Patientinformation ärftlig cancer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientinformation ärftlig cancer"

Transkript

1 Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund

2 Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Onkogenetiska mottagningen Genetiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Lund tfn: (sekreterare) (sjuksköterska) Cancergenetiska mottagningen Enheten för onkologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg tfn: (sjuksköterska) Onkogenetiska mottagningen Kliniskt genetiska avdelningen Universitetssjukhuset Linköping tfn: (sjuksköterska) Mottagningen för familjär cancer Kliniskt genetiska avdelningen Karolinska sjukhuset Stockholm tfn: (sekreterare) (sjuksköterska) Onkogenetiska mottagningen Akademiska sjukhuset Uppsala tfn: (sekreterare) (sjuksköterska) Mottagningen för familjär cancer Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus Umeå tfn: (sjuksköterska) Internationell information/kontaktnät Patientinformation från andra sjukhus/kliniker finns tillgänglig bl.a. via följande länkar: Mid-Atlantic Cancer Genetics Network, USA Mayo Clinic, USA Fakta om colorectal cancer, National Institute of Health, USA 2

3 Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer Denna information har utarbetats vid den Onkogenetiska mottagningen, Universitetssjukhuset i Lund. Ansvariga för innehållet är Dr. Mef Nilbert, Onkologiska kliniken samt Dr. Maria Soller och Dr. Ulf Kristoffersson, Genetiska kliniken. Om Du har frågor kring HNPCC eller annan tumörsjukdom som Du misstänker kan vara ärftlig eller önskar genetisk rådgivning, vänd Dig till närmaste onkogenetiska mottagning. 3

4 Ordlista Ord Förklaring Adenom polyp, ett godartat förstadium till cancer i tarmen Colektomi operation där tjocktarmen opereras bort Colon tjocktarmen Coloskopi undersökning av tjocktarmen med ett endoskop Endoskop böjligt rör med optik som används för undersökning av magsäckens eller tarmens insida Gastroskopi undersökning av magsäcken med endoskop Gen en basenhet i ärftligheten, motsvarar ett protein Hereditär ärftlig HNPCC hereditär nonpolyposis colorektal cancer Lynch syndrom äldre beteckning för HNPCC Mutation förändrad uppbyggnad av en gen, kan ge sjukdom Mutationsbärare individ som bär en genetisk defekt Pedigree släktträd (stamtavla) Polypos ansamling av polyper i tarmen Rektoskopi endoskopisk undersökning av ändtarmen Rektum ändtarmen (de nedersta 15 cm av tjocktarmen) Syndrom grupp av sammanhängande symtom Urincytologi undersökning av celler i urinen 4

5 Bakgrund En av tre människor i västvärlden kommer någon gång i livet att drabbas av cancer. En del cancerformer kan vara ärftliga och drabbar vissa organ. Man ärver således inte en allmänt ökad cancerrisk. Cancer i tjock- och ändtarm (colorektal cancer) är ärftlig i 10 20% av fallen. Denna skrift handlar om den ärftlig cancerformen hereditär nonpolyposis colorektal cancer, HNPCC, som utgör 2 4% av tjocktarmscancer (figur 1). I början av 1900-talet beskrev en amerikansk läkare, Dr. A. Whartin, en familj där flera medlemmar drabbades av cancer i mag-tarmkanalen eller i livmodern (figur 2). Dr. H. T. Lynch beskrev senare tillståndet i detalj och gav det namnet Lynch syndrom. Syndromet har numera döpts om till HNPCC. Förutom tumörer i tjocktarmen, kan tumörer även förekomma i livmoder, äggstockar och urinvägar. HNPCC definieras just som en ökad förekomst av dessa tumörtyper i en familj. Under det senaste decenniet har vår kunskap om hur tumörer i tarmen uppkommer ökat. Studier av familjer med HNPCC har hjälpt oss kartlägga risken för tumörutveckling. Denna forskning har också visat vilka för- Figur 1. Diagram över andelen tjocktarmscancer som beräknas vara ärftlig. ändringar i arvsanlaget som orsakar HNPCC. Vi erbjuder numera drabbade familjer kontroller för att tidigt finna eventuella tumörer eller förstadier till tumörer. Figur 2. Släktträd från den första beskrivna HNPCC-familjen, år Män är markerade med fyrkanter och kvinnor med cirklar. Sex av de 10 syskonen drabbades av tumörer i livmoder (gul), magsäck (blå) och tjocktarm (grön). 5

6 I Olof Alice II Georg Klara Stefan III Harry Emma Jens Sara Maria Figur 3. Exempel på släktträd från en familj med HNPCC. Generation I. Olof var gift med Alice, båda är avlidna, vilket markeras med ett diagonalt streck. Olof utvecklade cancer i tjocktarmen vid 45 års ålder och fick en andra cancer i tarmen vid 65 års ålder. Tillsammans fick de barnen Georg, Klara och Stefan. Generation II. Georg utvecklade cancer i tjocktarmen vid 52 års ålder, han är nu frisk. Klara utvecklade livmodercancer vid 43 års ålder och sökte efter detta genetisk rådgivning. Analys av hennes livmodercancer tydde på HNPCC och genetisk testning av blodprov från henne visade en förändring i en DNA-reparationsgen. Stefan är frisk och har genomgått genetisk testning som visade att han inte ärvt faderns förändrade anlag. Generation III. I denna generation finns 5 friska individer. Georgs son Harry har 50% risk att ha ärvt faderns anlag för HNPCC. Han började med kontroller vid 25 års ålder. Han har ännu ej bestämt sig för om han vill genomgå genetisk analys för att avgöra om han ärvt faderns förändrade anlag eller ej. Klaras barn Emma och Jens har vardera 50% risk att ha ärvt moderns förändrade anlag. Båda barnen har valt att genomgå genetisk testning. Emma bar ej det förändrade anlaget, medan Jens gör detta och kontrolleras nu utan tecken till tumörsjukdom. Stefans döttrar Sara och Maria har ingen ökad risk för tumörsjukdom eftersom fadern ej bär det förändrade anlaget. Ärftlighet och diagnos Människan har de flesta arvsanlag, gener, i dubbel uppsättning, en som man fått från modern och en från fadern. Vissa gener har som funktion att reparera de skador som normalt uppkommer i arvsmassan, DNA. En patient med HNPCC har vanligen ärvt en skadad DNA-reparationsgen från en av sina föräldrar. Individer som bär en sådan skadad gen har 50% risk att föra den vidare till vart och ett av sina barn. Många (ca. 80%), men inte alla, individer med denna genskada utvecklar någon gång under livet tumörsjukdom. Det kan alltså inträffa att en förälder som bär på en skadad DNA-reparationsgen inte själv utvecklar tumörsjukdom, men överför den förändrade genen till ett barn som drabbas. När man utreder en familj med misstänkt HNPCC börjar man med att rita ett släktträd. Med det som grund kan man bedöma risken för tumörsjukdom hos de olika individerna i familjen (figur 3). 6

7 Figur 4. Flödesschema som visar de genetiska utredningsstegen vid HNPCC. Den genetiska utredningen av HNPCC Misstänkt HNPCC utreds vanligen i fyra steg, se figur 4. Steg 1 genomgång av släkthistorien Utredningen görs på den onkogenetiska mottagningen. Patienten tar med sig de uppgifter som finns om tumörsjukdom i släkten. Man ritar släktträdet och markerar de individer som har utvecklat tumörsjukdom. Uppgifterna kontrolleras, efter tillstånd från de anhöriga, genom att journalkopior inhämtas och diagnoser sökes i cancerregistret. Om släkthistorien inger misstanke på HNPCC går man vidare. Steg 2 analys av DNA-reparationen i tumörvävnad Man undersöker sparad tumörvävnad och blod från en sjuk individ i släkten för att se om det finns tecken på felaktig DNA-reparation, s.k. mikrosatellitinstabilitet (figur 5A). Tumörvävnaden undersöks även för att se om de äggviteämnen, proteiner, som utför DNA-reparationen finns eller saknas (figur 5B). För detta krävs också tillstånd från den sjuke, men om det gäller en avliden person kan tillstånd ges av en nära anhörig. Om provsvaren tyder på HNPCC, erbjuds familjen vidare utredning med mutationsanalys för att försöka finna orsaken till HNPCC. Steg 3 mutationsanalys Den förändring man letar efter finns i kroppens alla celler. Undersökningen kan därför utföras på DNA från ett vanligt blodprov. Man letar efter avvikelser, mutationer, i någon av de DNA-reparationsgener som kan orsaka HNPCC. Generna kallas MLH1, MSH2 och MSH6. Detta är ett omfattande arbete som vanligvis tar flera månader. När man 7

8 A A B B Tumör A Normal MSI kurva Normal MSI kurva Normalt uttryck Normalt uttryck Tumör B Avvikande MSI kurva Avvikande MSI kurva Förlorat uttryck Förlorat uttryck Figur 5. Analys av DNA-reparationen i tumörvävnad. Tumör A visar till vänster ett normalt mönster av mikrosatelliter och till höger normalt uttryck av DNA-reparationsprotein, vilket ger en brunfärgning av cellerna. Tumör B visar till vänster extra toppar (inringade med rött) av mikrosatelliter och till höger förlorat uttryck av DNA-reparationsprotein, vilket ger en ljusblå färgning. De förändrade mönstren i tumör B inger misstanke om HNPCC och gör att vidare utredning bör genomföras. påvisat ett förändrat anlag hos en familjemedlem finns det möjlighet att undersöka andra familjemedlemmar för att se om dessa också ärvt det förändrade anlaget eller ej, se steg 4. I en del familjer kan man inte påvisa någon förändrad DNA-reparationsgen. Risken för tumörsjukdom hos familjemedlemmarna får då bedömas utifrån den information som släktträdet ger. I denna situation erbjuder man alla familjemedlemmar förebyggande undersökningar. Steg 4 genetisk testning I de familjer där en förändrad DNA-reparationsgen har påvisats kan familjemedlemmar erbjudas genetisk testning. Denna undersökning utföres på DNA från ett blodprov. Testningen visar antingen att den undersökta individen ärvt eller inte ärvt det förändrade anlag som påvisats i familjen. De som ärvt det förändrade anlaget löper ökad risk för de tumörsjukdomar som kan uppkomma vid HNPCC. De erbjuds kontroller för att tidigt upptäcka tumörer och därmed förhindra cancerutveckling. 8

9 De som inte ärvt det förändrade anlaget har inte större risk än vem som helst att utveckla tumörsjukdom och behöver därför inte kontrolleras. De individer i en familjen som inte ärvt det förändrade anlaget kan inte heller föra detta vidare till sina barn. Förändringen i anlaget kan inte hoppa över generationer. Risken för tumörsjukdom vid HNPCC Personer i en HNPCC-familj med tumör eller förändrad DNA-reparationsgen löper ökad risk att utveckla tumörer i tjock- och ändtarm samt i livmodern. Kunskapen om dessa personers ökade risk gör att man föreslår kontroller för att tidigt finna förstadier till cancer, ta bort dessa och därmed förebygga tumörsjukdom (tabell 1). Rekommenderade kontroller för personer med misstänkt HNPCC utan egen tumörsjukdom eller med känd mutation Tumörtyp Undersökning Tidsintervall Startålder a Tjock- och ändtarmscancer Coloskopi 2 år b 25 år Livmoder- och äggstockscancer Gynekologisk 1 år 25 år Urinvägscancer c Urincytologi 1 år 25 år Magsäckscancer c Gastroskopi 2 år b 25 år a Anger tidigaste startålder a Intervaller kan förkortas om polyper upptäcks b Om fall finns i familjen Tjocktarmscancer Hos personer som bär på anlag för HNPCC är risken för tumörer i tjocktarmen ökad. Man beräknar att 70 80% av de anlagsbärare som inte kontrolleras kommer att utveckla en tumör i tjocktarmen. Tjocktarmscancer (colorektal cancer) utvecklas vanligen från ett godartat förstadium, en s.k. polyp, som gradvis över 2 10 års tid kan utvecklas till cancer (figur 6). Förebyggande undersökningar, vanligen med s.k. coloskopi, bör därför göras vartannat år från cirka 25 års ålder för att upptäcka polyper tidigt och avlägsna dessa innan de utvecklas till cancer. De vanligaste besvären vid tumörer i tjock- och ändtarm är förändrade avföringsvanor. Ofta förekommer omväxlande perioder av förstoppning och diarré, blod i avföringen, obehagskänsla eller smärta från buken, smalare avföring än vanligt, trötthet och viktnedgång. Vid dessa symtom bör man söka läkare för utredning. 9

10 Normal slemhinna Flack polyp Stjälkad polyp Stor polyp Cancer Figur 6. Tumörutvecklingen i tarm från polyp (adenom) till cancer. Tumörer i tarmen utvecklas gradvis från ett godartat förstadium, en s.k. polyp. Kontroller med coloskopi är till för att finna och avlägsna dessa polyper. Gynekologisk cancer Den vanligaste gynekologiska tumörform i HNPCC-familjer är livmodercancer. Tumörer i livmodern drabbar nästan hälften av de kvinnor som bär på anlag för HNPCC. Tumören ger sig dock vanligen till känna tidigt i utvecklingen i form av blödningar. Mellanblödningar hos menstruerande kvinnor eller blödningar hos kvinnor efter klimakteriet bör därför leda till gynekologisk undersökning. Behandlingsresultaten är utomordentligt goda när dessa tumörer hittas tidigt. Vid HNPCC finns också en något ökad risk för cancer i äggstockarna; livstidsrisken är cirka 10%. Mot bakgrund av detta rekommenderas kvinnor med anlag för HNPCC årlig undersökning av gynekolog med bl.a. ultraljudsundersökning. Tumörer i urinvägar och andra organ En ökad risk för tumörer i urinvägarna (njurbäcken och urinvägar) har påvisats vid HNPCC. Tumörformen är ovanlig, men i de familjer där det finns cancer i urinvägar hos någon familjemedlem brukar man rekommendera undersökning av celler i urinen, s.k. urincytologi. En lätt ökad risk för tumörer i magsäcken har beskrivits i HNPCCfamiljer. Magsäckscancer var vanligare förr, men är idag ovanlig. Man rekommenderar därför kontroll av magsäcken med s.k. gastroskopi i familjer där fall av magsäckscancer förekommit i unga år. Kontrollprogram Det är viktigt att påvisa förstadier till tumörer eller att tidigt finna tumörer för att förhindra cancerutveckling. Även vid utvecklad cancer är prognosen bättre ju tidigare den upptäcks. De kontroller som rekommenderas i HNPCC-familjer sammanfattas i tabell I. 10

11 Förebyggande (profylaktiska) operationer Det internationellt rekommenderade kontrollprogrammet ovan har visat sig ha mycket god förebyggande effekt. Hos en patient med HNPCC som drabbas av cancer kan det i vissa fall bli aktuellt med s.k. förebyggande operationer. Detta gäller framför allt vid cancer i tjocktarmen hos kvinnor som inte vill ha fler barn. I samband med tarmoperationen erbjuder man samtidigt borttagande av livmoder och äggstockar för att förhindra framtida gynekologisk cancer. Psykologiska aspekter Beslutet att söka genetisk rådgivning på grund av misstänkt ärftlig cancer i familjen tas oftast av en eller några få individer i en familj. Dessa får information om vilken risk de själva har att utveckla tumörsjukdom. De uppmanas föra informationen vidare till övriga familjemedlemmar som kan kontakta någon av de onkogenetiska mottagningarna. Det kan dock vara svårt att informera avlägsna släktingar, som man kanske saknar kontakt med, att ärftlig tumörsjukdom kan finnas i familjen. Familjeutredningen görs för att skaffa kunskap om släktingar och deras cancersjukdomar, något som kan väcka minnen och sorg. Den genetiska rådgivningen blir för många också en bekräftelse på att ärftlig cancer kan finnas i familjen och väcker därmed oro för egen del liksom för nära anhöriga och andra släktingar. I en familj har varje enskild familjemedlem rätt att bestämma om man vill ta del av de resultat som framkommit eller inte. Detsamma gäller eventuell möjlighet att genomgå genetisk testning. Det individuella beslutet respekteras alltid, liksom att olika familjemedlemmar kan fatta olika beslut. En genetisk utredning är oftast inte brådskande. Tid finns för egna överväganden och för diskussion med anhöriga. En genetisk vägledare eller en specialutbildad sjuksköterska vid mottagningen kan vara till hjälp och stöd i dessa situationer. Om genetisk testning utförs meddelas svaret vid ett återbesök. Kunskapen om HNPCC i familjen kan vara tung för individen. Flera studier har dock visat att man med förebyggande kontroller förhindrar cancer och räddar liv. Den som får reda på att hon/han inte bär det förändrade anlaget kan uppleva detta besvärligt med skuldkänslor gentemot drabbade familjemedlemmar. Men den genetiska testningen medför för många också något positivt. För dem som inte bär ett förändrat anlag behövs inga kontroller. En del av dem som visar sig bära ett förändrat anlag kan upplever en lättnad av att få visshet om sin ökade risk och att kunna få hjälp att förhindra tumörsjukdom. 11

12 12

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ordlista Ord Adenom Colon DNA Gastroskopi Gen Hereditär HNPCC Koloskopi Lynch syndrom Mutation Mutationsanalys

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ 2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Norra regionen 20090901

Norra regionen 20090901 Norra regionen 20090901 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRDPROGRAM FÖR INTRODUKTION... 3 MÅLSÄTTNING... 4 ORGANISATION... 4 REMITTERING AV PATIENTER... 4 Remisserna sänds till:... 4 Vilka familjer bör remitteras...

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Familjära thorakala aortasjukdomar

Familjära thorakala aortasjukdomar Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Utvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom)

Utvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom) Utvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom) sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 29 juni 2016 www.sbu.se/2016_04 Lynch syndrom

Läs mer

Vårdprogram. Hereditär Nonpolyposis Colorectal Cancer

Vårdprogram. Hereditär Nonpolyposis Colorectal Cancer Vårdprogram för Hereditär Nonpolyposis Colorectal Cancer (HNPCC) ONKOLOGISKT CENTRUM Södra sjukvårdsregionen 2005 ISBN 91-85738-66-2 Onkologiskt centrum, Lund 2005 2 Översikt över den genetiska utredningen

Läs mer

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Del 8. Totalpoäng: 10p. Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 16 Anlagstestning Alla namn i denna broschyr har ändrats för att skydda intervjuobjektens identiteter. Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT

GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT I en ny avhandling har gener med sjukdomsorsakande variationer identifierats. Genom att vi har hittat den genetiska förklaringen till kolorectal cancer kan

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet

Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet Onkologi Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet 2017-10-10 Onkologi Onkos = klump Logos = lära Cancer Epidemiologi statistik Patofysiologi vad är cancer? Symptom Diagnos

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna 2010 09 02 EC är den fjärde vanligaste tumörformen hos kvinnor och utgör ca 6 % av all kvinnlig cancer vilket motsvarar ca 1400 fall/år

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST

VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST Vad är Alfa-1 antitrypsinbrist? Cirka en av 1600 personer i Sverige har brist på ett viktigt protein (äggviteämne), som kallas alfa1-antitrypsin (AAT). Det bildas i levern

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Alerts bedömning Publicerad 00-02-02 Reviderad 00-04-10 Version 2 Upptäckten av att förändringar (mutationer) i två bestämda gener innebär en ökad risk

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Cancerforskning. i Region Skåne och Södra Sjukvårdsregionen. Forsknings- och utvecklingsenheten

Cancerforskning. i Region Skåne och Södra Sjukvårdsregionen. Forsknings- och utvecklingsenheten Cancerforskning i Region Skåne och Södra Sjukvårdsregionen Forsknings- och utvecklingsenheten Forsknings- och utvecklingsenheten Ansvarig utgivare: Ingvar Wiberg ingvar.wiberg@skane.se Telefon: 046-15

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test?

Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test? 16 Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation)

Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation) Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi (Borttagande av äggledare i samband med livmoderoperation) Vill du vara med i en studie som undersöker om äggledarna ska tas bort eller inte i samband med

Läs mer

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Del 3_ 8 sidor_15 poäng _ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 12 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Falu Lasarett den 8 0ktober 2013. Medverkande: Gunn Westlund, Stomisköterska Birgitta Runström, Kirurg Bertil Malmodin, Mag-Tarmläkare

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Vad är Colostomi? Colonreservoar?

Vad är Colostomi? Colonreservoar? Vad är Colostomi? Colonreservoar? ILCO Vad är Colostomi? Stomi betyder mun eller öppning. Man talar om kutan stomi som betyder öppning mynnande i huden. Anläggningen av en colostomi innebär att ändtarmen

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens i Lund, avd 2, beslut den 28 september 2004 Dnr 479/2004

ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens i Lund, avd 2, beslut den 28 september 2004 Dnr 479/2004 Sid 1 (3) CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 35-2004 2004-12-09 KLAGANDE Region Skåne Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

J Gruppövningar

J Gruppövningar J 1-10 Gruppövningar Detta avsnitt behandlas på gruppövningarna den 3 februari i grupprum, Karolinska, Solna. OBLIGATORISK NÄRVARO. Se kurslista för gruppindelning, tid och lokal. kl 8.30 12.00 alt kl

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-692 23 27 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer