Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Prostatacancer. Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Transkript

1 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Prostatacancer Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Augusti 2015

2 Innehållsförteckning 1. inledning Patientgruppens epidemologi Incidens Prevalens Relativ femårsöverlevnad Patientens väg genom vården Ledtider Baslinjemätning Standardiserat vårdförlopp Kostnader Referenser:... 12

3 1. INLEDNING Nulägesbeskrivningen är framtagen av processägare Karin Braide och Jan-Erik Damber, med stöd av Johan Ivarsson(RCC väst) och Per Sjöli(RCC väst). Under de senaste 2-3 åren har parallella arbeten med Nationella Riktlinjer och dess implementering i VGR samt utformandet av det första Nationella Vårdprogrammet för prostatacancer pågått. Sålunda finns dessa arbeten att referera till. Denna nulägesbeskrivning är till för de som arbetar inom prostatacancerprocessen och med dess förändringar, där tanken är att lyfta fram hur processen ser ut regionalt inför kommande arbete med standardiserade vårdförlopp. 2. PATIENTGRUPPENS EPIDEMOLOGI 2.1 Incidens Ökningen av antalet personer som får diagnosen prostatacancer har brutits de tre senaste åren i VGR, se tabell 1 nedan. En förklaring till utvecklingen kan vara att den hittills utbredda PSA-testningen medfört att antalet nya fall har börjat minska bland männen. En annan förklaring kan vara att den allmänna diskussionen om PSA-testningens effektivitet har lett till att färre personer spontant har låtit testa sig. Det är dock för tidigt att uttala om det är början på en mer långsiktig minskning eller mer en utplaning av den årliga incidensen. Tabell 1: Antal individer som har diagnostiserats med prostatacancer per år fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i VGR från 2015 HSNområde Norra Västra Göteborg Södra Östra VGR

4 2.2 Prevalens Fler män lever med prostatacancer idag än tidigare. Prevalensen ökar främst av två skäl. Vi lever längre, antalet äldre män ökar. En annan anledning till den ökande prevalensen är ökad diagnostik, vilket innebär att färre cancrar går oupptäckta. För vården innebär detta att fler patienter behöver följas över tiden genom regelbundna kontroller vilket i sin tur ökar trycket på de specialister som utför dessa kontroller. Överlevnaden efter diagnos förlängs av att fler män med prostatacancer upptäcks i ett tidigare stadie av sjukdomen (s k stage-migration) och att nya behandlingar av prostatacancer har tillkommit. Tabell 2: Fem- och tioårsprevalens för prostatacancer fördelat per hälsooch sjukvårdsnämndsområde från Avser antalet män som fem respektive tio år efter diagnos lever med prostatacancer som en kronisk sjukdom. HSN-område Femårsprevalens Tioårsprevalens Norra Västra Göteborg Södra Östra VGR Prevalensökningen innebär att fler patienter behöver tas om hand på olika sätt, vilket ökar resursbehovet inom alla steg i vårdkedjan för prostatacancerpatienter. 2.3 Relativ femårsöverlevnad Tabell 3. Relativ femårsöverlevnad Relativ 5-årsöverlevnad Konfidensintervall(undre, övre) Prostata Göteborg 97% (94.73, 98.37) Prostata Norra 87% (84.67, 90.16) Prostata Södra 98% (95.78, ) Prostata Västra 97% (94.85, 98.77) Prostata Östra 89% (86.73, 91.91) Intervallen baseras på 95 procents konfidensintervall. Patienterna som inkluderas fick sin diagnos och var folkbokförda inom respektive HSN-område. Enligt överlevnadstabellen är överlevnaden relativt hög i områdena: Göteborg, Söder och Väster, samtidigt som den är något lägre i områdena: Norr och Öster. Detta visar att det kan finnas regionala skillnader gällande patienter som får en prostatacancerdiagnos. 2

5 3. PATIENTENS VÄG GENOM VÅRDEN Patientprocessen startar ofta efter att ett PSA-test visar ett förhöjt värde. Primärvården eller annan verksamhet remitterar patienten till en urologmottagning för vidare utredning. Ytterligare PSA-test görs och bekräftas ett förhöjt värde genomgår en biopsi (en vävnadsprovtagning från prostata). Om analysen av vävnadsprovet visar på prostatacancer så utreds i vilket stadie som sjukdomen är med hjälp av palpation, TRUL eller mpmrt. Mer sällan ställs diagnosen via symptom från urinvägarna eller skelettet och då är sjukdomen ofta i ett mer framskridet skede. Patientprocessen kan beskrivas enlig följande. Figur 1. Prostatacancerprocessen 3

