Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen"

Transkript

1 Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen November 213

2

3 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

4 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE UPPSALA 4 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord Sammanfattning Väntetider och utredning Behandling Bakgrund och täckningsgrad, trender Inrapporteringshastighet Klassifikation av riskkategorier Väntetider Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Diagnostik Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes PSA-nivå vid diagnos Antal tagna biopsier Skelettscintigrafi Behandling Täckningsgrad för registrering av primärbehandling Behandlingsstrategi Radikal prostatektomi Strålbehandling Behandling av lokalt avancerad prostatacancer Biverkningar efter behandling Hormonbehandling Prostatacancerspecifik mortalitet Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR Referenser

6 Figurer Tabeller 1 per diagnostiserande landsting och år, (procent) per diagnosår och riskkategori, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Antal tagna biopsier, per diagnosår, Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och år, Typ av radikal prostatektomi, per diagnosår, Typ av radikal prostatektomi (som primärterapi), per behandlingsår, Typ av radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlingsår, Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (låg-, intermediär-, och högrisk), behandlingsår pt-stadium, per behandlingsår, Positiv marginal, per behandlingsår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlingsår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Typ av primär strålterapi, per diagnosår, Andel genomförda strålbehandlingar bland de som har planerad strålterapi eller remiss till strålterapi registrerad på behandlingsblanketten, per diagnosår, Typ av primär strålterapi, per behandlingsår, Typ av primär strålterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Fraktionsdos vid primär extern strålterapi av män med låg- eller intermediärrisktumör, per behandlande sjukhus, behandlingsår Fraktionsdos vid primär extern strålterapi av män med högrisktumör, per behandlande sjukhus, behandlingsår Antal män som fått postoperativ strålterapi (adjuvant eller salvage), per behandlande sjukhus, behandlingsår Antalet män med PROM-data vid baslinje och 1 år efter kurativt syftande behandling. 24 Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus, Typ av hormonterapi (M/MX och PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus, Figurer 1 Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade 212, för hela riket Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade 212, per region Fördelning av riskkategori per diagnosår, Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, KARTA - Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

7 Figurer 9 Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, KARTA - Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, KARTA - Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, KARTA - Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per diagnosår, Andel män 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, Andel män 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, Andel män med T1-2, PSA mindre än 2 µg/l och Gleasonsumma eller lägre som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 23 och Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med Gleasonsumma 8-1 och/eller T3 och/eller PSA 2-5 µg/l som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 23 och Andel män äldre än 75 år vid diagnos med Gleasonsumma 8-1 och/eller T3 och/eller PSA 2-5 µg/l som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 23 och Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för män 75 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för män äldre än 75 år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp, Andel män 5 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel män 5 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel män äldre än 5 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel män äldre än 5 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus,

8 Figurer 32 Andel män med mycket låg risk (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel män med mycket låg risk (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel män äldre än 75 år vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel män äldre än 75 år vid diagnos med intermediärrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel män äldre än 75 år vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel män äldre än 75 år vid diagnos med högrisktumör som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Antal radikala prostatektomier, per behandlande sjukhus och behandlingsår, Andel män opererade med radikal prostatektomi som hade lågrisktumör, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA mindre än 2 µg/l), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel som saknar uppgift om pt-stadium, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel pt2-tumörer, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel pt2-tumörer (T1c, Gleasonsumma eller lägre, PSA mindre än 2 µg/l), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel pt2-tumörer (män med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel pt2-tumörer (män med lokaliserad högrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel positiv marginal (pt2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel positiv marginal (samtliga RP) vs antal operationer av respektive typ på sjukhuset, per typ av operation, behandlingsår Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

9 Figurer 5 Andel positiv marginal (pt2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata, och PSA < 2 µg/l) vs antal operationer av respektive typ på sjukhuset, per typ av operation, behandlingsår Andel positiv marginal (män med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel opererade män med pt3-tumör och/eller positiv marginal som fått adjuvant strålterapi, per behandlande sjukhus, behandlingsår Andel av primärt externt strålbehandlade män med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, behandlingsår Andel av primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör som fått strålning som inkluderat lymfkörtlar, per behandlande landsting, behandlingsår Andel av primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör som fått adjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, behandlingsår Typ av adjuvant hormonbehandling för primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör, per behandlande landsting, behandlingsår Längd på adjuvant hormonbehandling för primärt strålbehandlade män med lokalt avancerad tumör, per behandlande landsting, behandlingsår Andel där markörteknik använts, för män som fått primär extern strålbehandling med IMRT, per behandlande landsting, behandlingsår Andel av primärt strålbehandlade män med högrisk prostatacancer (T3 och/eller Gleasonsumma 8-1 och/eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonbehandling med GnRH eller TAB, per behandlande landsting, behandlingsår Behandling av män 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av män 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Behandling av män 7-8 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av män 7-8 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 och/eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Behandling av män 75 år eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA 5-1 µg/l, ej M1), per behandlande landsting, Andel av män 75 år eller yngre vid diagnos med regionalt metastaserad prostatacancer (N1 och/eller T4 och/eller PSA 5-1 µg/l, ej M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av avföringsläckage före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av erektil dysfunktion (ED) ett år efter behandling för män med ingen ED före behandling (baslinjeundersökning)

10 Figurer 77 Median PSA-nivå (µg/l) vid diagnos för män med påvisade fjärrmetastaser (M1), per diagnosår, Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och åldersgrupp Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

11 1 Förord I Nationella prostatacancerregistret (NPCR) registreras sedan 1998 nya fall av prostatacancer från landets alla sex sjukvårdsregioner med en täckning som överskrider 98 % jämfört med Cancerregistret, till vilket registreringen är lagstadgad. Nyheter i rapporteringen från NPCR under 213 är att vi öppnat en publik hemsida; med information om registret och tillgång till nationella och regionala årsrapporter. En arbetsgrupp från NPCR och INCA har skapat en online-rapport i (nästan) realtid på INCA. För åtkomst till rapporten krävs autentisering eftersom INCA innehåller integritetskänsliga data. I online-rapporten finns data som redovisas på exakt samma vis som i årsrapporten. Rapporten visar data på nivåerna; den egna kliniken, alla landsting samt riksgenomsnittet. Styrgruppens förhoppning är att detta verktyg ska stimulera till snabbare inrapportering av data till NPCR, eftersom man nu kan analysera den egna klinikens data direkt efter inrapportering. En viss fördröjning på några veckor finns dock, eftersom data fortfarande monitoreras innan de läggs in i INCA. Denna regionala rapport innehåller data från de vårdgivare som tillhör sjukvårdsregionen. Tabeller/figurer gällande diagnostik innehåller alltså patienter som diagnostiserats i regionen, medan tabeller/figurer gällande behandling innehåller de patienter som behandlats i regionen. Den regionala rapporten kan således innehålla patienter som ej är folkbokförda i regionen. I texten anges för vissa uppgifter medelvärdet för riket och de landsting (i hela riket, inte bara denna region) som hade högst respektive lägst värde för denna uppgift. 5 november 213 Pär Stattin, Fredrik Sandin, Ola Bratt, Camilla Thellenberg Karlsson, Ingela Frank- Lissbrant, Marie Hjälm-Eriksson och Jan-Erik Damber för styrgruppen för Nationella prostatacancerregistret. Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, gjorde sammanställning och statistisk bearbetning av data till årsrapporten. Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, koordinerade, redigerade och korrekturläste årsrapporten. 2 Sammanfattning 2.1 Väntetider och utredning År 21 infördes registrering av flera datum i vårdkedjan i NPCR för att kunna analysera väntetider för män med prostatacancer. Dessa data visar att väntetiderna överlag är långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen publicerade i oktober 213 en utredning av väntetider i cancervården [1] och där noterades att NPCR var det enda register som registrerade datum för utfärdande av remiss (Figur och 8). Tiden mellan cancerprov och besked om vad provet innehöll är den väntetid som patienter upplever som mest påfrestande. Medianvärdet för väntetiden mellan biopsitagning och cancerbesked till patienten var dagar i riket med en variation mellan 19 och 42 dagar mellan landsting med kortast och längst väntetid. NPCR har föreslagit en målnivå på högst 18 dagars väntetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. Jämfört med andra cancerformer är väntetiderna generellt långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer konstaterar NPCR och SoS utredare. 2.2 Behandling Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att progrediera och cirka 3 % av män med lokalt avancerade tumörer dör av prostatacancer inom tio år. År 212 behandlades 7 % av män 75 år eller yngre med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i större utsträckning erbjudas kurativ terapi och i NPCR anser vi att en rimlig målnivå 11

12 2 Sammanfattning är 9 %. Andelen män 7-8 år med lokalt avancerad cancer som behandlades med kurativ terapi var i riket 11 %. Eftersom den förväntade överlevnaden hos en 7-årig man idag är tio år och för en 8-årig man åtta år bör även en högre andel av dessa män genomgå kurativ terapi. Men mot bakgrund av dagens svaga evidensläge är det svårt att motivera en exakt målnivå för denna grupp av äldre män med lokalt avancerad cancer, här måste individuella ställningstaganden göras eftersom samsjuklighet är en viktig faktor att ta hänsyn till i behandlingsbeslutet. 12 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

13 3 Bakgrund Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer per år (incidensen) har ökat sedan registreringen i Cancerregistret startade En kraftigare ökning skedde från slutet av 199-talet i samband med att mätning av prostata-specifikt antigen (PSA) blev allt mer vanligt, men denna ökning har nu planat ut. Dödligheten (mortaliteten) i prostatacancer har å andra sidan varit mer stabil och i princip helt oförändrad sedan 197-talet (Figur 1). Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 1 män Incidens Mortalitet År Figur 1. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) år 2. Källa: Socialstyrelsen (incidens), respektive NORDCAN (mortalitet), 4 och täckningsgrad, trender År 212 diagnostiserades fall av prostatacancer i riket vilket innebär en minskning på 9 % jämfört med 211. Täckningen var 9 % jämfört med Cancerregistret. För NPCR som helhet har vi sedan 1998 en mycket god täckning på 98 %, vilket innebär att data i NPCR är rikstäckande och populationsbaserade. Efterforskning på data fortsätter efter rapporten vilket innebär att vi kommer att uppnå cirka 98 % täckning även för 212. Tabell 1. per diagnostiserande landsting och år, Halland Västra Götaland Övriga/ privat Totalt Diagnosår Totalt

14 4 och täckningsgrad, trender Vi har undersökt patientkarakteristika, behandling och överlevnad för de män som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Vi fann att 97.9 % återfanns i NPCR men att av (2.1 %) av män diagnostiserade med prostatacancer enbart rapporterats till Cancerregistret. Med hjälp av data i Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret undersöktes ålder vid diagnos, primärbehandling, samsjuklighet och dödlighet i prostatacancer och andra orsaker. Män som inte fanns med i NPCR var i medeltal två år äldre vid diagnos, en mindre andel hade genomgått prostatektomi; 12 % vs 23 %, de icke-registrerade hade något kortare postoperativa vårdtider, medelvärde 4.1 vs 5. dagar och de hade en aning lägre total dödlighet efter 1 års uppföljning. Den i särklass starkaste faktorn för registrering var vårdgivare, andelen icke rapporterade fall varierade från.2 % till 7.5 % mellan landets landsting. Vi har vidare identifierat män vars enda diagnosuppgift om prostatacancer kommer från Dödsorsaksregistret, s.k. death certificate only diagnoser (DCO). Dessa män hade en medianålder på 85 år, och endast en enda man av dessa hade opererats med prostatektomi. De hade en mycket högre samsjuklighet än män registrerade i NPCR, och knappt hälften hade fått hormonbehandling före dödsdatum. Sammantaget talar dessa uppgifter för att NPCR är representativt för all prostatacancer i Sverige och att icke-rapporterade män som registrerats i Cancerregistret inte utgör någon speciell patientkategori och att den lilla grupp av män som diagnostiseras efter döden är en liten grupp av mycket gamla män med hög samsjuklighet och avancerad cancer vid diagnos. 14 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

15 5 Inrapporteringshastighet Figur 2 visar inrapporteringshastigheten i riket baserad på tiden mellan det datum då patienten fick diagnos och det datum då monitor rapporterade in data till INCA. Tre månader efter diagnos hade 4 % av män diagnostiserade under 212 med prostatacancer inrapporterats till NPCR med en spridning mellan 34 % och 1 %. Tolv månader efter diagnosdatum hade 97 % av fallen rapporterats in till NPCR och andelen varierade från 91 % till 1 % mellan regionerna (Figur 2 och 3). Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR % 77.1% 97.% Antal månader från diagnos Figur 2. Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade 212, för hela riket. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret. Den långa tiden mellan diagnos och inrapportering beror rimligen på att många vårdgivare inväntar påminnelse från sitt Regionala cancercentrum innan man rapporterar in data. I NPCR har vi satt som mål att diagnosformulär ska vara inrapporterad till IN- CA en månad efter att patienten fått sitt cancerbesked. Styrgruppen arbetar för att påskynda inrapporteringen eftersom en snabbare rapportering skulle medföra en rad fördelar, bland annat att inrapporterande enheter kan använda sina data i realtid, även i ett kortsiktigt kvalitetsarbete t.ex. för att korta väntetider. I syfte att förenkla och skynda på registreringen av data på diagnostikformuläret har information från kompletterande radiologiska undersökningar flyttats till primärbehandlingsformuläret. Ändrade rutiner på klinikerna med spontaninrapportering direkt efter PAD-besked skulle då göra det möjligt att nå målet om en månad från PAD-besked till registrering. I oktober 213 lanserades en online-rapport i (nästan) realtid som gör att klinikern snabbt kan se den egna klinikens data i jämförelse med andra landsting och riksgenomsnittet. Förhoppningen är att detta verktyg stimulerar till snabbare inrapportering av data eftersom man nu kan analysera den egna klinikens data direkt efter inrapportering. Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR % 59.9% Stockholm Gotland 91.2% % Antal månader från diagnos % 87.2% 87.9% 98.2% Sydöstra Antal månader från diagnos 99.1% Västra Antal månader från diagnos Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR Kumulativ andel (%) inrapporterade till NPCR % 82.9% Uppsala Örebro 98.5% % 4.3% Antal månader från diagnos 9.9% Södra % 89.3% Antal månader från diagnos 99.8% Norra Antal månader från diagnos Figur 3. Inrapporteringshastighet till Nationella prostatacancerregistret för fall diagnostiserade 212, per region. Figuren visar för givet antal månader efter diagnos den kumulativa andelen fall som har rapporterats in till registret. 15

16 Klassifikation av riskkategorier Klassifikation av riskkategorier Prostatacancer är en sjukdom med en stor spridning av risken för död i sjukdomen. Den klassifikation av riskkategorier som används i NPCR är en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras på lokalt kliniskt tumörstadium, eventuell förekomst av lymfkörtelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma på diagnostisk biopsi och PSA-nivå i serum vid datum för diagnos. Denna klassifikation är starkt prognostisk vilket också har visats i NPCR [3]. Vi har justerat klassifikationen så att vi särskiljer mellan lågt differentierade men lokaliserad cancer, dvs. Gleasonsumma 8-1 och ct2 och lokalt avancerad cancer ct3 och/eller PSA mellan 2-5 µg/l År Uppgift saknas 5. Fjärrmetastaserad 4. Regionalt metastaserad 3b. Lokalt avancerad 3a. Lokaliserad högrisk 2. Intermediärrisk 1c. Lågrisk (saknas) 1b. Lågrisk (övrig) 1a. Mycket låg risk 1. Lågrisk Figur 4. Fördelning av riskkategori per diagnosår, Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. Det har skett en stark ökning av lokaliserad låg- och intermediärrisk cancer under de fjorton år som NPCR samlat data (Figur 4, 5 och tabell 2). Skälet till denna ökning är framförallt en ökad användning av PSA-testet, som i huvudsak leder till diagnos av låg risk cancer. Under samma tidsperiod har andelen patienter med metastaser minskat. I absoluta antal har antalet diagnostiserade lokaliserade cancerfall ökat mer än vad avancerade och metastaserad cancer minskat, vilket betyder att en stor del av det ökade antalet fall som diagnostiserats under det senaste decenniet är ett nytillskott som tidigare inte upptäcktes. Tabell 2 redovisar fördelning av antal fall och andel per diagnosår och riskkategori. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1a. Mycket låg risk T1c, PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 1 PSA < 2 µg/l. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma b. Lokalt avancerad T3 och/eller 2 PSA < 5 µg/l. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX). 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l.. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan. 1 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

17 Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfkörtelstatus vid bildundersökning eller lymfkörtelutrymning, samt närvaro av skelettmetastas på bildundersökning av skelettet. Övriga/privat 375 T1a Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, 5 % av resektat var tumörvävnad. T1b Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, >5 % av resektat var tumörvävnad. T1c Ej palpabel, upptäckt vid nålbiopsi, exempelvis vid förhöjt PSA. Halland T2 Palpabel, begränsad till prostata. T3 Palpabel, växer genom kapseln och eventuellt in i sädesblåsorna eller i blåshalsen. T4 Palpabel, invaderar andra strukturer än sädesblåsorna. N1 Regionala lymfkörtelmetastaser. M1 Skelettmetastaser. Västra Götaland 941 1a. Mycket låg risk 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad. Uppgift saknas Figur 5. Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting,

18 18 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, Lågrisk 1a. Mycket låg risk 1b. Lågrisk (övrig) Tabell 2. (procent) per diagnosår och riskkategori, c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad Diagnosår (19) 24 (18) 28 (2) 341 (25) 154 (11) 295 (22) 44 (3) (21) 288 (2) 43 (3) 359 (25) 147 (1) 273 (19) 5 (3) (24) 315 (2) 27 (2) 35 (23) 123 (8) 311 (2) 45 (3) (29) 339 (22) 3 (2) 319 (21) 131 (8) 238 (15) 43 (3) (27) 33 (23) 4 (3) 297 (21) 11 (8) 23 (1) 33 (2) (27) 4 (27) 7 (4) 322 (19) 12 (7) 241 (14) 28 (2) (34) 481 (2) 52 (3) 331 (18) 12 (7) 213 (11) 4 (2) 25 2 (34) 447 (24) 7 (4) 347 (19) 122 (7) 25 (11) 21 (1) 2 83 (37) 5 (28) 41 (2) 274 (15) 17 () 183 (1) 42 (2) 27 7 (34) 48 (28) 71 (4) 281 (1) 9 (5) 188 (11) 39 (2) (32) 477 (28) 3 (4) 25 (15) 93 () 24 (12) 42 (3) (31) 194 (1) 37 (19) 35 (2) 595 (31) 82 (4) 284 (15) 14 (5) 28 (11) 55 (3) (3) 23 (12) 322 (17) 18 (1) (35) 84 (4) 258 (14) 9 (5) 191 (1) 54 (3) (32) 221 (12) 352 (19) 2 (1) (33) 1 () 248 (13) 81 (4) 14 (9) 47 (3) (28) 18 (11) 2 (17) () 498 (33) 75 (5) 27 (14) 8 () 173 (11) 5 (4). Uppgift saknas Klassifikation av riskkategorier Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 1 PSA < 2 µg/l. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller 2 PSA < 5 µg/l. 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l. 1a. Mycket låg risk T1c, PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX).. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.

19 7 Väntetider 7.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Patienter med misstänkt prostatacancer utreds och diagnostiseras på urologiska specialistmottagningar och på vissa orter på allmänkirurgiska mottagningar. Sedan 29 redovisas väntetid mellan datum för utfärdande av remiss på grund av misstänkt prostatacancer och datum för första besök på specialistmottagning. Överlag fortsätter väntetiderna att vara långa och inga större förändringar har skett sedan dagar Median dagar I figur visas medianväntetiden i dagar för år 212. I riket var medianväntetiden från remiss till första besök på mottagning 35 dagar med en spridning mellan 24 och 75 dagar mellan landstingen, vilket är en liten förbättring jämfört med 211. I figur 8 redovisas väntetider per sjukhus för år 212; tre sjukhus i riket hade medianväntetider överskridande 9 dagar. Figur 7. KARTA - Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 212. Median Halland Västra Götaland Övriga/privat Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 212. Uppgift saknas för 1.3 % av männen i regionen. 19

20 7 Väntetider Median PRIVAT Privatläkare (okänd) Södra Älvsborgs Sjukhus Borås PRIVAT Urologix Hallands sjukhus Kungsbacka 7 21 Kärnsjukhuset i Skövde 2 21 Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Sjukhuset i Lidköping Varbergs sjukhus PRIVAT Capio Lundby Närsjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Specialistsjukvården Falkenberg Sjukhuset i Mariestad Alingsås lasarett Sjukhuset i Falköping Kungälvs sjukhus Uddevalla sjukhus PRIVAT Carlanderska sjukhuset Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 8. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, 212. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till Övriga. 2 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

21 7.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten 7.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Medianväntetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 28 dagar i riket och det fanns en spridning från 19 till 42 dagar mellan landstingen (Figur 9) detta är helt oförändrat jämfört med diagnosår 211. I tio landsting var medianväntetiden för besked mer än fyra veckor. I NPCR har vi satt målnivån att patienten ska ha PAD-information inom två veckor efter biopsitagning, dvs. patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha fått svar på PAD, vilket innebär maximalt 18 dagars väntetid. Den väntetiden är den psykologiskt mest pressande för patienten och därför fokuserar vi på den. 5 dagar Median dagar Median Västra Götaland Figur 1. KARTA - Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, 212. Halland Övriga/privat Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 9. Antal dagar mellan provtagning och PADbesked till patient, per diagnostiserande landsting, 212. Uppgift saknas för 3.9 % av männen i regionen. 21

22 7 Väntetider 7.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Medianväntetiden för samtliga patienter i riket som behandlades med radikal prostatektomi var 45 dagar från behandlingsbeslut till operation år 212, vilket är en sänkning med dagar jämfört med 211. Spridning mellan landstingen var 31 till 71 dagar (Figur 11). I figur 13 redovisas dessa väntetider för respektive opererande sjukhus, där mediantiden från beslut till operation varierade från 21.5 till 71 dagar. 8 dagar Median dagar Ur tumörbiologisk synvinkel är det mycket sällan bråttom med operation, definitivt inte för låg- och intermediärrisk cancer, men ur psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna inte vara så långa. En väntetid på 51 dagar från behandlingsbeslut till operation är i jämförelse med andra cancerformer lång. Exempelvis var tiden från vårdplan (i regel datum för diagnos) till operation bland kvinnor med bröstcancer cirka 2 dagar, dvs. mindre än hälften så lång som väntetiden mellan beslut att operation skulle ske till att prostatektomi genomförts. Figur 12. KARTA - Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 212. Median Carlanderska sjukhuset Median Uddevalla sjukhus Övriga/privat Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Övriga Capio Lundby Närsjukhus Halland Västra Götaland Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varbergs sjukhus Kärnsjukhuset i Skövde Median samt första och tredje kvartil (dagar) Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 11. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 212. Uppgift saknas för.5 % av männen i regionen. Figur 13. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 212. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till Övriga. 22 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

23 7.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer 7.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Som mått på kvalitén på omhändertagande av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av fallen även utgör datum för insatt icke-kurativ behandling. I 98 % av fallen var detta hormonbehandling, vanligen i form av medicinsk kastration och då oftast med GnRH-analog. Mediantiden mellan provtagning och behandling för män med metastaserad prostatacancer var 19 dagar i landet med en spridning från till 31.5 dagar, dvs. oförändrat jämfört med tidigare (Figur 14). Till skillnad från övriga väntetider så var första kvartilsgränsen (när 25 % av patienterna fått ett behandlingsbeslut) noll eller nära noll dagar i 13 landsting, vilket vi tolkar som att patienter med indikation för symtomatisk behandling fick den snabbt. Median 3 dagar Median dagar Figur 15. KARTA - Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 212. Västra Götaland Halland Övriga/privat Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 14. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för män med metastaserad sjukdom (M1 och/eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 212. Uppgift saknas för. % av männen i regionen. Fördelningen av icke-kurativ terapi finns i tabell 24-?? på sida 2-??. 23

24 8 Diagnostik 8 Diagnostik 8.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern upptäcktes; hälsoundersökning (PSA-test utan symtom från urinvägarna eller andra symtom), symtom från nedre urinvägarna (LUTS lower urinary tract symptoms) eller andra symtom/annan orsak. Andelen fall som upptäckts vid en hälsoundersökning med PSA-testning har ökat snabbt. År 24 upptäcktes i riket 29 % av tumörerna via en hälsoundersökning och den andelen hade ökat till 4 % år 212 (Tabell 3). Det fanns en stor spridning i andelen tumörer som upptäcktes via hälsoundersökning mellan landstingen och framförallt mellan olika sjukhus (Figur 1 och 17). Dessa stora skillnader speglar den stora variationen i attityd till PSA-testning som finns i landet, skillnaderna visar också på att det är svårt att ur journaltext avgöra om PSA togs som del av en hälsokontroll av en man utan symtom eller togs som del av en utredning av vattenkastningsbesvär. Förekomsten av symtomgivande prostatacancer torde variera obetydlig i den manliga befolkningen i Sverige och vi vet att utbredd PSA-testning leder till hög incidens. Tabell 3. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Totalt Diagnosår (3) 841 (45) 43 (25) 3 () (29) 823 (45) 473 (2) 5 () (31) 722 (39) 533 (29) 12 (1) (41) 5 (37) 38 (21) 21 (1) (4) 25 (37) 32 (18) 84 (5) (5) 545 (28) 32 (19) 3 (3) (5) 589 (31) 311 (1) (3) (5) 521 (28) 37 (17) 85 (5) (51) 414 (27) 21 (17) 73 (5) Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

25 8.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes Vid PSA-testning av symtomfria män anger Socialstyrelsens Riktlinjer för prostatacancersjukvård [4, 5] att en skriftlig och muntlig information om möjliga konsekvenser av provet ska ges innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har för det ändamålet tagit fram en informationsfolder i samarbete med bland annat Svensk Urologisk Förening. Vi har uppdaterat en undersökning om hur information använts bland män diagnostiserade under med en svarsfrekvens på 153/18 = 92 %. Männens prostatacancer hade diagnostiserats vid en hälsoundersökning och i en brevenkät tillfrågades de om de hade informerats om konsekvenserna av PSAtestet innan blodprovet togs []. Sexton procent hade fått skriftlig information och 47 % av männen angav att de fått enbart muntlig information. Dessa resultat tyder på att skriftlig information om PSA-testets konsekvenser fortfarande används i liten utsträckning och att broschyren tyvärr förefaller ha haft ett lågt genomslag. Tidigare undersökning för män med diagnos under 2-28 visade på likartat resultat. Övriga 2 PRIVAT Urologix 15 Varbergs sjukhus 111 Kärnsjukhuset i Skövde 98 Alingsås lasarett 54 Specialistsjukvården Falkenberg 32 Södra Älvsborgs Sjukhus Skene 32 PRIVAT Capio Lundby Närsjukhus 13 Hallands sjukhus Kungsbacka 7 PRIVAT Carlanderska sjukhuset Sjukhuset i Lidköping 88 Sahlgrenska Universitetssjukhuset PRIVAT Privatläkare (okänd) 113 Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 5 Sjukhuset i Mariestad 14 Sjukhuset i Falköping 35 Halland 213 Uddevalla sjukhus 199 Kungälvs sjukhus 52 Övriga/privat Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas 8719 Figur 17. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, 212. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till Övriga. Västra Götaland Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 1. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting,

26 8 Diagnostik 8.2 PSA-nivå vid diagnos Medianvärdet för PSA-nivån vid diagnos, ett robust mått på i vilket skede cancern upptäcks, har i riket sjunkit kraftigt under en 1- årsperiod, från 23 µg/l år 1998 till 9 µg/l år 212 (Tabell 4). Andelen tumörer som upptäckts i intervallet 4-1 µg/l har dubblerats samtidigt som gruppen av män med PSA 2-1 µg/l och högre än 1 µg/l har halverats (Figur 18). Dessa stora förändringar bekräftar att en ökande andel fall diagnostiseras p.g.a. PSA-testning av symtomfria män. Täckningen för denna viktiga prognostiska variabel är god, för 98 % av fallen i NPCR finns ett PSAvärde mätt i blodprov i anslutning till diagnosdatum tillgängligt sedan Tabell 4. PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Median Första kvartil Tredje kvartil Uppgift saknas (%) Totalt Diagnosår (3) (3) (3) (2) (1) (1) (1) (1) (2) (2) (2) (3) (3) (3) (3) 1529 Totalt (2) Antal tagna biopsier Ett annat område där utvecklingen har varit snabb är tekniken vid prostatabiopsier med hjälp av transrektal ultraljudsundersökning. Allt fler vävnadskolvar tas vid samma provtagningsomgång, och bedövning används sedan några år i en allt större utsträckning vid provtagningen. Ju fler biopsier som tas desto större är sannolikheten att en prostatacancer diagnostiseras. Riktlinjerna för prostatacancersjukvård anger att 8 till 12 kolvar ska tas, och om aktiv monitorering är aktuell ska två omgångar av biopsier tas för att utesluta en behandlingskrävande prostatacancer. Antalet tagna biopsikolvar vid en biopsisession har i riket ökat mellan 27 och 212 (Tabell 5), vilket är i linje med internationella trender. Det fanns en viss spridning i hur många biopsier som togs i landet, mindre än sex biopsier togs i liten utsträckning och i enstaka landsting tog man tretton eller fler biopsier. Andel män som genomgick åtta eller fler biopsier i den diagnostiserande biopsiomgången redovisas per län i figur 19 och per sjukhus i figur 2, på de allra flesta mottagningar tas idag åtta eller fler biopsier i enighet med gällande riktlinjer. I en enkät via Svenskt Urologiskt Nätverk (SUNe) undersöktes biopsitekniken bland 137 svenska urologer [7]. I korthet visade undersökningen att lokalbedövning innan provtagningen användes av 87 % av dessa urologer, och att 84 % regelbundet tog 1 kolvar eller mer i en biopsiseans, medan bara % regelbundet biopserade främre prostata, ett område där cancer ofta är svår att påvisa. PSA < 3 3 PSA<4 4 PSA<1 1 PSA<2 2 PSA<1 PSA 1 Uppgift saknas Figur 18. PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per diagnosår, Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

27 8.3 Antal tagna biopsier Tabell 5. Antal tagna biopsier, per diagnosår, < Uppgift saknas Totalt Diagnosår (1) 594 (35) 72 (43) 33 (2) 14 (1) (8) 587 (31) 944 (49) 1 (3) 175 (9) (5) 52 (29) 99 (52) 8 (5) 14 (9) (5) 457 (25) 122 (5) 97 (5) 1 (9) (7) 312 (2) 97 (59) 87 () 11 (8) 1529 Västra Götaland 37 Alingsås lasarett 14 Kungälvs sjukhus Kärnsjukhuset i Skövde 38 Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping 22 Halland 95 Sjukhuset i Mariestad 1 Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 1 Övriga/privat 187 Södra Älvsborgs Sjukhus Skene 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset PRIVAT Capio Lundby Närsjukhus 53 Figur 19. Andel män 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, 212. Hallands sjukhus Kungsbacka Varbergs sjukhus Uddevalla sjukhus 78 PRIVAT Urologix 1 PRIVAT Carlanderska sjukhuset 54 PRIVAT Privatläkare (okänd) 7 Specialistsjukvården Falkenberg Figur 2. Andel män 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, 212. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall har grupperats till Övriga. 27

28 8 Diagnostik 8.4 Skelettscintigrafi Den internationella klassifikationen av skelettmetastaser har ändrats så att alla fall där skelettmetastaser inte påvisats klassificeras som M. Det betyder att kategorin Mx, dvs. där undersökning av skelett inte har skett, har utgått. I 212 års formulär har vi infört en uppgift om skelettundersökning har genomförts, och i så fall vilken typ av undersökning Västra Götaland Halland Övriga/privat Västra Götaland Övriga/privat Figur 22. Andel män 75 år eller yngre vid diagnos med Gleasonsumma 8-1 och/eller T3 och/eller PSA 2-5 µg/l som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 23 och 212. Uppgift saknas för 1.2 % (212) respektive 1. % (23) av männen i regionen. Halland Figur 21. Andel män med T1-2, PSA mindre än 2 µg/l och Gleasonsumma eller lägre som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 23 och 212. Uppgift saknas för 2.8 % (212) respektive. % (23) av männen i regionen. 252 Västra Götaland Halland Övriga/privat Figur 23. Andel män äldre än 75 år vid diagnos med Gleasonsumma 8-1 och/eller T3 och/eller PSA 2-5 µg/l som undersökts med skelettscintigrafi, per diagnostiserande landsting, 23 och 212. Uppgift saknas för 1.7 % (212) respektive.3 % (23) av männen i regionen. 28 Prostatacancer - Regional kvalitetsrapport, 212

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen 2015-03-20 Dnr... Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG: tre ledamöter från varje region/landsting samt ev. akademisk företrädare från hälsouniversitetet utgör

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Målnivåer Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 14 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs Nya grepp inom prostatacancervården Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs hemmaarena Dalheimers Hus. Som föreläsare hade vi bjudit in professor Jan-Erik Damber. Det var ett välbesökt möte, cirka

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling

Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling Rapport oktober 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Modern prostatacancerbehandling en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Lördagen den 19 maj var det dags för ProLiv Västs andra kvartalsmöte 2012. Som föreläsare hade vi bjudit in överläkaren

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Nationella prostatacancerregistret

Nationella prostatacancerregistret Nationella prostatacancerregistret, FAR14-003 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella prostatacancerregistret Registrets

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Väntetider i cancervården. Rapport december 2014

Väntetider i cancervården. Rapport december 2014 Väntetider i cancervården Rapport december 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Njurcancer Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Stockholm, november 2014 Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum

Läs mer

Behandling av lokal prostatacancer

Behandling av lokal prostatacancer Behandling av lokal prostatacancer operera, stråla eller vänta? Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Anders Widmark Professor, överläkare

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Prostatacancer Publicerad i Jan 2005 Kursinformation Välkommen till en patientutbildning om prostatacancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer

Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-10 Första utkast Tillämpningarna är utarbetade

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan,

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram April 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-04-15 Första version fastställd

Läs mer

Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20. ProLiv Väst. Foto: Torsten Sundberg. Basargatan 6 411 17 Göteborg

Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20. ProLiv Väst. Foto: Torsten Sundberg. Basargatan 6 411 17 Göteborg PROLIVNYTT Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20 ProLiv Väst Basargatan 6 411 17 Göteborg Kontakttelefon: 0302-46768 E-post: Info@proliv.com Hemsida: www.proliv.com Plusgironummer:

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram April 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-04-15 Fastställd version,

Läs mer

Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer

Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer LHC Report: Nr 2 2011 Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer LHC Report: Nr 2 2011 Jon Rognes Handelshögskolan i Stockholm

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen

Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen www.cancercentrumsyd.se Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen Annette Säfholm, RCC Syd 2015-06-29 Referensgrupp: Jens Enoksson Göran Ahlgren

Läs mer

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011 Blodcancerregistret Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna Rapport nr 1, 2011 Patienter med diagnos 2007-2009 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 4 2.1 Täckningsgrad... 4 2.2 Diagnos.

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör

Cancer med okänd primärtumör Regional medicinsk riktlinje Cancer med okänd primärtumör Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören 48-2014 giltigt till 2016-06-30 Utarbetad av vårdprocessgruppen för cancer med okänd primärtumör Regionalt

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning Avancerad prostatacancer en ny vår? På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning till föreningens årsmöte, fick medlemmarna lyssna på två intressanta föreläsningar. Det var två forskare från Sahlgrenska

Läs mer

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se Nationella register och vårdprogram www.cancercentrum.se Magnus Rizell Registerhållare, ordf. nat VP magnus.rizell@vgregion.se Patient - process Ett processorienterat synsätt Vårdteam Regional vårdprocessgrupp

Läs mer

Behandling av spridd prostatacancer

Behandling av spridd prostatacancer Behandling av spridd prostatacancer vad hjälper bäst? Anders Widmark Professor, överläkare Onkologi, Inst. för strålningsvetenskaper Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst.

Läs mer

Rektalcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2013 från Svenska Kolorektalcancerregistret

Rektalcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2013 från Svenska Kolorektalcancerregistret Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Rektalcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 213 från Svenska Kolorektalcancerregistret 1 Juni 214 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård,

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår 2010. Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår 2010. Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Bröstcancer Nationell rapport diagnosår Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland www.regionaltcancercentrum.stockholmgotland.se Årsrapport Bröstcancer ISBN:

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Styrdokument för Sv.kval.reg.HH-cancer 080303-2.doc Sidan 1 av 6 Reviderad version 080303 Styrdokument för Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Socialutskottets betänkande. 2014:SoU1. Sociala frågor. Motion. 2014:SoU1. Utskottet. Utskottet behandlar i detta betänkande 4 motioner.

Socialutskottets betänkande. 2014:SoU1. Sociala frågor. Motion. 2014:SoU1. Utskottet. Utskottet behandlar i detta betänkande 4 motioner. Socialutskottets betänkande Sociala frågor behandlar i detta betänkande 4 motioner. I motion 2014: So92Fr, av klass Ek2c, Katedralskolan begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Socialstyrelsen

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö

Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö Utveckling av verksamheten som konsekvens av uppdraget som nationell vårdenhet för peniscancerkirurgi i Örebro och Malmö Struktur a. Fysiska resurser Örebro och Malmö har välfungerande urologiska mottagningar,

Läs mer

Första året med Bristningsregistret BR

Första året med Bristningsregistret BR Första året med Bristningsregistret BR Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Ännu har i huvudsak sfinkterskador registrerats. Registret är designat för att man även ska kunna

Läs mer

3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne

3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne 3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne 3.1 Högspecialiserad sjukvård För vård av patienter utanför Södra sjukvårdsregionen debiteras ett pålägg med 2,85% Landstinget Blekinge Blekingesjukhuset Karlskrona

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus,

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus, Innehåll Vad är cancer? 1 Vad är prostata? 2 Vad är prostatacancer? 3 Undersökningsmetoder 4 Olika stadier 6 Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8 Olika behandlingsmetoder 9 Observationer 9 Operation

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Regionrapport 2012 Fostermedicin Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer