Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arvet och DNA. Genetik och genteknik"

Transkript

1 Arvet och DNA Genetik och genteknik

2 Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om det biologiska arvet. Din arvsmassa finns lagrad i DNA-molekyler i cellkärnan i alla dina celler.

3 Kromosomer När en cell ska dela sig samlas arvsmassan i så kallade kromosomer. Människor har 46 kromosomer, 23 par. I varje kromosom ligger den långa DNA-molekylen upplindad runt proteiner.

4 Gener Informationen i DNA-molekylerna är uppdelade i många små budskap som kallas arvsanlag eller gener. Människa har ungefär olika gener. DNA kan liknas vid en vriden repstege där pinnarna i repstegen består av fyra olika kvävebaser. Kvävebaserna brukar betecknas med bokstäverna: A, C, G och T.

5 Gener är recept på proteiner DNA kan liknas vid en stor receptsamling. Bokstävernas ordning längs DNA beskriver hur cellen ska tillverka olika proteiner. Proteinerna består av långa kedjor av aminosyror. Proteiner har olika funktioner. En del är byggmaterial i cellerna andra är enzymer eller signalämnen som styr kroppen.

6 Så här går proteinsyntesen till

7 Alla gener inte aktiva Alla celler i kroppen har samma information i sitt DNA. Alla celler i kroppen är inte lika och det beror på att alla gener i cellerna inte är aktiva. Olika gener är aktiva i olika sorters celler. På så sätt tillverkas olika proteiner och cellerna får olika utseende.

8 Gener kan slås på och av Om en gen är aktiv eller inte kan förändras. Olika signalämnen från andra celler i kroppen kan styra. T.ex. aktiverar könshormoner gener i hudcellerna runt könsorganen och under armarna så att de börjar tillverka proteiner som bildar hår. Det kan också vara signaler från omgivningen som slår på gener. T.ex. kan solstrålning få hudceller att tillverka pigment som gör att vi blir bruna.

9 Arvet förs vidare vid celldelning Det finns två olika typer av celldelning: Vanlig celldelning mitos som sker i nästan alla celler för att ersätta gamla celler som dör. Reduktionsdelning meios som sker när könsceller bildas i äggstockar och testicklar.

10 Mitos vanlig celldelning Vanlig celldelning inleds med att DNA kopierar sig själv och samlas i kromosomer. Därefter upplöses cellkärnan och kromosomkopiorna dras åt olika håll. Cellen delas sedan av på mitten och nya cellkäror bildas.

11 Meios - reduktionsdelning Reduktionsdelning sker i äggstockar när äggceller bildas och i testiklar när spermier bildas. Vid reduktionsdelning halveras antalet kromosomer. En vanlig cell hos människan innehåller 46 kromosomer, men en könscell innehåller bara 23. Vid befruktningen när ägg och spermie smälter samman får man igen 46 kromosomer.

12 Flicka eller pojke I kroppsceller hos människor finns 23 par kromosomer i varje par kommer en från din mamma och en från din pappa. 22 utav paren är vanliga kromosomer och sen har vi könskromosomerna X och Y. En man har i sina celler 22 vanliga kromosompar och könskromosomerna XY. En kvinna har i sina celler 22 vanliga kromosomer och könskromosomerna XX.

13 Korsningsschema pojke/flicka

14 Tvillingar Tvåäggstvillingar blir det när två olika ägg befruktas av två olika spermier. Tvåäggstvillingar är inte mer lika varandra än vanliga syskon. Enäggstvillingar blir det när ett befruktat ägg ibland delar sig i två. Enäggstvillingar är genetiska kopior av varandra, men behöver inte vara exakt lika till sättet eftersom även miljön påverkar.

15 Hur egenskaper ärvs Vissa egenskaper kan man se återkoma i släkter och familjer. Det är lättast att se mönster i arvet för egenskaper som styrs av bara en gen. Fräknar är en sådan egenskap som ofta återkommer i släkter. De flesta gener förekommer parvis du har ärvt ett anlag från vardera förälder.

16 Dominant eller vikande gen Det som avgör vilken utav de ärvda egenskaperna som syns är om det är ett dominant eller vikande anlag. Ett exempel på dominant anlag är anlag för fräknar.

17 Homozygot eller heterozygot Den som har två dominanta eller två vikande gener i ett genpar kallas homozygot för egenskapen. (homo=lika) Den som har en dominant och en vikande gen i ett genpar kallas heterozygot. (hetero=olika)

18 Korsningsscheman visar hur egenskaper ärvs Om vi vet om en egenskap styrs av en dominant eller vikande gen kan vi rita ett korsningsschema över hur egenskapen ärvs.

