Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen"

Transkript

1 Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen November 212

2

3 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

4 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE UPPSALA 4 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord Sammanfattning Väntetider och utredning Behandling Bakgrund Antal fall och täckningsgrad, trender Klassifikation av riskkategorier Väntetider Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Diagnostik Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes PSA-nivå vid diagnos Antal tagna biopsier Skelettscintigrafi Behandling Täckningsgrad för registrering av primärbehandling Behandlingsstrategi Radikal prostatektomi Strålbehandling Behandling av lokalt avancerad prostatacancer Biverkningar efter behandling Hormonbehandling Prostatacancerspecifik mortalitet Valideringsstudie Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR Referenser

6 Figurer Tabeller 1 Antal fall per diagnostiserande landsting och år, Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Antal tagna biopsier, per diagnosår, Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och år, Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnosår, Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (låg-, intermediär-, och högrisk), pt-stadium, per diagnosår, Positiv marginal, per diagnosår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per diagnosår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Typ av strålterapi, per diagnosår, Typ av strålterapi, per behandlande sjukhus, Antalet patienter med PROM-data vid baslinje och 1 år efter kurativt syftande behandling Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus, Typ av hormonterapi (M/MX och PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus, Figurer 1 Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, Fördelning av riskkategori per diagnosår, Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per år, Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

7 Figurer 14 Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för patienter 75 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för patienter äldre än 75 år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp, Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel patienter med mycket lågrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter med mycket lågrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel intermediärriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel intermediärriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel högriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel högriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Antal radikala prostektomier, per behandlande sjukhus och diagnosår, Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 2 µg/l), per behandlande sjukhus, Andel som saknar uppgift om pt-stadium, per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer, per behandlande sjukhus,

8 Figurer 39 Andel pt2-tumörer (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 2 µg/l), per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer (patienter med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer (patienter med lokaliserad högrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (pt2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata), per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (patienter med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, Andel opererade patienter med pt3-tumör och/eller positiv marginal som fått adjuvant strålterapi, per behandlande sjukhus, Andel av strålbehandlade patienter med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, Behandling av patienter 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av patienter 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Behandling av patienter 76-8 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av patienter 76-8 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av avföringsläckage före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Median PSA-nivå (µg/l) vid diagnos för patienter med påvisade fjärrmetastaser (M1), per diagnosår, Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och åldersgrupp Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

9 1 Förord I Nationella prostatacancerregistret (NPCR) registreras sedan 1998 nya fall av prostatacancer från landets alla sex sjukvårdsregioner med en täckning som överskrider 98 % jämfört med Cancerregistret, till vilket registreringen är lagstadgad. Nytt för i år i rapporten är att vi i högre utsträckning redovisar data i kolumndiagram enligt principen från högst till lägst per län och per sjukhus i syfte att tydligare redovisa de skillnader som finns mellan olika vårdgivare. Vi har i rapporten för 211 minskat tiden mellan datum för sista rapporterade händelse (dvs. 31 december för det rapporterade året) till rapport från 17 till 1 månader och vi strävar mot att sänka den tiden ytterligare nästa år. Denna regionala rapport innehåller de patienter som vid tidpunkten för diagnos var folkbokförda i sjukvårdsregionen. I texten anges för vissa uppgifter medelvärdet för riket och de landsting (i hela riket, inte bara denna region) som hade högst respektive lägst värde för denna uppgift. 22 november 212 Pär Stattin, Fredrik Sandin, Hans Garmo, Ola Bratt, Camilla Thellenberg, Jan Adolfsson och Jan-Erik Damber för styrgruppen för Nationella prostatacancerregistret. Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, gjorde sammanställning och statistisk bearbetning av data till årsrapporten. Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, koordinerade, redigerade och korrekturläste årsrapporten. 9

10 2 Sammanfattning 2 Sammanfattning 2.1 Väntetider och utredning År 21 infördes registrering av flera datum i vårdkedjan i NPCR för att kunna analysera väntetider för män med prostatacancer. Dessa data visar att väntetiderna överlag är långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen har just publicerat en utredning av väntetider i cancervården [1]. Där noterades att NPCR var det enda register som registrerade datum för utfärdande av remiss (Figur 4 och 5). Tiden mellan cancerprov och besked om vad provet innehöll är den väntetid som patienter upplever som mest påfrestande. Medianvärdet för den väntetiden dvs. mellan biopsitagning och cancerbesked till patienten var 28 dagar i riket med en variation mellan 19 och 42 dagar mellan landsting med kortast och längst väntetid. NPCR har föreslagit en målnivå på högst 18 dagars väntetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. Jämfört med andra cancerformer är väntetiderna generellt långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer konstaterar NPCR och SoS utredare. 2.2 Behandling Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att progrediera och cirka 3 % av män med lokalt avancerade tumörer dör av prostatacancer inom tio år. År 211 behandlades 65 % av män under 75 år med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i större utsträckning erbjudas kurativ terapi och i NPCR anser vi att en rimlig målnivå är 9 %. Andelen män 75-8 år med lokalt avancerade tumörer som behandlades med kurativ terapi var 9 %. Eftersom den förväntade överlevnaden hos en 76-årig man idag är tio år och för en 8-årig man åtta år bör en högre andel även av dessa män genomgå kurativ terapi. Mot bakgrund av dagens svaga evidensläge är det dock svårt att motivera en exakt målnivå för denna grupp av män, här måste individuella ställningstaganden göras. 1 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

11 3 Bakgrund Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer per år (incidensen) har ökat sedan registreringen i Cancerregistret startade En kraftigare ökning skedde från slutet av 199-talet i samband med att mätning av prostataspecifikt antigen (PSA) blev allt mer vanligt. Dödligheten (mortaliteten) i prostatacancer har å andra sidan varit mer stabil och i princip helt oförändrad sedan 197-talet (Figur 1). Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 1 män Incidens Mortalitet År Figur 1. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) år 2. Källa: Socialstyrelsen (incidens), respektive NORDCAN (mortalitet), 11

12 4 Antal fall och täckningsgrad, trender 4 Antal fall och täckningsgrad, trender År 211 diagnostiserades i riket fall av prostatacancer vilket är 4 % minskning jämfört med 21. Liksom tidigare år var täckningen jämfört med Cancerregistret god, i år något lägre än tidigare år eftersom vi sammanställde rapporten sju månader tidigare än vi gjort förr. Vi hade likafullt en täckning på 96 %. För NPCR som helhet har vi en mycket god täckning på 98 %, vilket innebär att data i NPCR är rikstäckande och populationsbaserade. Alla landsting, och även privata vårdgivare har en täckning jämfört med Cancerregistret på 87 % eller högre. Efterforskning på data fortsätter efter rapporten vilket innebär att vi kommer att uppnå cirka 98 % täckning även för 211. Just nu undersöker vi patientkarakteristika, behandling och mortalitet för de fall som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Totalt hade av (2.1 %) av män diagnostiserade med prostatacancer enbart rapporterats till Cancerregistret medan de övriga 97.9 % även återfanns i NPCR. Med hjälp av data i Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret undersöktes ålder vid diagnos, primärbehandling, samsjuklighet och mortalitet från prostatacancer och andra orsaker. Män som inte fanns med i NPCR var i medeltal 2 år äldre vid diagnos, en mindre andel hade genomgått prostatektomi; 12 % vs 23 %, och det var mycket små skillnader i vårdtid efter operation och mortalitet från prostatacancer och annan sjukdom mellan grupperna. Faktiskt så hade de icke-registrerade något kortare vårdtider, medelvärde 4.1 vs 5. dagar och de hade en aning lägre total mortalitet. Den i särklass starkaste faktorn för icke-registrering var vårdgivare, andelen icke rapporterade fall varierade från.2 % till 7.5 % mellan landets landsting. Dessa uppgifter talar för att NPCR är representativt för all prostatacancer i Sverige och att ickerapporterade män inte utgör någon speciell patientkategori. Tabell 1. Antal fall per diagnostiserande landsting och år, Kronoberg Blekinge Skåne Halland Övriga/ privat Totalt Diagnosår Totalt Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

13 5 Klassifikation av riskkategorier Prostatacancer är en sjukdom med en stor spridning av risken för död i sjukdomen. Den klassifikation av riskkategorier som används i NPCR är en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras på lokalt kliniskt tumörstadium, eventuell närvaro av lymfkörtelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma på diagnostisk biopsi och PSA-nivå i serum vid datum för diagnos. Denna klassifikation är starkt prognostisk vilket också har visats i NPCR [3]. Vi har i år justerat klassifikationen så att vi särskiljer mellan lågt differentierade men lokaliserade tumörer, dvs. Gleasonsumma 8-1 och ct2 och lokalt avancerade tumörer ct3 och/eller PSA mellan 2-5 µg/l. Det har skett en stark ökning av antalet lokaliserade låg- och intermediärrisktumörer under de tretton år som NPCR samlat data (Figur 2, 3 och Tabell 2). Skälet till denna ökning är framförallt en ökad användning av PSA-testet, som i huvudsak leder till diagnos av lågrisktumörer. Glädjande nog har under samma tidsperiod andelen patienter med mer avancerade tumörer och med metastaser proportionellt minskat. I absoluta antal har antalet diagnostiserade lågrisktumörer ökat mer än avancerade och metastaserade tumörer minskat, vilket betyder att en stor del av det ökade antalet fall som diagnostiserats under det senaste decenniet är ett nytillskott som tidigare inte upptäcktes. Tabell 2 redovisar fördelning av antal fall och andel per diagnosår och riskkategori. 13

14 5 Klassifikation av riskkategorier Uppgift saknas 5. Fjärrmetastaserad 4. Regionalt metastaserad 3b. Lokalt avancerad 3a. Lokaliserad högrisk 2. Intermediärrisk 1c. Lågrisk (saknas) 1b. Lågrisk (övrig) 1a. Mycket lågrisk 1. Lågrisk Figur 2. Fördelning av riskkategori per diagnosår, Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1a. Mycket lågrisk T1c, PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 1 PSA < 2 µg/l. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma b. Lokalt avancerad T3 och/eller 2 PSA < 5 µg/l. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX). 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l. 6. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan. 14 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

15 Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfkörtelstatus vid bildundersökning eller lymfkörtelutrymning, samt närvaro av skelettmetastas på bildundersökning av skelettet. T1a Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, 5 % av resektat var tumörvävnad. T1c Ej palpabel, upptäckt vid nålbiopsi, exempelvis vid förhöjt PSA. T3 Palpabel, växer genom kapseln och eventuellt in i sädesblåsorna eller i blåshalsen. N1 Regionala lymfkörtelmetastaser. T1b Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, >5 % av resektat var tumörvävnad. T2 Palpabel, begränsad till prostata. T4 Palpabel, invaderar andra strukturer än sädesblåsorna. M1 Skelettmetastaser. Antal fall Övriga/privat 329 Kronoberg 24 Halland 18 Skåne 891 Blekinge 145 1a. Mycket lågrisk b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad 6. Uppgift saknas Figur 3. Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting,

16 Tabell 2. Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, Lågrisk 1a. Mycket lågrisk 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad 6. Uppgift saknas Diagnosår (16) 24 (21) 23 (2) 293 (25) 19 (9) 277 (24) 22 (2) (17) 255 (19) 52 (4) 361 (27) 14 (11) 28 (21) 24 (2) (21) 288 (2) 64 (5) 361 (26) 129 (9) 251 (18) 25 (2) (23) 346 (23) 51 (3) 352 (23) 144 (9) 254 (17) 27 (2) (28) 351 (24) 31 (2) 298 (2) 19 (7) 251 (17) 21 (1) (28) 45 (24) 77 (5) 37 (19) 143 (9) 222 (13) 31 (2) (29) 463 (26) 61 (3) 33 (18) 146 (8) 245 (14) 39 (2) (29) 463 (26) 86 (5) 36 (2) 125 (7) 28 (12) 23 (1) (29) 459 (27) 93 (5) 286 (17) 117 (7) 224 (13) 33 (2) (26) 475 (29) 92 (6) 265 (16) 132 (8) 199 (12) 48 (3) (27) 532 (31) 129 (7) 258 (15) 1 (6) 185 (11) 51 (3) (28) 174 (9) 322 (17) 34 (2) 578 (31) 152 (8) 269 (14) 115 (6) 24 (11) 28 (1) (3) 152 (9) 316 (19) 29 (2) 471 (28) 139 (8) 268 (16) 75 (4) 183 (11) 39 (2) (3) 166 (1) 331 (19) 12 (1) 537 (31) 132 (8) 238 (14) 92 (5) 153 (9) 52 (3) Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 1 PSA < 2 µg/l. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller 2 PSA < 5 µg/l. 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l. 1a. Mycket lågrisk T1c,PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX). 6. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.

17 6 Väntetider 6.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Patienter med misstänkt prostatacancer utreds och diagnostiseras på urologiska specialistmottagningar och på vissa orter på allmänkirurgiska mottagningar. Sedan 29 redovisas väntetid mellan datum för utfärdande av remiss på grund av misstänkt prostatacancer och datum för första besök på specialistmottagning. Överlag var väntetiderna långa. I figur 4 visas medianväntetiden i dagar för alla landsting år 211. I riket var medianväntetiden från remiss till första besök på mottagning 38 dagar med en spridning mellan 24.5 och 72.5 dagar mellan landstingen, vilket är en liten förbättring jämfört med 21. I figur 5 redovisas medianväntetider per sjukhus för år 211. Antal fall Median Halland Övriga/privat REGIONEN Skåne Blekinge Kronoberg Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 4. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 17

18 6 Väntetider Antal fall Median Hallands sjukhus Halmstad Sjukhus utanför regionen Lasarettet i Landskrona PRIVAT Privatläkare (okänd) Skånes universitetssjukhus Malmö Övriga 1 29 Sjukhuset i Hässleholm REGIONEN Centralsjukhuset Kristianstad Ängelholms sjukhus Blekingesjukhuset Karlskrona Centrallasarettet Växjö Blekingesjukhuset Karlshamn Helsingsborgs lasarett 97 4 Lasarettet i Ystad Lasarettet Trelleborg Simrishamns sjukhus Ljungby lasarett Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 5. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Skånes universitetssjukhus - Lund) har grupperats till Övriga. 18 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

19 6.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten 6.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Medianväntetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 28 dagar i riket och det fanns en spridning från 19 till 42 dagar mellan landstingen (Figur 6). I tio landsting var medianväntetiden för besked mer än fyra veckor. I NPCR har vi satt målnivån att patienten ska ha PAD-information inom två veckor efter biopsitagning, dvs. patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha fått svar på PAD, vilket innebär maximalt 18 dagars väntetid. Den väntetiden är den psykologiskt mest pressande för patienten och därför fokuserar vi på den. Antal fall Median Kronoberg Blekinge Övriga/privat REGIONEN Skåne Halland Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 6. Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 19

20 6 Väntetider 6.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Medianväntetiden för samtliga patienter som behandlades med radikal prostatektomi var i riket 51 dagar från behandlingsbeslut till operation år 211, med en spridning från 34 till 81 dagar mellan landstingen (Figur 7). I hela riket var väntetiden 49 dagar år 21. I figur 8 redovisas dessa väntetider för respektive opererande sjukhus. Ur tumörbiologisk synvinkel är det mycket sällan bråttom med operation, definitivt inte för låg- och intermediärrisktumörer, men ur psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna inte vara så långa. En väntetid på 51 dagar från behandlingsbeslut till operation är i jämförelse med andra tumörformer lång. Exempelvis var tiden från vårdplan (i regel datum för diagnos) till operation bland kvinnor med bröstcancer cirka 2 dagar, dvs. mindre än hälften så lång som väntetiden mellan beslut att operation skulle ske till att prostatektomi genomförts. Antal fall Median Blekinge Övriga/privat Kronoberg REGIONEN Skåne Halland Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 7. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 2 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

21 6.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Antal fall Median Blekingesjukhuset Karlskrona Övriga 7 39 Helsingsborgs lasarett Sjukhus utanför regionen Centrallasarettet Växjö REGIONEN Hallands sjukhus Halmstad Skånes universitetssjukhus Malmö Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 8. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn, Centralsjukhuset Kristianstad, Simrishamns sjukhus, Ängelholms sjukhus) har grupperats till Övriga. 21

22 6 Väntetider 6.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Som mått på kvalitén på omhändertagande av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av fallen även utgör datum för insatt icke-kurativ behandling. I 98 % av fallen var detta hormonbehandling, vanligen i form av medicinsk kastration och då oftast med GnRH-analog. Mediantiden mellan provtagning och behandling för män med metastaserad prostatacancer var 18.5 dagar i landet med en spridning från 5 till 33 dagar (Figur 9). Till skillnad från övriga väntetider så var första kvartilsgränsen (när 25 % av patienterna fått ett behandlingsbeslut) noll eller nära noll dagar i de flesta landsting, vilket vi tolkar som att patienter med indikation för symtomatisk behandling fick den snabbt. Antal fall Median Kronoberg Blekinge Halland 1 15 REGIONEN Skåne 7 21 Övriga/privat Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 9. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 22 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

23 7 Diagnostik 7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern upptäcktes; hälsoundersökning (PSA-test utan symtom från urinvägarna eller andra symtom), symtom från nedre urinvägarna (LUTS lower urinary tract symptoms) eller andra symtom/annan orsak. Andelen fall som upptäckts vid en hälsoundersökning med PSA-testning har ökat snabbt. År 24 upptäcktes 28 % av tumörerna via en hälsoundersökning och den andelen hade ökat till 44 % år 211 (Tabell 3). Det fanns en stor spridning i andelen tumörer som upptäcktes via hälsoundersökning mellan landstingen och framförallt mellan olika sjukhus (Figur 1 och 11). Dessa stora skillnader speglar den stora variationen i attityd till PSA-testning som finns i landet, men också att det kan vara svårt att definiera om PSA togs som ren hälsokontroll eller för utredning av lindriga vattenkastningsbesvär. Förekomsten av symtomgivande prostatacancer torde variera måttligt i den manliga befolkningen. Däremot vet vi att utbredd PSA-testning leder till hög incidens. Figur 1 visar att sambandet mellan andelen som i NPCR uppges diagnostiserade efter hälsoundersökning och incidensen är svag. Vid PSA-testning av symtomfria män anger Socialstyrelsens Riktlinjer för prostatacancersjukvård [4, 5] att en skriftlig och muntlig information om möjliga konsekvenser av provet ska ges innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har för det ändamålet tagit fram en informationsfolder i samarbete med bland annat Svensk Urologisk Förening. Vi studerade hur denna information använts bland 18 män diagnostiserade under Männens prostatacancer hade diagnostiserats vid en hälsoundersökning och i en brevenkät tillfrågades de om de hade informerats om konsekvenserna av PSA-testet innan blodprovet togs [6]. Mindre än 2 % hade fått skriftlig information och 5 % av männen angav att de fått enbart muntlig information. Dessa resultat tyder på att skriftlig information om PSA-testets konsekvenser fortfarande används i liten utsträckning och att broschyren tyvärr förefaller ha haft ett lågt genomslag. Vi fortsätter nu denna undersökning för att se om någon förändring skett för diagnosåren 29 och framåt. 23

24 7 Diagnostik Tabell 3. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Totalt Diagnosår (34) 583 (32) 616 (34) 3 () (32) 775 (43) 443 (25) 2 () (34) 715 (42) 394 (23) 3 () (34) 532 (33) 496 (3) 4 (2) (41) 616 (36) 36 (21) 37 (2) (48) 595 (32) 33 (18) 49 (3) (49) 51 (31) 313 (19) 35 (2) (5) 533 (31) 35 (18) 26 (2) 1713 Antal fall Halland 18 Skåne 891 REGIONEN 1713 Övriga/privat 329 Blekinge 145 Kronoberg 24 Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 1. Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

25 7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes Antal fall Simrishamns sjukhus 26 Sjukhus utanför regionen 7 Lasarettet Trelleborg 4 Ängelholms sjukhus 12 Hallands sjukhus Halmstad 18 Sjukhuset i Hässleholm 17 Lasarettet i Landskrona 2 REGIONEN 1713 PRIVAT Privatläkare (okänd) 321 Skånes universitetssjukhus Malmö 368 Helsingsborgs lasarett 17 Lasarettet i Ystad 73 Blekingesjukhuset Karlskrona 14 Centrallasarettet Växjö 184 Blekingesjukhuset Karlshamn 41 Centralsjukhuset Kristianstad 56 Ljungby lasarett 56 Övriga Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 11. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Skånes universitetssjukhus - Lund) har grupperats till Övriga. 25

26 7 Diagnostik 7.2 PSA-nivå vid diagnos Medianvärden för PSA-nivån vid diagnos har i riket sjunkit kraftigt under en 1-årsperiod, från 23 µg/l år 1998 till 9 µg/l år 211 (Tabell 4). Andelen tumörer som upptäckts i intervallet 4-1 µg/l har dubblerats samtidigt som gruppen av män med PSA 2-1 µg/l och högre än 1 µg/l har halverats (Figur 12). Dessa stora förändringar bekräftar att en ökande andel fall diagnostiseras p.g.a. PSAtestning av symtomfria män. Täckningen för denna viktiga prognostiska variabel är god, för 98 % av fallen i NPCR finns ett PSA-värde mätt i blodprov i anslutning till diagnosdatum tillgängligt sedan Tabell 4. PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Median Första kvartil Tredje kvartil Uppgift saknas (%) Totalt Diagnosår (3) (2) (2) (2) (1) (1) (1) (1) (1) (1) (2) (1) (2) (2) 1713 Totalt (2) Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

27 7.3 Antal tagna biopsier PSA < 3 3 PSA<4 4 PSA<1 1 PSA<2 2 PSA<1 PSA 1 Uppgift saknas Figur 12. PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per år, Antal tagna biopsier Ett annat område där utvecklingen har varit snabb är tekniken vid prostatabiopsier med hjälp av transrektal ultraljudsundersökning. Allt fler vävnadskolvar tas vid samma provtagningsomgång, och bedövning används sedan några år i en allt större utsträckning vid provtagningen. Ju fler biopsier som tas desto större är sannolikheten att en prostatacancer diagnostiseras. Riktlinjerna för prostatacancersjukvård anger att 8 till 12 kolvar ska tas, och om aktiv monitorering är aktuell ska två omgångar av biopsier tas för att utesluta en behandlingskrävande prostatacancer. Antalet tagna biopsikolvar vid en biopsisession har i riket ökat mellan 27 och 211 (Tabell 5), vilket speglar en internationell trend. Det fanns en viss spridning i hur många biopsier som togs i landet, mindre än sex biopsier togs i liten utsträckning och i enstaka landsting tog man tretton eller fler biopsier. Andel män som genomgick åtta eller fler biopsier i den diagnostiserande biopsiomgången redovisas per län i figur 13 och per sjukhus i figur 14, på de allra flesta mottagningar tas idag åtta eller fler biopsier i enighet med gällande riktlinjer. I en enkät via Svenskt Urologiskt Nätverk (SUNe) undersöktes biopsitekniken bland 137 svenska urologer [7]. I korthet visade undersökningen att lokalbedövning innan provtagningen användes av 87 % av dessa urologer, och att 84 % regelbundet tog 1 kolvar eller mer i en biopsiseans, medan bara 66 % regelbundet biopserade främre prostata, ett område där cancer ofta är svår att påvisa. 27

28 7 Diagnostik Tabell 5. Antal tagna biopsier, per diagnosår, < Uppgift saknas Totalt Diagnosår (7) 114 (7) 24 (15) 15 (1) 122 (7) (6) 863 (5) 568 (33) 2 (1) 17 (1) (6) 64 (34) 946 (5) 49 (3) 124 (7) (5) 441 (26) 951 (57) 52 (3) 138 (8) (6) 354 (21) 182 (63) 41 (2) 141 (8) 1713 Antal fall Kronoberg 18 Övriga/privat 174 Halland 51 REGIONEN 753 Blekinge 77 Skåne Figur 13. Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

29 7.3 Antal tagna biopsier Antal fall Blekingesjukhuset Karlshamn 15 Centrallasarettet Växjö 85 Helsingsborgs lasarett 69 Lasarettet i Landskrona 11 Lasarettet i Ystad 3 Ljungby lasarett 23 Simrishamns sjukhus 9 Sjukhus utanför regionen 4 Sjukhuset i Hässleholm 6 PRIVAT Privatläkare (okänd) 17 Hallands sjukhus Halmstad 51 Ängelholms sjukhus 5 REGIONEN 753 Blekingesjukhuset Karlskrona 62 Skånes universitetssjukhus Malmö 14 Centralsjukhuset Kristianstad 15 Lasarettet Trelleborg Figur 14. Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus,

30 7 Diagnostik 7.4 Skelettscintigrafi Den internationella klassifikationen av skelettmetastaser har ändrats så att alla fall där skelettmetastaser inte påvisats klassificeras som M, kategorin Mx, dvs. där undersökning av skelett inte har skett har utgått. 211 infördes denna klassifikation vilket gör att vi i data för 211 inte kan avgöra vilka män som genomgått skelettundersökning. Det innebär att vi för detta diagnosår inte kan studera användning av skelettundersökning. I 212 års formulär har vi infört en uppgift om skelettundersökning genomförts och i så fall vilken typ, så denna övervakning kan återupptas från och med Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

31 8 Behandling 8.1 Täckningsgrad för registrering av primärbehandling Efter genomförd behandling eller senast sex månader efter diagnos skall patientens primärbehandling rapporteras. Täckningsgraden för denna registrering är mycket god i NPCR. För 211 var primärbehandlingsblanketter inrapporterade i september 212, vilket innebär 95 % täckning (Tabell 6). Tabell 6. Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och år, Kronoberg Blekinge Skåne Halland Övriga/ privat Totalt Diagnosår (83) 13 (98) 82 (94) 112 (98) 227 (93) 1511 (93) (1) 136 (1) 919 (1) 114 (1) 216 (94) 1713 (99) (1) 154 (1) 149 (1) 83 (1) 318 (97) 1867 (1) (1) 171 (99) 89 (1) 7 (1) 28 (96) 1657 (99) (93) 143 (99) 83 (9) 15 (97) 318 (97) 1593 (93) 8.2 Behandlingsstrategi I NPCR skall anges vilken behandlingsstrategi som har valts; konservativ behandling (aktiv monitorering och symtomstyrd terapi särskiljs sedan 27), kurativ terapi eller ickekurativ terapi. Icke-kurativ terapi innebär i den absoluta majoriteten av fall (98 %) hormonbehandling. Figur visar primärbehandling per riskkategori och hur behandlingen har förändrats över tid. Sedan 27 särskiljs behandlingsstrategierna aktiv monitorering och symtomstyrd terapi (Figur 16 och 17). Aktiv monitorering innebär att ingen behandling ges primärt utan att patienten istället följs regelbundet med PSA-kontroller och re-biopsier av prostata. Vid tecken till progress behandlas patienten med operation eller strålning. Symtomstyrd terapi innebär att patienten följs och hormonbehandling ges vid symtomatisk progress. För män 75 år eller yngre med lågrisktumör har andelen som följs med aktiv monitorering ökat medan en något större andel män med intermediärrisk, högrisk och lokalt avancerade tumörer får kurativ behandling (Figur 16). Tydligast är ökningen av strålbehandling vid lokalt avancerad tumör, vilket visar att SPCG-7 studien [8], som rapporterade en ökad överlevnad för män som erhållit kombination av strålterapi och hormonbehandling, har haft inverkan på valet av behandlingsstrategi för denna patientgrupp. Figur 18 visar att andelen män som genomgår kurativ behandling är starkt åldersberoende i alla riskkategorier, likaså är bruket av hormonbehandling bland män med lokaliserade högrisktumörer och regionalt metastaserade tumörer åldersberoende. Sammantaget visar dessa data på att behandlingen i allt större utsträckning differentieras i gruppen av icke-metastaserade cancrar, allt fler män med lågrisktumörer ställs på aktiv monitorering och allt fler män med högrisktumörer opereras eller strålas. Men fortfarande förekommer både överbehandling av lågrisktumörer och underbehandling av högrisktumörer, det senare mest uttalat bland något äldre män. 31

32 8 Behandling 1 1. Lågrisk 1 2. Intermediärrisk Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 3. Högrisk 1 4. Regionalt metastaserad Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 5. Fjärrmetastaserad Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Figur 15. Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

33 8.2 Behandlingsstrategi 1 1a. Mycket lågrisk 1 1. Lågrisk Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 2. Intermediärrisk Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 3a. Lokaliserad högrisk Strålbehandling Hormonterapi 1 3b. Lokalt avancerad Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 4. Regionalt metastaserad Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling 5. Fjärrmetastaserad Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Figur 16. Behandlingsstrategi för patienter 75 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår,

34 8 Behandling 1 1a. Mycket lågrisk 1 1. Lågrisk Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 2. Intermediärrisk Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 3a. Lokaliserad högrisk Strålbehandling Hormonterapi 1 3b. Lokalt avancerad Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 4. Regionalt metastaserad Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling 5. Fjärrmetastaserad Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Figur 17. Behandlingsstrategi för patienter äldre än 75 år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

35 8.2 Behandlingsstrategi 1 1a. Mycket lågrisk 1 1. Lågrisk < < Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 2. Intermediärrisk < Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 3a. Lokaliserad högrisk Strålbehandling Hormonterapi 1 3b. Lokalt avancerad < < Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling 4. Regionalt metastaserad Hormonterapi Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling 5. Fjärrmetastaserad Hormonterapi < < Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Figur 18. Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp,

36 8 Behandling För män med lågrisktumörer är aktiv monitorering den behandlingsstrategi som förordas i de reviderade Riktlinjerna som publiceras 213, men det finns en mycket stor variation mellan vårdgivare i hur ofta denna strategi tillämpades 211. Andelen män 65 år eller yngre med lågrisk Pca som behandlades med aktiv monitorering var 45 % i riket och varierade från 24 % till 75 % mellan landstingen i Sverige (Figur 19) och på sjukhusnivå var skillnaderna ännu större -1 % (Figur 2). Även bland män över 65 år erhöll cirka 5 % aktiv monitorering med stor variationen mellan vårdgivarna (Figur 21 och 22). I åtta landsting understeg andelen aktiv monitorering 5 % av män över 65 år med lågrisktumörer. Det är svårt att sätta en exakt målnivå för den stora gruppen lågrisktumörer, som innefattar en tredjedel mycket lågrisk, men en nivå på minst 6 % förefaller rimlig. I princip bör alla män i kategorin mycket lågrisk ställas på aktiv monitorering eller vid kort förväntad överlevnad symtomstyrd terapi, men på 19 sjukhus understeg den andelen 7 %. Andelen män med mycket lågrisktumör som erhöll aktiv monitorering redovisas per landsting och per sjukhus i figur 23 och 24. Antal fall Blekinge 12 Övriga/privat 36 Kronoberg 26 REGIONEN 234 Skåne 146 Halland Figur 19. Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

37 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall Lasarettet i Ystad 8 PRIVAT Privatläkare (okänd) 31 Blekingesjukhuset Karlskrona 9 Övriga 12 Centrallasarettet Växjö 26 Ängelholms sjukhus 2 REGIONEN 234 Helsingsborgs lasarett 25 Centralsjukhuset Kristianstad 8 Skånes universitetssjukhus Malmö 76 Hallands sjukhus Halmstad 14 Sjukhus utanför regionen Figur 2. Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn, Lasarettet i Landskrona, Lasarettet Trelleborg, Simrishamns sjukhus, Sjukhuset i Hässleholm) har grupperats till Övriga. 37

38 8 Behandling Antal fall Övriga/privat 39 Kronoberg 31 REGIONEN 229 Skåne 125 Blekinge 18 Halland Figur 21. Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

39 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall Lasarettet Trelleborg 5 Ängelholms sjukhus 14 PRIVAT Privatläkare (okänd) 37 Ljungby lasarett 1 Simrishamns sjukhus 5 Centrallasarettet Växjö 21 Sjukhus utanför regionen 2 REGIONEN 229 Helsingsborgs lasarett 32 Blekingesjukhuset Karlskrona 15 Lasarettet i Ystad 5 Centralsjukhuset Kristianstad 8 Hallands sjukhus Halmstad 16 Skånes universitetssjukhus Malmö 52 Övriga Figur 22. Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn, Lasarettet i Landskrona, Sjukhuset i Hässleholm) har grupperats till Övriga. 39

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen 2015-03-20 Dnr... Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG: tre ledamöter från varje region/landsting samt ev. akademisk företrädare från hälsouniversitetet utgör

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs Nya grepp inom prostatacancervården Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs hemmaarena Dalheimers Hus. Som föreläsare hade vi bjudit in professor Jan-Erik Damber. Det var ett välbesökt möte, cirka

Läs mer

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Målnivåer Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 14 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling

Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling Rapport oktober 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationella prostatacancerregistret

Nationella prostatacancerregistret Nationella prostatacancerregistret, FAR14-003 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella prostatacancerregistret Registrets

Läs mer

Behandling av lokal prostatacancer

Behandling av lokal prostatacancer Behandling av lokal prostatacancer operera, stråla eller vänta? Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Anders Widmark Professor, överläkare

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Modern prostatacancerbehandling en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Lördagen den 19 maj var det dags för ProLiv Västs andra kvartalsmöte 2012. Som föreläsare hade vi bjudit in överläkaren

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen

Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen www.cancercentrumsyd.se Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen Annette Säfholm, RCC Syd 2015-06-29 Referensgrupp: Jens Enoksson Göran Ahlgren

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Väntetider i cancervården. Rapport december 2014

Väntetider i cancervården. Rapport december 2014 Väntetider i cancervården Rapport december 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Njurcancer Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Stockholm, november 2014 Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Prostatacancer Publicerad i Jan 2005 Kursinformation Välkommen till en patientutbildning om prostatacancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram April 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-04-15 Första version fastställd

Läs mer

Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer

Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer LHC Report: Nr 2 2011 Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer LHC Report: Nr 2 2011 Jon Rognes Handelshögskolan i Stockholm

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne

3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne 3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne 3.1 Högspecialiserad sjukvård För vård av patienter utanför Södra sjukvårdsregionen debiteras ett pålägg med 2,85% Landstinget Blekinge Blekingesjukhuset Karlskrona

Läs mer

Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer

Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-10 Första utkast Tillämpningarna är utarbetade

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram April 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-04-15 Fastställd version,

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20. ProLiv Väst. Foto: Torsten Sundberg. Basargatan 6 411 17 Göteborg

Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20. ProLiv Väst. Foto: Torsten Sundberg. Basargatan 6 411 17 Göteborg PROLIVNYTT Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20 ProLiv Väst Basargatan 6 411 17 Göteborg Kontakttelefon: 0302-46768 E-post: Info@proliv.com Hemsida: www.proliv.com Plusgironummer:

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård,

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport 2007-11-20 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning

På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning Avancerad prostatacancer en ny vår? På kvartalsmötet i mars, som var i anslutning till föreningens årsmöte, fick medlemmarna lyssna på två intressanta föreläsningar. Det var två forskare från Sahlgrenska

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013 MELLERSTA REGIONEN: Dalarnas län 3 enheter Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn 023-832 38 (behandlingshem) Falu kommun Skolkontoret 791 83 Falun Tfn

Läs mer

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011 Blodcancerregistret Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna Rapport nr 1, 2011 Patienter med diagnos 2007-2009 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 4 2.1 Täckningsgrad... 4 2.2 Diagnos.

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Behandling av spridd prostatacancer

Behandling av spridd prostatacancer Behandling av spridd prostatacancer vad hjälper bäst? Anders Widmark Professor, överläkare Onkologi, Inst. för strålningsvetenskaper Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst.

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår 2010. Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret

Bröstcancer. Nationell rapport diagnosår 2010. Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Bröstcancer Nationell rapport diagnosår Styrgruppen för Nationella Bröstcancerregistret Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland www.regionaltcancercentrum.stockholmgotland.se Årsrapport Bröstcancer ISBN:

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Socialutskottets betänkande. 2014:SoU1. Sociala frågor. Motion. 2014:SoU1. Utskottet. Utskottet behandlar i detta betänkande 4 motioner.

Socialutskottets betänkande. 2014:SoU1. Sociala frågor. Motion. 2014:SoU1. Utskottet. Utskottet behandlar i detta betänkande 4 motioner. Socialutskottets betänkande Sociala frågor behandlar i detta betänkande 4 motioner. I motion 2014: So92Fr, av klass Ek2c, Katedralskolan begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Socialstyrelsen

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Rektalcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2013 från Svenska Kolorektalcancerregistret

Rektalcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2013 från Svenska Kolorektalcancerregistret Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Rektalcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 213 från Svenska Kolorektalcancerregistret 1 Juni 214 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

PROSTATACANCER Stockholms Allmänläkardag Torsdagen den 6 November

PROSTATACANCER Stockholms Allmänläkardag Torsdagen den 6 November PROSTATACANCER Stockholms Allmänläkardag Torsdagen den 6 November Stefan Carlsson Öl MD PhD Karolinska Universitetssjukhuset Processledare Prostatacancer vid RCC PSA-testning eller inte? Om du vore en

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Solidariskt finansierade verksamheter 2013

Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Bröstcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane.

Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane. Denise Olsson Medicinsk sekreterare, Kirurgiska kliniken SUS, Malmö Samordnare för f r Nätverket N Klassificering och Koder SUS Malmö/Lund 040-332980 denise.olsson@skane.se Bäste före datum 2010-05-20

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen

Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen Syfte Syftet med den föreliggande rapporten är att kartlägga strukturen, beskriva framtidplaner och identifiera utvecklingsområden inom den

Läs mer

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus,

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus, Innehåll Vad är cancer? 1 Vad är prostata? 2 Vad är prostatacancer? 3 Undersökningsmetoder 4 Olika stadier 6 Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8 Olika behandlingsmetoder 9 Observationer 9 Operation

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Molekylärdiagnostiska test för män med ökad sannolikhet för prostatacancer

Molekylärdiagnostiska test för män med ökad sannolikhet för prostatacancer sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Molekylärdiagnostiska test för män med ökad sannolikhet för prostatacancer sbu alert-rapport nr 2011-06 2011-09-14 www.sbu.se/alert Sammanfattning

Läs mer