Prostatacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Transkript

1 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) November 12

2 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-51 5 UPPSALA 2 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord Sammanfattning Väntetider och utredning Behandling Bakgrund Antal fall och täckningsgrad, trender Inrapporteringshastighet Klassifikation av riskkategorier Väntetider Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning 19.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Diagnostik Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes PSA-nivå vid diagnos Antal tagna biopsier Skelettscintigrafi Behandling Täckningsgrad för registrering av primärbehandling Behandlingsstrategi Radikal prostatektomi Strålbehandling Behandling av lokalt avancerad prostatacancer Biverkningar efter behandling Hormonbehandling Prostatacancerspecifik mortalitet Valideringsstudie Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR Referenser

4 Figurer Tabeller 1 Antal fall och täckningsgrad i procent per sjukvårdsregion och år, Andel fall av prostatacancer i Cancerregistret som registrerats i NPCR, dvs. täckningsgrad av NPCR jämfört med Cancerregistret, för diagnosår Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Antal tagna biopsier, per diagnosår, Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per sjukvårdsregion och år, Typ av radikal prostektomi, per diagnosår, Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnosår, Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (låg-, intermediär-, och högrisk), pt-stadium, per diagnosår, Positiv marginal, per diagnosår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per diagnosår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Typ av strålterapi, per diagnosår, Typ av strålterapi, per behandlande sjukhus, Antalet patienter med PROM-data vid baslinje och 1 år efter kurativt syftande behandling a Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus,. 19b Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus,, forts a Typ av hormonterapi (M/MX och PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus,. b Typ av hormonterapi (M/MX och PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus,, forts Figurer 1 Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade, per region Fördelning av riskkategori per diagnosår, Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

5 Figurer Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per år, Andel patienter 5 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, Andel patienter 5 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för patienter 5 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för patienter äldre än 5 år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp, Andel patienter 5 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter 5 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel patienter äldre än 5 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter äldre än 5 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel patienter med mycket lågrisktumör (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter med mycket lågrisktumör (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel intermediärriskpatienter 5 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel intermediärriskpatienter 5 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel intermediärriskpatienter äldre än 5 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel intermediärriskpatienter äldre än 5 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel högriskpatienter 5 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel högriskpatienter 5 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel högriskpatienter äldre än 5 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting,

6 Figurer 34 Andel högriskpatienter äldre än 5 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Antal radikala prostektomier, per behandlande sjukhus och diagnosår, Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA mindre än µg/l), per behandlande sjukhus, Andel som saknar uppgift om pt-stadium, per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer, per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA mindre än µg/l), per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer (patienter med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer (patienter med lokaliserad högrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (pt2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata), per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (patienter med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, Andel opererade patienter med pt3-tumör och/eller positiv marginal som fått adjuvant strålterapi, per behandlande sjukhus, Andel av strålbehandlade patienter med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, Behandling av patienter 5 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA -5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av patienter 5 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA -5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Behandling av patienter - år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA -5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av patienter - år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA -5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av avföringsläckage före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Median PSA-nivå (µg/l) vid diagnos för patienter med påvisade fjärrmetastaser (M1), per diagnosår, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

7 Figurer 59 Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och åldersgrupp

8 1 Förord 1 Förord I Nationella prostatacancerregistret (NPCR) registreras sedan 199 nya fall av prostatacancer från landets alla sex sjukvårdsregioner med en täckning som överskrider 9 % jämfört med Cancerregistret, till vilket registreringen är lagstadgad. Nytt för i år i rapporten är att vi i högre utsträckning redovisar data i kolumndiagram enligt principen från högst till lägst per län och per sjukhus i syfte att tydligare redovisa de skillnader som finns mellan olika vårdgivare. Vi har i rapporten för minskat tiden mellan datum för sista rapporterade händelse (dvs. 31 december för det rapporterade året) till rapport från 1 till 1 månader och vi strävar mot att sänka den tiden ytterligare nästa år. november 12 Pär Stattin, Fredrik Sandin, Hans Garmo, Ola Bratt, Camilla Thellenberg, Jan Adolfsson och Jan-Erik Damber för styrgruppen för Nationella prostatacancerregistret. Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, gjorde sammanställning och statistisk bearbetning av data till årsrapporten. Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, koordinerade, redigerade och korrekturläste årsrapporten. Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

9 2 Sammanfattning 2.1 Väntetider och utredning År 1 infördes registrering av flera datum i vårdkedjan i NPCR för att kunna analysera väntetider för män med prostatacancer. Dessa data visar att väntetiderna överlag är långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen har just publicerat en utredning av väntetider i cancervården [1]. Där noterades att NPCR var det enda register som registrerade datum för utfärdande av remiss (Figur och ). Tiden mellan cancerprov och besked om vad provet innehöll är den väntetid som patienter upplever som mest påfrestande. Medianvärdet för den väntetiden dvs. mellan biopsitagning och cancerbesked till patienten var 2 dagar i riket med en variation mellan 19 och 42 dagar mellan landsting med kortast och längst väntetid. NPCR har föreslagit en målnivå på högst 1 dagars väntetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. Jämfört med andra cancerformer är väntetiderna generellt långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer konstaterar NPCR och SoS utredare. 2.2 Behandling Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att progrediera och cirka 3 % av män med lokalt avancerade tumörer dör av prostatacancer inom tio år. År behandlades 5 % av män under 5 år med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i större utsträckning erbjudas kurativ terapi och i NPCR anser vi att en rimlig målnivå är 9 %. Andelen män 5- år med lokalt avancerade tumörer som behandlades med kurativ terapi var 9 %. Eftersom den förväntade överlevnaden hos en -årig man idag är tio år och för en -årig man åtta år bör en högre andel även av dessa män genomgå kurativ terapi. Mot bakgrund av dagens svaga evidensläge är det dock svårt att motivera en exakt målnivå för denna grupp av män, här måste individuella ställningstaganden göras. 9

10 3 Bakgrund 3 Bakgrund Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer per år (incidensen) har ökat sedan registreringen i Cancerregistret startade 195. En kraftigare ökning skedde från slutet av 199-talet i samband med att mätning av prostataspecifikt antigen (PSA) blev allt mer vanligt. Dödligheten (mortaliteten) i prostatacancer har å andra sidan varit mer stabil och i princip helt oförändrad sedan 19-talet (Figur 1). Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 1 män Incidens Mortalitet År Figur 1. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, 19-. Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) år. Källa: Socialstyrelsen (incidens), respektive NORDCAN (mortalitet), 1 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

11 4 Antal fall och täckningsgrad, trender År diagnostiserades 9 39 fall av prostatacancer vilket är 4 % minskning jämfört med 1. Liksom tidigare år var täckningen jämfört med Cancerregistret god, i år något lägre än tidigare år eftersom vi sammanställde rapporten sju månader tidigare än vi gjort förr. Vi hade likafullt en täckning på 9 %. För NPCR som helhet har vi en mycket god täckning på 9 %, vilket innebär att data i NPCR är rikstäckande och populationsbaserade (Tabell 1). Täckningsgrad och antal patienter som diagnostiserades per landsting visas i tabell 2. Alla landsting, och även privata vårdgivare har en täckning jämfört med Cancerregistret på % eller högre. Efterforskning på data fortsätter efter rapporten vilket innebär att vi kommer att uppnå cirka 9 % täckning även för. Just nu undersöker vi patientkarakteristika, behandling och mortalitet för de fall som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Totalt hade 2 59 av 13 4 (2.1 %) av män diagnostiserade med prostatacancer enbart rapporterats till Cancerregistret medan de övriga 9.9 % även återfanns i NPCR. Med hjälp av data i Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret undersöktes ålder vid diagnos, primärbehandling, samsjuklighet och mortalitet från prostatacancer och andra orsaker. Män som inte fanns med i NPCR var i medeltal 2 år äldre vid diagnos, en mindre andel hade genomgått prostatektomi; 12 % vs 23 %, och det var mycket små skillnader i vårdtid efter operation och mortalitet från prostatacancer och annan sjukdom mellan grupperna. Faktiskt så hade de icke-registrerade något kortare vårdtider, medelvärde 4.1 vs 5. dagar och de hade en aning lägre total mortalitet. Den i särklass starkaste faktorn för icke-registrering var vårdgivare, andelen icke rapporterade fall varierade från.2 % till.5 % mellan landets landsting. Dessa uppgifter talar för att NPCR är representativt för all prostatacancer i Sverige och att ickerapporterade män inte utgör någon speciell patientkategori. Tabell 1. Antal fall och täckningsgrad i procent per sjukvårdsregion och år, Stockholm/ Gotland Uppsala/ Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt Diagnosår (9) 13 (9) 1 (1) 54 (1) 139 (9) 5 (1) 121 (94) (92) 15 (99) 91 (1) 1333 (99) (99) 25 (1) (9) (4) 1519 (1) (1) 12 (1) 15 (9) 4 (1) 22 (9) (9) 15 (1) (1) 151 (1) 151 (9) (1) 43 (9) () 155 (1) 53 (1) 2 (99) (99) 12 (1) 1 (9) 3 19 (95) 199 (1) 95 (1) 155 (1) 11 (99) 9 (1) 52 (99) (95) 22 (1) 13 (1) 1 (1) 193 (99) 9 (1) 944 (99) (95) 191 (1) 12 (1) 193 (99) 194 (1) 94 (1) 931 (99) 1 () 191 (1) 2 (1) 19 (99) 19 (1) 5 (1) 93 (9) 154 (9) 12 (1) 19 (1) 129 (9) 194 (1) 9 (1) 1 (99) (93) 129 (1) 9 (1) 12 (9) 191 (1) 929 (1) 3 (9) 9 (9) 225 (1) 139 (1) 1 (1) 1939 (1) 12 (1) 153 (99) 1 12 (9) 1923 (1) 1234 (99) 12 (9) 1944 (1) 1 (1) 931 (99) 12 () 1944 (1) (1) 113 (94) 139 (1) 9 (1) 939 (9) Totalt 213 (91) (1) 9 (1) 224 (99) (99) (1) 1332 (9)

12 4 Antal fall och täckningsgrad, trender Tabell 2. Andel fall av prostatacancer i Cancerregistret som registrerats i NPCR, dvs. täckningsgrad av NPCR jämfört med Cancerregistret, för diagnosår. NPCR Cancerregistret Täckningsgrad Landsting Dalarna % Gotland % Jämtland % Jönköping % Kronoberg % Värmland % Västernorrland % Västmanland % Örebro 1 % Östergötland % Västra Götaland % Västerbotten % Uppsala % Kalmar % Södermanland % Halland % Norrbotten % Gävleborg % Blekinge 3 9 % Stockholm 9 9 % Skåne % Övriga/privat % Eftersom diagnosår är taget från Cancerregistret stämmer inte det totala antalet till fullo med antalet i tidigare tabell. 12 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

13 5 Inrapporteringshastighet Figur 2 visar inrapporteringshastigheten i riket baserad på tiden mellan det datum då patienten fick diagnos och det datum då monitor rapporterade in data till INCA. Tolv månader efter diagnosdatum hade 4 % av fallen rapporterats in till NPCR. Andelen varierade från 1 % till 92 % mellan regionerna (Figur 2 och 3). Den långa tiden mellan diagnos och inrapportering beror rimligen på att många vårdgivare inväntar påminnelse från sitt Regionala cancercentrum innan man rapporterar in data. I NPCR sätter vi nu som mål att diagnosformulär ska vara inrapporterad till INCA en månad efter att patienten fått sitt cancerbesked. Styrgruppen arbetar för att påskynda inrapporteringen eftersom en snabbare rapportering skulle medföra en rad fördelar, bland annat att inrapporterande enheter kan använda sina data i realtid, även i ett kortsiktigt kvalitetsarbete t.ex. avseende väntetider. I syfte att förenkla och skynda på registreringen av data på diagnostikformuläret har information från kompletterande radiologiska undersökningar flyttats till primärbehandlingsformuläret. Ändrade rutiner på klinikerna med spontaninrapportering direkt efter PAD-besked skulle då göra det möjligt att nå målet om en månad från PAD-besked till registrering % Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR 4 13.% 35.% Antal månader från diagnos Figur 2. Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret. 13

14 5 Inrapporteringshastighet 1 Stockholm/Gotland 1 Uppsala/Örebro Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR 4.%.4% 1.2% Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR % 1.2% 9.% Antal månader från diagnos Antal månader från diagnos % Sydöstra 1 Södra Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR 4 4.5% 15.9% Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR 4 13.% 3.1% 4.% Antal månader från diagnos Antal månader från diagnos Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR % 23.4% 92.3% Västra Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR %.5% 9.% Norra Antal månader från diagnos Antal månader från diagnos Figur 3. Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade, per region. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret. Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

15 Klassifikation av riskkategorier Prostatacancer är en sjukdom med en stor spridning av risken för död i sjukdomen. Den klassifikation av riskkategorier som används i NPCR är en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras på lokalt kliniskt tumörstadium, eventuell närvaro av lymfkörtelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma på diagnostisk biopsi och PSA-nivå i serum vid datum för diagnos. Denna klassifikation är starkt prognostisk vilket också har visats i NPCR [3]. Vi har i år justerat klassifikationen så att vi särskiljer mellan lågt differentierade men lokaliserade tumörer, dvs. Gleasonsumma -1 och ct2 och lokalt avancerade tumörer ct3 och/eller PSA mellan -5 µg/l. Det har skett en stark ökning av antalet lokaliserade låg- och intermediärrisktumörer under de tretton år som NPCR samlat data (Figur 4, 5 och Tabell 3). Skälet till denna ökning är framförallt en ökad användning av PSA-testet, som i huvudsak leder till diagnos av lågrisktumörer. Glädjande nog har under samma tidsperiod andelen patienter med mer avancerade tumörer och med metastaser proportionellt minskat. I absoluta antal har antalet diagnostiserade lågrisktumörer ökat mer än avancerade och metastaserade tumörer minskat, vilket betyder att en stor del av det ökade antalet fall som diagnostiserats under det senaste decenniet är ett nytillskott som tidigare inte upptäcktes. Tabell 3 redovisar fördelning av antal fall och andel per diagnosår och riskkategori. 15

16 Klassifikation av riskkategorier Uppgift saknas 5. Fjärrmetastaserad 4. Regionalt metastaserad 3b. Lokalt avancerad 3a. Lokaliserad högrisk 2. Intermediärrisk 1c. Lågrisk (saknas) 1b. Lågrisk (övrig) 1a. Mycket lågrisk 1. Lågrisk Figur 4. Fördelning av riskkategori per diagnosår, Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1a. Mycket lågrisk T1c, PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma och/eller 1 PSA < µg/l. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma -1. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller PSA < 5 µg/l. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX). 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l.. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan. 1 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

17 Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfkörtelstatus vid bildundersökning eller lymfkörtelutrymning, samt närvaro av skelettmetastas på bildundersökning av skelettet. T1a Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, 5 % av resektat var tumörvävnad. T1c Ej palpabel, upptäckt vid nålbiopsi, exempelvis vid förhöjt PSA. T3 Palpabel, växer genom kapseln och eventuellt in i sädesblåsorna eller i blåshalsen. N1 Regionala lymfkörtelmetastaser. T1b Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, >5 % av resektat var tumörvävnad. T2 Palpabel, begränsad till prostata. T4 Palpabel, invaderar andra strukturer än sädesblåsorna. M1 Skelettmetastaser. Antal fall Övriga/privat Jämtland Kronoberg Halland Jönköping Norrbotten Västernorrland Västra Götaland Kalmar Västmanland Skåne Dalarna Västerbotten Uppsala Östergötland Värmland Blekinge Örebro Gotland Gävleborg Södermanland Stockholm a. Mycket lågrisk 4 1 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad. Uppgift saknas Figur 5. Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting,. 1

18 Tabell 3. Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, Lågrisk 1a. Mycket lågrisk 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad. Uppgift saknas Diagnosår () (1) 1 (3) 9 (2) 9 (12) 1545 (25) 1 (3) (15) 13 (19) 23 (3) 15 (2) 5 () 15 (22) 222 (3) 1294 (1) 41 () 25 (4) 14 (25) 4 (1) (21) 2 (3) (21) 1524 () 22 (3) 19 (24) 4 (1) 133 (19) 2 (3) (23) 12 (21) 2 (3) 11 (23) (9) 13 (1) (2) 3 94 (24) 2 (24) 34 (4) 1933 (22) 4 (9) 2 (1) 195 (2) 4 25 (2) 231 (24) 354 (4) 54 (21) 54 () 1291 (13) 225 (2) 5 2 (29) 231 (24) 4 (5) 199 () 13 () 1215 (12) 19 (2) 21 (29) 229 (25) 412 (5) 13 (19) 92 () (12) 292 (3) 25 (29) 232 (2) 3 (4) 2 (19) 45 () 12 (12) 21 (2) 2493 (2) 2431 (2) 42 (5) 151 (1) 555 () 14 (12) 23 (3) 9 29 (2) 42 () 1954 (19) 14 (2) 31 (3) 54 () 12 (1) 5 () 4 () 2 (3) (2) 939 (1) 11 (1) 9 (1) 2944 (3) 5 () 159 (1) 54 () 13 () 23 (2) 21 (2) (9) 13 (1) (1) 29 (32) 5 () (1) 52 (5) 2 () 239 (3) Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma och/eller 1 PSA < µg/l. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller PSA < 5 µg/l. 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l. 1a. Mycket lågrisk T1c,PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX).. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.

19 Väntetider.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Patienter med misstänkt prostatacancer utreds och diagnostiseras på urologiska specialistmottagningar och på vissa orter på allmänkirurgiska mottagningar. Sedan 9 redovisas väntetid mellan datum för utfärdande av remiss på grund av misstänkt prostatacancer och datum för första besök på specialistmottagning. Överlag var väntetiderna långa. I figur visas medianväntetiden i dagar för alla landsting år. I riket var medianväntetiden från remiss till första besök på mottagning 3 dagar med en spridning mellan 24.5 och 2.5 dagar mellan landstingen, vilket är en liten förbättring jämfört med 1. I figur redovisas medianväntetider per sjukhus för år ; tre sjukhus hade väntetider överskridande 9 dagar. Antal fall Median Halland Stockholm Skåne Västra Götaland 9 34 Östergötland Uppsala 19 3 Övriga/privat Blekinge RIKET Gotland 4 4 Västerbotten Örebro 4 Västmanland Kronoberg Norrbotten Gävleborg 4 Södermanland Jämtland Jönköping Västernorrland Dalarna Värmland 5 55 Kalmar Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting,. Uppgift saknas för 4.4 % av patienterna. 19

20 Väntetider Antal fall Median Hallands sjukhus Halmstad Kärnsjukhuset i Skövde Hallands sjukhus Kungsbacka Karlskoga lasarett Lasarettet i Landskrona Sjukhuset i Lidköping Kalix sjukhus Södersjukhuset Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Lycksele lasarett Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Skånes universitetssjukhus Malmö Capio S:t Görans sjukhus Danderyds sjukhus Skånes universitetssjukhus Lund Sjukhuset i Hässleholm Varbergs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Södertälje sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Vrinnevisjukhuset i Norrköping Centralsjukhuset Kristianstad Norrtälje sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Solna Sjukhuset i Falköping Akademiska sjukhuset Lindesbergs lasarett Ängelholms sjukhus Blekingesjukhuset Karlskrona Centrallasarettet Växjö Privatläkare Blekingesjukhuset Karlshamn RIKET Centralsjukhuset i Karlstad Helsingsborgs lasarett Visby lasarett Norrlands universitetssjukhus Umeå Västmanlands sjukhus Västerås Alingsås lasarett Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhuset i Bollnäs Gällivare sjukhus Sollefteå sjukhus Lasarettet i Enköping Sunderby sjukhus Universitetssjukhuset Örebro Höglandssjukhuset Mora lasarett Sjukhuset i Hudiksvall Kullbergska sjukhuset Mälarsjukhuset Uddevalla sjukhus Lasarettet i Ystad Nyköpings lasarett Kungälvs sjukhus Lasarettet Trelleborg Universitetssjukhuset i Linköping Östersunds sjukhus Kiruna sjukhus Ludvika lasarett Specialistsjukvården Falkenberg Simrishamns sjukhus Skellefteå lasarett Piteå älvdals sjukhus Länssjukhuset i Sundsvall Värnamo sjukhus Länssjukhuset Ryhov Sjukhuset i Gävle Ljungby lasarett Örnsköldsviks sjukhus Västerviks sjukhus Länssjukhuset i Kalmar Falu lasarett Sjukhuset i Torsby Oskarshamns sjukhus Sjukhuset i Arvika Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus,. Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

21 .2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Medianväntetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 2 dagar i riket och det fanns en spridning från 19 till 42 dagar mellan landstingen (Figur ). I tio landsting var medianväntetiden för besked mer än fyra veckor. I NPCR har vi satt målnivån att patienten ska ha PAD-information inom två veckor efter biopsitagning, dvs. patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha fått svar på PAD, vilket innebär maximalt 1 dagars väntetid. Den väntetiden är den psykologiskt mest pressande för patienten och därför fokuserar vi på den. Antal fall Median Uppsala Jämtland 19 Kronoberg 23 Blekinge Örebro Dalarna 22 2 Norrbotten 2 2 Skåne 4 2 Södermanland 2 Västerbotten 2 2 Västra Götaland 11 2 Övriga/privat RIKET Jönköping Kalmar Västernorrland 2 29 Halland 31 3 Värmland 23 3 Gävleborg Gotland Västmanland Stockholm Östergötland Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting,. Uppgift saknas för 4. % av patienterna. 21

22 Väntetider.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Medianväntetiden för samtliga patienter som behandlades med radikal prostatektomi var 51 dagar från behandlingsbeslut till operation år, med en spridning från 34 till 1 dagar mellan landstingen (Figur 9). I hela riket var väntetiden 49 dagar år 1. I figur 1 redovisas dessa väntetider för respektive opererande sjukhus, där mediantiden från beslut till operation varierade från 23 till 1 dagar. Ur tumörbiologisk synvinkel är det mycket sällan bråttom med operation, definitivt inte för låg- och intermediärrisktumörer, men ur psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna inte vara så långa. En väntetid på 51 dagar från behandlingsbeslut till operation är i jämförelse med andra tumörformer lång. Exempelvis var tiden från vårdplan (i regel datum för diagnos) till operation bland kvinnor med bröstcancer cirka dagar, dvs. mindre än hälften så lång som väntetiden mellan beslut att operation skulle ske till att prostatektomi genomförts. Antal fall Median Övriga/privat Blekinge Jönköping 9 3 Västernorrland Dalarna Örebro Kalmar 5 42 Västra Götaland Gävleborg 45.5 Västmanland 45 4 Stockholm 55 5 RIKET Kronoberg Västerbotten 5 55 Halland Norrbotten 5 5 Södermanland 35 5 Östergötland 13 1 Värmland Gotland Skåne 3 9 Jämtland 55 Uppsala Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 9. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting,. Uppgift saknas för.5 % av patienterna. 22 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

23 .3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Antal fall Median Capio S:t Görans sjukhus 5 23 Danderyds sjukhus 2 2 Alingsås lasarett Privatläkare Blekingesjukhuset Karlskrona Övriga Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Kärnsjukhuset i Skövde 4 35 Länssjukhuset i Sundsvall Södersjukhuset 3.5 Falu lasarett Länssjukhuset Ryhov Universitetssjukhuset Örebro Varbergs sjukhus 39.5 Helsingsborgs lasarett 5 41 Vrinnevisjukhuset i Norrköping Länssjukhuset i Kalmar Sjukhuset i Lidköping Uddevalla sjukhus Sjukhuset i Gävle 45.5 Västerviks sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Huddinge 39 4 Kungälvs sjukhus 19 4 Västmanlands sjukhus Västerås 45 4 Nyköpings lasarett 51 RIKET Centrallasarettet Växjö Norrlands universitetssjukhus Umeå 5 55 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 55 Sunderby sjukhus 5 5 Karolinska universitetssjukhuset Solna Mälarsjukhuset Centralsjukhuset i Karlstad Visby lasarett Hallands sjukhus Halmstad 5 9 Universitetssjukhuset i Linköping Skånes universitetssjukhus Malmö Östersunds sjukhus 55 Akademiska sjukhuset Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 1. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus,. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Södertälje sjukhus, Oskarshamns sjukhus, Värnamo sjukhus, Blekingesjukhuset - Karlshamn, Centralsjukhuset Kristianstad, Simrishamns sjukhus, Ängelholms sjukhus) har grupperats till Övriga. 23

24 Väntetider.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Som mått på kvalitén på omhändertagande av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av fallen även utgör datum för insatt icke-kurativ behandling. I 9 % av fallen var detta hormonbehandling, vanligen i form av medicinsk kastration och då oftast med GnRH-analog. Mediantiden mellan provtagning och behandling för män med metastaserad prostatacancer var 1.5 dagar i landet med en spridning från 5 till 33 dagar (Figur ). Till skillnad från övriga väntetider så var första kvartilsgränsen (när 25 % av patienterna fått ett behandlingsbeslut) noll eller nära noll dagar i de flesta landsting, vilket vi tolkar som att patienter med indikation för symtomatisk behandling fick den snabbt. Antal fall Median Västmanland 2 5 Gotland 1.5 Stockholm 1 Kronoberg 1.5 Blekinge 24 Jämtland Halland 2 13 Södermanland Gävleborg 33 Uppsala 35 Västerbotten 3 Örebro 2 Jönköping 39 1 RIKET 1.5 Dalarna Västra Götaland Norrbotten 1 21 Skåne 21 Västernorrland 2 22 Värmland Kalmar Övriga/privat 44 2 Östergötland Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting,. Uppgift saknas för.1 % av patienterna. 24 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

25 Diagnostik.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern upptäcktes; hälsoundersökning (PSA-test utan symtom från urinvägarna eller andra symtom), symtom från nedre urinvägarna (LUTS lower urinary tract symptoms) eller andra symtom/annan orsak. Andelen fall som upptäckts vid en hälsoundersökning med PSA-testning har ökat snabbt. År 4 upptäcktes 2 % av tumörerna via en hälsoundersökning och den andelen hade ökat till 44 % år (Tabell 4). Det fanns en stor spridning i andelen tumörer som upptäcktes via hälsoundersökning mellan landstingen och framförallt mellan olika sjukhus (Figur 12 och 13). Dessa stora skillnader speglar den stora variationen i attityd till PSA-testning som finns i landet, men också att det kan vara svårt att definiera om PSA togs som ren hälsokontroll eller för utredning av lindriga vattenkastningsbesvär. Förekomsten av symtomgivande prostatacancer torde variera måttligt i den manliga befolkningen. Däremot vet vi att utbredd PSA-testning leder till hög incidens. Figur 12 visar att sambandet mellan andelen som i NPCR uppges diagnostiserade efter hälsoundersökning och incidensen är svag. Incidensen var likartad i Jönköpings län (2/1 män) och Jämtland (21/1 män), medan andelarna som angavs ha diagnostiserats efter hälsokontroll var 5 % i Jönköpings län respektive 1 % i Jämtland! Vid PSA-testning av symtomfria män anger Socialstyrelsens Riktlinjer för prostatacancersjukvård [4, 5] att en skriftlig och muntlig information om möjliga konsekvenser av provet ska ges innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har för det ändamålet tagit fram en informationsfolder i samarbete med bland annat Svensk Urologisk Förening. Vi studerade hur denna information använts bland 1 män diagnostiserade under -. Männens prostatacancer hade diagnostiserats vid en hälsoundersökning och i en brevenkät tillfrågades de om de hade informerats om konsekvenserna av PSA-testet innan blodprovet togs []. Mindre än % hade fått skriftlig information och 5 % av männen angav att de fått enbart muntlig information. Dessa resultat tyder på att skriftlig information om PSA-testets konsekvenser fortfarande används i liten utsträckning och att broschyren tyvärr förefaller ha haft ett lågt genomslag. Vi fortsätter nu denna undersökning för att se om någon förändring skett för diagnosåren 9 och framåt. 25

26 Diagnostik Tabell 4. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, 4-. Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Totalt Diagnosår 4 25 (2) 34 (3) 399 (32) 42 (4) (2) 41 (42) 233 (24) 5 (5) (2) 392 (43) 2122 (23) 4 (5) (33) 34 (41) 191 (21) 39 (4) 1 32 (35) 34 (41) 1 () 331 (4) (42) 31 (3) 191 (1) 323 (3) (42) 34 (3) 19 () 249 (3) (44) 323 (35) 12 (19) 22 (2) 939 Antal fall Inc. 1 Östergötland Kronoberg Västerbotten Halland Västra Götaland Stockholm Jönköping Jämtland Blekinge Västmanland RIKET Södermanland Uppsala Västernorrland Skåne Norrbotten Örebro Kalmar Dalarna Gävleborg Värmland Gotland Övriga/privat Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 12. Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting,. 1 Åldersstandardiserad incidens av prostatacancer i motsvarande län år 1. 2 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

27 .1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes Antal fall Simrishamns sjukhus Varbergs sjukhus Lindesbergs lasarett Värnamo sjukhus Höglandssjukhuset Länssjukhuset Ryhov Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Lasarettet Trelleborg Ängelholms sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Norrtälje sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Kärnsjukhuset i Skövde Sjukhuset i Lidköping Hallands sjukhus Kungsbacka Sjukhuset i Hässleholm Hallands sjukhus Halmstad Alingsås lasarett Privatläkare Lasarettet i Enköping Lasarettet i Landskrona Sjukhuset i Bollnäs Skånes universitetssjukhus Malmö Norrlands universitetssjukhus Umeå Sahlgrenska Universitetssjukhuset Helsingsborgs lasarett Lasarettet i Ystad Sjukhuset i Torsby Blekingesjukhuset Karlskrona Centrallasarettet Växjö RIKET Falu lasarett Sjukhuset i Mariestad Akademiska sjukhuset Danderyds sjukhus Blekingesjukhuset Karlshamn Länssjukhuset i Kalmar Västerviks sjukhus Kalix sjukhus Universitetssjukhuset Örebro Universitetssjukhuset i Linköping Centralsjukhuset Kristianstad Mora lasarett Specialistsjukvården Falkenberg Länssjukhuset i Sundsvall Skellefteå lasarett Capio S:t Görans sjukhus Ljungby lasarett Sjukhuset i Hudiksvall Sollefteå sjukhus Sjukhuset i Falköping Södersjukhuset Sunderby sjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Visby lasarett Centralsjukhuset i Karlstad Oskarshamns sjukhus Kullbergska sjukhuset Södertälje sjukhus Uddevalla sjukhus Nyköpings lasarett Sjukhuset i Gävle Västmanlands sjukhus Västerås Kungälvs sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Solna Ludvika lasarett Sjukhuset i Arvika Mälarsjukhuset Kiruna sjukhus Lycksele lasarett Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Karlskoga lasarett Gällivare sjukhus Östersunds sjukhus Piteå älvdals sjukhus Skånes universitetssjukhus Lund Övriga Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 13. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus,. 2

28 Diagnostik.2 PSA-nivå vid diagnos Medianvärden för PSA-nivån vid diagnos har sjunkit kraftigt under en 1-årsperiod, från 23 µg/l år 199 till 9 µg/l år (Tabell 5). Andelen tumörer som upptäckts i intervallet 4-1 µg/l har dubblerats samtidigt som gruppen av män med PSA -1 µg/l och högre än 1 µg/l har halverats (Figur ). Dessa stora förändringar bekräftar att en ökande andel fall diagnostiseras p.g.a. PSA-testning av symtomfria män. Täckningen för denna viktiga prognostiska variabel är god, för 9 % av fallen i NPCR finns ett PSA-värde mätt i blodprov i anslutning till diagnosdatum tillgängligt sedan 199. Tabell 5. PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Median Första kvartil Tredje kvartil Uppgift saknas (%) Totalt Diagnosår (4) (4) (3) (3) (2) (2) (2) (2) (3) (2) (2) (2) (2) (2) 939 Totalt (2) Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

29 .3 Antal tagna biopsier PSA < 3 3 PSA<4 4 PSA<1 1 PSA< PSA<1 PSA 1 Uppgift saknas Figur. PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per år, Antal tagna biopsier Ett annat område där utvecklingen har varit snabb är tekniken vid prostatabiopsier med hjälp av transrektal ultraljudsundersökning. Allt fler vävnadskolvar tas vid samma provtagningsomgång, och bedövning används sedan några år i en allt större utsträckning vid provtagningen. Ju fler biopsier som tas desto större är sannolikheten att en prostatacancer diagnostiseras. Riktlinjerna för prostatacancersjukvård anger att till 12 kolvar ska tas, och om aktiv monitorering är aktuell ska två omgångar av biopsier tas för att utesluta en behandlingskrävande prostatacancer. Antalet tagna biopsikolvar vid en biopsisession har ökat mellan och (Tabell ), vilket speglar en internationell trend. Det fanns en viss spridning i hur många biopsier som togs i landet, mindre än sex biopsier togs i liten utsträckning och i enstaka landsting tog man tretton eller fler biopsier. Andel män som genomgick åtta eller fler biopsier i den diagnostiserande biopsiomgången redovisas per län i figur 15 och per sjukhus i figur 1, på de allra flesta mottagningar tas idag åtta eller fler biopsier i enighet med gällande riktlinjer. I en enkät via Svenskt Urologiskt Nätverk (SUNe) undersöktes biopsitekniken bland 13 svenska urologer []. I korthet visade undersökningen att lokalbedövning innan provtagningen användes av % av dessa urologer, och att 4 % regelbundet tog 1 kolvar eller mer i en biopsiseans, medan bara % regelbundet biopserade främre prostata, ett område där cancer ofta är svår att påvisa. 29

30 Diagnostik Tabell. Antal tagna biopsier, per diagnosår, -. < Uppgift saknas Totalt Diagnosår 543 () 411 (5) 4 (23) (1) 3 () 21 5 () 49 (4) 31 (3) 19 (1) 5 (1) () 3 (3) 545 (4) 2 (2) 91 (9) (5) 29 (3) 5139 (53) 332 (3) (9) (5) 22 (24) 544 (5) 345 (4) 22 (9) 939 Regionen Stockholm/Gotland exkluderad för. Antal fall Kronoberg Gotland Västerbotten Jönköping Jämtland Gävleborg Stockholm Örebro Södermanland Värmland Blekinge Västernorrland Östergötland Skåne Dalarna RIKET Övriga/privat Uppsala Västmanland Halland Västra Götaland Norrbotten Kalmar Figur 15. Andel patienter 5 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting,. 3 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport,

31 .3 Antal tagna biopsier Antal fall Blekingesjukhuset Karlshamn Capio S:t Görans sjukhus Centrallasarettet Växjö Helsingsborgs lasarett Höglandssjukhuset Karlskoga lasarett Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Kiruna sjukhus Kullbergska sjukhuset Kärnsjukhuset i Skövde Lasarettet i Enköping Lasarettet i Landskrona Lasarettet i Ystad Lindesbergs lasarett Ljungby lasarett Lycksele lasarett Mälarsjukhuset Norrlands universitetssjukhus Umeå Norrtälje sjukhus Simrishamns sjukhus Sjukhuset i Arvika Sjukhuset i Bollnäs Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Hudiksvall Sjukhuset i Hässleholm Sjukhuset i Lidköping Sjukhuset i Mariestad Sjukhuset i Torsby Skellefteå lasarett Specialistsjukvården Falkenberg Södertälje sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Visby lasarett Värnamo sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Östersunds sjukhus Danderyds sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Länssjukhuset i Sundsvall Länssjukhuset Ryhov Ängelholms sjukhus Universitetssjukhuset Örebro Karolinska universitetssjukhuset Solna Falu lasarett Blekingesjukhuset Karlskrona Sjukhuset i Gävle Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centralsjukhuset i Karlstad Hallands sjukhus Halmstad Mora lasarett Nyköpings lasarett RIKET Västerviks sjukhus Oskarshamns sjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Privatläkare Ludvika lasarett Västmanlands sjukhus Västerås Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Akademiska sjukhuset Södersjukhuset Skånes universitetssjukhus Malmö Alingsås lasarett Varbergs sjukhus Centralsjukhuset Kristianstad Gällivare sjukhus Sunderby sjukhus Lasarettet Trelleborg Hallands sjukhus Kungsbacka Piteå älvdals sjukhus Sollefteå sjukhus Uddevalla sjukhus Länssjukhuset i Kalmar Kungälvs sjukhus Kalix sjukhus Övriga Figur 1. Andel patienter 5 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus,. 31