6 Kurativ behandling av prostatacancer, radikal prostatektomi utförs på SKAS, SÄS, NU, SU eller på Varbergs sjukhus. Kurativt syftande strålbehandling, antingen som enbart extern behandling eller som kombination extern behandling + brachyterapi utförs på SU eller SU:s filial på SÄS. Hormonbehandling vid avancerad sjukdom ges vid samtliga enheter i regionen där prostatacancerpatienter handläggs Palliativ behandling i form av strålbehandling och second line behandling med cytostatika ordineras av onkolog, i nuläget på SU eller SÄS men i snar framtid även på SKAS och NUsjukvård, ofta efter diskussion på multidisciplinär terapikonferens (MDK). Uppföljning av patienter med prostatacancer sker företrädelsevis på urolog-elleronkologklinik, under 5 år efter botande behandling. Vid kvarvarande sjukdom fortsatt uppföljning på klinik närmast hemorten med vidbehovskonsultation hos onkolog eller urolog. Vid stabil, icke kurerad sjukdom under hormonbehandling, kan dessa patienter följas av kontaktsjuksköterska och ibland hos intresserad allmänläkare. 4

7 3.1 Ledtider. Figur 2: Tid i antal kalenderdagar från första besök till start av behandling (strålning eller operation) vid högriskcancer per HSN område. Högriskcancer: T3 och/eller Gleason score 8-10 och/eller PSA 20 till < 50 ng/ml Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året är då patienterna har fått sin behandling. HSN-uppdelningen baseras på patientens län/kommun/församlingskod vid tidpunkten för diagnos. Figur 2. Ledtidsmätning högriskcancer per HSN-område Figur 2 visar att ledtiden varierar inom regionen med lägst median i norr och högst median i Öster, där skillnaden mellan högst och lägst median är 48 dagar. Variationen är även stor från patient till patient. 5

8 Figur 3: Tid i antal kalenderdagar från första besök till start av behandling (strålning eller operation) vid högriskcancer per behandlande sjukhus. Högriskcancer: T3 och/eller Gleason score 8-10 och/eller PSA 20 till < 50 ng/ml Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året då patienterna har fått sin behandling. Sjukhus som anmält färre än 2 patienter något år har summerats ihop i kategorin Övriga regionala enheter, där både offentliga och privata enheter förekommer. Figur 3. Ledtidsmätning högriskcancer per sjukhus Figur 3 visar stora skillnader mellan sjukhusen inom regionen gällande ledtiden, där Uddevalla har betydligt lägre tider än SU & SÄS. Dock bör tilläggas att urvalet för perioden är relativt litet, vilket kan ge upphov till de stora skillnaderna. Variationen är störst på SU där ledtiden varierar kraftigt från patient till patient. Ledtiderna för patienter med högrisktumörer är alldeles för långa och är längre för patienter i offentlig vård i jämförelse med privata urologmottagningar. Eftersom denna grupp har stor nytta av tidig behandling så är nuvarande väntetider inte acceptabla. VG-regionen utmärker sig dock inte negativt jämfört med landet i övrigt. Bristen på specialister torde vara en viktig förklaring. 6

9 Inom riket varierade ledtiderna på följande sätt 2012: Remiss till första besök Provtagning till PAD-besked Behandlingsbeslut till operation dgr dgr dgr Ledtiderna verkar inte ha förändrats på något avgörande sätt de senaste fem åren i regionen. Inom riket är variationen i ledtider mycket stor, värdering av förändring av ledtid över tid har dock inte gjorts. 3.2 Baslinjemätning Baslinjemätningen skall lyfta fram hur ledtiderna mellan motsvarande punkt för välgrundad misstanke och behandlingsstart ser ut inom regionen före införandet av standardiserade vårdförlopp. Vidare är det tänkt att mätningen ska användas som utgångspunkt för att visa hur mycket ledtiderna ska kortas ner på sikt samt ge underlag för analys av vilken effekt införandet av SVF i verksamheterna haft på ledtiderna. Via baslinjemätningen kan man även se hur många patienter som utreds på respektive enhet.. 7

10 Figur 4: Ledtid från remissbeslut till start av behandling Prostatacancer diagnosår VGR uppdelat per sjukhus (20%-il, median & 80%-il) 8

11 Figur 5: Ledtid från remissbeslut till start av behandling Prostatacancer diagnosår VGR uppdelat per år (20%-il, median & 80%-il) Mätningen visar att det är en bit kvar till målen som är uppsatta i SVF. För kurativt syftande högriskpatienter innebär det att ledtiden från remissbeslut till start av behandling ska ner till ungefär 1/3 av dagens nivå för att nå målet på 60 dagar enligt SVF(streckade linjen). Utredningstiderna varierar även mellan sjukhusen i regionen. Intressant att notera är att en stor del av patienterna utreds hos privata vårdgivare (Urologix, Lundby, Carlanderska med flera), 9

12 4. STANDARDISERAT VÅRDFÖRLOPP Den bedömning som gjorts i nationella Vårdprogramgruppen, med 60 dagar från remiss till start av behandling vid högriskcancer kan idag synas som en utopi. Tiden är dock viktig att sträva efter ur ett patientperspektiv, där patienten ges en rimlig väntetid och slipper vänta i ovisshet på besked och behandling. Den kortaste tid från remiss till behandling idag, i riket, enligt NPCR, är dubbelt så lång, ca 120 dagar. Faktorer för att korta ned ledtiden inrymmer: Logistikförbättringar i samtliga led, dvs att förloppet sker standardiserat från A-Ö. Koordinatorfunktionen bedöms som essentiell i processen. Detta för att koppla ett tydligt grepp om patientens utredningsväg och se till att patienten utreds på ett effektivt sätt utan onödiga väntetider. Enkla och självklara kontaktvägar mellan remittent och remissmottagare. Kontakten bör förbättras och förtydligas. Många remiser innehåller otydliga symptom vilket gör dem svårbedömda. Man bör därmed lyfta fram problemet till remittenterna för att öka kvalitet i remisser och öka tydligheten i kommunikationen. Bättre tillgång till röntgen och patologi, med avsatta tider för denna patientgrupp. Röntgen är ofta en flaskhals i utredningsprocessen. För att lösa problemet är det viktigt att lyfta fram hur behovet ser ut och vilken kapacitet och tillgänglighet till röntgen som krävs för att klara de uppsatta målen. Sannolikt kan ökad tillgång av operationsutrymme och acceleratorer för strålbehandling förbättra ledtiderna, men god kontroll över logistiken för planering kan vara en nyckel till framgång. 10

13 5. KOSTNADER En kostnadskalkyl för maligna hjärntumörer presenteras för att visa hur kostnadsbilden ser ut i regionen, där tanken är att se hur nulägeskostnaderna är och sedan följa upp kostnaderna efter införande av SVF. Urvalet för kostnadskalkylen är: Patienter diagnosticerade mellan Patienter bosatta i VGR. Kostnad presenteras för patientens första vårdår från diagnosdatum. Uppdelat utefter hur det är grupperat i SVF. Tabell 4: Kostnadskalkyl Prostatacancer i VGR Utredande sjukhus SU Kungälv NU SÄS Alingsås SkaS Riskgrupp Antal Vårdkontakter Vårdtid Antal Individer Antal vårdkontakter/ Individ (Medel) Vårdtid/ Individ (Medel) Medelkostnad/ Individ Kostnader Mediankostnad / Individ 80:e percentilen Högrisk - Ej kurativ 288 3,5 2, kr kr kr Högrisk - Kurativ ,1 1, kr kr kr Låg/intermediär risk ,5 1, kr kr kr Metastaserad tumör 469 7,8 7, kr kr kr Högrisk - Ej kurativ 71 3,1 3, kr kr kr Högrisk - Kurativ 23 4,5 2, kr kr kr Låg/intermediär risk 204 3,7 2, kr kr kr Metastaserad tumör 72 3,9 7, kr kr kr Högrisk - Ej kurativ 225 3,4 2, kr kr kr Högrisk - Kurativ 82 4,3 3, kr kr kr Låg/intermediär risk 729 3,0 2, kr kr kr Metastaserad tumör 288 4,5 8, kr kr kr Högrisk - Ej kurativ 245 2,7 1, kr kr kr Högrisk - Kurativ ,0 0, kr kr kr Låg/intermediär risk 703 7,9 1, kr kr kr Metastaserad tumör 245 6,8 3, kr kr kr Högrisk - Ej kurativ 79 4,3 2, kr kr kr Högrisk - Kurativ 32 3,3 1, kr kr kr Låg/intermediär risk 295 3,9 1, kr kr kr Metastaserad tumör 50 5,0 5, kr kr kr Högrisk - Ej kurativ 162 3,3 3, kr kr kr Högrisk - Kurativ 112 3,9 2, kr kr kr Låg/intermediär risk 721 4,2 2, kr kr kr Metastaserad tumör 270 4,4 10, kr kr kr Källa: INCA och KPP-databasen 11

14 6. REFERENSER:

15 Bilaga 1 Tabell 5a: Tid i antal kalenderdagar från första besök till start av behandling (strålning eller operation) vid högriskcancer per HSN område. Högriskcancer: T3 och/eller Gleason score 8-10 och/eller PSA 20 till < 50 ng/ml Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året är då patienterna har fått sin behandling. HSN-uppdelningen baseras på patientens län/kommun/församlingskod vid tidpunkten för diagnos. HSN År N Median 20% 80% Göteborg ,2 276,4 Göteborg , ,6 Göteborg ,5 71,2 180,8 Göteborg ,2 206,4 Göteborg Norra , Norra ,4 211,6 Norra Norra ,2 178,8 Norra ,2 187 Östra Östra ,2 251,8 Östra ,4 236,6 Östra ,5 157,6 201,8 Östra ,8 181 Södra ,6 608,4 Södra ,6 Södra ,5 91,8 200,8 Södra ,2 212,8 Södra ,6 253,6 Västra ,8 243,8 Västra ,5 87,8 210 Västra ,6 233,8 Västra Västra ,6 VGR VGR ,4 VGR ,2 221,8 VGR VGR ,

16 Tabell 5b: Tid i antal kalenderdagar från första besök till start av behandling (strålning eller operation) vid högriskcancer per behandlande sjukhus. Högriskcancer: T3 och/eller Gleason score 8-10 och/eller PSA 20 till < 50 ng/ml Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året då patienterna har fått sin behandling. Sjukhus som anmält färre än 2 patienter något år har summerats ihop i kategorin Övriga regionala enheter, där både offentliga och privata enheter förekommer. Behandlande sjukhus År N Median 20% 80% Carlanderska ,5 85,6 123 Carlanderska ,8 52,4 Carlanderska ,8 96,8 Carlanderska ,6 Carlanderska ,6 57,4 NU-sjukvården, Uddevalla ,2 124,4 NU-sjukvården, Uddevalla , NU-sjukvården, Uddevalla NU-sjukvården, Uddevalla ,4 88,6 NU-sjukvården, Uddevalla ,2 100,2 Övriga regionala enheter ,2 126,6 Övriga regionala enheter Övriga regionala enheter ,5 107,6 245 Övriga regionala enheter Övriga regionala enheter ,6 106,8 SÄS-Borås lasarett ,8 SÄS-Borås lasarett ,2 223,8 SÄS-Borås lasarett SÄS-Borås lasarett ,5 125,4 201 SÄS-Borås lasarett ,4 SU/Sahlgrenska SU/Sahlgrenska SU/Sahlgrenska , SU/Sahlgrenska ,2 206,8 SU/Sahlgrenska ,8 205,8 VGR VGR ,2 VGR VGR ,6 199,2 VGR

17 Tabell 6a: Tid i antal kalenderdagar från remiss till första besök hos specialist fördelat per HSN område. Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året som patienterna har haft sitt första besök på specialistmottagning. HSN uppdelningen baseras på patientens län/kommun/församlingskod vid tidpunkten för diagnos. HSN År N Median 20% 80% Göteborg Göteborg Göteborg , ,8 Göteborg Göteborg Norra Norra ,4 81,6 Norra Norra ,2 Norra , Östra ,6 Östra Östra , Östra Östra ,2 75,8 Södra Södra Södra Södra Södra ,6 Västra Västra ,4 58,6 Västra , Västra Västra VGR ,2 VGR VGR VGR , VGR

18 Tabell 6b Tid i antal kalenderdagar från remiss till första besök hos specialist fördelat per anmälande sjukhus. Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året som patienterna har haft sitt första besök på specialistmottagning. Sjukhus som anmält färre än 10 patienter något år har summerats ihop i kategorin Övriga regionala enheter Anmälande sjukhus År N Median 20% 80% Carlanderska ,8 106 Carlanderska ,6 Carlanderska Carlanderska Carlanderska ,8 62 Lundby Lundby Lundby , ,4 Lundby Lundby NU-sjukvården, Uddevalla ,6 89,4 NU-sjukvården, Uddevalla NU-sjukvården, Uddevalla ,6 NU-sjukvården, Uddevalla NU-sjukvården, Uddevalla Övriga regionala enheter ,6 70,4 Övriga regionala enheter Övriga regionala enheter ,2 Övriga regionala enheter ,8 Övriga regionala enheter , Privat läk mott Södra Älvsborg Privat läk mott Södra Älvsborg ,2 Privat läk mott Södra Älvsborg ,2 Privat läk mott Södra Älvsborg ,6 20,4 Privat läk mott Södra Älvsborg ,8 27 SÄS-Alingsås sjukhus , SÄS-Alingsås sjukhus ,2 SÄS-Alingsås sjukhus , SÄS-Alingsås sjukhus , ,2 SÄS-Alingsås sjukhus ,6 SÄS-Borås lasarett ,4 SÄS-Borås lasarett ,6 SÄS-Borås lasarett ,2 SÄS-Borås lasarett , SÄS-Borås lasarett SkaS/Lidköping ,2 41 SkaS/Lidköping SkaS/Lidköping ,4 34,6 SkaS/Lidköping

19 SkaS/Lidköping SkaS/Skövde SkaS/Skövde ,8 38 SkaS/Skövde ,8 SkaS/Skövde SkaS/Skövde ,2 Skene ,2 Skene ,2 40 Skene ,2 31,8 Skene ,5 13,2 31,6 Skene SU/Sahlgrenska ,8 SU/Sahlgrenska , SU/Sahlgrenska ,8 SU/Sahlgrenska ,2 SU/Sahlgrenska VGR ,2 VGR VGR VGR , VGR

20 Tabell 7a Tid i antal kalenderdagar från provtagning till PAD-besked fördelat per HSN område. Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året som patienterna har haft sitt första besök på specialistmottagning. HSN uppdelningen baseras på patientens län/kommun/församlingskod vid tidpunkten för diagnos. HSN Årtal N Median 20% 80% Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg Göteborg ,6 35,2 Norra Norra Norra Norra Norra Östra Östra Östra ,4 Östra ,6 40 Östra Södra Södra Södra Södra ,2 41,8 Södra ,4 46,6 Västra Västra ,6 Västra Västra ,2 Västra VGR VGR VGR VGR VGR

21 Tabell 7b Tid i antal kalenderdagar från provtagning till PAD-besked fördelat per anmälande sjukhus. Antal patienter, medianvärde, plus 20 och 80 percentilerna är angivna. Året som patienterna har haft sitt första besök på specialistmottagning. Sjukhus som anmält färre än 10 patienter något år har summerats ihop i kategorin Övriga regionala enheter, där både offentliga och privata enheter förekommer. Anmälande sjukhus Årtal N Median 20% 80% Carlanderska Carlanderska ,8 30 Carlanderska Carlanderska Carlanderska , Lundby ,4 Lundby Lundby Lundby Lundby NU-sjukvården, Uddevalla NU-sjukvården, Uddevalla NU-sjukvården, Uddevalla NU-sjukvården, Uddevalla NU-sjukvården, Uddevalla Övriga regionala enheter ,4 36 Övriga regionala enheter Övriga regionala enheter ,2 Övriga regionala enheter Övriga regionala enheter Privat läk mott Göteborg ,8 29,8 Privat läk mott Göteborg ,6 Privat läk mott Göteborg ,8 Privat läk mott Göteborg , Privat läk mott Göteborg Privat läk mott Södra Älvsborg Privat läk mott Södra Älvsborg Privat läk mott Södra Älvsborg , ,4 Privat läk mott Södra Älvsborg Privat läk mott Södra Älvsborg SÄS-Alingsås sjukhus , ,2 SÄS-Alingsås sjukhus ,4 45,6 SÄS-Alingsås sjukhus ,8 44 SÄS-Alingsås sjukhus SÄS-Alingsås sjukhus SÄS-Borås lasarett SÄS-Borås lasarett SÄS-Borås lasarett ,6 41 SÄS-Borås lasarett ,2 19

22 SÄS-Borås lasarett , SkaS/Lidköping ,2 SkaS/Lidköping SkaS/Lidköping ,6 44 SkaS/Lidköping ,6 SkaS/Lidköping SkaS/Skövde SkaS/Skövde SkaS/Skövde , SkaS/Skövde ,2 SkaS/Skövde ,6 38 Skene Skene , Skene ,2 Skene ,6 Skene ,5 28,2 47,8 SU/Sahlgrenska SU/Sahlgrenska SU/Sahlgrenska SU/Sahlgrenska SU/Sahlgrenska VGR VGR VGR VGR VGR

23 21