19 Korsningsschema med två heterozygota föräldrar När båda förädlarna har ett dominant och ett vikande anlag kan även ett vikande anlag slå igenom hos deras barn.

20 Hur är det då i verkligheten? När det gäller egenskaper som styrs av bara en gen så kan man ju göra ganska enkla korsningsscheman för att beräkna sannolikhet för att få t.ex. fräknar eller en viss sjukdom. Men man kan ju inte tala om hur det blir för ett speciellt barn eftersom man inte vet vilken spermie som befruktar vilket ägg. De flesta egenskaper styrs dessutom av fler än ett genpar (t.ex. hudfärg, ögonfärg och hårfärg). Många egenskaper beror också på en kombination av arv och miljö t.ex. din hudfärg beror ju förutom på anlag hur mycket du vistas ute i solen det är större risk att du utvecklar en allergi du bär anlag på om du utsätts för t.ex. passiv rökning.

21 Fel antal kromosomer När könscellerna bildas ska varje ägg och spermie få 23 kromosomer. Men ibland blir det fel. Den vanligaste sjukdomen som beror på fel antal kromosomer är Downs syndrom. Man har då 47 kromosomer istället för 46 (tre st. i kromosompar 21).

22 Mutation förändring i DNA Ibland uppstår skador i en cell när den delar sig och DNA kopieras. DNA kan också skadas av kemikalier och strålning från radioaktiva ämnen eller solen. En sådan förändring kalls mutation. Sådana skador kan göra att cellen inte vet när den ska sluta dela sig och utvecklas till cancer.

23 Mutationer i könsceller DNA skador som drabbar kroppscellerna förs inte vidare till nästa generation, men om mutationen uppkommer i könsceller kan den gå i arv. Mutationer är oftast skadliga, men ibland uppkommer förändringar som ger nya användbara egenskaper.

24 Ärftliga sjukdomar Ärftliga sjukdomar orsakas av skadade gener. Många sjukdomar orsakas av en skadad vikande gen. En sådan sjukdom framträder bara om barnet får genen från båda föräldrar. Om båda föräldrar är bärare av genen är risken 25% att barnet blir sjukt

25 Dominanta ärftliga sjukdomar Det finns också sjukdomar som orsakas av en skadad dominant gen. Alla som bär på genen blir då sjuka. Om en förälder är bärare av en skadad dominant gen är risken 50% att barnet blir sjukt.

26 Skador i könskromosomerna Ett exempel på en sjukdom som orsakas av skador i könskromosomerna är blödarsjuka. En gen som styr tillverkningen av ett protein som får blodet att levra sig är skadat. Den skadade genen finns bara i X-kromosomen. Flickor skyddas eftersom de har två X-kromosomer, men pojkar har bara en och i Y-kromosomen finns inte motsvarande gen. Blödarsjuka drabbar nästan bara pojkar. Det kallas könsbundet arv. Ett annat exempel på könsbundet arv är färgblindhet. Det är mycket vanligare bland pojkar att de har svårt att se skillnad på rött och grönt.

27 Genteknik Genteknik är tekniker som gör det möjligt för oss att både studera gener och förändra dem. Med hjälp av genteknik kan vi: Lära oss mer om ärftliga sjukdomar och ställa diagnoser Kartlägga och jämföra DNA hos olika arter för att förstå hur arterna utvecklats Identifiera döda människor och binda brottslingar till brott Lura bakterier att tillverka mediciner Klippa och klistra i gener för att skapa nya egenskaper hos växter och djur

28 Läkemedel från bakterier Genom att placera mänskliga gener i bakterier kan man lura dem att produsera läkemedel som annars är svåra att framställa. Tillväxthormon och insulin är exempel på läkemedel som framställs på detta sätt.

29 Gentester Gentester kan användas för att spåra gener för allvarliga ärftliga sjukdomar. En del sådana tester görs idag rutinmässigt på nyfödda barn i Sverige för att tidigt kunna påbörja behandling.

30 Genterapi Genterapi hoppas man i framtiden ska kunna bota allvarliga sjukdomar, men det är ännu på försöksstadiet Det går till så att man sätter in nya gener i kroppens egna celler för att få dem att tillverka den medicin man behöver. Försök har gjorts för att t.ex. behandla blödarsjuka.

31 Genetisk kartläggning Man har kartlagt människans och andra organismers DNA. Kunskap från detta gör att man kan studera hur olika gener samspelar. I framtiden hoppas man att den kunskapen ska leda till att det blir lättare att förutsäga, förebygga och behandla sjukdomar. Man kan också jämföra olika organismers DNA för att se släktskap mellan dem.

32 Genetiskt fingeravtryck Lite blod, sperma, saliv eller några hudflagor kan binda en brottsling vid en gärning. Man kan också använda tekniken för att identifiera döda eller avgöra om personer är släkt med varandra t.ex. avgöra faderskap.

33 Kloning och stamceller Genom att klona kan man få individer som är genetiskt lika. När man hör om kloning kanske man tänker på fåret Dolly, men även andra djur har klonats men ofta handlar kloning bara om att klona celler. Man hoppas mycket på kloning för att kunna producera stamceller som kan användas som reservdelar i kroppen för att ersätta skadade celler.

34 Hur kan kloning användas?

35 Genteknik och mat Vi har under årtusenden använt oss av traditionell växtförädling som går ut på att låta de växter med önskade egenskaper föröka sig. Det samma gäller inom djuravel. Den nya tekniken har gett oss helt nya möjligheter att klippa och klistra i gener. Både den traditionella förädlingen och den med genteknik riskerar att minska mångfallden. Ett sätt att ändå försöka bevara mångfallden är att skapa genbanker där frön från så många olika sorters växter som möjligt sparas.

36 Genmodifierade växter Det finns många exempel på genmodifierade växter: Tomatplantor med DNA från bakterie som gör att den kan produsera ett ämne som är giftigt för skadeinsekter. Majs som genmodifierats för att tåla bekämpningsmedel. Ris med gen från solros som gör att riset bildar mer A-vitamin. Potatis med gen från fisk som gör att den tål kyla bättre.

37 Genmodifierade djur Även djur kan genmodifieras. Här är ett par exempel: Gris som fått gener så att den bildar nyttigare fett. Lax med extra tillväxtgen som gör att den växer snabbare.

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs.

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Liten genterapiskola. Stamceller

Liten genterapiskola. Stamceller Nedan kommer lite utdrag ur boken Genteknik, kloning och stamceller som är skriven av Henrik Brändén och utgiven av Vetenskapsrådet. Hela boken finns att läsa på nätet på www.genteknik.nu Syftet med boken

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Färgämne kan göra tomaten nyttigare

Färgämne kan göra tomaten nyttigare genteknik Färgämne kan göra tomaten nyttigare AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2009. En ny typ av genförändrade tomater innehåller extra mycket antocyaniner, ämnen som ger färg åt bland annat rosor, röda höstlöv

Läs mer

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz I början av åttiotalet lanserades ett nytt preparat, där det verksamma ämnet kallas för ivermektin. Detta är ett antiparasitärt preparat med mycket brett

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Repetition och Fördjupning av grundskolans biologi betyder att du KAN svara på mer än E-nivå

Repetition och Fördjupning av grundskolans biologi betyder att du KAN svara på mer än E-nivå År 7 Biologisk mångfald Repetition och Fördjupning av grundskolans biologi betyder att du KAN svara på mer än E-nivå 1. Studera bilden nedan. Där ser du exempel på liv på olika höjd och djup. Varför kan

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 1

2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 1 2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 1 Ärftlig smärtokänslighet Jan Minde Ortoped Gällivare sjukhus, Ortoped klinken jan.minde@nll.se 2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 2 ÄRFTLIGA SJUKDOMAR I Norrbotten

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling

Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Inläsningsfrågor inför prov, åk 8 Sex, samlevnad, befruktningen och fostrets utveckling Du ska kunna: 0. Hur du skulle göra om du behövde prata med sjukvården om något som har med sex och samlevnad att

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013.

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. År 1871 publicerade Theodor Karl Gustav von Leber, professor i Göttingen i Tyskland,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om genetisk integritet m.m.; SFS 2006:351 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov).

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). Biologi 20.9.2006 Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). a) Definiera begreppet fotosyntes. Fotosyntes sker när koldioxid

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Genteknik i forskning

Genteknik i forskning Del V Genteknik i forskning Gentekniken har varit mycket viktig för forskningen om hur människokroppen fungerar och vad som sker vid olika sjukdomar, till exempel cancer och AIDS. Men gentekniken har också

Läs mer

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik?

Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Vad kan vi lära om sambandet mellan skolelever miljö och psykisk hälsa med hjälp av epigenetik? Catharina Lavebratt Centrum för Molekylär Medicin Karolinska Institutet Yvonne Forsell Modell Miljö Stress

Läs mer

Stamceller och kloning

Stamceller och kloning Del IV Stamceller och kloning Under de senaste årtiondena har människan lärt sig göra en rad saker med befruktade ägg och tidiga embryon. Kor kan ges konstgjorda enäggsfyrlingar. Vuxna djur kan klonas.

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Del II. Analysera gener

Del II. Analysera gener Del II Analysera gener Den moderna gentekniken ger oss inte bara möjlighet att ändra arvsanlag. Den har också lärt oss att läsa och analysera våra egna gener. Detta reser en rad komplicerade frågor om

Läs mer

Att undervisa genetik: problem och möjligheter

Att undervisa genetik: problem och möjligheter Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, Miljö, Samhälle Examensarbete 10 poäng Att undervisa genetik: problem och möjligheter The teaching of genetics: problems and prospects Helene Ceplitis Lärarexamen

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Del II. Förändra gener

Del II. Förändra gener Del II Förändra gener De senaste årtiondena har människan lärt sig förändra livets innersta ritningar. Vi ändrar idag generna i andra levande varelser för att få nya läkemedel, mer och näringsrikare mat,

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

CSI - Katte DNA-fingerprinting Välkänt från polisarbete. Metoden föddes 1985 i England. Från början krävdes stora mängder DNA, men nu funkar även mycket små mängder. DNA-sekvens Användning Metoden

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

2008-12-11 Dnr 15/08. Till Regeringen Socialdepartementet Jordbruksdepartementet Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet

2008-12-11 Dnr 15/08. Till Regeringen Socialdepartementet Jordbruksdepartementet Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet www.smer.se 2008-12-11 Dnr 15/08 Till Regeringen Socialdepartementet Jordbruksdepartementet Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en skrivelse

Läs mer

Klassen måste ha gått igenom:

Klassen måste ha gått igenom: 1 Gruppdiskussion/Värderingsrollspel Genmodifiering av växter och djur Eleverna är ledamöter i den kommitté som ska ta ställning till ett antal konkreta förslag om genmodifiering. Kan utföras i åk 9 eller

Läs mer

Genetikens mörka historia

Genetikens mörka historia Genetikens mörka historia 175 Appendix 1 Genetikens mörka historia Den moderna genetiken och biotekniken är på många sätt fantastiska vetenskaper. De ger oss fascinerande ny kunskap om hur vi själva och

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Störningar i ureacykeln En guide för patienter, föräldrar och familjer

Störningar i ureacykeln En guide för patienter, föräldrar och familjer Störningar i ureacykeln En guide för patienter, föräldrar och familjer Jane Gick www.e-imd.org Innehåll Introduktion...3 Ämnesomsättningen...4 Hur kroppen hanterar protein...4 Ureacykeln...5 Vilka är symptomen?...6

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Screeningalternativ och risker

Screeningalternativ och risker Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI 2013 Det nationella ämnesprovet ger

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Etiken i genetiken. Etiskt seminarium

Etiken i genetiken. Etiskt seminarium Etiken i genetiken Etiskt seminarium Härnösand 15 november 2012 Innehåll Inledning 3 Patientnämnden Etiska Nämnden 4 Nya genetiska analysmetoder och nya etiska utmaningar 5 Etik och genterapi 10 Genetisk

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder Genomic Era Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini PRIMA Järva 50tal Watson Crick double helix 2003 Humana genomet 3 miljarder baspar kartlagt Stor implikation

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

LIVETS FORMER. Levande varelser kallas organismer. Det finns mer än 1 miljon olika organismer

LIVETS FORMER. Levande varelser kallas organismer. Det finns mer än 1 miljon olika organismer LIVETS FORMER Det finns liv överallt på jorden. Fjällrävar som tål kyla ner till 70 ºC, och arkéer som lever i kokheta källor där de får sin näring ur giftiga gaser. Sjögurkor som lever i totalt mörker

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test?

Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test? 16 Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Martin Ritzén. bioscience explained Vol 7 No 2. Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten?

Martin Ritzén. bioscience explained Vol 7 No 2. Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten? Martin Ritzén Professor emeritus, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten? Introduktion Under VM i fri idrott

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande Nobeltema Litteraturpristagare Nobelpris i kemi, fysik eller fysiologi/medicin Radioaktivitet Nobelpriset i fysik 1903 Kungliga vetenskapsakademien

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

GENETISK SCREENING om hälsa och ärftlig sjukdomsrisk

GENETISK SCREENING om hälsa och ärftlig sjukdomsrisk Etiska vägmärken 11 GENETISK SCREENING om hälsa och ärftlig sjukdomsrisk STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD 1 Beställningsadress: Fritzes Kundservice, 106 47 Stockholm Fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90

Läs mer

NATURENS SKYDD AV ÄRFTLIG VARIATION

NATURENS SKYDD AV ÄRFTLIG VARIATION NATURENS SKYDD AV ÄRFTLIG VARIATION Inledning Under senare år har genetiska hälsoprogram och rasspecifika avelsstrategier varit högaktuella diskussionsämnen inom hundaveln. Varför behövs då genetiska hälsoprogram?

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: Instuderingsfrågor - Hållbar utveckling Facit med kortfattade svar Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: BA3A: Regnskog och växthuseffekten (sälar o isbjörnar) BA3B

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer