Njurcancer. Nationellt kvalitetsregister

Transkript

1 Njurcancer Nationellt kvalitetsregister Rapport

2 Beställningsadress Regionalt cancercentrum, S3:00 Karolinska Universitetssjukhuset, Solna STOCKHOLM Tfn Fax E-post ISBN: Nationella rapporten kan laddas ner från Regionalt cancercentrums hemsida: Nationella Njurcancerregistret Rapport från åren Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Stockholm oktober

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Organisation... 8 Registrets styrgrupp Resultat av års registerdata Antal anmälda respektive opererade (nefrektomi eller njurresektion) patienter med njurcancer per sjukhus, region och år Ålders- och könsfördelning Kön i förhållande till incidentellt upptäckt T-stadium och tumörstorlek CT thorax Lokal lymfkörtelmetastasering (N) och fjärrmetastasering (M) Morfologi (tumörtyp) Malignitetsgrad Kurativ behandling Kirurgisk teknik Palliativ kirurgi Överlevnad Stadieindelning av njurcancer

4 Sammanfattning Resultatet i njurcancerregistret visar att registreringen, och arbetet med detta, har gett stora vinster för vården av patienter med njurcancer. Dels har diagnostiken förbättrats för valet av behandling. Vidare har den histologiska bedömningen förändrats och likställs i alla regioner i Sverige. Vi ser att den operativa behandlingen långsamt börjar struktureras med högre andel operationer utförda vid kompetenscentra och att modern behandling för dessa patienter införs i högre omfattning. Denna process bör påskyndas. Det finns fortfarande stora regionala skillnader i hanteringaen av patienter med njurcancer. Registret har visat ett stort värde för dessa kvalitetsförbättringar där ytterligare arbeten tydligt är indicerade. Sedan 2005 primärregistreras samtliga patienter med njurcancer i det Nationella njurcancerregistret. För åren ingår 5553 patienter i registret. Täckningsgraden jämfört med cancerregistret är 98 %. Njurcancerkirurgi utfördes år 2005 vid 56 sjukhus och 2010 vid 47 sjukhus. En ökning av antalet operationer har skett mellan 2005 och 2007 och denna ökning har framför allt skett på sjukhus med stor (>25/år) operationsvolym. 8 % av patienterna opererades vid sjukhus som utförde fem eller färre operationer per år. År 2005 var det 18 sjukhus och sjukhus som opererade fem eller färre patienter per år. Flest fall av njurcancer diagnostiseras mellan 58 och 75 år. 61 % är män och 39 % kvinnor. Nära hälften eller 48 % av tumörerna upptäcktes vid undersökningar/utvärderingar för andra tillstånd eller symtom som inte kan kopplas till njurcancer (incidentellt) och 50 % diagnostiserades på grund av symtom från tumören. Hälften av patienterna hade T1-tumörer och regionalt finns en liten tendens till mer avancerade tumörer i Norra och Västra regionen noterades. Mellan åren 2005 till 2010 ses en förskjutning från T1b till T1a, det vill säga mot mindre tumörer, vid diagnos. Enligt det nationella vårdprogrammet bör patienterna primärt utredas med datortomografi av buken samt också bröstkorg och lungor, CT-buk och thorax. Mellan åren 2005 och 2010 ökade andelen CT-thorax i hela landet från 59 till 84 %, men tydliga skillnader ses mellan regionerna. Fjärrmetastas vid diagnostillfället diagnostiserades hos 19 % av patienterna med en regional variation mellan 16 och 24 %. 23 % hade antingen fjärr- eller regionala lymfkörtelmetastaser varierande mellan 6, % (T1a) till 72, % (T4). Av alla tumörer var 78 % klarcelliga, 12 % papillära och 5 % kromofoba med små skillnader mellan regionerna. Uppgift om morfologisk diagnos saknas bara i någon procent av fallen. Kurativ kirurgi kan göras med öppen teknik eller med titthålsteknik (laparoskopi). Man kan vid båda teknikerna välja att helt avlägsna njuren, nefrektomi, eller att bara ta bort den del av njuren i vilken tumören sitter, partiell resektion. Av patienter som genomgick kirurgi med kurativ avsikt nefrektomerades 82 % och 14 % genomgick en partiell njurresektion. Andelen patienter som genomgått en partiell njurresektion varierade mellan 12 % (Stockholm- Gotland)) och 19 % (Norra regionen). Andelen som genomgick partiell njurresektion i hela landet ökade från 8 % från 2005 till 20 % år Under åren utfördes 12 % av nefrektomierna laparoskopiskt med stora regionala skillnader. I Sydöstra regionen utfördes nästan ingen laparoskopisk nefrektomi medan andelen i Stockholm-Gotland var 23 %. Andelen laparoskopiska nefrektomier ökade i riket från 6 % 2005 till 17 % år En särskild analys av handläggningen av patienter med små tumörer (<= 4 cm) visar att i hela landet opererades 33 % av dessa partiellt med en regional variation mellan 23 4

5 (Stockholm-Gotland) och 44 % (Norra regionen). Vi ser generellt en ökad frekvens av njursparande kirurgi för dessa patienter med en ökning från 18 % år 2005 till 38 % 2010, en mycket signifikant och glädjande ökning. Av de patienter som hade fjärrmetastaser vid diagnos nefrektomerades i genomsnitt 55 % med stor variation mellan regionerna. I Sydöstra regionen nefrektomerades 46 % avpatienter med metastaser men 65 % i Södra regionen. I hela landet nefrektomerades 47 % av patienterna med fjärrmetastaser år 2005, jämfört med 55 % Data om Väntetider kommer att analyseras och presenteras detaljerat till nästa rapport där data erhållna till 2011 samlas. 5

6 / Inledning Rapporten 2010 är den femte rapporten från det nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Rapporten grundar sig på data för åren Idag innehåller registret data och som tillåter analyser av trender och förändringar som behövs för att redovisa resultat från registret till klinikerna och att vara en del i förbättringsarbeten. Bakgrund Njurcancer utgör drygt 2 % av all cancer hos vuxna i Sverige vilket gör den till den nionde respektive fjortonde vanligaste tumören bland män och kvinnor. I Sverige var incidensen 2010, 14,5/100,000 bland män och 7,78/100,000 bland kvinnor. Detta innebär att det upptäcks cirka 1,000 nya fall av njurcancer per år i Sverige. (Figur 1) Män Kvinnor Diagnosår Ålderstandardiserad incidens av njurcancer i Sverige. Mortaliteten i njurcancer har tidigare varit relativt konstant men under senare år ses en trend till minskad mortalitet för båda könen. Antalet individer som dör i njurcancer per år i Sverige är drygt 600 (Figur 2). 6

7 / Män Kvinnor Dödsår Ålderstandardiserad dödlighet i njurcancer i Sverige Nationellt Vårdprogram Ett nationellt vårdprogram finns sedan januari 2004 ( Det uppdaterades senast 2012 och det planeras redan för nästa översyn Ett syfte med vårdprogrammet är att skapa en enhetligt god handläggning och behandling av njurcancerpatienter över hela landet. Vårdprogrammet finns tillgängligt via alla regioners Regionala cancercentrum. 7

8 Nationellt Kvalitetsregister Det nationella kvalitetsregistret för njurcancer har funnits sedan våren Det kom successivt igång i de olika regionerna och innefattade hela Sverige från januari 2005 (figur 3). Detta ger möjlighet att utvärdera hur utredning och behandling av patienter med njurcancer sker i Sverige. Exempelvis kan införandet av modern kirurgisk behandling med mindre invasiva tekniker följas i registret. Region Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Tidpunkt för start av kvalitetsregister för njurcancer. Registret ger oss information om sjukdomsförekomst, fördelning av tumörstadium, morfologi, behandlingsmönster och förändringar över tid. Denna rapport är framtagen av följande medlemmar ur styrgruppen för nationellt register för njurcancer: Sven Lundstam, Börje Ljungberg, Soheila Hosseinnia och Rebecca Törneld. Organisation Det nationella njurcancerregistret följer de generella regler som gäller för upparbetade kvalitetsregister inom urologi och onkologi. Varje region har upprättat sitt eget register i Onkologiskt centrums regi (numera Regionalt cancercentrum, RCC). Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland ansvarar för samordningen av de regionala 9registren om njurcancer till ett nationellt. En ansvarig urolog respektive onkolog har utsetts av varje sjukvårdsregion att ingå i den nationella styrgruppen. Regionerna kan dessutom utse personliga suppleanter. Den nationella styrgruppens sammansättning framgår av tabellen på nästa sida. Den nationella gruppen ansvarar under konsensus för användningen av det nationella registret. En nationell kommitté för njurcancerregistret utgörs av de i tabellen nämna regionrepresentanterna. 8

9 Registrets styrgrupp. Stockholm Gotlandregionen Ulrika Harmenberg, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm. Per Sandström, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm. Ann-Helen Scherman Plogell, Urologiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm. Bodil Westman, chefssjuksköterska Urologisk Onkologi, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm. Uppsala Örebroregionen Eirikur Gudmundsson, Urologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Anna Laurell, Onkologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Per Lindblad, Urologkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, Örebro. per.lindblad@orebroll.se Anders Magnusson, Radiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala. anders.magnusson@radiol.uu.se Emma Ulvskog, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, Örebro. emma.ulvskog@orebroll.se Södra regionen Peter Elfving, Urologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö. peter.elfving@skane.se Ola Lindén, Onkologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund. ola.linden@med.lu.se Haakon Leek, Skånes Universitetssjukhus, Lund, Malmö, hakan.leek@skane.se 9

10 Sydöstra regionen Stina Christensen, Urologiska kliniken i Östergötland, Vrinnevisjukhuset, Norrköping. stina.christensen@lio.se Ulf Lönn, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping. ulf.lonn@lio.se Norra regionen Lars Beckman, Onkologkliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, Sundsvall. lars.beckman@lvn.se Börje Ljungberg, Urologi och andrologi, Umeå universitet, Umeå. borje.ljungberg@urologi.umu.se Janos Vasko, Patologi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. janos.vasko@vll.se Lena Damber, Regionalt cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. lena.damber@oc.umu.se Britt-Inger Kröger Dahlin, Urologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. brittinger.dahlin@vll.se Västra regionen Lina Hansson, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. lina.hansson@vgregion.se Sven Lundstam, Urologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. sven.lundstam@vgregion.se suppl. Ulrika Stierner, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. ulrika.stierner@vgregion.se 10

11 Resultat av års registerdata Region Täckningsgrad Antal inrapporterade Totalt Stockholm-Gotland 99 % 99 % 96 % 97 % 98 % 96 % Uppsala-Örebro 97 % 100 % 99 % 99 % 100 % 99 % Sydöstra 96 % 99 % 99 % 100 % 100 % 99 % Södra 98 % 100 % 100 % 95 % 99 % 97 % Västra 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Norra 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 99 % Totalt 98 % 100 % 99 % 98 % 99 % 98 % Kommentar: Under 2004 deltog tre regioner i kvalitetsregistret. Täckningsgraden var då %. Från år 2005 har samtliga regioner deltagit i registret. Täckningsgraden mot cancerregistret är i medeltal 99 % ( %). För åren efter att samtliga regioner deltar i registret finns nu en databas på 5553 patienter. 11

12 Antal anmälda respektive opererade (nefrektomi eller njurresektion) patienter med njurcancer per sjukhus, region och år Stockholm-Gotland Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår Total Total CAPIO S:T GÖRANS SJUKHUS AB DANDERYDS SJUKHUS ERSTA SJUKHUS 1 1 KAROLINSKA UNIV SJH, HUDDINGE KAROLINSKA UNIV SJH, SOLNA NORRTÄLJE SJUKHUS SÖDERSJUKHUSET SÖDERTÄLJE SJUKHUS TJÄNSTELÄKARE 1 1 VISBY LASARETT TOTALT Uppsala/Örebro Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår Total Total AKADEMISKA SJUKHUSET ARVIKA SJUKHUS BOLLNÄS SJUKHUS CENTRALLASARETTET I VÄSTERÅS CENTRALSJH I KARLSTAD FALU LASARETT HUDIKSVALLS SJUKHUS KARLSKOGA LASARETT KULLBERGSKA SJH 1 1 KÖPINGS LASARETT LINDESBERGS LASARETT LÄNSSJH GÄVLE-SANDVIKEN MORA LASARETT MÄLARSJUKHUSET ESKILSTUNA NYKÖPINGS LASARETT TORSBY SJUKHUS UNIV SJH ÖREBRO VÅRDCENTRAL 1 1 TOTALT

13 Sydöstra Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår Total Total HÖGLANDSSJH, EKSJÖ-NÄSSJÖ LINKÖPINGS UNIV SJH LÄNSSJUKHUSET I KALMAR LÄNSSJUKHUSET RYHOV VRINNEVISJUKHUSET VÄRNAMO SJUKHUS VÄSTERVIKS SJUKHUS TOTALT Södra Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår Total Total BLEKINGESJUKHUSET KARLSKRONA CENTRALSJUKH I KRISTIANSTAD HALMSTADS LÄNSSJUKHUS HELSINGBORGS LAS KARLSHAMNS LAS LJUNGBY LASARETT TRELLEBORGS LASARETT UNIV SJH I LUND UNIVERSITETSSJH MAS VÄXJÖ LASARETT YSTADS LASARETT ÄNGELHOLMS SJUKHUS 1 1 TOTALT Västra Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår Total Total ALINGSÅS BASSJUKHUSET I LIDKÖPING BORÅS LASARETT CARLANDERSKA SJUKHEMMET KUNGSBACKA KUNGÄLVS SJUKHUS KÄRNSJUKHUSET SKÖVDE MÖLNDALS LAS 1 1 NORRA ÄLVSBORGS LÄNSSJUKHUS SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET UDDEVALLA SJUKHUS VARBERGS SJUKHUS ENHET UTAN INCA-RAPPORTÖR 3 3 TOTALT

14 Norra Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår Total Total GÄLLIVARE SJUKHUS HÄRNÖSANDS SJUKHUS 1 1 KALIX LASARETT LYCKSELE LASARETT NORRLANDS UNIV SJUKHUS PITEÅ SJUKHUS 2 2 SKELLEFTEÅ LASARETT SOLLEFTEÅ SJUKHUS SUNDERBY SJH LULEÅ SUNDSVALLS SJUKHUS ÖRNSKÖLDSVIKS SJUKHUS ÖSTERSUNDS SJUKHUS TOTALT

15 Andel(%) av opererade patienter 70% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% > <=5 Operationsvolym Operationsvolym per år i procent. Antal opererade Operationsvolym > <= Totalt Kommentar: I medeltal anmäler 10 (7-15) sjukhus per region patienter till registret varje år och flertalet av dessa sjukhus opererar även patienter med njurcancer. Sammanlagt opererade 56 sjukhus i Sverige njurcancer år 2005, 53 år 2006, 50 år 2007, 52 år 2008, 51 år 2009 och 47 år En ökning av antalet operationer har skett mellan 2005 och 2007 och denna ökning har framför allt skett på sjukhus med stor (>25/år) operationsvolym. 47 % av patienterna opererades vid 10 sjukhus som utförde mer än 25 operationer per år, 39 % vid 19 sjukhus som utförde operationer per år och 14 % vid 25 sjukhus som utförde 10 eller färre operationer per år. 8 % av patienterna opererades vid 18 sjukhus som utförde 5 eller färre operationer per år. Antalet sjukhus som utförde 5 eller färre operationer var , , , , och Det finns en trend att en större proportion av patienterna erbjuds behandling vid kliniker med större operationsvolymer vilket medger möjlighet till multidisciplinära bedömningar och att kunna erbjuda olika behandlingsalternativ. 15

16 0 Antal Ålders- och könsfördelning Diagnosålder Ålder vid diagnos Kommentar: Den högsta incidensen låg mellan 58 och 75 år (medel 66 år, median 67 år), 61 % var män och 39 % kvinnor utan stora skillnader mellan regionerna. 16

17 Kön i förhållande till incidentellt upptäckt Kön Totalt Män Kvinnor Incidentellt upptäckt Nej Ja Uppgift saknas Totalt % 50,71 46,85 2,44 100, % 48,68 48,72 2,60 100, % 49,92 47,58 2,50 100,00 Kommentar: Andelen incidentellt upptäckta, det vill säga patienter utan symtom där njurcancerdiagnosen varit ett bifynd vid utvärdering utan symptom om misstanke om njurcancer var 47 %, för män och 49 % för kvinnor. Andelen incidentellt upptäckta var 48 % i storstad och 44 % i glesbygd. T-stadium och tumörstorlek Fördelning av tumörstadium i respektive region Region Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro T-stadium T0 T1a T1b T2 T3a T3b T3c T4 TX Uppgift saknas Totalt % 0,00 31,78 23,25 16,65 12,69 8,93 0,30 2,94 3,15 0,30 100, % 0,00 30,99 25,06 16,17 12,02 10,58 0,68 2,96 1,52 0,00 100,00 Sydöstra % 0,00 27,34 23,72 20,85 10,88 12,08 0,45 2,57 1,66 0,45 100,00 Södra % 0,00 26,38 23,72 18,03 15,75 10,82 0,38 3,61 1,33 0,00 100,00 Västra % 0,00 22,56 25,43 18,36 14,44 9,66 0,48 4,21 4,68 0,19 100,00 Norra % 0,32 25,12 22,88 24,96 8,48 10,72 0,96 4,96 1,44 0,16 100,00 Totalt % 0,04 27,57 24,15 18,57 12,77 10,35 0,52 3,49 2,38 0,16 100,00 För beskrivning av de olika stadierna se sid 29 17

18 Tumörstadium År T-stadium T0 T1a T1b T2 T3a T3b T3c T4 Uppgift TX saknas Totalt % 0,00 22,96 26,25 18,96 13,37 10,33 0,85 4,62 2,43 0,24 100, % 0,00 27,81 23,25 19,96 11,57 10,40 0,74 2,76 3,08 0,42 100, % 0,10 27,97 22,81 17,03 14,04 10,53 0,52 4,33 2,58 0,10 100, % 0,00 27,93 24,09 17,03 11,94 12,56 0,62 3,12 2,60 0,10 100, % 0,11 27,59 24,86 18,87 12,87 10,91 0,11 2,84 1,85 0,00 100, % 0,00 30,56 23,96 19,70 12,89 7,35 0,32 3,41 1,70 0,11 100,00 Totalt % 0,04 27,57 24,15 18,57 12,77 10,35 0,52 3,49 2,38 0,16 100,00 Region i förhållande till tumörstorlek Tumörstorlek (mm) Region Medel Median Minimum Maximum Antal Saknas Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt Tumörstorlek Tumörstorlek (mm) År Medel Median Minimum Maximum Antal Saknas Totalt Kommentar: 52 % har under T1-tumör. Andelen T1a-tumörer var högst i Stockholm-Gotland och Uppsala-Örebro och lägst i Västra regionen. Västra regionen hade istället fler T1btumörer och Norra regionen hade flest T2-tumörer. 18

19 Från 2005 till 2010 sågs en numerisk förskjutning från T1b till T1a vilket talar för att fler tumörer upptäcks tidigare. Fördelningen inom de olika T-stadierna är dock relativt oförändrad. Medeltumörstorleken varierade mellan 63 mm (Stockholm-Gotland) och 73 mm (Norra regionen). Medeltumörstorleken var 68 mm för män och 66 mm för kvinnor. Medeltumörstorleken för incidentellt upptäckta tumörer var 55 mm och 87 för M1-patienter. Det visar sig att medelstorleken mellan åren 2005 och 2010 tenderar att sjunka (70 till 64 mm). Dessa siffror tyder på en långsam förändring till tidigare diagnos och därmed möjlighet till förlängd överlevnad. CT thorax Andel patienter som utretts med CT-thorax per region Region Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro CT-thorax Nej Ja Uppgift saknas Totalt % 12,69 66,5 20, % 18,12 80,95 0, Sydöstra % 20,39 66,31 13, Södra % 22,58 77,23 0, Västra % 21,13 78,11 0, Norra % 16,48 82,56 0, Totalt % 18,66 75,58 5, Diagnosår i förhållande till CT-thorax CT-thorax Region Totalt Nej Ja Uppgift saknas Totalt % 23,45 59,42 17, % 23,04 65,61 11, % 17,75 78,43 3, % 18,69 78,71 2, % 13,85 85,39 0, % 15,65 84,03 0, % 18,66 75,58 5, Kommentar: Enligt vårdprogrammet bör patienter primärt utredas med CT- thorax. CT-thorax registrerades hos 76 % av patienterna med tydlig skillnad mellan regionerna (66-83%). De regioner som hade en låg andel CT-thorax registrerade uppgift saknas i en hög procent varför registreringen av genomförd CT-thorax är otillförlitlig. För regioner med mer komplett registrering låg andelen CT -thorax 77-83%. Mellan åren 2005 och 2010 ökade andelen CT- 19

20 thorax i hela landet från 59 till 84 % samtidigt som andelen uppgift saknas minskade från 17 till 0,3 % vilket talar för en förbättrad registrering. Resultaten visar att Stockholm-Gotland och Sydöstra regionerna undanhållit en adekvat undersökning vid primärutredningen hos en tredjedel av patienterna med njurcancer. Lokal lymfkörtelmetastasering (N) och fjärrmetastasering (M) Lymfkörtelmetastaser (N) Regionala lymfkörtelmetastaser Antal Procent N ,20 N ,89 N ,28 NX ,22 Uppgift saknas 23 0,41 Totalt T-stadium i förhållande till N/M stadium T-stadium Total T0 T1a T1b T2 T3a T3b T3c T4 TX Uppgift saknas N/M-stadium N0M0 N1 N2 M1 N+M+ N+ och/el Total M % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 100,0 % 0,0 % 100,0 % 100,0 % % 94,0 % 1,0 % 1,2 % 5,1 % 1,3 % 6,0 % 100,0 % % 89,2 % 1,9 % 4,0 % 9,1 % 4,3 % 10,8 % 100,0 % % 76,2 % 3,5 % 6,4 % 20,5 % 6,6 % 23,8 % 100,0 % % 61,4 % 8,0 % 13,1 % 30,0 % 12,6 % 38,6 % 100,0 % % 59,8 % 8,3 % 13,6 % 32,3 % 14,1 % 40,2 % 100,0 % % 37,9 % 10,3 % 20,7 % 58,6 % 27,6 % 62,1 % 100,0 % % 27,8 % 9,8 % 36,6 % 59,8 % 34,0 % 72,2 % 100,0 % % 36,4 % 9,1 % 12,9 % 56,8 % 15,2 % 63,6 % 100,0 % % 66,7 % 0,0 % 0,0 % 33,3 % 0,0 % 33,3 % 100,0 % % 76,8 % 3,9 % 7,3 % 19,4 % 7,4 % 23,2 % 100,0 % För beskrivning av de olika stadierna se sid

21 M-stadium M M-stadium M1 År Antal Procent Total , , , , , , Totalt , M-stadium M per region M-stadium M1 Region Antal Procent Total Stockholm-Gotland , Uppsala-Örebro , Sydöstra , Södra , Västra , Norra , Totalt , Kommentar: I detta kvalitetsregister används klinisk stadieindelning där CT/MRT-buk är basen för N- stadieindelning om operation inte visat något annat. Tolkningen av N-stadieindelningen har varit oklar mellan olika regioner under registreringen varför andelen NX är relativt hög (26 %). 11 % av patienterna klassificerades som N1 eller N2. 19,4 % hade fjärrmetastaser (M1). Andelen varierade mellan 16,0 % (Stockholm-Gotland regionen) och 24 % (Norra regionen). I hela landet hade 23 % fjärrmetastaser 2005, 22 % 2006, 20 % 2007 och 19 % 2008, 18 % 2009 och 15 % En hög andel MX (där CTthorax ej har utförts) gör bedömningen osäker. Patienter med metastaserad sjukdom fanns inom alla T-stadier. Andelen M1-tumörer varierar mellan T-stadiet från 5 % (T1a) till 60 % (T4) 23,2 % hade antingen N+ eller M+ varierande mellan 6,0 % (T1a) till 72,2 % (T4). Andelen M1-tumörer var i storstadsregion 20,7 % och 21,3 % i glesbygd. Det finns en tydlig trend att andelen patienter med metastaserad sjukdom vid diagnos sjunker vilket ytterligare talar för att patienterna diagnostiseras tidigare och med ett lägre tumörstadium. Detta kommer att förbättra en generell överlevnad för patienter med njurcancer. 21

22 Morfologi (tumörtyp) Region i förhållande till registrerad tumörtyp (morfologi) Region Stockholm- Gotland Totalt Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Morfologi Oklassificerbar njurcancer Annan njurcancer Klarcellig Papillär Kromofob Collecting duct Uppgift saknas Totalt % 76,68 13,75 6,49 0,22 0,99 1,65 0, % 82,17 10,29 5,51 0,18 1,38 0,18 0, % 79,6 12,2 4,01 0,18 1,09 2,19 0, % 77,29 12,54 5,04 0,82 1,54 2,26 0, % 79,42 10,45 3,3 0,43 4,05 1,6 0, % 81,21 10,99 3,55 0,71 1,24 1,77 0, % 79,33 11,67 4,8 0,42 1,79 1,51 0, Morfologi i förhållande till N/M-stadium N/M-stadium N0M0 N1 N2 M1 N+M+ N+ el M+ Total Morfologi Klarcellig % 80,4 % 3,4 % 4,9 % 16,6 % 5,4 % 19,6 % 100,0 % Papillär % 86,0 % 3,6 % 5,6 % 8,7 % 3,9 % 14,0 % 100,0 % Kromofob % 89,2 % 3,7 % 4,1 % 6,6 % 3,7 % 10,8 % 100,0 % Collecting duct Oklassificerbar njurcancer Annan njurcancer % 47,6 % 4,8 % 33,3 % 38,1 % 23,8 % 52,4 % 100,0 % % 38,9 % 13,3 % 23,3 % 51,1 % 26,7 % 61,1 % 100,0 % % 55,3 % 5,3 % 21,1 % 36,8 % 18,4 % 44,7 % 100,0 % Uppgift saknas % 50,0 % 4,2 % 25,0 % 45,8 % 25,0 % 50,0 % 100,0 % Total % 80,1 % 3,7 % 5,8 % 16,4 % 5,9 % 19,9 % 100,0 % 22

23 Kommentar: Majoriteten av alla tumörer var klarcelliga (81 %), 11 % papillära och 5 % var kromofoba. Det är små skillnader mellan regionerna vilket talar för en likartad bedömning vid den morfologiska diagnosen. Uppgift om morfologisk diagnos saknades bara i någon procent av fallen vilket visar att patologerna på kort tid har accepterat och besvarar frågeställningen om typ av njurcancer. Spridd sjukdom (N+ eller M+) fanns hos 20 % av klarcelliga, 14 % av papillära, 11 % av kromofoba och 52 % av samlingsrörscancer. Malignitetsgrad Region i förhållande till malignitetsgrad enligt Fuhrman Malignitetsgrad Region Totalt Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Uppgift G1 G2 G3 G4 GX saknas Totalt % 10,45 35,42 34,98 11,33 4,84 2, % 8,92 46,23 27,02 8,27 6,71 2, % 8,74 46,63 31,15 6,01 4,55 2, % 11, ,86 7,81 7,3 0, % 14,29 45,95 20,79 8,21 9,49 1, % 11,88 39,72 24,11 13,65 9,57 1, % 11,01 44,65 26,23 9,08 7,09 1, Kommentar: Fördelningen med grad 1-4 var 11 %, 45 %, 26 % och 9 %. 7 % klassificerades som GX och uppgift saknades i 2 %. Fördelningen var likartad i de olika regionerna vilket talar för följsamhet till de patologiska kriterier som angetts i vårdprogrammet. 23

24 Procent Kurativ behandling Kurativ kirurgi kan göras med öppen teknik eller med titthålsteknik (laparoskopi). Man kan vid båda teknikerna antingen helt avlägsna njuren, nefrektomi, eller bara ta bort den del av njuren i vilken tumören sitter, partiell resektion. Det senare kan inte göras om tumören sitter centralt i njuren eller om tumören växer lokalt avancerat till exempel i venträdet. Region i förhållande till kurativ behandling Behandling Nefrektomi Njurresektion Annat (ex Cryo, RF) Uppgift saknas Totalt Region Stockholm Gotland % 85,53 11,7 2,39 0,38 100,00 Uppsala Örebro % 81,48 14,00 3,31 1,21 100,00 Sydöstra % 80,57 12,01 6,99 0,44 100,00 Södra % 80,91 16,23 2,86 0,00 100,00 Västra % 80,53 14,21 4,47 0,79 100,00 Norra % 79,62 18,47 1,49 0,42 100,00 Totalt % 81,65 14,33 3,45 0,57 100, Nefrektomi Njurresektion Annat Uppgift saknas Diagnosår Andel kurativa operationer per diagnosår 24

25 Region i förhållande till kurativa operationer, tumörstorlek <= 4 cm Kurativ operation Nefrektomi Njurresektion Total Region Stockholm Gotland % 70,93 23,18 100,00 Uppsala Örebro % 62,87 29,94 100,00 Sydöstra % 59,39 26,06 100,00 Södra % 53,05 39,07 100,00 Västra % 48,88 38,57 100,00 Norra % 56,25 43,75 100,00 Total % 59,34 32,64 100,00 Andel patienter med njurcancer 40mm som behandlats med njursparande kirurgi (partiell nefrectomi, njurresektion) åren 2005 till 2010, jämfört med radikal nefrectomi. Diagnosår Njurresektion Nefrektomi antal % Antal % Kommentar: Av patienter som genomgick kirurgi med kurativt syftande behandling, nefrektomerades 82 % medan 14 % opererades med partiell resektion. Andelen patienter opererade med partiell resektion totalt, varierade mellan 12 % (Sydöstra regionen) och 19 % (Norra regionen). Andelen patienter som genomgick njurresektion ökade från 8 % 2005 till 20 % En särskild analys av handläggningen av patienter med små tumörer (<= 4 cm) visar att i hela landet 33 % av dessa opererades partiellt med en regional variation mellan 23 (Stockholm-Gotland) och 44 % (Norra regionen). Vi ser generellt en ökad frekvens av njursparande kirurgi för dessa patienter med en ökning från 18 % år 2005 till 38 % Denna ökning är mycket lovande. Partiell nefrektomi (nefronsparande kirurgi) rekommenderas i EAU guidelines och Nationellt vårdprogram som förstahandsteknik för behandling av patienter med njurcancer i stadium T1a (< 4cm), detta med avsikt att spara njurfunktion för patientgruppen. 25

26 Kirurgisk teknik Region i förhållande till kirurgisk teknik för nefrektomi Region Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Öppen Kirurgisk teknik Laparoskopisk Perkutan Uppgift saknas Totalt % 76,19 22,75 0,00 1,06 100, % 91,53 8,12 0,23 0,12 100,00 Sydöstra % 96,06 1,39 0,00 2,55 100,00 Södra % 78,31 21,06 0,63 0,00 100,00 Västra % 97,22 2,50 0,28 0,00 100,00 Norra % 92,36 6,71 0,69 0,23 100,00 Totalt % 87,61 11,56 0,30 0,53 100,00 Diagnosår i förhållande till kirurgisk teknik för nefrektomi Öppen Kirurgisk teknik Laparoskopisk Perkutan Uppgift saknas Totalt Diagnosår % 93,54 5,79 0,00 0,66 100, % 89,64 9,78 0,00 0,58 100, % 86,12 12,89 0,00 0,99 100, % 88,60 10,53 0,00 0,88 100, % 86,14 13,26 0,60 0,00 100, % 82,02 16,74 1,24 0,00 100,00 Totalt % 87,61 11,56 0,30 0,53 100,00 Kommentar: Under åren gjordes 12 % av nefrektomierna laparoskopiskt. Det var stora regionala skillnader. Exempelvis genomfördes nästan inga nefrektomier laparoskopiskt i Sydöstra regionen medan andelen i Stockholm-Gotlandregionen var 23 %. Andelen laparoskopiska nefrektomier ökade i riket från 6 % 2005 till 17 % år Den laparoskopiska tekniken innebär som regel mindre morbiditet, möjlighet till kortare vårdtid och snabbare återhämtning jämfört med öppen kirurgi. Laparoskopisk nefrektomi rekommenderas i EAU guidelines som förstahandsteknik för radikal nefrektomi av njurcancer i T1b- och T2-stadium när njursparande teknik bedöms olämplig. 26

27 Palliativ kirurgi Region i förhållande till nefrektomi för metastaserad sjukdom (M1) Region Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Nefrektomi Nej Ja Totalt % 44,94 55,06 100, % 40,00 60,00 100,00 Sydöstra % 54,41 45,59 100,00 Södra % 35,20 64,80 100,00 Västra % 46,26 53,74 100,00 Norra % 52,63 47,37 100,00 Totalt % 44,85 55,15 100,00 Diagnosår i förhållande till nefrektomi för metastaserad sjukdom (M1) Nefrektomi Nej Totalt Diagnosår % 52,94 47,06 100, % 45,41 54,59 100, % 39,38 60,62 100, % 37,91 62,09 100, % 46,71 53,29 100, % 47,52 52,48 100,00 Totalt % 44,85 55,15 100,00 Ja Kommentar Av de patienter som hade fjärrmetastaser (M1) vid diagnos nefrektomerades 55 % med stor variation mellan regionerna. I Sydöstra regionen nefrektomerades 46 % av M1-patienterna och i Södra 65 %. I hela landet nefrektomerades % av M1-patienter, %, %, %, % och %. Medianåldern för nefrektomerade M1 patienter var 66 år och för de patienter som ej nefrektomerades 72 år. 27

28 Överlevnad I alla figurer nedan visas relativ överlevnad för alla fall av njurcancer diagnostiserade ,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Män Kvinnor 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Tid(år) 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Relativ överlevnad för män och kvinnor. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 M0 0,1 M1 Mx 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Tid(år) 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Relativ överlevnad för patienter utan (M0) och med (M1) fjärmetastaser samt för patienter där metastasstatus är okänt (Mx). 28

29 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 1a 0,2 1b 2 0, ,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Tid(år) 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Relativ överlevnad för patienter med olika lokala tumörstadier. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Nefrektomi Ingen nefrektomi 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Tid(år) 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Relativ överlevnad för patienter med fjärrmetastaser som blivit nefrektomerade respektive inte opererats. 29

30 Kommentar: Vi finner ingen skillnad i överlevnad mellan män och kvinnor. Femårsöverlevnaden för M0- patienter var 85 % och för M1 20 %. Överlevnaden är starkt kopplad till TNM-stadium. Främst medför förekomsten av fjärrmetastaser en dålig prognos men även patienter med mer avancerade tumörer lokalt (stadium T3 och T4) har en markerat sämre prognos. Hos patienter med fjärrmetastaserad sjukdom (M1) hade nefrektomerade patienter betydligt bättre överlevnad än icke nefrektomerade. Nefrektomerade patienter var yngre (medianålder 66 år) jämfört med icke nefrektomerade (72 år) och utgör en selekterad grupp. 30

31 Stadieindelning av njurcancer TNM, UICC 2002, 6 th ed. T Primary Tumor TX T0 T1 T1a T1b T2 T3 T3a T3b T3c T4 Primary tumor cannot be assessed. No evidence of primary tumor. Tumor 7.0 cm in greatest dimension, limited to the kidney. Tumor 4.0 cm Tumor >4.0 cm but 7.0 cm Tumor >7.0 cm in greatest dimension, limited to the kidney. Tumor extends into major vein(s) or directly invades adrenal gland or perinephric tissues but not beyond Gerota fascia. Tumor directly invades adrenal gland or perinephric tissues but not beyond Gerota fascia. Includes renal sinus (peripelvic fat) Tumor grossly extends into renal vein(s) (includes segmental muscel containing branches) or vena cava or below diaphragm. Tumor grossly extends into vena cava or its wall above diaphragm. Tumor directly invades beyond Gerota fascia. N Regional Lymph Nodes * NX N0 N1 N2 Regional lymph nodes cannot be assessed. No regional lymph node metastasis. Metastasis in a single regional lymph node. Metastasis in more than one regional lymph node. M Distant Metastasis ** M0 M1 No distant metastasis. (CT-thorax enligt vårdprogram, vid symtom krävs kompletterande utredning.) Distant metastasis. ptnm Pathological Classification The pt, pn and pm categories correspond to the T, N and M categories. PN0 Histological examination of a regional lymphadenectomy specimen will ordinarily include 8 or more lymph nodes. If the lymph nodes are negative, but the number ordinarily examined is not met, classify as P N0 31