Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen"

Transkript

1 Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen November 212

2

3 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

4 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE UPPSALA 4 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förord Sammanfattning Väntetider och utredning Behandling Bakgrund Antal fall och täckningsgrad, trender Klassifikation av riskkategorier Väntetider Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Diagnostik Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes PSA-nivå vid diagnos Antal tagna biopsier Skelettscintigrafi Behandling Täckningsgrad för registrering av primärbehandling Behandlingsstrategi Radikal prostatektomi Strålbehandling Behandling av lokalt avancerad prostatacancer Biverkningar efter behandling Hormonbehandling Prostatacancerspecifik mortalitet Valideringsstudie Senaste fem årens publikationer/presentationer baserade på NPCR Referenser

6 Figurer Tabeller 1 Antal fall per diagnostiserande landsting och år, Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Antal tagna biopsier, per diagnosår, Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och år, Typ av radikal prostektomi, per behandlande sjukhus, Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per diagnosår, Nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per riskkategori (låg-, intermediär-, och högrisk), pt-stadium, per diagnosår, Positiv marginal, per diagnosår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per diagnosår, Adjuvant terapi efter radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Typ av strålterapi, per diagnosår, Typ av strålterapi, per behandlande sjukhus, Antalet patienter med PROM-data vid baslinje och 1 år efter kurativt syftande behandling Typ av hormonterapi (M1 och/eller PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus, Typ av hormonterapi (M/MX och PSA 1 µg/l), per behandlande sjukhus, Figurer 1 Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, Fördelning av riskkategori per diagnosår, Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per år, Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

7 Figurer 14 Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus, Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för patienter 75 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi för patienter äldre än 75 år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp, Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel patienter med mycket lågrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Andel patienter med mycket lågrisktumör (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA < 1 µg/l, ej mer än 2 biopsier med cancer, och total cancerlängd i biopsier < 4 mm) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, Andel intermediärriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel intermediärriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel intermediärriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel högriskpatienter 75 år eller yngre vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Andel högriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande landsting, Andel högriskpatienter äldre än 75 år vid diagnos som erhöll kurativ terapi, per behandlande sjukhus, Antal radikala prostektomier, per behandlande sjukhus och diagnosår, Andel som saknar uppgift om nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi, per behandlande sjukhus, Andel opererade med nervsparande intention vid radikal prostatektomi (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 2 µg/l), per behandlande sjukhus, Andel som saknar uppgift om pt-stadium, per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer, per behandlande sjukhus,

8 Figurer 39 Andel pt2-tumörer (T1c, Gleasonsumma 6 eller lägre, PSA mindre än 2 µg/l), per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer (patienter med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel pt2-tumörer (patienter med lokaliserad högrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel med osäker eller saknad uppgift om marginalstatus, per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (samtliga RP), per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (pt2-tumörer dvs. postoperativt bedömd som begränsad till prostata), per behandlande sjukhus, Andel positiv marginal (patienter med intermediärrisktumör, bedömd på preoperativa karakteristika; kliniskt lokalstadium, Gleason på biopsi och PSA), per behandlande sjukhus, Andel som saknar uppgift om adjuvant terapi, per behandlande sjukhus, Andel opererade patienter med pt3-tumör och/eller positiv marginal som fått adjuvant strålterapi, per behandlande sjukhus, Andel av strålbehandlade patienter med lågrisktumör som fått neoadjuvant hormonbehandling, per behandlande landsting, Behandling av patienter 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av patienter 75 år eller yngre vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Behandling av patienter 76-8 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1), per behandlande landsting, Andel av patienter 76-8 år vid diagnos med lokalt avancerad prostatacancer (T3 eller PSA 2-5 µg/l, ej N1 eller M1) som fått neoadjuvant hormonterapi och strålbehandling, per behandlande landsting, Graden av ansträngningsinkontinens före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av avföringsläckage före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Graden av erektil dysfunktion (ED) före behandling (baslinjeundersökning) och ett år efter behandling Median PSA-nivå (µg/l) vid diagnos för patienter med påvisade fjärrmetastaser (M1), per diagnosår, Kumulativ mortalitet av prostatacancer, kardiovaskulära orsaker, samt andra orsaker, per riskkategori och åldersgrupp Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

9 1 Förord I Nationella prostatacancerregistret (NPCR) registreras sedan 1998 nya fall av prostatacancer från landets alla sex sjukvårdsregioner med en täckning som överskrider 98 % jämfört med Cancerregistret, till vilket registreringen är lagstadgad. Nytt för i år i rapporten är att vi i högre utsträckning redovisar data i kolumndiagram enligt principen från högst till lägst per län och per sjukhus i syfte att tydligare redovisa de skillnader som finns mellan olika vårdgivare. Vi har i rapporten för 211 minskat tiden mellan datum för sista rapporterade händelse (dvs. 31 december för det rapporterade året) till rapport från 17 till 1 månader och vi strävar mot att sänka den tiden ytterligare nästa år. Denna regionala rapport innehåller de patienter som vid tidpunkten för diagnos var folkbokförda i sjukvårdsregionen. I texten anges för vissa uppgifter medelvärdet för riket och de landsting (i hela riket, inte bara denna region) som hade högst respektive lägst värde för denna uppgift. 22 november 212 Pär Stattin, Fredrik Sandin, Hans Garmo, Ola Bratt, Camilla Thellenberg, Jan Adolfsson och Jan-Erik Damber för styrgruppen för Nationella prostatacancerregistret. Fredrik Sandin, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, gjorde sammanställning och statistisk bearbetning av data till årsrapporten. Annette Wigertz, Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro, koordinerade, redigerade och korrekturläste årsrapporten. 9

10 2 Sammanfattning 2 Sammanfattning 2.1 Väntetider och utredning År 21 infördes registrering av flera datum i vårdkedjan i NPCR för att kunna analysera väntetider för män med prostatacancer. Dessa data visar att väntetiderna överlag är långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer. Socialstyrelsen har just publicerat en utredning av väntetider i cancervården [1]. Där noterades att NPCR var det enda register som registrerade datum för utfärdande av remiss (Figur 4 och 5). Tiden mellan cancerprov och besked om vad provet innehöll är den väntetid som patienter upplever som mest påfrestande. Medianvärdet för den väntetiden dvs. mellan biopsitagning och cancerbesked till patienten var 28 dagar i riket med en variation mellan 19 och 42 dagar mellan landsting med kortast och längst väntetid. NPCR har föreslagit en målnivå på högst 18 dagars väntetid mellan biopsi av prostata och PAD-besked. Jämfört med andra cancerformer är väntetiderna generellt långa för män med misstänkt eller diagnostiserad prostatacancer konstaterar NPCR och SoS utredare. 2.2 Behandling Lokalt avancerade tumörer har en hög risk att progrediera och cirka 3 % av män med lokalt avancerade tumörer dör av prostatacancer inom tio år. År 211 behandlades 65 % av män under 75 år med lokalt avancerad prostatacancer i botande syfte. Dessa män bör i större utsträckning erbjudas kurativ terapi och i NPCR anser vi att en rimlig målnivå är 9 %. Andelen män 75-8 år med lokalt avancerade tumörer som behandlades med kurativ terapi var 9 %. Eftersom den förväntade överlevnaden hos en 76-årig man idag är tio år och för en 8-årig man åtta år bör en högre andel även av dessa män genomgå kurativ terapi. Mot bakgrund av dagens svaga evidensläge är det dock svårt att motivera en exakt målnivå för denna grupp av män, här måste individuella ställningstaganden göras. 1 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

11 3 Bakgrund Antalet män som diagnostiseras med prostatacancer per år (incidensen) har ökat sedan registreringen i Cancerregistret startade En kraftigare ökning skedde från slutet av 199-talet i samband med att mätning av prostataspecifikt antigen (PSA) blev allt mer vanligt. Dödligheten (mortaliteten) i prostatacancer har å andra sidan varit mer stabil och i princip helt oförändrad sedan 197-talet (Figur 1). Åldersstandardiserad incidens/mortalitet per 1 män Incidens Mortalitet År Figur 1. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet av prostatacancer i Sverige per 1 män, Åldersstandardiserad enligt befolkningen i Sverige (incidens) respektive Norden (mortalitet) år 2. Källa: Socialstyrelsen (incidens), respektive NORDCAN (mortalitet), 11

12 4 Antal fall och täckningsgrad, trender 4 Antal fall och täckningsgrad, trender År 211 diagnostiserades i riket fall av prostatacancer vilket är 4 % minskning jämfört med 21. Liksom tidigare år var täckningen jämfört med Cancerregistret god, i år något lägre än tidigare år eftersom vi sammanställde rapporten sju månader tidigare än vi gjort förr. Vi hade likafullt en täckning på 96 %. För NPCR som helhet har vi en mycket god täckning på 98 %, vilket innebär att data i NPCR är rikstäckande och populationsbaserade. Alla landsting, och även privata vårdgivare har en täckning jämfört med Cancerregistret på 87 % eller högre. Efterforskning på data fortsätter efter rapporten vilket innebär att vi kommer att uppnå cirka 98 % täckning även för 211. Just nu undersöker vi patientkarakteristika, behandling och mortalitet för de fall som registrerats i Cancerregistret men inte rapporterats till NPCR. Totalt hade av (2.1 %) av män diagnostiserade med prostatacancer enbart rapporterats till Cancerregistret medan de övriga 97.9 % även återfanns i NPCR. Med hjälp av data i Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret undersöktes ålder vid diagnos, primärbehandling, samsjuklighet och mortalitet från prostatacancer och andra orsaker. Män som inte fanns med i NPCR var i medeltal 2 år äldre vid diagnos, en mindre andel hade genomgått prostatektomi; 12 % vs 23 %, och det var mycket små skillnader i vårdtid efter operation och mortalitet från prostatacancer och annan sjukdom mellan grupperna. Faktiskt så hade de icke-registrerade något kortare vårdtider, medelvärde 4.1 vs 5. dagar och de hade en aning lägre total mortalitet. Den i särklass starkaste faktorn för icke-registrering var vårdgivare, andelen icke rapporterade fall varierade från.2 % till 7.5 % mellan landets landsting. Dessa uppgifter talar för att NPCR är representativt för all prostatacancer i Sverige och att ickerapporterade män inte utgör någon speciell patientkategori. Tabell 1. Antal fall per diagnostiserande landsting och år, Kronoberg Blekinge Skåne Halland Övriga/ privat Totalt Diagnosår Totalt Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

13 5 Klassifikation av riskkategorier Prostatacancer är en sjukdom med en stor spridning av risken för död i sjukdomen. Den klassifikation av riskkategorier som används i NPCR är en modifikation av National Comprehensive Cancer Network [2]. Den baseras på lokalt kliniskt tumörstadium, eventuell närvaro av lymfkörtelmetastaser och skelettmetastaser, Gleasonsumma på diagnostisk biopsi och PSA-nivå i serum vid datum för diagnos. Denna klassifikation är starkt prognostisk vilket också har visats i NPCR [3]. Vi har i år justerat klassifikationen så att vi särskiljer mellan lågt differentierade men lokaliserade tumörer, dvs. Gleasonsumma 8-1 och ct2 och lokalt avancerade tumörer ct3 och/eller PSA mellan 2-5 µg/l. Det har skett en stark ökning av antalet lokaliserade låg- och intermediärrisktumörer under de tretton år som NPCR samlat data (Figur 2, 3 och Tabell 2). Skälet till denna ökning är framförallt en ökad användning av PSA-testet, som i huvudsak leder till diagnos av lågrisktumörer. Glädjande nog har under samma tidsperiod andelen patienter med mer avancerade tumörer och med metastaser proportionellt minskat. I absoluta antal har antalet diagnostiserade lågrisktumörer ökat mer än avancerade och metastaserade tumörer minskat, vilket betyder att en stor del av det ökade antalet fall som diagnostiserats under det senaste decenniet är ett nytillskott som tidigare inte upptäcktes. Tabell 2 redovisar fördelning av antal fall och andel per diagnosår och riskkategori. 13

