KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER"

Transkript

1 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER 2013

2

3 KVALITETSINDIKATORER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ETT KOMPLEMENT TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 FRÅN ETT URVAL KVALITETSREGISTER

4 Kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården Ett komplement till Öppna jämförelser från ett urval kvalitetsregister kan beställas eller laddas ner från Sveriges Kommuner och Landsting webbutik.skl.se ISBN Sveriges Kommuner och Landsting 2014 Upplaga: ex Tryck: LTAB 2

5 FÖRORD Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger tillsammans med Socialstyrelsen ut rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, där ett stort antal kvalitetsindikatorer redovisas. Projekt som rör utveckling av kvalitetsindikatorer och de datakällor som ligger till grund för indikatorer pågår såväl inom ramen för SKL:s organisation för arbetet med öppna jämförelser, som inom kansliet för Nationella Kvalitetsregister. Nationella Kvalitetsregistren är en viktig källa för utvecklingen av öppna jämförelser. I denna rapport presenterar SKL därför ytterligare kvalitetsindikatorer baserade på dem. Syftet är både att presentera underlag för att förbättra vården och att understödja utveckling av kvalitetsindikatorer och att etablera en öppen publicering av dem. Projektledare vid SKL har Katarina Wiberg Hedman varit. Merparten av det praktiska arbetet med att sammanställa rapporten har utförts av Camilla Eriksson, SKL, och Emma Vintemon, som finns både på SKL och på kansliet för Nationella Kvalitetsregister, samt av Fredrik Westander, konsult. Ett varmt tack riktas till företrädare från kvalitetsregister och andra som medverkat till rapporten genom att lämna data och underlag för texter. Hans Karlsson Avdelningschef Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting 3

6 INNEHÅLL INLEDNING 7 REDOVISNING AV KVALITETSINDIKATORER 8 SEKUNDÄRPREVENTION EFTER HJÄRTINFARKT SEPHIA, SWEDEHEART 1 Deltagande i uppföljning 8 2 Deltagande i program för fysisk träning 10 3 Rökstopp efter hjärtinfarkt 12 4 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol 14 5 Måluppfyllelse för blodtryck 16 DIAGNOSTIK AV HJÄRTSVIKT RIKSSVIKT 6 Ekokardiografi vid hjärtsvikt 18 7 Läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt 20 BEHANDLING AV FETMA HOS BARN KVALITETSREGISTRET BORIS 8 Behandlingsresultat efter ett år 22 9 Mätning av fasteblodsocker 22 DEMENSSJUKDOM SVEDEM 10 Basal demensutredning som underlag för demensdiagnos Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom 25 VÅRD VID ÄTSTÖRNING RIKSÄT 12 Fri från ätstörningsdiagnos efter behandling Förbättrad funktionsförmåga vid ätstörning 28 BIPOLÄR SJUKDOM KVALITETSREGISTRET BIPOLÄR 14 Deltagande i patientutbildning Behandling med litium Förbättrad funktionsförmåga efter behandling 31 4

7 RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD KVALITETSREGISTRET RÄTTSPSYK 17 Patientens självrapporterade hälsa Förbättrad symtombild Förbättrad skuldsituation 34 KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM LUFTVÄGSREGISTRET 20 Spirometri vid KOL Tillfrågats om rökning vid KOL Dietistkontakt vid lågt BMI Influensavaccination vid KOL 38 OPERATION FÖR GIFTSTRUMA OCH PHPT KVALITETSREGISTRET SQRTPAS 24 Stämbandsförlamning sex veckor efter operation för giftstruma D-vitaminbehandling (bisköldkörtelskada) efter operation för giftstruma Kvarstående höga kalkvärden (hyperkalcemi) efter operation av PHPT 41 BÄTTRE OMHÄNDERTAGANDE VID ARTROS BOA-REGISTRET OCH SVENSKA HÖFTPROTESREGISTRET 27 Artrosskola före höftprotesoperation Andel patienter som fullföljer artrosskola Hälsorelaterad livskvalitet efter genomgången artrosskola Användning av kunskap från artrosskola 47 INDIKATORBESKRIVNING 48 5

8 6

9 INLEDNING RAPPORTENS BAKGRUND OCH SYFTE I december 2013 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen den åttonde rapporten av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Ett stort antal kvalitetsindikatorer redovisades. Ändå speglar rapporten bara delar av hälso- och sjukvården. Även på de vårdområden där det finns ytterligare kvalitetsindikatorer tillgängliga är det inte möjligt att i en återkommande tryckt publikation kunna visa alla indikatorer för mer än ett urval aspekter av vårdens kvalitet, eller ens att täcka in alla områden. Det finns, helt oavsett vilka indikatorer som kan visas i rapporten Öppna jämförelser, en förväntan på nationella kvalitetsregister att de skall ha en öppen redovisning av kvalitetsmått. Dessa redovisas som regel i registrets årsrapport eller via hemsidor, men det finns även ett behov av att skapa en lätt tillgänglig publiceringslösning för dessa kvalitetsindikatorer. SKL arbetar med denna och liknande frågeställningar. Denna rapport är en del i denna ambition. Här har samlats en rad ytterligare kvalitetsindikatorer med nationella kvalitetsregister som källa, utöver de som visades i rapporten Öppna jämförelser. Det är inte självklart att SKL under kommande år kommer att publicera en skriftlig extrarapport för dessa och andra indikatorer. I takt med att fler och fler kvalitetsregister öppet vill redovisa kvalitetsmått växer istället behovet av en webbpublicering. Syftet med denna rapport är snarlikt huvudrapportens: Att främja vårdens förbättringsarbete genom att vara ett underlag för landstingens ledning och styrning av hälsooch sjukvården samt att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn för såväl medborgare som patienter. Flera av indikatorerna är från register där det finns ett behov av bättre täckningsgrad, så ett viktigt syfte med denna rapport är att bidra till ökad täckningsgrad och bättre kvalitet i data för dessa register. URVAL OCH REDOVISNING AV INDIKATORER visas data för 30 kvalitetsindikatorer, hämtade från elva kvalitetsregister. Urvalet av indikatorer är baserat på förslag från kvalitetsregister. Under arbetet med rapporten Öppna jämförelser har genom åren kvalitetsregister antingen ombetts lämna förslag på indikatorer att visa eller själva föreslagit lämpliga mått. Resultatredovisning sker uppdelat per kvalitetsregister. För varje indikator finns värden som presenteras i diagrameller tabellform. Som stöd för tolkningen av indikatorn finns även en kort beskrivande text. Ytterligare diagramoch datamaterial finns tillgängliga på SKLs hemsida; halso-_och_sjukvard Indikatorerna presenteras på ett vis snarlikt det i Öppna jämförelser, dock utan summerande resultattablå. Det finns även andra skillnader, som regel beroende på tillgång till data eller att patientantalet är litet. Sjukhusredovisning förekommer i lägre utsträckning. Detsamma gäller data för jämförelseår i det publicerade diagrammet. Eftersom patientunderlaget som regel är litet görs ingen könsuppdelning av data i den tryckta rapporten, och bara undantagsvis i det datamaterial som är tillgängligt på SKLs hemsida. TOLKNING AV RESULTAT Jämförelser och diagram presenteras på samma sätt som i huvudrapporten, så att ett bättre resultat medför placering högt i diagrammen. Texterna till varje diagram finns som tolkningsstöd, men generellt skall resultaten tolkas med försiktighet på grund av små tal, lägre och ojämn täckningsgrad samt det faktum att flera indikatorer är förhållandevis nya. Ingen färgkodning görs heller i denna rapport. När målnivåer finns anges dessa i texten. För ytterligare orientering om tolkningsproblem kan läsaren med fördel läsa det avsnitt i huvudrapporten Öppna jämförelser som behandlar frågor om tolkning av kvalitetsjämförelser. 7

10 REDOVISNING AV KVALITETSINDIKATORER SEKUNDÄRPREVENTION EFTER HJÄRTINFARKT SEPHIA, SWEDEHEART RIKS-HIA, den del av SWEDEHEART som registrerar uppgifter om bland annat vård vid akut hjärtinfarkt har fram till nu haft ett kvalitetsindex som betonat insatser i det akuta skedet. För flera av de nio kvalitetsmåtten i indexet har måluppfyllelsen nu blivit så hög att det inte längre är meningsfullt att främst uppmärksamma dessa mått lanserades istället ett nytt kvalitetsindex, där fem av elva indikatorer speglar sekundärprevention. De är alla hämtade från SEPHIA, det register inom SWEDEHEART som speglar sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Alla fem visas här: Andel som registrerades i SEPHIA Andel som slutat röka Andel som deltagit i fysiskt träningsprogram Andel som når behandlingsmål för blodtryck Andel som når behandlingsmål för LDL-kolesterol Till SEPHIA rapporteras data för patienter som förekom i RIKS-HIA. Täckningsgraden för SEPHIA, i meningen andelen av alla patienter under 75 år som haft hjärtinfarkt, kan därför bedömas först efter att hänsyn tagits till RIKS-HIAS täckningsgrad. Drygt 70 procent av alla hjärtinfarktfall fanns i RIKS-HIA för Till SEPHIA rapporterade 62 av RIKS-HIAs 70 akutsjukhus data för 2012, därtill kommer två ytterligare enheter som bedriver uppföljning efter hjärtinfarkt utan att vara akutklinik. För SEPHIA-aktiva sjukhus var den genomsnittliga täcknings- eller deltagandegraden 78 procent för den första uppföljningen (som sker inom 10 veckor efter utskrivning från sjukhus). Uppföljningsdata registrerade år 2012 för totalt patienter, en ökning med 35 procent de senaste fem åren. 1 Deltagande i uppföljning på deltagande i registeruppföljning (täckningsgrad) är ingen kvalitetsindikator i sig, men ett högt deltagande är Diagram 1 Andel patienter som deltar i sekundärpreventiv uppföljning efter hjärtinfarkt, Avser patienter yngre än 75 år. Gotland 86,5 Jönköping 85,2 Kronoberg 83,6 Jämtland 82,5 Gävleborg 82,4 Värmland 79,8 Sörmland 77,4 Kalmar 77,0 Uppsala 66,7 Dalarna 64,6 Stockholm 63,6 Norrbotten 62,8 Riket 61,0 Västmanland 60,7 Örebro 59,9 Blekinge 58,2 Skåne 54,6 Östergötland 51,5 Västra Götaland 51,2 Västernorrland 42,4 Halland 36,2 Västerbotten 22, Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 8

11 Diagram 1 Sjukhus Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Andel patienter som deltar i sekundärpreventiv uppföljning efter hjärtinfarkt, Avser patienter yngre än 75 år. Danderyds sjukhus 72,8 Karolinska, Huddinge 75,1 Karolinska, Solna 74,4 Norrtälje sjukhus 81,3 S:t Görans sjukhus, Stockholm 73,7 Södersjukhuset, Stockholm 46,2 Södertälje sjukhus 1,2 Akademiska sjukhuset, Uppsala 65,1 Lasarettet i Enköping 70,3 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm 94,6 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 82,8 Nyköpings sjukhus 57,3 Lasarettet i Motala 86,3 Universitetssjukhuset i Linköping 33,7 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 67,7 Höglandssjukhuset, Eksjö 81,5 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 84,3 Värnamo sjukhus 90,7 Ljungby lasarett 94,0 Växjö lasarett 81,6 Länssjukhuset Kalmar 67,8 Oskarshamns sjukhus 92,4 Västerviks sjukhus 85,3 Visby lasarett 83,8 Blekingesjukhuset, Karlshamn 55,0 Blekingesjukhuset, Karlskrona 57,3 Helsingborgs lasarett 58,2 Hässleholms sjukhus 61,0 Kristianstads sjukhus 78,1 Skånes universitetssjukhus, Lund 45,1 Skånes universitetssjukhus, Malmö 65,7 Trelleborgs lasarett 50,5 Ystads lasarett 0,7 Ängelholms sjukhus 78,3 Hallands sjukhus, Halmstad 2,7 Hallands sjukhus, Varberg 80,6 Alingsås lasarett 71,0 Kungälvs sjukhus 4,2 NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL 1,1 Skaraborgs sjukhus, Lidköping 76,1 Skaraborgs sjukhus, Skövde 78,2 SU Mölndal 68,1 SU Sahlgrenska, Göteborg 71,3 SU Östra, Göteborg 59,9 SÄ-sjukvården, Borås 0,0 Arvika sjukhus 43,8 Centralsjukhuset i Karlstad 84,9 Torsby sjukhus 87,9 Karlskoga lasarett 42,4 Lindesbergs lasarett 49,2 Universitetssjukhuset Örebro 67,0 Västmanlands sjukhus, Köping 84,5 Västmanlands sjukhus, Västerås 51,0 Avesta lasarett 0,0 Falu lasarett 63,6 Mora lasarett 90,9 Bollnäs sjukhus 75,0 Gävle sjukhus 87,3 Hudiksvalls sjukhus 80,0 Sollefteå sjukhus 81,8 Sundsvalls sjukhus 6,7 Örnsköldsviks sjukhus 78,6 Östersunds sjukhus 81,0 Lycksele lasarett 0,0 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 47,8 Skellefteå lasarett 0,0 Gällivare lasarett 86,8 Kalix lasarett 70,9 Kiruna lasarett 0,0 Piteå Älvdals sjukhus 71,8 Sunderbyns sjukhus 60, Källa: SWEDEHEART SEPHIA. däremot en förutsättning för att kunna följa upp kvalitet och för att kunna tolka resultaten av kvalitetsjämförelser. Detta är motivet till att måttet ingår i SWEDEHEARTs kvalitetsindex för hjärtinfarktvård. I SEPHIA mäts deltagandegraden för två olika uppföljningar, dels 6 10 veckor efter utskrivning från sjukhus, dels efter månader. Här visas deltagandet i den andra uppföljningen. Diagram 1 visar andelen patienter med hjärtinfarkt i RIKS-HIA som deltog i SEPHIAs uppföljning månader efter utskrivning från sjukhuset. Enbart patienter som är yngre än 75 år ingår. Avlidna patienter är exkluderade. I riket var andelen som deltog 61 procent, knappt patienter av totalt nästan i målgruppen. Det är stora variationer mellan landstingen, med värden från 22 till över 86 procent. I SWEDEHEARTS kvalitetsindex för sjukhusen är gränserna för poäng (således en slags målnivå) satta till 75 respektive 90 procent. 9

12 Diagram 2 Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt, Avser patienter yngre än 75 år. Gotland 74,0 Västmanland 72,9 Blekinge 71,7 Jönköping 71,5 Kronoberg 70,8 Stockholm 52,1 Gävleborg 51,5 Sörmland 49,4 Halland 49,2 Västra Götaland 46,8 Riket 46,3 Kalmar 46,0 Norrbotten 46,0 Västerbotten 45,9 Östergötland 43,7 Skåne 42,3 Örebro 40,2 Värmland 28,2 Västernorrland 23,4 Uppsala 23,3 Dalarna 22,0 Jämtland 11, Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 2 Deltagande i program för fysisk träning I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård har fysisk träning hög prioritet och det finns starkt stöd för att träning har en positiv påverkan på samtliga riskfaktorer för hjärtsjukdom. Personer som haft hjärtinfarkt löper högre risk att få en ny infarkt eller annan hjärt-kärlsjukdom. Ett av flera inslag för att förebygga ny sjukdom är därför fysisk aktivitet och fysisk träning. För sekundärprevention vid ischemisk hjärtsjukdom är det fysisk träning med tillräckligt hög intensitet som har visat sig vara effektivt. För hjärtrehabilitering innebär detta framförallt träning av kondition för att öka syreupptagningsförmågan och muskelträning för en bättre muskelfunktion. Diagram 2 visar andelen patienter som inom månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram, i den omfattning som rekommenderas i behandlingsriktlinjer. Jämförelsen baseras på närmare patienter yngre än 75 år, varav två tredjedelar var män. I riket hade drygt 46 procent av patienterna deltagit i träningsprogram, med en spridning mellan landsting från 11 till 74 procent. I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poänggränserna (målnivåerna) 50 respektive 60 procent, men i princip skulle alla patienter dra nytta av deltagande. Fysisk träning är i många landsting och sjukhus därför ett underutnyttjat inslag i sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Diagram 2 Riket Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år Källa: SWEDEHEART SEPHIA Kvinnor Män År 10

13 Diagram 2 Sjukhus Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Andel patienter som deltagit i fysiskt träningsprogram månader efter hjärtinfarkt, Avser patienter yngre än 75 år. Danderyds sjukhus 61,3 Karolinska, Solna 56,4 Norrtälje sjukhus 54,4 S:t Görans sjukhus, Stockholm 64,8 Södersjukhuset, Stockholm 9,9 Akademiska sjukhuset, Uppsala 21,1 Lasarettet i Enköping 28,9 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm 73,6 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 29,9 Nyköpings sjukhus 72,4 Lasarettet i Motala 17,2 Universitetssjukhuset i Linköping 52,4 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 57,6 Höglandssjukhuset, Eksjö 76,4 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 64,5 Värnamo sjukhus 79,1 Ljungby lasarett 75,0 Växjö lasarett 69,5 Länssjukhuset Kalmar 43,4 Oskarshamns sjukhus 54,1 Västerviks sjukhus 45,2 Visby lasarett 74,0 Blekingesjukhuset, Karlshamn 88,4 Blekingesjukhuset, Karlskrona 56,0 Helsingborgs lasarett 22,5 Hässleholms sjukhus 43,6 Kristianstads sjukhus 45,7 Landskrona lasarett 0,0 Skånes universitetssjukhus, Lund 70,2 Skånes universitetssjukhus, Malmö 41,2 Trelleborgs lasarett 40,4 Ängelholms sjukhus 41,9 Hjärthuset, Varberg 48,3 Alingsås lasarett 39,2 Skaraborgs sjukhus, Lidköping 46,2 Skaraborgs sjukhus, Skövde 27,7 SU Mölndal 76,3 SU Sahlgrenska, Göteborg 45,6 SU Östra, Göteborg 58,6 Arvika sjukhus 34,3 Centralsjukhuset i Karlstad 27,1 Torsby sjukhus 29,8 Karlskoga lasarett 23,1 Lindesbergs lasarett 2,8 Universitetssjukhuset Örebro 52,5 Bergslagssjukhuset, Fagersta 87,5 Västmanlands sjukhus, Köping 56,1 Västmanlands sjukhus, Västerås 82,2 Falu lasarett 16,7 Mora lasarett 31,8 Bollnäs sjukhus 34,4 Gävle sjukhus 64,8 Hudiksvalls sjukhus 37,3 Sollefteå sjukhus 38,8 Örnsköldsviks sjukhus 10,2 Östersunds sjukhus 11,4 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 45,2 Gällivare lasarett 22,0 Kalix lasarett 45,7 Piteå Älvdals sjukhus 55,9 Sunderbyns sjukhus 54, Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 11

14 Diagram 3 Andel patienter som slutat röka månader efter hjärtinfarkt, Avser patienter yngre än 75 år. Norrbotten 66,7 Gotland 65,4 Halland 63,3 Kronoberg 62,0 Västra Götaland 60,2 Skåne 58,7 Västmanland 57,9 Kalmar 57,6 Jönköping 55,3 Uppsala 54,6 Riket 54,5 Gävleborg 52,6 Sörmland 52,3 Stockholm 51,3 Örebro 50,0 Jämtland 50,0 Östergötland 48,6 Västernorrland 46,9 Västerbotten 1 46,7 Värmland 45,1 Dalarna 40,0 Blekinge 38, Färre än 10 fall 2011 Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 3 Rökstopp efter hjärtinfarkt Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom. Drygt 30 procent av alla hjärtinfarktpatienter i RIKS-HIA är rökare och lika många har tidigare varit rökare. För den rökande hjärtinfarktpatienten är rökstopp därför en viktig åtgärd för att minska risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Uppgift om rökning fångas vid båda uppföljningstillfällena, utöver vid insjuknandet. I diagram 3 visas andelen rökande patienter som vid uppföljning månader efter hjärtinfarkten hade slutat röka. Jämförelsen baseras på drygt patienter yngre än 75 år. I riket hade drygt 54 procent slutat röka. Skillnaderna mellan de flesta landsting är jämförelsevis måttliga och varierar från 38 till knappt 59 procent. I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poänggränserna (målnivåerna) satta till 60 respektive 70 procent, vilket innebär att bara få landsting och sjukhus når upp till dem. Diagram 3 Riket Andel patienter som slutat röka månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år Källa: SWEDEHEART SEPHIA Kvinnor Män År 12

15 Diagram 3 Sjukhus Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Andel patienter som slutat röka månader efter hjärtinfarkt, Avser patienter yngre än 75 år. Danderyds sjukhus 51,6 Karolinska, Solna 56,1 Norrtälje sjukhus 80,0 S:t Görans sjukhus, Stockholm 48,3 Södersjukhuset, Stockholm 34,8 Akademiska sjukhuset, Uppsala 56,0 Lasarettet i Enköping 46,2 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm 52,2 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 57,5 Nyköpings sjukhus 35,7 Lasarettet i Motala 61,5 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 39,5 Höglandssjukhuset, Eksjö 52,4 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 44,8 Värnamo sjukhus 69,0 Ljungby lasarett 70,0 Växjö lasarett 58,1 Länssjukhuset Kalmar 65,5 Oskarshamns sjukhus 43,8 Västerviks sjukhus 57,1 Visby lasarett 65,4 Blekingesjukhuset, Karlskrona 42,9 Helsingborgs lasarett 63,5 Hässleholms sjukhus 58,8 Kristianstads sjukhus 60,5 Landskrona lasarett 50,0 Skånes universitetssjukhus, Lund 74,4 Skånes universitetssjukhus, Malmö 44,7 Trelleborgs lasarett 73,3 Ängelholms sjukhus 53,9 Hjärthuset, Varberg 61,3 Alingsås lasarett 73,3 Skaraborgs sjukhus, Lidköping 68,4 Skaraborgs sjukhus, Skövde 45,3 SU Mölndal 61,1 SU Sahlgrenska, Göteborg 75,0 SU Östra, Göteborg 57,1 Centralsjukhuset i Karlstad 52,2 Torsby sjukhus 38,5 Lindesbergs lasarett 40,0 Universitetssjukhuset Örebro 56,1 Bergslagssjukhuset, Fagersta 60,0 Västmanlands sjukhus, Köping 60,0 Västmanlands sjukhus, Västerås 52,0 Falu lasarett 48,3 Mora lasarett 30,8 Bollnäs sjukhus 50,0 Gävle sjukhus 54,4 Hudiksvalls sjukhus 57,9 Sollefteå sjukhus 23,1 Örnsköldsviks sjukhus 65,0 Östersunds sjukhus 50,0 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 43,8 Gällivare lasarett 40,0 Kalix lasarett 69,2 Piteå Älvdals sjukhus 75,0 Sunderbyns sjukhus 73, Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 13

16 Diagram 4 Andel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (< 2,5 mmol/l) månader efter hjärtinfarkt, Avser patienter yngre än 75 år. Andel som når LDL < 1,8 Skåne 75,8 Östergötland 74,1 Kronoberg 73,3 Kalmar 71,2 Halland 70,9 Sörmland 70,5 Blekinge 67,4 Jämtland 66,7 Jönköping 65,7 Västra Götaland 65,7 Riket 65,3 Norrbotten 63,8 Gävleborg 63,7 Västernorrland 63,5 Stockholm 62,6 Västmanland 62,5 Dalarna 60,0 Värmland 1 58,1 Västerbotten 57,4 Örebro 56,0 Uppsala 54,9 Gotland 41,4 43,7 36,8 38,4 36,4 32,6 32,1 26,1 20,5 33,2 27,9 30,9 25,0 30,7 26,0 26,7 30,0 29,8 28,9 31,2 22,0 24,6 18, Färre än 10 fall 2011 Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 4 Måluppfyllelse för LDL-kolesterol Efter hjärtinfarkt skall i princip samtliga patienter komma ifråga för blodfettssänkande läkemedelsbehandling. En betydande andel av patienterna förskrivs också dessa läkemedel, vilket visats både i RIKS-HIAs uppföljning och i data från Patientregistret och Läkemedelsregistret. Men blodfetterna påverkas även av andra faktorer, som till exempel kost och fysisk aktivitet. Det är under alla omständigheter viktigt att följa upp resultatet av olika förebyggande åtgärder, inte bara sjukvårdens aktiviteter. SEPHIA mäter därför patienternas LDL-kolesterol vid uppföljningen av hjärtinfarktpatienter. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2008 anges för patienter med hög risk för ny hjärt-kärlsjukdom ett målvärde för LDL-kolesterol på < 2,5 mmol/l. Diagram 4 visar andelen patienter som hade nått målvärdet för LDL-kolesterol månader efter hjärtinfarkten. Jämförelsen baseras på drygt patienter. Enbart patienter yngre än 75 år ingår. I riket nådde drygt 65 procent av patienterna det satta målvärdet, med en variation mellan landsting från 41 till närmare 76 procent. I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poänggränserna (målnivåerna) satta till 60 respektive 70 procent. Europeiska riktlinjer har angett en än lägre målnivå för LDL-kolesterol (< 1,8 mmol/l, alternativt 50 procents reduktion från utgångsvärdet), vilket ytterligare illustrerar att Diagram 4 Riket Andel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (< 2,5 mmol/l) månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år Källa: SWEDEHEART SEPHIA Kvinnor Män det finns ett förbättringsbehov. Andelen patienter med LDL < 1,8 mmol/l visas i en kolumn till höger i diagrammet. Andelen i riket som når detta behandlingsmål är betydligt lägre, cirka 31 procent. År 14

17 Diagram 4 Sjukhus Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Andel patienter som nått mål för LDL-kolesterol (< 2,5 mmol/l) månader efter hjärtinfarkt, Avser patienter yngre än 75 år. Danderyds sjukhus 60,9 Karolinska, Solna 66,2 Norrtälje sjukhus 61,8 S:t Görans sjukhus, Stockholm 60,7 Södersjukhuset, Stockholm 60,7 Akademiska sjukhuset, Uppsala 55,4 Lasarettet i Enköping 50,0 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm 75,5 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 65,4 Lasarettet i Motala 76,2 Universitetssjukhuset i Linköping 70,0 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 73,7 Höglandssjukhuset, Eksjö 73,9 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 68,5 Värnamo sjukhus 52,4 Ljungby lasarett 70,6 Växjö lasarett 75,5 Länssjukhuset Kalmar 42,9 Oskarshamns sjukhus 69,5 Västerviks sjukhus 79,3 Visby lasarett 41,4 Blekingesjukhuset, Karlshamn 70,5 Blekingesjukhuset, Karlskrona 63,3 Helsingborgs lasarett 91,7 Hässleholms sjukhus 75,4 Kristianstads sjukhus 63,2 Landskrona lasarett 73,7 Skånes universitetssjukhus, Lund 83,3 Skånes universitetssjukhus, Malmö 80,4 Trelleborgs lasarett 70,4 Ängelholms sjukhus 76,1 Hjärthuset, Varberg 71,4 Skaraborgs sjukhus, Lidköping 67,2 SU Mölndal 60,5 SU Sahlgrenska, Göteborg 67,8 SU Östra, Göteborg 60,0 Arvika sjukhus 50,0 Centralsjukhuset i Karlstad 59,3 Torsby sjukhus 60,5 Karlskoga lasarett 41,7 Lindesbergs lasarett 65,6 Universitetssjukhuset Örebro 56,7 Bergslagssjukhuset, Fagersta 44,4 Västmanlands sjukhus, Köping 68,5 Västmanlands sjukhus, Västerås 62,8 Falu lasarett 66,4 Mora lasarett 50,0 Bollnäs sjukhus 65,5 Gävle sjukhus 62,4 Hudiksvalls sjukhus 61,6 Sollefteå sjukhus 51,3 Örnsköldsviks sjukhus 72,4 Östersunds sjukhus 67,2 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 58,1 Gällivare lasarett 60,0 Kalix lasarett 61,4 Piteå Älvdals sjukhus 71,0 Sunderbyns sjukhus 60, Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 15

18 Diagram 5 Andel patienter som nått mål för systoliskt blodtryck (< 140 mmhg) månader efter hjärtinfarkt Avser patienter yngre än 75 år. Sörmland 78,6 Västerbotten 75,0 Kalmar 74,7 Halland 74,4 Jämtland 74,4 Gävleborg 70,1 Jönköping 68,9 Östergötland 67,4 Västmanland 66,7 Riket 65,0 Dalarna 64,7 Stockholm 64,5 Blekinge 64,5 Örebro 64,3 Värmland 1 63,6 Västernorrland 63,2 Skåne 62,5 Kronoberg 61,6 Norrbotten 59,3 Västra Götaland 57,0 Gotland 56,6 Uppsala 54, Färre än 10 fall 2011 Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 5 Måluppfyllelse för blodtryck Högt blodtryck är liksom högt LDL-kolesterol en riskfaktor för ny hjärt-kärlsjukdom och blodtrycket kan påverkas dels genom läkemedelsbehandling, dels genom beteendeförändringar avseende bland annat tobaksfrihet, motion, kost och stress. Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger målvärdet för systoliskt blodtryck till under 140 mmhg. Diagram 5 visar andelen patienter som hade nått målvärdet för systoliskt blodtryck månader efter hjärtinfarkten. Jämförelsen baseras på knappt patienter. Enbart patienter yngre än 75 år ingår. I riket nådde 65 procent av patienterna det satta målvärdet, med en variation mellan landsting från närmare 55 till 79 procent. I SWEDEHEARTs kvalitetsindex för sjukhus är poänggränserna (målnivåerna) satta till 70 respektive 75 procent. Ungefär en tredjedel av landstingen nådde den lägre poänggränsen. Ingen förändring av graden av måluppfyllelse har kunnat ses de senaste tre åren, vare sig för blodtryck eller LDL-kolesterol. Diagram 5 Riket Andel patienter som nått mål för systoliskt blodtryck (< 140 mmhg) månader efter hjärtinfarkt. Avser patienter yngre än 75 år Källa: SWEDEHEART SEPHIA Kvinnor Män År 16

19 Diagram 5 Sjukhus Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Andel patienter som nått mål för systoliskt blodtryck (< 140 mmhg) månader efter hjärtinfarkt Avser patienter yngre än 75 år. Danderyds sjukhus 67,6 Karolinska, Solna 73,1 Norrtälje sjukhus 85,1 S:t Görans sjukhus, Stockholm 57,0 Södersjukhuset, Stockholm 38,8 Akademiska sjukhuset, Uppsala 51,5 Lasarettet i Enköping 76,5 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm 92,5 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 75,5 Nyköpings sjukhus 52,9 Lasarettet i Motala 69,2 Universitetssjukhuset i Linköping 65,0 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 65,7 Höglandssjukhuset, Eksjö 80,0 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 64,1 Värnamo sjukhus 69,7 Ljungby lasarett 73,5 Växjö lasarett 56,2 Länssjukhuset Kalmar 68,0 Oskarshamns sjukhus 72,9 Västerviks sjukhus 78,7 Visby lasarett 56,6 Blekingesjukhuset, Karlshamn 50,0 Blekingesjukhuset, Karlskrona 76,0 Helsingborgs lasarett 55,9 Hässleholms sjukhus 53,2 Kristianstads sjukhus 54,7 Landskrona lasarett 60,0 Skånes universitetssjukhus, Lund 59,8 Skånes universitetssjukhus, Malmö 76,3 Trelleborgs lasarett 63,2 Ängelholms sjukhus 50,8 Hjärthuset, Varberg 75,0 Skaraborgs sjukhus, Lidköping 64,1 SU Mölndal 63,3 SU Sahlgrenska, Göteborg 45,6 SU Östra, Göteborg 71,1 Arvika sjukhus 69,0 Centralsjukhuset i Karlstad 61,2 Torsby sjukhus 70,7 Karlskoga lasarett 66,7 Lindesbergs lasarett 60,0 Universitetssjukhuset Örebro 65,2 Bergslagssjukhuset, Fagersta 47,6 Västmanlands sjukhus, Köping 66,7 Västmanlands sjukhus, Västerås 71,6 Falu lasarett 65,1 Mora lasarett 64,1 Bollnäs sjukhus 65,0 Gävle sjukhus 68,8 Hudiksvalls sjukhus 77,8 Sollefteå sjukhus 50,0 Örnsköldsviks sjukhus 74,6 Östersunds sjukhus 74,2 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 75,4 Gällivare lasarett 40,5 Kalix lasarett 58,1 Piteå Älvdals sjukhus 58,2 Sunderbyns sjukhus 71, Källa: SWEDEHEART SEPHIA. 17

20 DIAGNOSTIK AV HJÄRTSVIKT RIKSSVIKT Det finns i Sverige ungefär personer med symtomgivande hjärtsvikt och lika många med latent hjärtsvikt. Hjärtsvikt medför påtagligt ökad risk för förtida död och är en av de vanligaste diagnoserna hos äldre som vårdas på sjukhus. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med symtom som trötthet, andfåddhet vid ansträngning, andnöd och hosta på natten och svullna ben. 6 Ekokardiografi vid hjärtsvikt Ekokardiografi, ultraljudsundersökning av hjärtat, skall användas för att diagnostisera och klassificera hjärtsvikt och dess svårighetsgrad. Diagnos byggd enbart på symtom och kliniska fynd ger fel diagnos i cirka hälften av fallen. Det finns nu enighet om att modern diagnostik av hjärtsvikt ska inkludera verifiering av nedsatt hjärtfunktion och ekokardiografi är den vanligast förekommande metoden för detta. I Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har ekokardiografi vid misstänkt hjärtsvikt hög prioritet. Källan till indikatorn är kvalitetsregistret RiksSvikt. Både sjukhus och primärvård rapporterar data, men få hjärtsviktspatienter från primärvård rapporteras till RiksSvikt; cirka 120 av primärvårdsmottagningar rapporterade data sjukhus eller specialistmottagningar, vilket är över 80 procent, rapporterar till RiksSvikt, men täckningsgraden Diagram 6 Riket Andel hjärtsviktspatienter som fick sin diagnos med stöd av EKO-kardiografi Källa: RiksSvikt Kvinnor Män vad avser patienter är lägre. RiksSvikt anger täckningsgraden för 2011 till 66 procent, avseende de sjukhusvårdade patienterna. Det är stora variationer mellan sjukhusen och därmed även mellan landsting. Den ojämna täckningsgraden gör att jämförelser är osäkra. År Diagram 6 Andel hjärtsviktspatienter som fick sin diagnos med stöd av EKO-kardiografi, Jämtland 98,6 Blekinge 95,7 Örebro 95,2 Östergötland 94,0 Västmanland 2 93,9 Stockholm 93,2 Kronoberg 92,6 Gävleborg 92,5 Kalmar 91,6 Värmland 91,1 RIKET 90,0 Västra Götaland 89,4 Gotland 88,9 Region Skåne 87,8 Halland 87,6 Jönköping 86,3 Sörmland 83,9 Dalarna 82,2 Uppsala 70,0 Västernorrland 1 Västerbotten 1 Norrbotten Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 2012 Källa: RiksSvikt. 18

21 Diagram 6 Sjukhus Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Jämtland Andel hjärtsviktspatienter som fick sin diagnos med stöd av EKO-kardiografi, Danderyds sjukhus Ersta sjukhus, Stockholm Karolinska, Huddinge Karolinska, Solna Norrtälje sjukhus S:t Görans sjukhus, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Mälarsjukhuset, Eskilstuna Lasarettet i Motala Närsjukvården i Finspång Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Höglandssjukhuset, Eksjö Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Värnamo sjukhus Växjö lasarett Länssjukhuset Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus Visby lasarett Blekingesjukhuset, Karlshamn Blekingesjukhuset, Karlskrona Kristianstads sjukhus Hässleholms sjukhus Landskrona lasarett Trelleborgs lasarett Skånes Universitetssjukhus, Malmö Ystads lasarett Ängelholms sjukhus Hallands sjukhus, Varberg Kungälvs sjukhus Lundby sjukhus NU-sjukvården, Trollhättan/NÄL NU-sjukvården, Uddevalla Skaraborgs sjukhus, Lidköping SU Mölndal SU Östra, Göteborg Centralsjukhuset i Karlstad Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Köping Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Ludvika lasarett Mora lasarett Bollnäs sjukhus Östersunds sjukhus 84,1 100,0 95,0 97,8 98,3 95,1 70,0 98,1 97,8 94,9 90,9 93,0 99,3 91,7 84,9 86,4 92,3 96,2 56,5 92,5 87,1 95,5 96,0 88,6 73,0 76,5 88,0 100,0 98,9 88,4 88,1 97,6 82,4 100,0 100,0 89,6 95,9 81,6 91,2 100,0 92,5 94,7 92,7 94,4 81,5 47,1 100,0 92,5 98, Källa: RiksSvikt. Sjukhus med färre än 10 fall redovisas ej. Diagram 6 visar andelen hjärtsviktspatienter som 2013 diagnostiserades med hjälp av ekokardiografi. Jämförelsen baseras på nyregistrerade patienter. I riket ekokardiograferades 90 procent av patienterna, en större andel bland män än bland kvinnor. Andelen varierar från 70 till knappt 99 procent mellan de olika landstingen. RiksSvikt anger som ett av flera kvalitetsmål för vården av hjärtsviktspatienter att minst 90 procent av patienterna skall ha undersökts med ekokardiografi när diagnosen sätts. 19

22 Diagram 7 Andel patienter med systolisk hjärtsvikt (HF-REF) som ges basbehandling, Med basbehandling avses RAAS-hämmare och betablockad. Gävleborg 96,7 Jämtland 96,4 Västmanland 2 93,7 Värmland 93,3 Sörmland 91,8 Blekinge 91,4 Uppsala 90,5 Örebro 89,6 Stockholm 88,7 Kronoberg 88,1 Östergötland 85,6 RIKET 84,6 Västra Götaland 83,3 Dalarna 82,1 Jönköping 80,0 Kalmar 79,5 Gotland 76,7 Region Skåne 76,2 Halland 75,6 Västernorrland 1 Västerbotten 3 Norrbotten Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall Färre än 10 fall Källa: RiksSvikt. 7 Läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt Behandling med RAAS-hämmare (ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare, ARB) minskar risken för sjukhusinläggningar, hjärtinfarkt och död hos patienter med hjärtsvikt av olika svårighetsgrad. Behandling med dessa båda typer av läkemedel har hög prioritet i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. I princip bör alla hjärtsviktspatienter komma ifråga för behandling, om inga medicinska hinder finnas, men kunskapsstödet för behandlingen är starkast vid så kallad systolisk hjärtsvikt. Av detta skäl visas indikatorn enbart för denna patientgrupp. Indikatorn visar andelen patienter med systolisk hjärtsvikt som under 2013 hade basbehandling, d v s behandling med RAAS-hämmare och betablockad. Jämförelsen baseras på uppgift om patienter med registrering under I riket var andelen med denna läke medelsbehandling närmare 85 procent, med en variation mellan landsting från knappt 76 till närmare 97 procent. Kvalitetsregistret RiksSvikt har uppgift om vilken typ av hjärtsvikt patienterna har och används därför. Läkemedelsanvändningen registreras i registret. Till skillnad mot när Läkemedelsregistret används för denna typ av analys är det således inte uttagna läkemedel som registreras, utan de som vårdgivaren förskriver. Diagram 7 Riket Andel patienter med systolisk hjärtsvikt (HF-REF) som ges basbehandling. Med basbehandling avses RAAS-hämmare och betablockad Källa: RiksSvikt Kvinnor Män År 20

23 Diagram 7 Sjukhus Landsting Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Jämtland Källa: RiksSvikt. Andel patienter med systolisk hjärtsvikt (HF-REF) som ges basbehandling, Med basbehandling avses RAAS-hämmare och betablockad. Danderyds sjukhus 89,3 Ersta sjukhus, Stockholm 80,0 Karolinska, Huddinge 87,7 Karolinska, Solna 84,9 Norrtälje sjukhus 86,4 S:t Görans sjukhus, Stockholm 93,6 Akademiska sjukhuset, Uppsala 90,5 Kullbergska sjukhuset, Katrineholm 91,7 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 91,2 Lasarettet i Motala 79,5 Närsjukvården i Finspång 80,0 Universitetssjukhuset i Linköping 85,0 Vrinnevisjukhuset i Norrköping 90,0 Höglandssjukhuset, Eksjö 82,8 Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 80,3 Värnamo sjukhus 78,5 Växjö lasarett 87,5 Länssjukhuset Kalmar 77,9 Västerviks sjukhus 82,4 Visby lasarett 74,4 Blekingesjukhuset, Karlshamn 82,4 Blekingesjukhuset, Karlskrona 100,0 Kristianstads sjukhus 70,1 Hässleholms sjukhus 63,0 Landskrona lasarett 78,4 Trelleborgs lasarett 84,9 Skånes Universitetssjukhus, Malmö 94,6 Ystads lasarett 82,8 Ängelholms sjukhus 55,1 Hallands sjukhus, Varberg 75,3 Frölunda specialistsjukhus, Göteborg Kungälvs sjukhus Lundby sjukhus NU-sjukvården Skaraborgs sjukhus, Lidköping SU Mölndal SU Östra, Göteborg Centralsjukhuset i Karlstad Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Universitetssjukhuset Örebro Västmanlands sjukhus, Köping Västmanlands sjukhus, Västerås Falu lasarett Mora lasarett Bollnäs sjukhus Östersunds sjukhus 100,0 91,3 80,7 89,3 75,0 79,2 80,2 93,3 94,2 89,7 87,7 90,9 94,7 80,7 93,2 96,7 96, Sjukhus med färre än 10 fall redovisas ej. 21

24 BEHANDLING AV FETMA HOS BARN KVALITETSREGISTRET BORIS Omkring 4 5 procent av alla barn i Sverige lider av fetma. Barnfetma är en sjukdom som obehandlad leder till ökad sjuklighet. Följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes, som oftast kommer först i vuxen ålder, medför att barnfetma leder till en förväntad sänkt livslängd. Fetma i barndomen leder också till ökad risk för sämre social an - passning. Förekomst av fetma bland barn är ojämnt fördelad över landet, orsakerna till detta är inte kända. Sociala faktorer såsom föräldrarnas utbildning och inkomst påverkar risken för fetma bland barn. Det föreligger en betydligt högre förekomst av fetma i områden med lägre inkomst och utbildning. Beteendebehandling inriktad på att förbättra kosten och öka den fysiska aktiviteten har ofta en gynnsam effekt om den sätts in i tidig ålder procent av 6 åringar har en god effekt under tre år, medan resultaten är nedslående för tonåringar i 15 årsåldern, där bara 10 procent har en bestående viktnedgång efter tre års behandling. Målsättningen med behandling är att långsiktigt normalisera vikten och att bibehålla en vikt som inte överskrider gränsen för fetma. Behandlingen är personalkrävande, men relativt billig för yngre barn som inte har några andra komplicerande sjukdomar. Behandling senare i livet är betydligt mer kostsam. Fetmasjukdomen belastar samhällsekonomin påtagligt och kostnaderna ökar i takt med att fetma blir vanligare. Här visas uppgifter om mätning av fasteblodsocker och viktnedgång efter behandling, hämtade från BORIS, det nationella kvalitetsregistret för barnobesitas (barnfetma). Det grundläggande syftet med registret är att långsiktigt följa behandling av barnfetma i landet. Ett annat syfte är att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som är bra och vilka som är mindre lämpliga för barn i olika åldrar. Registrering i BORIS avser behandling på barnläkarmottagningar eller barnklinik, inte insatser som ges till exempel i skolhälsovård. Under de senaste åren har täckningsgraden ökat, både sett till deltagande kliniker och antal patienter. Till Boris rapporterar nu över 80 procent av de barnkliniker som behandlar fetma och mer än 50 procent av landets barnkliniker. Över 40 andra barnmottagningar i landet rapporterar också i BORIS samt enstaka husläkarmottagningar. I registret finns idag över barn och unga i åldrarna 4 18 år. Täckningsgrad, i meningen hur stor andel av barn med aktiv behandling som finns i BORIS är svår att beräkna, men skattas i årsrapporten till cirka procent. Den relativt höga andelen som registreras är dock inte ett tecken på att många barn får behandling för sin fetma. Andelen barn med fetma som behandlas varierar kraftigt över landet. I vissa områden erbjuds ingen behandling i stort sett alls och i de områden där fetmabehandling prioriterats behandlas omkring 20 procent av barnen med fetma. 8 Behandlingsresultat efter ett år Diagrammet visar hur mycket de barn som får behandling i genomsnitt minskar sin grad av fetma under ett år. et som används är BMIsds som tar hänsyn till barnets vikt och längd och normala utveckling. BMIsds 0 är det BMIsds som ett barn med medelvikt har, medan BMIsds 2,3 är den ungefärliga gränsen för fetma. Endast barn som var under 12 år vid behandlingens start ingår. Jämförelsen baseras på barn som följdes upp under mätperioden. Bara landsting med lägst 10 fall redovisas. Relativt få barn finns med i uppföljningen vilket har flera orsaker, den kvantitativt mest betydelsefulla är att registret har en relativt snäv tidsperiod för årskontroller, vilket få kliniker klarar av att leva upp till. En analys hur detta ska förbättras pågår. Den genomsnittliga sänkningen i riket är 0,27 BMIsds enheter på ett år. Tyvärr har endast få landsting rapporterat ett så stort antal årsresultat att man kan göra en rimlig jämförelse. Spridningen mellan landstingen är relativt stor, från 0,15 till 0,36. Resultat baserade på mindre än 50 patienter bör tolkas med försiktighet. Behandlingsresultaten är något bättre för pojkar (-0,29 BMIsds enheter) än för flickor (-0,24) och denna skillnad har varit densamma under de senaste åren. Lika många pojkar som flickor behandlas. Bland vuxna är det, oavsett behandlingsmetod, mer kvinnor än män som söker behandling. Alla landsting visar sjunkande BMIsds, vilket tyder på att behandlingen har effekt. Om viktnedgången håller i sig under ytterligare ett år så har man en BMIsds sänkning som medför en betydande minskning i fetmarelaterade riskmarkörer och därmed en minskad risk för framtida sjuklighet. Resultaten ligger något lägre än vad som rapporterats från Tyskland, även om jämförelser är svåra att göra på grund av skillnader mellan länderna i vikt-längdstandarder och BMIsds mått. Skillnaden mellan länderna liksom den stora spridningen i resultat över landet visar att det finns en stor förbättringspotential. 9 Mätning av fasteblodsocker Barn med fetma löper ökad risk för att få diabetes. Eftersom förhöjt fasteblodsocker är en indikation på ökad risk för utveckling av diabetes är mätning av detta ett viktigt processkvalitetsmått. I Sverige är förekomst av förhöjda fasteblodsocker bland barn med fetma tre gånger vanligare än i Tyskland. Omkring 15 procent av svenska barn med fetma har förhöjda fasteblodsocker. Det är vanligare i tonåren och även bland barn med uttalad fetma, men det förekommer i alla åldrar och alla grader av fetma. Diagrammet visar andelen barn där fasteblodsocker registrerades vid nybesök eller vid årlig kontroll. Jämförelsen baseras på patienter. I riket registrerades uppgift om fasteblodsocker för 25 procent av alla patienter under mätperioden. Det är påtagliga skillnader mellan landstingen och för riket en minskning jämfört med åren dessförinnan. Minskningen kan bero på att fler yngre barn remitteras till fetmabehandling och att man för dessa anser att behovet av provtagning är mindre, eftersom risken för prediabetes ökar något med stigande ålder. Minskningen kan också vara ett resultat av att man inte tar förnyade prover på ett barn som haft en gynnsam viktsutveckling och normala prover tagna tidigare. En mer detaljerad analys krävs således för att man säkert ska kunna bedöma om den sänkta provtagningsfrekvensen avspeglar en försämrad vård. 22

25 Diagram 8 Viktnedgång efter ett års behandling vid svår fetma, Avser barn som var < 12 år vid behandlingsstart. Mätperioden avser period för uppföljning. Antal patienter Kalmar 0,358 Stockholm 0,299 Örebro 0,298 Värmland 3 0,290 RIKET 0,270 Region Skåne 0,244 Västra Götaland 0,235 Uppsala 0,167 Norrbotten 0,147 Östergötland Kronoberg 1 Gotland 1, 3 Halland 1 Dalarna 1 Gävleborg 1 Västernorrland 1 Jämtland 1 Västerbotten 1 Sörmland 2 Jönköping 2 Blekinge 2 Västmanland 2 0,0 0,1 0,2 0,3 0, Uppgift saknas 2 Färre än 10 fall 3 Färre än 10 fall Viktnedgång, BMIsds-enheter Källa: BORIS Barnobesitasregister i Sverige. Diagram 9 Andel barn med redovisat fasteblodsocker vid årskontroll, Antal patienter Stockholm 39,3 Region Skåne 39,0 RIKET 24,8 Västra Götaland 3,5 Uppsala 0,7 Sörmland 0,0 Jönköping 0,0 Kalmar 0,0 Gotland 0,0 Halland 0,0 Värmland 0,0 Örebro 0,0 Västmanland 0,0 Västernorrland 0,0 Norrbotten 0,0 Östergötland Kronoberg 1 Blekinge 2, 4 Dalarna 1 Gävleborg 1 Jämtland 1 Västerbotten 1, Uppgift saknas 2 3 Färre än 10 fall Färre än 10 fall Uppgift saknas Källa: BORIS Barnobesitasregister i Sverige. 23

26 DEMENSSJUKDOM SVEDEM Per år insjuknar ungefär personer och totalt är cirka personer i Sverige drabbade av en demenssjukdom, där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Sjukdomsfrekvensen ökar med åldern. Nästan hälften av alla som är 90 år och äldre har en demenssjukdom medan cirka patienter med demenssjukdom är under 65 år. Minnesstörning är ett vanligt och tidigt tecken vid demens och patienterna försämras med tiden. Källan till de två mått som här redovisas är kvalitetsregistret SveDem, Svenska Demensregistret. SveDem registrerar patienter i specialiserade enheter, primärvård och i särskilda boenden. I årsskiftet 2012/13 var andelen anslutna specialistenheter 94 procent. 659 vårdcentraler, vilket är cirka 60 procent av alla, registrerade då i SveDem. Det har skett en snabb ökning av anslutna primärvårdsmottagningar fanns det totalt registrerade patienter i SveDem och under 2012 nyregistrerades nästan patienter. Täckningsgrad avseende ny insjuknade är svår att ange. Registret bedömer att den för landsting med bäst täckningsgrad uppgår till procent på individnivå. I de Nationella riktlinjerna för vård och behandling vid demenssjukdom som publicerades av Socialstyrelsen 2010 anges flera kvalitetsindikatorer som kan följas i SveDem. Nedan presenteras två av dessa, som motsvaras av Kvalitetsindikator 2 respektive 3 i SveDems årsrapport. Resultatet visas i två diagram per indikator, dels för primärvård, dels för specialiserad vård. 10 Basal demensutredning som underlag för demensdiagnos Korrekt diagnos är viktig och medför att patienten lättare får tillgång till olika stödinsatser från samhället. För att ställa en korrekt diagnos måste en demensutredning göras för att undersöka om patientens symtom beror på en demenssjukdom eller inte, för att upptäcka behandlingsbara tillstånd samt ta reda på vilka svårigheter patienten har för att kunna ge adekvat behandling och stöd. Det finns idag inget specifikt test eller undersökningsresultat som ensamt leder till en diagnos. Det råder idag osäkerhet om vilken kvalitet dessa demensutredningar har. I de nationella riktlinjerna för demenssjukdom har Socialstyrelsen definierat vad som skall ingå i en så kallad basal demensutredning som man rekommenderar att alla patienter med misstänkt demenssjukdom skall genomgå. En demensutredning består av strukturerad anamnes med avseende på kognitiva symtom och funktioner med både patient och anhöriga, kognitiv testning, blodprover och röntgen av hjärnan med datortomografi eller magnetröntgen. Indikatorn visar andelen demenspatienter som genomgick basal demensutredning. Jämförelsen baseras på patienter i primärvård och patienter i specialiserad vård som nyregistrerades i SveDem I riket var andelen i primärvård 46 procent och i specialiserad vård 88 procent. Det finns utrymme för förbättring, då SveDems mål är att minst 90 procent skall ha genomgått en basal demensutredning. Diagram 10A Andel patienter med demens som genomgått basal demensutredning primärvård, 2012 Västerbotten 75,0 Stockholm Sörmland Västmanland Jämtland Jönköping Halland Region Skåne Västernorrland Örebro Kalmar Gävleborg Östergötland RIKET Kronoberg Gotland 3 Värmland Västra Götaland 67,9 60,1 54,4 53,8 53,6 52,9 51,5 51,3 51,2 49,3 47,4 46,6 46,4 46,1 45,5 37,5 37,4 Uppsala 2, 3 Blekinge 2, 3 Dalarna 2 Norrbotten Uppgift saknas Färre än 10 fall Uppgift saknas 2011 Antal patienter Källa: SveDem Svenska Demensregistret. 24

27 Diagram 10B Andel patienter med demens som genomgått basal demensutredning specialiserad vård, 2012 Gävleborg 100,0 Norrbotten Dalarna Uppsala Stockholm Västernorrland Blekinge Västmanland Sörmland Västerbotten RIKET Jönköping Värmland Gotland Östergötland Örebro Kronoberg Halland Region Skåne Västra Götaland Kalmar 96,7 95,0 94,7 93,6 93,5 92,6 92,3 88,9 88,9 88,4 87,7 86,4 86,2 84,4 78,3 77,8 75,5 75,2 70,6 70,3 Jämtland Färre än 10 fall Antal patienter Källa: SveDem Svenska Demensregistret. En felkälla är att delar av utredningen, eller hela den basala demensutredningen, kan vara gjord innan patienten kommer till specialistkliniken, vilket skall registreras, men kan missas. I princip alla genomgår utredning med blodprover och röntgen av hjärnan. Däremot används klocktestet, som också ingår i rekommendationerna, inte fullt lika flitigt. 11 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Det finns ingen botande behandling vid Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. Behandling med demensläkemedel vid Alzheimers sjukdom har dock visat sig kunna lindra och stabilisera symptomen en tid. Tillgängliga demensläkemedel idag utgörs av kolinesterashämmare som har indikationen Alzheimers sjukdom av mild till måttlig sjukdomsgrad samt NMDA-receptorantagonisten memantin, som ges vid måttlig till svår sjukdomsgrad. Behandling med demensläkemedel vid Alzheimers sjukdom rekommenderas i de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen. Diagram 11A och B visar andelen patienter med nydiagnosticerad Alzheimers sjukdom i SveDem under 2012 som ges behandling med demensläkemedel, i primärvård respektive i specialiserad vård. Jämförelsen är baserad på 664 primärvårdspatienter och patienter i specialiserad vård. I riket behandlades drygt 84 procent (specialiserad vård) respektive knappt 73 procent (primärvård) av alla patienter. SveDem strävar mot att 80 procent av patienter med Alzheimers sjukdom skall erhålla läkemedelsbehandling. Det finns alltid patienter som av olika skäl inte är lämpliga att behandlas med dessa läkemedel. Man har bedömt att biverkningar och kontraindikationer mot behandlingen utgör cirka 20 procent. Den höga andelen behandlade patienter avspeglar att följsamheten till riktlinjerna är god för patienter i specialiserad vård. Alla landsting (med flera fall än 10) utom ett har över 70 procent behandlade. För primärvård är variationen mellan landsting större, men täckningsgraden är för liten för att man skall kunna dra starka slutsatser om andelen läkemedelsbehandlade i primärvården generellt. Rapporter har visat att knappt 30 procent av patienter med Alzheimers sjukdom i Sverige behandlas med kolinesterashämmare. Andelen i SveDem ligger således betydligt högre. Detta beror sannolikt dels på att majoriteten av patienterna har en mild till måttlig sjukdom, vilket är en klar indikation för kolinesterashämmare, dels på att SveDem-patienterna till stor del utreds vid specialistenheter där användningen av demensläkemedel sannolikt är högre. 25

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8 Webbtabell 1. Jämförelser mellan sjukhus av andelen patienter under 75 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som vid utskrivning från sjukhus behandlas med perorala antikoagulantia (warfarin). Uppgift

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige

BORIS. Barn Obesitas Register I Sverige BORIS Barn Obesitas Register I Sverige Årsrapport 2011-2012 BORIS Årsrapport 2012 BORIS Barn Obesitas Register I Sverige Innehåll Innehåll... 2 Rapporteringsperiod... 2 Syftet med registret... 2 Förändringar

Läs mer

Exempel från Swedeheart

Exempel från Swedeheart Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra

Läs mer

Prostatacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) November 12 Regionalt

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

5:e rapporten sedan 2006

5:e rapporten sedan 2006 5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor

Läs mer

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt; Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING ANDEL KOMPLICERAT DRG 2005-2013 SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hector Reyes HSF-Vårdinformatik 2014-05-13 Skillnader i andel komplicerade DRG från början Upphovet till olikheterna

Läs mer

Tillstånd för vävnadsinrättningar från Inspektionen för vård och omsorg 2016-05-03. Sida 1 av 6

Tillstånd för vävnadsinrättningar från Inspektionen för vård och omsorg 2016-05-03. Sida 1 av 6 Verksamhetens namn Ort Län Vävnad Tillstånd t.o.m. Vävnadsinrättningen för ben vid laboratoriemedicin Norrbottens läns Luleå Norrbottens län Ben 2017-02-11 landsting. IVF-kliniken Umeå Umeå Västerbottens

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabell 1. Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Webbtabell 2

WEBBTABELLER. Webbtabell 1. Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Webbtabell 2 WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell 8 Webbtabell 9 Webbtabell 10 Webbtabell 11 Webbtabell 12 Webbtabell 13 Webbtabell 14 Medelålder

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2014-01-01-2014-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Lungsjukvård 132 0 100.0

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

RSV-säsongen 2014-2015

RSV-säsongen 2014-2015 RSV-säsongen 2014-2015 Denna rapport publicerades den 21 maj 2015 och sammanfattar RSVsäsongen 2014-2015. Sammanfattning Säsongen för respiratory syncytial virus (RSV) 2014-2015 började tidigt och kännetecknades

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 2 Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Tar vi hand om våra patienter efter operation?

Tar vi hand om våra patienter efter operation? Tar vi hand om våra patienter efter operation? SFOG Varberg 2014-08-25 Mats Löfgren registerhållare, Umeå Jan-Henrik Stjerndahl, SUS Mathias Påhlsson SUS Maud Ankardal Halland Eva Uustal, Linköping Emil

Läs mer

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO

LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING. BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO LÅNGA VÄNTETIDER FÖRLORADE BRÖST OJÄMLIK BEHANDLING BROSTCANCER- VARDEN En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO OKTOBER 2015 Denna rapport i siffror 64 1/3 2 78 91 76 % mån % % %

Läs mer

Förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria) Dnr 2.8-19505/2015 - remissvar

Förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria) Dnr 2.8-19505/2015 - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-09-30 AN-2015/533.734 1 (2) HANDLÄGGARE Nilsson, Sofia Sofia.Nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Förslag till föreskrifter

Läs mer

Förord. Stockholm i september 2006

Förord. Stockholm i september 2006 AT-ranking 2006 Förord Det är nu sjunde året i följd som SYLF genomför en ranking av landets platser för allmäntjänstgöring (AT). För första gången betygsätter vi i år ett utländskt sjukhus, Ålands centralsjukhus.

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg Verksamhetens namn Ort Län Vävnad Tillstånd Enheter t.o.m. Vävnadsinrättningen för ben vid laboratoriemedicin Norrbottens s landsting, Luleå, SE001495 Luleå Norrbottens Ben, Amnion 2019-05-22 Gällivare,

Läs mer

RSV-rapport för vecka 7, 2015

RSV-rapport för vecka 7, 2015 RSV-rapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 7 (9 15/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

BORIS resultat 2011. BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp

BORIS resultat 2011. BORIS Barn Obesitas Register i Sverige. Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp BORIS resultat 2011 BORIS Barn Obesitas Register i Sverige Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp BORIS resultat 2011 Tillväxt Antal patienter Deltagande enheter Resultat av arbete med att öka

Läs mer

SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER

SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

ABF, Studieförbundet Bilda, Studiefrämjandet Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan

ABF, Studieförbundet Bilda, Studiefrämjandet Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan Musikhus i kommunen Folkbildningsförbundet Musikrapport 2014 Kommuner Antal Studieförbund (antal) Alvesta 1 ABF Arboga 1 ABF Arjeplog 1 ABF Arvika 1 Askersund 1 Boden 1 Bollnäs 2 Studieförbundet Bilda,

Läs mer

PPM-Trycksår 2015. Slutenvård, Våren 2015

PPM-Trycksår 2015. Slutenvård, Våren 2015 PPM-Trycksår 2015 Slutenvård, Våren 2015 Bakgrundsdata, slutenvård Landsting Antal patienter Kvinna Man Antal riskpatienter Blekinge 293 127 166 51 Dalarna 477 253 224 103 Gotland 109 54 55 19 Gävleborg

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2013

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2013 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 213 September 214 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Barn berörda av avhysning 2015

Barn berörda av avhysning 2015 Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2015 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 472 stycken. Det är en ökning med ca 3 procent jämfört med 2014 då antalet uppgick till 459.

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Karin Westling Administratör Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2015-03-17 Syfte Syfte och Mål att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in

Läs mer

Improving healthcare since 2004

Improving healthcare since 2004 Improving healthcare since 2004 Sveriges bästa sjukhus (?) 2010 Hur det ser ut om man använder Öppna Jämförelser till att göra rangordnande jämförelser. Dr. Arne Björnberg Oscar Hjertqvist arne.bjornberg@healthpowerhouse.com

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011

Ökad överlevnad i hjärtinfarkt. en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Ökad överlevnad i hjärtinfarkt en sammanställning av förändringar i antalet dödsfall 2002 2011 Hjärt-Lungfonden april 2013 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Totalpoäng för respektive medlemssjukhus

Totalpoäng för respektive medlemssjukhus Akademiska sjukhuset Alingsås lasarett Angereds Närsjukhus Capio Lundby NÃ rsjuhus Capio Närsjukvård AB Capio St Görans sjukhus AB Centralsjukhuset Kristianstad Frölunda Specialistsjukhus Helsingborgs

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-09-30 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 7 januari 2014 1 Kullbergska sjukhuset Hud- och könssjukvård

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Patientregistret. Öppen specialiserad vård 2008. Antal besök fördelat på landsting, sjukhus och klinik samt förteckning över verksamhetsområden

Patientregistret. Öppen specialiserad vård 2008. Antal besök fördelat på landsting, sjukhus och klinik samt förteckning över verksamhetsområden Patientregistret Öppen specialiserad vård 2008 Antal besök fördelat på landsting, sjukhus och klinik samt förteckning över verksamhetsområden Denna sammanställning omfattar alla sjukhus som rapporterat

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Årsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist

Årsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27 Utgiven 28 presenterad av Ulf Stenestrand och Lars Wallentin presenterad av Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus presenterad av Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2015-01-01-2015-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 2 maj 2016 1 Bollnäs sjukhus Kirurgisk vård 165 0 100.0 % 1

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang

Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser Namn Sammanhang Lägesrapport Nivåstrukturerade diagnoser 2017-01-24 2017-01-25 Namn Sammanhang Underlag - tabeller Data från kvalitetsregister för respektive cancerform (uttag dec ) Urvalet baseras på män/kvinnor bosatta

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3).

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3). rapport för 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget 9 (23/2-1/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer