlands län 3 (68) 11 (25) 2 (5) () 1 (2) 44 Örebro län 34 (69) 13 (27) 2 (4) () () 49 Totalt 319 (74) 68 (16) 41 (1) () 1 () Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

29 6.1 Operation Tabell 19. Operationsteknik, antal och andel (%) per mantalsskrivningslän, diagnosår Öppen Laparoskopisk Perkutan Uppgift Robotassisteradsaknas Totalt Län Dalarnas län 37 (73) 1 (2) 4 (8) () () 51 Gävleborgs län 58 (71) 19 (23) 5 (6) () () 82 Södermanlands län 29 (52) 18 (32) 9 (16) () () 56 Uppsala län 3 (45) 23 (34) 12 (18) 2 (3) () 67 Värmlands län 29 (36) 44 (55) 7 (9) () () 8 Västmanlands län 41 (93) () 3 (7) () () 44 Örebro län 47 (96) () 2 (4) () () 49 Totalt 271 (63) 114 (27) 42 (1) 2 () () 429 Tabell 2. Antal och andel (%) njurcancertumörer < 4 mm per opererande sjukhus och kirurgisk teknik, diagnosår Nefrektomi öppen Njurresektion Nefrektomi laparoskopisk laparoskopisk Njurresektion öppen RF perkutan RF övrig Opererande sjukhus Akademiska sjukhuset 3 (5) 4 (7) 13 (22) 3 (5) 36 (6) 1 (2) 6 Centralsjukhuset i Karlstad 13 (65) 5 (25) 2 (1) () () () 2 Falu lasarett 3 (75) 1 (25) () () () () 4 Höglandssjukhuset () () () 1 (1) () () 1 Karlskoga lasarett () 1 (1) () () () () 1 Mälarsjukhuset 6 (46) 3 (23) 2 (15) 2 (15) () () 13 Nyköpings lasarett () 2 (1) () () () () 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset () () () () 1 (1) () 1 Sjukhuset i Gävle () () () 4 (1) () () 4 Sjukhuset i Hudiksvall 5 (71) () 1 (14) 1 (14) () () 7 Universitetssjukhuset Örebro 1 (4) 1 (42) () 13 (54) () () 24 UroClinic AB () () 1 (1) () () () 1 Västmanlands sjukhus Västerås () 2 (22) () 7 (78) () () 9 Totalt 31 (21) 28 (19) 19 (13) 31 (21) 37 (25) 1 (1) 147 Totalt 29

30 6 Behandling Tabell 21. Antal och andel (%) njurcancertumörer < 4 mm per mantalsskrivningslän och kirurgisk teknik, diagnosår Nefrektomi öppen Njurresektion Nefrektomi laparoskopisk laparoskopisk Njurresektion öppen RF perkutan RF övrig Totalt Län Dalarnas län 3 (25) 3 (25) 1 (8) 1 (8) 3 (25) 1 (8) 12 Gävleborgs län 5 (29) 1 (6) 1 (6) 6 (35) 4 (24) () 17 Södermanlands län 7 (23) 6 (19) 5 (16) 5 (16) 8 (26) () 31 Uppsala län 3 (12) 2 (8) 9 (36) () 11 (44) () 25 Värmlands län 13 (45) 5 (17) 3 (1) 1 (3) 7 (24) () 29 Västmanlands län () 2 (18) () 7 (64) 2 (18) () 11 Örebro län () 9 (41) () 11 (5) 2 (9) () 22 Totalt 31 (21) 28 (19) 19 (13) 31 (21) 37 (25) 1 (1) Metastaskirurgi Tabell 22. Antal och andel (%) patienter med metastaserad njurcancer som genomgår operation, diagnosår Totalt Opererande sjukhus Akademiska sjukhuset 5 (11) 5 (11) 5 (11) 11 (25) 18 (41) 44 Centralsjukhuset i Karlstad 3 (5) () 2 (33) () 1 (17) 6 Falu lasarett 1 (2) 1 (2) () 2 (4) 1 (2) 5 Karlskoga lasarett 1 (1) () () () () 1 Mora lasarett () () 1 (1) () () 1 Mälarsjukhuset 1 (17) 3 (5) 1 (17) () 1 (17) 6 Nyköpings lasarett 2 (33) 3 (5) () 1 (17) () 6 Sjukhuset i Gävle 3 (3) 1 (1) 1 (1) 3 (3) 2 (2) 1 Sjukhuset i Hudiksvall () () () 3 (43) 4 (57) 7 Universitetssjukhuset Örebro 2 (13) 5 (33) 5 (33) 1 (7) 2 (13) 15 Västmanlands sjukhus Västerås 5 (56) () 2 (22) () 2 (22) 9 Uppgift saknas () () 1 (1) () () 1 Totalt 23 (21) 18 (16) 18 (16) 21 (19) 31 (28) Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

31 7 Överlevnad Den totala överlevnaden för kvinnor och män med njurcancer var relativt likartad med en något högre total överlevnad hos kvinnor. För samtliga patienter med njurcancer var den totala 2 års och 4 års överlevnaden 81% respektive 7% (Figur 24). För män var den njurcancerspecifika 2 års och 4 års överlevnaden 83% respektive 75% och bland kvinnor 84% respektive 79% (Figur 25). Det förelåg stora skillnader i överlevnad vid olika Fuhrman grad. Den njurcancerspecifika 2 års och 4 års överlevnaden var 96% och 96% för Fuhrman grad 1, 96% och 93% för Fuhrman grad 2, 82% och 7% för Fuhrman grad 3 samt 47% och 37% för Fuhrman grad 4. Överlevnaden för patienter utan uppgift om Fuhrmangradering var i paritet med Fuhrman grad 4, vilket avspeglar att dessa tumörer är mycket lågt differentierade (Figur 26). Hälften av patienterna med Fuhrman grad 4 och utan Fuhrmangradering hade avlidit efter 4,8 år. Som förväntat var den njurcancerspecifika överlevnaden högre jämfört den totala överlevnaden då det huvudsakligen rör sig om en äldre patientgrupp med betydande samsjuklighet Överlevnadssannolikhet Total Njurca specifik No. at risk År efter diagnos Total Njurca specifik Figur 24. Total och njurcancerspecifik överlevnad, diagnosår

32 7 Överlevnad 1..8 Överlevnadssannolikhet Total: Män Total: Kvinnor Ca spec: Män Ca spec: Kvinnor No. at risk År efter diagnos Total: Män Total: Kvinnor Ca spec: Män Ca spec: Kvinnor Figur 25. Total och njurcancerspecifik överlevnad, per kön, diagnosår Överlevnadssannolikhet G1 G2 G3 G4 Uppgift saknas No. at risk År efter diagnos G G G G Uppgift saknas Figur 26. Total överlevnad, per malignitetsgrad (Fuhrman), diagnosår Njurcancer - Regional kvalitetsrapport, 213

33 1..8 Överlevnadssannolikhet G1 G2 G3 G4 Uppgift saknas No. at risk År efter diagnos G G G G Uppgift saknas Figur 27. Njurcancerspecifik överlevnad, per malignitetsgrad (Fuhrman), diagnosår Utvecklingspunkter Korta ledtiderna för att komma närmare det nya målet i Nationella vårdprogrammet att 8% av patienterna ska vänta maximalt 6 veckor från remiss till behandling. Öka andelen patienter som genomgår fullständig utredning inkluderande CT/MR av buk samt thorax för korrekt stadieindelning innan beslut om handläggning i de län där måluppfyllelsen är låg i förhållande till målnivån i det Nationella vårdprogrammet. Öka inrapporteringen av enbart röntgendiagnostiserade njurcancerfall. Öka andelen patienter som erbjuds njurbevarande behandlingsmetoder, särskilt i de län där andelen är för låg vid små tumörer. Det nya målet i Nationella vårdprogrammet är en andel på minst 8% njurbevarande behandling för tumörer 4cm eller mindre. För att uppnå detta måste färre sjukhus i regionen sköta såväl bedömningen som den njurbevarande behandlingen. Öka andelen större tumörer som genomgår njurbevarande behandling samt hos dem där det inte är möjligt, öka andelen som genomgår laparoskopisk nefrektomi. Alla i regionen som bedriver njurcancerkirurgi måste fylla i kirurgikomplikationsregistret. Koncentrera njurcancerkirurgin till sjukhus med minst 25 njurcanceroperationer per år, för att i regionen nå det nya målet i Nationella vårdprogrammet. Erbjuda en regional multidisciplinär konferens för njurcancer under det kommande året. 33