14 5 Klassifikation av riskkategorier Uppgift saknas 5. Fjärrmetastaserad 4. Regionalt metastaserad 3b. Lokalt avancerad 3a. Lokaliserad högrisk 2. Intermediärrisk 1c. Lågrisk (saknas) 1b. Lågrisk (övrig) 1a. Mycket lågrisk 1. Lågrisk Figur 2. Fördelning av riskkategori per diagnosår, Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1a. Mycket lågrisk T1c, PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 1 PSA < 2 µg/l. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma b. Lokalt avancerad T3 och/eller 2 PSA < 5 µg/l. 4. Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX). 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l. 6. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan. 14 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

15 Definitioner av kliniskt lokalstadium (preoperativt), lymfkörtelstatus vid bildundersökning eller lymfkörtelutrymning, samt närvaro av skelettmetastas på bildundersökning av skelettet. T1a Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, 5 % av resektat var tumörvävnad. T1c Ej palpabel, upptäckt vid nålbiopsi, exempelvis vid förhöjt PSA. T3 Palpabel, växer genom kapseln och eventuellt in i sädesblåsorna eller i blåshalsen. N1 Regionala lymfkörtelmetastaser. T1b Ej palpabel, upptäckt vid TUR-P, >5 % av resektat var tumörvävnad. T2 Palpabel, begränsad till prostata. T4 Palpabel, invaderar andra strukturer än sädesblåsorna. M1 Skelettmetastaser. Antal fall Övriga/privat 329 Kronoberg 24 Halland 18 Skåne 891 Blekinge 145 1a. Mycket lågrisk b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad 6. Uppgift saknas Figur 3. Fördelning av riskkategori per diagnostiserande landsting,

16 Tabell 2. Antal fall (procent) per diagnosår och riskkategori, Lågrisk 1a. Mycket lågrisk 1b. Lågrisk (övrig) 1c. Lågrisk (saknas) 2. Intermediärrisk 3a. Lokaliserad högrisk 3b. Lokalt avancerad 4. Regionalt metastaserad 5. Fjärrmetastaserad 6. Uppgift saknas Diagnosår (16) 24 (21) 23 (2) 293 (25) 19 (9) 277 (24) 22 (2) (17) 255 (19) 52 (4) 361 (27) 14 (11) 28 (21) 24 (2) (21) 288 (2) 64 (5) 361 (26) 129 (9) 251 (18) 25 (2) (23) 346 (23) 51 (3) 352 (23) 144 (9) 254 (17) 27 (2) (28) 351 (24) 31 (2) 298 (2) 19 (7) 251 (17) 21 (1) (28) 45 (24) 77 (5) 37 (19) 143 (9) 222 (13) 31 (2) (29) 463 (26) 61 (3) 33 (18) 146 (8) 245 (14) 39 (2) (29) 463 (26) 86 (5) 36 (2) 125 (7) 28 (12) 23 (1) (29) 459 (27) 93 (5) 286 (17) 117 (7) 224 (13) 33 (2) (26) 475 (29) 92 (6) 265 (16) 132 (8) 199 (12) 48 (3) (27) 532 (31) 129 (7) 258 (15) 1 (6) 185 (11) 51 (3) (28) 174 (9) 322 (17) 34 (2) 578 (31) 152 (8) 269 (14) 115 (6) 24 (11) 28 (1) (3) 152 (9) 316 (19) 29 (2) 471 (28) 139 (8) 268 (16) 75 (4) 183 (11) 39 (2) (3) 166 (1) 331 (19) 12 (1) 537 (31) 132 (8) 238 (14) 92 (5) 153 (9) 52 (3) Definitioner av riskkategorier, baserat på klinisk bedömning, dvs. palpation av prostata, tumördifferentiering enligt Gleason i biopsier, samt PSA-nivå vid diagnos. 1. Lågrisk T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l. 1b. Lågrisk (övrig) Lågrisk som ej kategoriseras till 1a. 2. Intermediärrisk T1-2, Gleasonsumma 7 och/eller 1 PSA < 2 µg/l. 3b. Lokalt avancerad T3 och/eller 2 PSA < 5 µg/l. 5. Fjärrmetastaserad M1, skelettundersökning visar tecken till metastaser, och/eller PSA 1 µg/l. 1a. Mycket lågrisk T1c,PSA < 1 µg/l, Gleasonsumma 6 eller lägre, ej mer än 2 biopsier med cancer, total cancerlängd i biopser < 4mm. 1c. Lågrisk (saknas) Uppgifter saknas för kategorisering av lågrisk enligt 1a/b. 3a. Lokaliserad högrisk T1-2 och Gleasonsumma Regionalt metastaserad T4 och/eller N1 och/eller 5 PSA < 1 µg/l, avsaknad av fjärrmetastaser (M eller MX). 6. Uppgift saknas Saknar uppgifter för kategorisering enligt ovan.

17 6 Väntetider 6.1 Väntetid mellan datum för utfärdande av remiss till första besök på specialistmottagning Patienter med misstänkt prostatacancer utreds och diagnostiseras på urologiska specialistmottagningar och på vissa orter på allmänkirurgiska mottagningar. Sedan 29 redovisas väntetid mellan datum för utfärdande av remiss på grund av misstänkt prostatacancer och datum för första besök på specialistmottagning. Överlag var väntetiderna långa. I figur 4 visas medianväntetiden i dagar för alla landsting år 211. I riket var medianväntetiden från remiss till första besök på mottagning 38 dagar med en spridning mellan 24.5 och 72.5 dagar mellan landstingen, vilket är en liten förbättring jämfört med 21. I figur 5 redovisas medianväntetider per sjukhus för år 211. Antal fall Median Halland Övriga/privat REGIONEN Skåne Blekinge Kronoberg Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 4. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 17

18 6 Väntetider Antal fall Median Hallands sjukhus Halmstad Sjukhus utanför regionen Lasarettet i Landskrona PRIVAT Privatläkare (okänd) Skånes universitetssjukhus Malmö Övriga 1 29 Sjukhuset i Hässleholm REGIONEN Centralsjukhuset Kristianstad Ängelholms sjukhus Blekingesjukhuset Karlskrona Centrallasarettet Växjö Blekingesjukhuset Karlshamn Helsingsborgs lasarett 97 4 Lasarettet i Ystad Lasarettet Trelleborg Simrishamns sjukhus Ljungby lasarett Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 5. Antal dagar mellan utfärdande av remiss och första besök på specialistmottagning, per diagnostiserande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Skånes universitetssjukhus - Lund) har grupperats till Övriga. 18 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

19 6.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten 6.2 Väntetid från biopsi av prostata till PAD-besked till patienten Medianväntetiden mellan datum för provtagning (biopsi) till dess att patienten fick PADbesked var 28 dagar i riket och det fanns en spridning från 19 till 42 dagar mellan landstingen (Figur 6). I tio landsting var medianväntetiden för besked mer än fyra veckor. I NPCR har vi satt målnivån att patienten ska ha PAD-information inom två veckor efter biopsitagning, dvs. patienten ska senast andra kalenderveckan efter biopsitagning ha fått svar på PAD, vilket innebär maximalt 18 dagars väntetid. Den väntetiden är den psykologiskt mest pressande för patienten och därför fokuserar vi på den. Antal fall Median Kronoberg Blekinge Övriga/privat REGIONEN Skåne Halland Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 6. Antal dagar mellan provtagning och PAD-besked till patient, per diagnostiserande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 19

20 6 Väntetider 6.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Medianväntetiden för samtliga patienter som behandlades med radikal prostatektomi var i riket 51 dagar från behandlingsbeslut till operation år 211, med en spridning från 34 till 81 dagar mellan landstingen (Figur 7). I hela riket var väntetiden 49 dagar år 21. I figur 8 redovisas dessa väntetider för respektive opererande sjukhus. Ur tumörbiologisk synvinkel är det mycket sällan bråttom med operation, definitivt inte för låg- och intermediärrisktumörer, men ur psykologisk synvinkel för patienten ska väntetiderna inte vara så långa. En väntetid på 51 dagar från behandlingsbeslut till operation är i jämförelse med andra tumörformer lång. Exempelvis var tiden från vårdplan (i regel datum för diagnos) till operation bland kvinnor med bröstcancer cirka 2 dagar, dvs. mindre än hälften så lång som väntetiden mellan beslut att operation skulle ske till att prostatektomi genomförts. Antal fall Median Blekinge Övriga/privat Kronoberg REGIONEN Skåne Halland Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 7. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 2 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

21 6.3 Väntetid från behandlingsbeslut till prostatektomi Antal fall Median Blekingesjukhuset Karlskrona Övriga 7 39 Helsingsborgs lasarett Sjukhus utanför regionen Centrallasarettet Växjö REGIONEN Hallands sjukhus Halmstad Skånes universitetssjukhus Malmö Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 8. Antal dagar mellan behandlingsbeslut och radikal prostatektomi, per opererande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn, Centralsjukhuset Kristianstad, Simrishamns sjukhus, Ängelholms sjukhus) har grupperats till Övriga. 21

22 6 Väntetider 6.4 Väntetid för hormonbehandling av metastaserad prostatacancer Som mått på kvalitén på omhändertagande av patienter med metastaserad prostatacancer redovisas tid mellan provtagning och behandlingsbeslut, vilket i en stor majoritet av fallen även utgör datum för insatt icke-kurativ behandling. I 98 % av fallen var detta hormonbehandling, vanligen i form av medicinsk kastration och då oftast med GnRH-analog. Mediantiden mellan provtagning och behandling för män med metastaserad prostatacancer var 18.5 dagar i landet med en spridning från 5 till 33 dagar (Figur 9). Till skillnad från övriga väntetider så var första kvartilsgränsen (när 25 % av patienterna fått ett behandlingsbeslut) noll eller nära noll dagar i de flesta landsting, vilket vi tolkar som att patienter med indikation för symtomatisk behandling fick den snabbt. Antal fall Median Kronoberg Blekinge Halland 1 15 REGIONEN Skåne 7 21 Övriga/privat Median samt första och tredje kvartil (dagar) Figur 9. Antal dagar mellan provtagning och behandlingsbeslut för patienter med metastaserad sjukdom (M1 eller PSA 1 µg/l) och icke-kurativ terapi, per behandlande landsting, 211. Uppgift saknas för. % av patienterna. 22 Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

23 7 Diagnostik 7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes I registret anges en av tre orsaker som anledning till att prostatacancern upptäcktes; hälsoundersökning (PSA-test utan symtom från urinvägarna eller andra symtom), symtom från nedre urinvägarna (LUTS lower urinary tract symptoms) eller andra symtom/annan orsak. Andelen fall som upptäckts vid en hälsoundersökning med PSA-testning har ökat snabbt. År 24 upptäcktes 28 % av tumörerna via en hälsoundersökning och den andelen hade ökat till 44 % år 211 (Tabell 3). Det fanns en stor spridning i andelen tumörer som upptäcktes via hälsoundersökning mellan landstingen och framförallt mellan olika sjukhus (Figur 1 och 11). Dessa stora skillnader speglar den stora variationen i attityd till PSA-testning som finns i landet, men också att det kan vara svårt att definiera om PSA togs som ren hälsokontroll eller för utredning av lindriga vattenkastningsbesvär. Förekomsten av symtomgivande prostatacancer torde variera måttligt i den manliga befolkningen. Däremot vet vi att utbredd PSA-testning leder till hög incidens. Figur 1 visar att sambandet mellan andelen som i NPCR uppges diagnostiserade efter hälsoundersökning och incidensen är svag. Vid PSA-testning av symtomfria män anger Socialstyrelsens Riktlinjer för prostatacancersjukvård [4, 5] att en skriftlig och muntlig information om möjliga konsekvenser av provet ska ges innan provtagningen (prioritet 2). Socialstyrelsen har för det ändamålet tagit fram en informationsfolder i samarbete med bland annat Svensk Urologisk Förening. Vi studerade hur denna information använts bland 18 män diagnostiserade under Männens prostatacancer hade diagnostiserats vid en hälsoundersökning och i en brevenkät tillfrågades de om de hade informerats om konsekvenserna av PSA-testet innan blodprovet togs [6]. Mindre än 2 % hade fått skriftlig information och 5 % av männen angav att de fått enbart muntlig information. Dessa resultat tyder på att skriftlig information om PSA-testets konsekvenser fortfarande används i liten utsträckning och att broschyren tyvärr förefaller ha haft ett lågt genomslag. Vi fortsätter nu denna undersökning för att se om någon förändring skett för diagnosåren 29 och framåt. 23

24 7 Diagnostik Tabell 3. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnosår, Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Totalt Diagnosår (34) 583 (32) 616 (34) 3 () (32) 775 (43) 443 (25) 2 () (34) 715 (42) 394 (23) 3 () (34) 532 (33) 496 (3) 4 (2) (41) 616 (36) 36 (21) 37 (2) (48) 595 (32) 33 (18) 49 (3) (49) 51 (31) 313 (19) 35 (2) (5) 533 (31) 35 (18) 26 (2) 1713 Antal fall Halland 18 Skåne 891 REGIONEN 1713 Övriga/privat 329 Blekinge 145 Kronoberg 24 Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 1. Incidens och huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

25 7.1 Huvudsaklig orsak till att cancern upptäcktes Antal fall Simrishamns sjukhus 26 Sjukhus utanför regionen 7 Lasarettet Trelleborg 4 Ängelholms sjukhus 12 Hallands sjukhus Halmstad 18 Sjukhuset i Hässleholm 17 Lasarettet i Landskrona 2 REGIONEN 1713 PRIVAT Privatläkare (okänd) 321 Skånes universitetssjukhus Malmö 368 Helsingsborgs lasarett 17 Lasarettet i Ystad 73 Blekingesjukhuset Karlskrona 14 Centrallasarettet Växjö 184 Blekingesjukhuset Karlshamn 41 Centralsjukhuset Kristianstad 56 Ljungby lasarett 56 Övriga Hälsoundersökning LUTS Andra symptom Uppgift saknas Figur 11. Huvudsaklig orsak till att prostatacancern upptäcktes, per diagnostiserande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Skånes universitetssjukhus - Lund) har grupperats till Övriga. 25

26 7 Diagnostik 7.2 PSA-nivå vid diagnos Medianvärden för PSA-nivån vid diagnos har i riket sjunkit kraftigt under en 1-årsperiod, från 23 µg/l år 1998 till 9 µg/l år 211 (Tabell 4). Andelen tumörer som upptäckts i intervallet 4-1 µg/l har dubblerats samtidigt som gruppen av män med PSA 2-1 µg/l och högre än 1 µg/l har halverats (Figur 12). Dessa stora förändringar bekräftar att en ökande andel fall diagnostiseras p.g.a. PSAtestning av symtomfria män. Täckningen för denna viktiga prognostiska variabel är god, för 98 % av fallen i NPCR finns ett PSA-värde mätt i blodprov i anslutning till diagnosdatum tillgängligt sedan Tabell 4. PSA-nivå (µg/l) per diagnosår, Median Första kvartil Tredje kvartil Uppgift saknas (%) Totalt Diagnosår (3) (2) (2) (2) (1) (1) (1) (1) (1) (1) (2) (1) (2) (2) 1713 Totalt (2) Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

27 7.3 Antal tagna biopsier PSA < 3 3 PSA<4 4 PSA<1 1 PSA<2 2 PSA<1 PSA 1 Uppgift saknas Figur 12. PSA-nivå (µg/l) vid diagnos per år, Antal tagna biopsier Ett annat område där utvecklingen har varit snabb är tekniken vid prostatabiopsier med hjälp av transrektal ultraljudsundersökning. Allt fler vävnadskolvar tas vid samma provtagningsomgång, och bedövning används sedan några år i en allt större utsträckning vid provtagningen. Ju fler biopsier som tas desto större är sannolikheten att en prostatacancer diagnostiseras. Riktlinjerna för prostatacancersjukvård anger att 8 till 12 kolvar ska tas, och om aktiv monitorering är aktuell ska två omgångar av biopsier tas för att utesluta en behandlingskrävande prostatacancer. Antalet tagna biopsikolvar vid en biopsisession har i riket ökat mellan 27 och 211 (Tabell 5), vilket speglar en internationell trend. Det fanns en viss spridning i hur många biopsier som togs i landet, mindre än sex biopsier togs i liten utsträckning och i enstaka landsting tog man tretton eller fler biopsier. Andel män som genomgick åtta eller fler biopsier i den diagnostiserande biopsiomgången redovisas per län i figur 13 och per sjukhus i figur 14, på de allra flesta mottagningar tas idag åtta eller fler biopsier i enighet med gällande riktlinjer. I en enkät via Svenskt Urologiskt Nätverk (SUNe) undersöktes biopsitekniken bland 137 svenska urologer [7]. I korthet visade undersökningen att lokalbedövning innan provtagningen användes av 87 % av dessa urologer, och att 84 % regelbundet tog 1 kolvar eller mer i en biopsiseans, medan bara 66 % regelbundet biopserade främre prostata, ett område där cancer ofta är svår att påvisa. 27

28 7 Diagnostik Tabell 5. Antal tagna biopsier, per diagnosår, < Uppgift saknas Totalt Diagnosår (7) 114 (7) 24 (15) 15 (1) 122 (7) (6) 863 (5) 568 (33) 2 (1) 17 (1) (6) 64 (34) 946 (5) 49 (3) 124 (7) (5) 441 (26) 951 (57) 52 (3) 138 (8) (6) 354 (21) 182 (63) 41 (2) 141 (8) 1713 Antal fall Kronoberg 18 Övriga/privat 174 Halland 51 REGIONEN 753 Blekinge 77 Skåne Figur 13. Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

29 7.3 Antal tagna biopsier Antal fall Blekingesjukhuset Karlshamn 15 Centrallasarettet Växjö 85 Helsingsborgs lasarett 69 Lasarettet i Landskrona 11 Lasarettet i Ystad 3 Ljungby lasarett 23 Simrishamns sjukhus 9 Sjukhus utanför regionen 4 Sjukhuset i Hässleholm 6 PRIVAT Privatläkare (okänd) 17 Hallands sjukhus Halmstad 51 Ängelholms sjukhus 5 REGIONEN 753 Blekingesjukhuset Karlskrona 62 Skånes universitetssjukhus Malmö 14 Centralsjukhuset Kristianstad 15 Lasarettet Trelleborg Figur 14. Andel patienter 75 år eller yngre med T1c-tumör som genomgick 8 eller fler nålbiopsier vid diagnostisk biopsisession, per diagnostiserande sjukhus,

30 7 Diagnostik 7.4 Skelettscintigrafi Den internationella klassifikationen av skelettmetastaser har ändrats så att alla fall där skelettmetastaser inte påvisats klassificeras som M, kategorin Mx, dvs. där undersökning av skelett inte har skett har utgått. 211 infördes denna klassifikation vilket gör att vi i data för 211 inte kan avgöra vilka män som genomgått skelettundersökning. Det innebär att vi för detta diagnosår inte kan studera användning av skelettundersökning. I 212 års formulär har vi infört en uppgift om skelettundersökning genomförts och i så fall vilken typ, så denna övervakning kan återupptas från och med Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

31 8 Behandling 8.1 Täckningsgrad för registrering av primärbehandling Efter genomförd behandling eller senast sex månader efter diagnos skall patientens primärbehandling rapporteras. Täckningsgraden för denna registrering är mycket god i NPCR. För 211 var primärbehandlingsblanketter inrapporterade i september 212, vilket innebär 95 % täckning (Tabell 6). Tabell 6. Täckningsgrad av primärbehandlingsblanketten, per diagnostiserande landsting och år, Kronoberg Blekinge Skåne Halland Övriga/ privat Totalt Diagnosår (83) 13 (98) 82 (94) 112 (98) 227 (93) 1511 (93) (1) 136 (1) 919 (1) 114 (1) 216 (94) 1713 (99) (1) 154 (1) 149 (1) 83 (1) 318 (97) 1867 (1) (1) 171 (99) 89 (1) 7 (1) 28 (96) 1657 (99) (93) 143 (99) 83 (9) 15 (97) 318 (97) 1593 (93) 8.2 Behandlingsstrategi I NPCR skall anges vilken behandlingsstrategi som har valts; konservativ behandling (aktiv monitorering och symtomstyrd terapi särskiljs sedan 27), kurativ terapi eller ickekurativ terapi. Icke-kurativ terapi innebär i den absoluta majoriteten av fall (98 %) hormonbehandling. Figur visar primärbehandling per riskkategori och hur behandlingen har förändrats över tid. Sedan 27 särskiljs behandlingsstrategierna aktiv monitorering och symtomstyrd terapi (Figur 16 och 17). Aktiv monitorering innebär att ingen behandling ges primärt utan att patienten istället följs regelbundet med PSA-kontroller och re-biopsier av prostata. Vid tecken till progress behandlas patienten med operation eller strålning. Symtomstyrd terapi innebär att patienten följs och hormonbehandling ges vid symtomatisk progress. För män 75 år eller yngre med lågrisktumör har andelen som följs med aktiv monitorering ökat medan en något större andel män med intermediärrisk, högrisk och lokalt avancerade tumörer får kurativ behandling (Figur 16). Tydligast är ökningen av strålbehandling vid lokalt avancerad tumör, vilket visar att SPCG-7 studien [8], som rapporterade en ökad överlevnad för män som erhållit kombination av strålterapi och hormonbehandling, har haft inverkan på valet av behandlingsstrategi för denna patientgrupp. Figur 18 visar att andelen män som genomgår kurativ behandling är starkt åldersberoende i alla riskkategorier, likaså är bruket av hormonbehandling bland män med lokaliserade högrisktumörer och regionalt metastaserade tumörer åldersberoende. Sammantaget visar dessa data på att behandlingen i allt större utsträckning differentieras i gruppen av icke-metastaserade cancrar, allt fler män med lågrisktumörer ställs på aktiv monitorering och allt fler män med högrisktumörer opereras eller strålas. Men fortfarande förekommer både överbehandling av lågrisktumörer och underbehandling av högrisktumörer, det senare mest uttalat bland något äldre män. 31

32 8 Behandling 1 1. Lågrisk 1 2. Intermediärrisk Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 3. Högrisk 1 4. Regionalt metastaserad Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 5. Fjärrmetastaserad Konservativ terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Figur 15. Behandlingsstrategi per riskkategori och diagnosår, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

33 8.2 Behandlingsstrategi 1 1a. Mycket lågrisk 1 1. Lågrisk Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 2. Intermediärrisk Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 3a. Lokaliserad högrisk Strålbehandling Hormonterapi 1 3b. Lokalt avancerad Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 4. Regionalt metastaserad Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling 5. Fjärrmetastaserad Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Figur 16. Behandlingsstrategi för patienter 75 år eller yngre vid diagnos, per riskkategori och diagnosår,

34 8 Behandling 1 1a. Mycket lågrisk 1 1. Lågrisk Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 2. Intermediärrisk Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 3a. Lokaliserad högrisk Strålbehandling Hormonterapi 1 3b. Lokalt avancerad Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 4. Regionalt metastaserad Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling 5. Fjärrmetastaserad Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Figur 17. Behandlingsstrategi för patienter äldre än 75 år vid diagnos, per riskkategori och diagnosår, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

35 8.2 Behandlingsstrategi 1 1a. Mycket lågrisk 1 1. Lågrisk < < Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi 1 2. Intermediärrisk < Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation 3a. Lokaliserad högrisk Strålbehandling Hormonterapi 1 3b. Lokalt avancerad < < Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling 4. Regionalt metastaserad Hormonterapi Aktiv monitorering 1 Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling 5. Fjärrmetastaserad Hormonterapi < < Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Aktiv monitorering Symptomstyrd terapi Operation Strålbehandling Hormonterapi Figur 18. Behandlingsstrategi per riskkategori och åldersgrupp,

36 8 Behandling För män med lågrisktumörer är aktiv monitorering den behandlingsstrategi som förordas i de reviderade Riktlinjerna som publiceras 213, men det finns en mycket stor variation mellan vårdgivare i hur ofta denna strategi tillämpades 211. Andelen män 65 år eller yngre med lågrisk Pca som behandlades med aktiv monitorering var 45 % i riket och varierade från 24 % till 75 % mellan landstingen i Sverige (Figur 19) och på sjukhusnivå var skillnaderna ännu större -1 % (Figur 2). Även bland män över 65 år erhöll cirka 5 % aktiv monitorering med stor variationen mellan vårdgivarna (Figur 21 och 22). I åtta landsting understeg andelen aktiv monitorering 5 % av män över 65 år med lågrisktumörer. Det är svårt att sätta en exakt målnivå för den stora gruppen lågrisktumörer, som innefattar en tredjedel mycket lågrisk, men en nivå på minst 6 % förefaller rimlig. I princip bör alla män i kategorin mycket lågrisk ställas på aktiv monitorering eller vid kort förväntad överlevnad symtomstyrd terapi, men på 19 sjukhus understeg den andelen 7 %. Andelen män med mycket lågrisktumör som erhöll aktiv monitorering redovisas per landsting och per sjukhus i figur 23 och 24. Antal fall Blekinge 12 Övriga/privat 36 Kronoberg 26 REGIONEN 234 Skåne 146 Halland Figur 19. Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

37 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall Lasarettet i Ystad 8 PRIVAT Privatläkare (okänd) 31 Blekingesjukhuset Karlskrona 9 Övriga 12 Centrallasarettet Växjö 26 Ängelholms sjukhus 2 REGIONEN 234 Helsingsborgs lasarett 25 Centralsjukhuset Kristianstad 8 Skånes universitetssjukhus Malmö 76 Hallands sjukhus Halmstad 14 Sjukhus utanför regionen Figur 2. Andel patienter 65 år eller yngre vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn, Lasarettet i Landskrona, Lasarettet Trelleborg, Simrishamns sjukhus, Sjukhuset i Hässleholm) har grupperats till Övriga. 37

38 8 Behandling Antal fall Övriga/privat 39 Kronoberg 31 REGIONEN 229 Skåne 125 Blekinge 18 Halland Figur 21. Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande landsting, Prostatacancer - Nationell kvalitetsrapport, 211

39 8.2 Behandlingsstrategi Antal fall Lasarettet Trelleborg 5 Ängelholms sjukhus 14 PRIVAT Privatläkare (okänd) 37 Ljungby lasarett 1 Simrishamns sjukhus 5 Centrallasarettet Växjö 21 Sjukhus utanför regionen 2 REGIONEN 229 Helsingsborgs lasarett 32 Blekingesjukhuset Karlskrona 15 Lasarettet i Ystad 5 Centralsjukhuset Kristianstad 8 Hallands sjukhus Halmstad 16 Skånes universitetssjukhus Malmö 52 Övriga Figur 22. Andel patienter äldre än 65 år vid diagnos med lågrisktumör (T1-2, Gleasonsumma 6 eller lägre och PSA < 1 µg/l) som fått aktiv monitorering, per behandlande sjukhus, 211. Sjukhus som till figuren bidrog med färre än 5 fall (Blekingesjukhuset - Karlshamn, Lasarettet i Landskrona, Sjukhuset i Hässleholm) har grupperats till Övriga. 39

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm-Gotland

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm-Gotland Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 211 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm-Gotland November 212 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2014. Norra regionen

Regionens landsting i samverkan. Prostatacancer. Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 2014. Norra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 14 Norra regionen Oktober 15 Prostatacancer Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret 14 Norra

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen 2015-03-20 Dnr... Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG: tre ledamöter från varje region/landsting samt ev. akademisk företrädare från hälsouniversitetet utgör

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs Nya grepp inom prostatacancervården Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs hemmaarena Dalheimers Hus. Som föreläsare hade vi bjudit in professor Jan-Erik Damber. Det var ett välbesökt möte, cirka

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Målnivåer Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 14 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Ett konstigt PSA prov

Ett konstigt PSA prov Ett konstigt PSA prov EQUALIS Endokrinologi 27 Sept 2011 Martin Carlsson, klin kem Kalmar Prostatacancer i Sverige Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. (2009: 36 % av alla

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Sjukdomens progress är mycket långsam och en uppföljning av prostatacancerdöd kommer att ta mellan cirka 10 och 15 år. 38 onkologi i sverige nr 4 14

Sjukdomens progress är mycket långsam och en uppföljning av prostatacancerdöd kommer att ta mellan cirka 10 och 15 år. 38 onkologi i sverige nr 4 14 Sjukdomens progress är mycket långsam och en uppföljning av prostatacancerdöd kommer att ta mellan cirka 1 och 15 år. 38 onkologi i sverige nr 4 14 I avsaknad av jämförande studier mellan kirurgi och strålning

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling

Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling Väntetider i cancervården från remiss till diagnos och behandling Rapport oktober 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationella prostatacancerregistret

Nationella prostatacancerregistret Nationella prostatacancerregistret, FAR14-003 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella prostatacancerregistret Registrets

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Behandling av lokal prostatacancer

Behandling av lokal prostatacancer Behandling av lokal prostatacancer operera, stråla eller vänta? Pär Stattin Docent, universitetslektor och överläkare Urologi, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap Anders Widmark Professor, överläkare

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Modern prostatacancerbehandling en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Lördagen den 19 maj var det dags för ProLiv Västs andra kvartalsmöte 2012. Som föreläsare hade vi bjudit in överläkaren

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen

Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen www.cancercentrumsyd.se Kompetensinventering och åtgärdsförslag Plan för prostatacancerprocessen i Södra sjukvårdsregionen Annette Säfholm, RCC Syd 2015-06-29 Referensgrupp: Jens Enoksson Göran Ahlgren

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Väntetider i cancervården. Rapport december 2014

Väntetider i cancervården. Rapport december 2014 Väntetider i cancervården Rapport december 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 14 Sept 15 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Njurcancer Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Stockholm, november 2014 Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI. Kurs vt 02. den 3 juni 2002

TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI. Kurs vt 02. den 3 juni 2002 TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI Kurs vt 02 den 3 juni 2002 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall (totalt ca 60 poäng) Skrivtid:

Läs mer

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Behandling av avancerad prostatacancer Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Väst två föreläsningar på Handelshögskolan i Göteborg om behandling av avancerad prostatacancer. Inbjudna som föreläsare var

Läs mer

BRO granskar bröstcancervården

BRO granskar bröstcancervården BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram April 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-04-15 Första version fastställd

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Prostatacancer Publicerad i Jan 2005 Kursinformation Välkommen till en patientutbildning om prostatacancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar

Läs mer

3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne

3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne 3 Övriga sjukhus och Psykiatri Skåne 3.1 Högspecialiserad sjukvård För vård av patienter utanför Södra sjukvårdsregionen debiteras ett pålägg med 2,85% Landstinget Blekinge Blekingesjukhuset Karlskrona

Läs mer

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Klinisk patologi Obduktioner Diagnostik av sjukdomar, tumörsjukdomar Viktig del av

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer

Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer LHC Report: Nr 2 2011 Lika vård för alla? En studie av vårdkedjan för prostatacancer LHC Report: Nr 2 2011 Jon Rognes Handelshögskolan i Stockholm

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård jämförelser mellan landsting Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan,

Läs mer

POPULÄRVERSION AV. Nationella riktlinjer för prostatacancer

POPULÄRVERSION AV. Nationella riktlinjer för prostatacancer POPULÄRVERSION AV Nationella riktlinjer för prostatacancer ISBN 978-91-85483-10-5 Artikelnr 2007-114-53 Redaktör Birgitta Clarin Text David Svärd Grafisk produktion AB Typoform Foton Matton Images Tryck

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Granskning av cancersjukvården. Bröst- och prostata cancer

Granskning av cancersjukvården. Bröst- och prostata cancer www.pwc.se Revisionsrapport Jean Odgaard Sofia Blixtberg Christel Eriksson Februari 2015 Granskning av cancersjukvården Bröst- och prostata cancer Region Halland Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer

Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-10 Första utkast Tillämpningarna är utarbetade

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram April 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-04-15 Fastställd version,

Läs mer

Arkiverad. Behandlingsrekommendation. Bakgrund. Epidemiologi. Ärftlighetens betydelse. Riskfaktorer

Arkiverad. Behandlingsrekommendation. Bakgrund. Epidemiologi. Ärftlighetens betydelse. Riskfaktorer Behandlingsrekommendation Den 6-7 maj 2003 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Statens legemiddelverk i Norge en workshop som syftade till att ta fram behandlingsrekommendationer för behandling

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget

7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget 1 7. Strålbehandlingspraxis i Sverige jämfört med det vetenskapliga underlaget Sammanfattning och slutsatser Jämförelse mellan den vetenskapliga litteraturen och nuvarande tillämpning av strålbehandling

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Maligna lymfom Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar INAKTUELLT Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård,

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna

Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Utbildningsbok för urologdelen för specialiseringstjänstgöring (ST) i urologi Gäller ej färdigheter som förvärvas vid sidoutbildningarna Delmålen är uppdelade i tre nivåer, där: ) innebär att självständigt

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20. ProLiv Väst. Foto: Torsten Sundberg. Basargatan 6 411 17 Göteborg

Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20. ProLiv Väst. Foto: Torsten Sundberg. Basargatan 6 411 17 Göteborg PROLIVNYTT Informationsblad från ProLiv Väst Nr 76 Februari 2014 Årg 20 ProLiv Väst Basargatan 6 411 17 Göteborg Kontakttelefon: 0302-46768 E-post: Info@proliv.com Hemsida: www.proliv.com Plusgironummer:

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Prostatacancer Andreas Nilsson

Prostatacancer Andreas Nilsson Prostatacancer Andreas Nilsson Prostatacancer t mångfacetterad symtomatologi och behandling Riskfaktorer för prostatacancer Hög ålder Ärftlighet Geografisk och etnisk tillhörighet Västerländskt levnadssätt

Läs mer

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7 Om PSA-test Innehåll Om prostata och prostatacancer 6 Flera undersökningsmetoder 7 Vad är PSA egentligen? 7 Vad betyder det om PSA-värdet stiger? 8 Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer? 8 PSA-kvot

Läs mer

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 Bilaga 2 Täckningsgradsjämförelser mellan hälsodataregistren vid Socialstyrelsen och Nationella Kvalitetsregister

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Hälsokontroll med PSA-test bara för välinformerade män

Hälsokontroll med PSA-test bara för välinformerade män rapport Socialstyrelsens riktlinjer för prostatacancersjukvården Hälsokontroll med PSA-test bara för välinformerade män OLA BRATT, medlem i Socialstyrelsens faktagrupp för prostatacancer; docent, överläkare,

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer