Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2017 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer

Transkript

1 Cystektomiregistret Årsrapport nationellt kvalitetsregister Cystektomier utförda 2017 Nationellt kvalitetsregister för urinblåse- och urinvägscancer

2

3 Innehåll 1. STYRGRUPP TÄCKNINGSGRAD VÄNTETID TILL CYSTEKTOMI ÅLDER OCH KÖN NEOADJUVANT KEMOTERAPI OPERATIONSTYP KÖRTELUTRYMNINGSOMFATTNING ANTAL BORTAGNA KÖRTLAR POSITIVA KÖRTLAR BLÖDNING PEROPERATIV BLODTRANSFUSION OPERATIONSTID DEVIATIONSMETOD VÅRDTID OPLANERAD ÅTERINLÄGGNING REOPERATION Orsaker till reoperation Vilka sjukhus saknar uppgift om orsak till reoperation? DÖD OCH DÖDSORSAKER KOMPLIKATIONER Komplikationsrisk kontra ålder Typ av komplikation Fördelning av gastrointestinala komplikationer... 35

4 18.4. Fördelning av infektiösa komplikationer Högsta Clavien Operationstyp relaterad till komplikationsrisk NEOADJUVANT KEMOTERAPI Neoadjuvant kemoterapi relaterad till komplikationsrisk Död inom nittio dagar från operation i relation till neoadjuvant kemoterapi TYP AV SJUKHUS Typ av sjukhus relaterad till komplikationsrisk Död inom 90 dagar i relation till sjukhustyp SAMMANFATTNING... 47

5 1. STYRGRUPP Registret har en styrgrupp med representation från de sex sjukvårdsregionerna i landet (för adresser se nedan) och varje regionombud har ansvar för att det inom regionen erhålls en adekvat täckningsgrad. Tomas Jerlström Urologiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Abi Hosseini Urologiska kliniken Karolinska sjukhuset Solna Truls Gårdmark Ordförande Nationella blåscancer gruppen Amir Sherif Urologiska kliniken Universitetsjukhuset Umeå Fredrik Liedberg Urologiska kliniken Malmö Allmänna sjukhus Viveka Ströck Urologiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Firas Aljabery Urologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

6 2. TÄCKNINGSGRAD Som tidigare har socialstyrelsens register för slutenvård använts som referens där endast diagnosen Urinblåsecancer (C67) använts samt åtgärdskoderna KCC samt LCE för cystektomi samt evisceration. Täckningsgraden påverkas i vissa regioner av att primärregistreringen släpar efter på vissa kliniker. Registreringen har varit i full gång sedan 2011: 2013 var det 428 patienter, 2014 var det 449 patienter, 2015 var det 410 patienter, 2016 var det 449 patienter och 2017 var det 391 patienter. Av täckningsgrader över 100 % framgår det att registreringen och/eller socialstyrelsens statistik inte rimligen kan stämma helt och hållet.

7 Tabell 1. Täckningsgrad 2016 och 2017 relaterat till sjukhus samt sjukvårdsregion. Region Stokholm Gotland Uppsala Örebro Sjukhus Socialstyrelsen 2016 Kvalitets- Registret 2016 Täckningsgrad 2016 Socialstyrelsen 2017 Kvalitets- Registret 2017 Täckningsgrad % % KS Solna % % Akademiska Mälarsjukhuset 5 4 Örebro Västerås 8 0 Falun 4 0 Gävle 1 2 Sydöst % % Linköping Jönköping Eksjö-Nässjö 0 5 Kalmar Syd % % Malmö/Lund Helsingborg Karlskrona 11 5 Halmstad

8 Väst % % Sahlgrenska Carlanderska Norr % % Umeå Sundsvall Totalt % %

9 3. VÄNTETID TILL CYSTEKTOMI Bland de 2036 som har ett datum för TUR/px i primärregisteringen har 7 (0,3 %) ett cystektomidatum före TUR/px. Om dessa räknas som saknade värden blir fördelningen för antal månader sedan som i Figur 1. Figur 1. Månader sedan TUR/px

10 4. ÅLDER OCH KÖN Figur 2. Medelåldern 2017 bland patienterna var 70,2 år, år jämfört med 69,8 år (24,3 %) var kvinnor.

11 5. NEOADJUVANT KEMOTERAPI Figur 3. Neoadjuvant kemoterapi Det är huvudsakligen patienter med stadium T2-T4 som får neoadjuvant kemoterapi. Bland dessa fick 43,5 %. I gruppen under 75 år var motsvarande andel 60,9 %.

12 Tabell 2. Neoadjuvant cytostatika T2-T4, År Ja Saknade värden av 308 (38 %) av 322 (44 %) av 294 (45 %) av 323 (48 %) av 287 (43 %) 2 Totalt 668 av 1534 (44 %) 4

13 6. OPERATIONSTYP Figur 4. Operationstyp 2017 Tabell 3. Operationstyp, År Öppen Robot Totalt (75 %) 109 (25 %) (73 %) 120 (27 %) (66 %) 138 (34 %) (71 %) 130 (29 %) (60 %) 157 (40 %) 390 Totalt 1469 (69%) 654 (31%) 2123 Tabell 3: Andelen robotopererade ökar successivt och är för %.

14 7. KÖRTELUTRYMNINGSOMFATTNING Figur 5. Körtelutrymningsomfattning 2017 Figur 5: Som föregående år genomgår de flesta patienterna antingen utrymning till iliacabifurkationen eller aortabifurkationen. Minskningen sker huvudsakligen i obturatoriusgruppen.

15 8. ANTAL BORTAGNA KÖRTLAR Av 2017 års patienter har de 352 registrerat att de fått lymkörtelutymning. Av dessa har 335 (95,2 %) registrerat att de fått körtlar utagna. Figur 6. Antal uttagna körtlar 2017 Figur 6: Antal uttagna körtlar under 2017, gruppen inga körtlar är exkluderade

16 9. POSITIVA KÖRTLAR Figur 7. Andel positiva körtlar 2017 Figur 7: Andel positiva körtlar under 2017, gruppen inga körtlar är exkluderade. I cirka 23 % av fallen påträffas metastaser i körtlarna i körtlarna vilket överensstämmer med tidigare år.

17 Tabell 4. Andel positiva körtlar, År Ja Saknade värden av 374 (25 %) av 376 (24 %) av 359 (22 %) av 393 (21 %) av 337 (23 %) 15 Totalt 423 av 1839 (23%) 32

18 10. BLÖDNING Figur 8. Blödning Figur 8:. Som man kan förvänta sig är medelblödningen klart lägre vid robotassisterad cystektomi. Glädjande nog sjunker också medianblödningen vid de öppna operationerna och är nu på 700 ml.

19 11. PEROPERATIV BLODTRANSFUSION Figur 9. Peroperativ blodtransfusion Figur 9: Det peroperativa transfusionsbehovet fortsätter att sjunka i takt med att blödningen sjunker.här är ej hänsyn taget till den eventuella anemi som kan förekomma preoperativt på grund av behandling med neoadjuvant kemoterapi.

20 12. OPERATIONSTID Figur 10. Operationstid Figur 10: Operationstiderna skiljer sig inte mellan robot respektive öppet opererade patienter utan ligger i median strax över 5 timmar. Registret kan ej besvara hur stor del av de robotopererade som genomgått extracorporal deviation.

21 13. DEVIATIONSMETOD Figur 11. Deviationsmetod Figur 11: Deviationspanoramat väger mer och mer över på Brickerdeviation. Kommer den ökade centraliseringen att påverka detta eller kommer den ökande medelåldern på våra patienter att leda till fortsatt dominans för Bricker deviation?

22 Tabell 5. Deviationsmetod, År Bricker Kutan kontinent reservoir Ortotopt blåssubstitut Annat Total (87 %) 4 (1 %) 42 (10 %) 11 (3 %) (87 %) 5 (1 %) 43 (10 %) 10 (2 %) (87 %) 3 (1 %) 44 (11 %) 5 (1 %) (88 %) 1 (0 %) 50 (11 %) 3 (1 %) (89 %) 4 (1 %) 32 (8 %) 7 (2 %) 391 Totalt 1862 (88 %) 17 (1 %) 211 (10 %) 36 (2 %) 2126

23 14. VÅRDTID Figur 12. Vårdtid Figur 12: Vårdtider verkar ligga tämligen stabilt senaste åren.

24 Tabell 6. Vårtid i antal dagar, År Medel Median Q1-Q3 Min- Max N Saknade värde Totalt Tabell 6: Vårdtid (dagar) per kön och år för cystektomi.

25 15. OPLANERAD ÅTERINLÄGGNING Figur 13. Oplanerad återinläggning Figur 13: Återinläggningar har ökat något under åren och ligger för 2017 på 34 %.

26 Tabell 7. Antal oplanerade återinläggningar, År Ja Saknade värden av 419 (28 %) av 441 (29 %) av 396 (26 %) av 432 (30 %) av 382 (34 %) 9 Totalt 610 av 2070 (29 %) 57

27 16. REOPERATION Figur 14. Reoperationer 2017 Figur 14: Andelen av patienter som genomgår reoperation inom 90 dagar har minskat en aning över åren.

28 Tabell 8. Antal reoperationer, År Ja Saknade värden av 424 (13 %) av 445 (13 %) av 407 (12 %) av 437 (11 %) av 385 (10 %) 6 Totalt 250 av 2098 (12 %) Orsaker till reoperation Orsak till reoperation framgår ur Figur 15.

29 Figur 15. Orsak till reoperation 2017 Figur 15: Subkutan sårruptur är den vanligaste reoperationsorsaken (3.8 % av totala antalet patienter). Borde kunna minskas. Otillfredsställande att det i 23,1 % av fallen är okänd anledning till reoperation.

30 Vilka sjukhus saknar uppgift om orsak till reoperation? Tabell 9. Sjukhus som saknar uppgift om orsak till reoperation Sjukhus Totalt Karolinska, Solna Sahlgrenska Örebro Umeå Akademiska Linköping Malmö Jönköping Sundsvall Helsingborg Varberg Karolinska, Huddinge Karlskrona Kalmar Halmstad Falun Eksjö-Nässjö Totalt

31 17. DÖD OCH DÖDSORSAKER Figur 16. Död inom 90 dagar Figur 16: Enligt registret ligger den totala mortaliteten vid 90 dagar på 4,1 % vilket är en bra siffra vid en internationell jämförelse. Tabell 10. Död inom 90 dagar och dödsorsaker,

32 År Vid liv Död i Blåscancer Död i komplikationer Död, okänd orsak Totalt (96 %) 6 (1 %) 8 (2 %) 3 (1 %) (96 %) 9 (2 %) 6 (1 %) 1 (0 %) (96 %) 10 (2 %) 6 (1 %) 2 (0 %) (97 %) 3 (1 %) 8 (2 %) 4 (1 %) (96 %) 8 (2 %) 7 (2 %) 2 (1 %) 391 Totalt 2044 (96 %) 36 (2 %) 35 (2 %) 12 (1 %) 2127

33 18. KOMPLIKATIONER Komplikationsrisk kontra ålder Figur 17. Ålder efter högsta Clavien Figur 17: Som väntat kan en tendens ses att ökande ålder ökar risken för död i komplikationer. (De som inte har någon Clavien angiven har lagts till gruppen grad 0-2.)

34 18.2. Typ av komplikation. Figur 18. Typ av komplikation 2017 Figur 18: Infektiösa komplikationer dominerar. Framgår dock ej om detta är ett samfenomen med annan kirurgisk problematik vilket kunde vara intressant att studera.

35 18.3. Fördelning av gastrointestinala komplikationer Figur 19. Gastrointestinala komplikationer Figur 19: Mekanisk ileus dominerar. Tyvärr finns ingen enhetlig definition av detta tillstånd och det är långt ifrån alla av dessa patienter som opereras (paralys trots allt?).

36 18.4. Fördelning av infektiösa komplikationer Figur 20. Infektiösa komplikationer Figur 20: Av de infektiösa komplikationerna drabbas 12 % av patient av sepsis. Definitionen av sepsis kan förstås påverka frekvensen.

37 18.5. Högsta Clavien Figur 21. Högsta Clavien Figur 21: Clavien fördelat mellan regionerna. Clavien 1-2 förmodligen osäkert och kanske inte riktigt intressant. En validering pågår och är i skrivande stund klar i Södra och Uppsala-Örebroregionen.

38 18.6. Operationstyp relaterad till komplikationsrisk Figur 22. Högsta clavien efter operationstyp Figur 22: Enligt denna analys är andelen patienter med högsta Clavien lägre bland de robotopererade, man innan detta är säkerställt krävs en djupare analys.

39 19. NEOADJUVANT KEMOTERAPI Figur 23. Neoadjuvant kemoterapi, Figur 23: Som förväntat är medelåldern lägre för de patienter som erhållit neoadjuvant kemoterapi.

40 19.1. Neoadjuvant kemoterapi relaterad till komplikationsrisk Figur 24. Högsta Clavien efter neoadjuvant kemoterapi Figur 24: Efter åldersstratifiering syns ingen skillnad mellan grupperna.

41 19.2. Död inom nittio dagar från operation i relation till neoadjuvant kemoterapi Figur 25. Död inom 90 dagar efter neoadjuvant kemoterapi Figur 25: Neoadjuvant kemoterapi verkar inte påverka mortalitet inom 90 dagar.

42 20. TYP AV SJUKHUS Under fördelade sig patienterna i registret mellan universitetssjukhus och övriga enligt Tabell 11. Fyra saknar uppgift om cystektomerande sjukhus.

43 Tabell 11. Antal patienter i cystektomiregistret per typ av sjukhus, Typ Sjukhus Antal Universitetssjukhus Övriga Karolinska, Solna 505 Sahlgrenska 344 Malmö 282 Akademiska 158 Örebro 145 Umeå 124 Linköping 107 Karolinska, Huddinge 4 Lund 3 Urologix 1 Helsingborg 89 Jönköping 88 Sundsvall 55 Kalmar 32 Halmstad 32 Karlstad 30 Eskilstuna 22 Falun 22 Gävle 18 Karlskrona 17 Västerås 15 Varberg 13 Växjö 6 Carlanderska 5 Eksjö-Nässjö 5 Skövde 1

44 20.1. Typ av sjukhus relaterad till komplikationsrisk Figur 26. Clavien efter sjukhustyp, Figur 26: Den tidigare statistiskt säkerställda skillnaden till icke universitetssjukhus opererade patienters lägre komplikationstal kan ej längre påvisas i det totala materialet.

45 Figur 27. Clavien efter sjukhustyp och åldersgrupp, Figur 27: Dock föreligger i gruppen år en fördel för de patienter som är opererade på icke universitetssjukhus men det är rimligt att anta att detta är en slumpvis årsvariation.

46 20.2. Död inom 90 dagar i relation till sjukhustyp Figur 28. Död inom 90 dagar efter sjukhustyp Figur 28: Dödligheten inom 90 dagar efter op skiljer sig numera mellan sjukhustyperna, vi får i framtiden se om detta står sig.

47 21. SAMMANFATTNING Det finns nu sju års prospektiv inrapportering av patienter som är cystektomerade för urinblåsecancer. Man kan se att vi fram till 2016 har uppnått en täckningsgrad i Sverige som med något undantag överstiger 90 % vilket är mycket bra. Täckningsgrad för 2017 kan ännu inte redovisas då statistik från Socialstyrelsen saknas. När det gäller utfallen så är det glädjande att se att andelen patienter med muskelinvasiv sjukdom som erhåller neoadjuvant cytostatika ganska raskt ökar och var för gruppen under 75 år 71 % Samtidigt avspeglas ingen ökad morbiditet eller mortalitet kopplat till detta. Blödning samt transfusionsbehov under operation minskar och reoperationsfrekvensen inom 90 dagar verkar likaledes ha en minskande tendens. Nittiodagarsmortaliteten ligger kring 4 %, stabilt över åren. Komplikationspanoramat visar en lätt minskning av Clavien 3 eller högre i landet. Vissa regioner ligger här högre än andra. Någon färdig analys på sjukhusnivå finns ej men pågår. När det gäller de enskilda komplikationerna är 12 % sepsisfrekvens oroande och behöver analyseras ytterligare. Bland de kirurgiska komplikationerna intar subkutan sårruptur en särställning, men det ses en minskande tendens från tidigare 5 % till nu strax under 4%. Här kan finnas en överrepresentation av enskilda sjukhus som kan vara värd att undersöka närmare.

48

49 Regionala cancercentrum landstingens och regionernas nationella samverkan inom cancervården.