Färgämne kan göra tomaten nyttigare

Transkript

1 genteknik

2 Färgämne kan göra tomaten nyttigare AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2009. En ny typ av genförändrade tomater innehåller extra mycket antocyaniner, ämnen som ger färg åt bland annat rosor, röda höstlöv och blåbär.tidigare forskning har visat am mat med naturligt höga halter av sådana färgämnen kan minska risken för en rad olika sjukdomar. Men än så länge är det inte bevisat am de genförändrade tomaterna - som innehåller gener från lejongap - är nyrgare än den vanliga röda sorten.

3 Ny metod kan hjälpa diabetiker AV LOTTA FREDHOLM UR F&F 7/2010. Insulinproducerande celler fungerar bämre om de transplanteras Xll en muskel. Så kallad typ 1- diabetes beror på am de insulinxllverkande cellerna i paxentens bukspomkörtel dör. EM botemedel är am injicera friska celler från en avliden donator i paxentens lever, men cellerna överlever bara några år. Nu visar Uppsalaforskare am cellerna fungerar bämre om de i stället placeras i en muskel. Möss med diabetes fick insulinxllverkande celler insama i bukmuskulaturen, och där frisame cellerna mer insulin än om de sames i levern. Kring cellerna i muskelvävnaden bildades nystan av blodkärl, liknande dem de normalt omgärdas av i bukspomkörteln. Sådan kärlbildning syntes även hos tre paxenter som fick celler insama i underarmsmuskulaturen. Vi har visat am speciella vita blodkroppar, neutrofiler, bidrar Xll blodkärlsbildningen kanske känner de av syrebristen i transplantaten, säger Mia Phillipson vid InsXtuXonen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet.

4 17 AV BJÖRN FJÆSTAD UR F&F 5/2009. Så många dödsdömda fångar i USA har hirlls rentvåms med dna- prov, så kallade genexska fingeravtryck. Det berämade Marie Allen, universitetslektor i genexk vid Uppsala universitet, vid em seminarium nyligen på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Härutöver har ymerligare 220 amerikanska fängelsedömda friats tack vare genteknik. Det stora antalet feldömda beror främst på allaör stor Xlltro Xll ögonvimnen, enligt Marie Allen.

5 Mus klonades från fryst kadaver AV PER SNAPRUD UR F&F 2/2009. Celler från möss som legat i en vanlig frys i 16 år har blivit klonade. Japanska forskare har för första gången klonat celler från en djurkropp som blivit djupfryst utan några speciella förberedelser. De enda frysta celler som Xdigare blivit klonade var infrysta med speciella frostskyddsmedel. De nya resultaten är em steg på vägen mot am återskapa mammutar bevarade i permafrost, enligt Teruhiko Wakayama, reprodukxonsbiolog vid Riken center för utvecklingsbiologi i Kobe, Japan. - Jag vill gärna göra em försök. Preliminära experiment är redan i gång, skriver han i em mejl Xll Forskning & Framsteg. Teruhiko Wakayama och hans medarbetare isolerade hjärnceller från möss som hade förvarats vid minus 20 grader i upp Xll 16 år. Från cellerna kunde de skapa så kallade embryonala stamcellslinjer. Kärnor från sådana celler överfördes Xll tömda musägg. Äggen fick sedan utvecklas i en surrogatmamma som födde levande musungar. AM klona en mammut kommer am bli betydligt svårare. Den enda tänkbara surrogatmamman är en elefant. En stor del av elefantens normala reprodukxonsbiologi är foraarande okänd, och ingen vet om em mammuaoster kan utvecklas normalt i elefantens livmoder.

6 Det gyllene riset! Sydostasien lider mer än hälfen av alla gravida kvinnor av svår järnbrist. Och Xotusentals människor blir varje år blinda av brist på A- vitamin. Deras huvudsakliga föda är nämligen ris. Och ris innehåller varken järn eller vitamin A. Men däremot em ämne som akxvt hindrar tarmarna från am ta upp dema vitamin. Schweiziska forskare har därför med genteknik skapat något som kallas "Det gyllene riset". DeMa ris innehåller mycket järn. Och det är gulfärgat av stora mängder betakaroten, det ämne som finns i morömer och i kroppen omvandlas Xll vitamin A. Dessutom innehåller det em protein som hjälper tarmen ta upp vitamin A. Och em annat som bryter ner det ämne i riset, som normalt hindrar tarmarna från am ta upp vitaminet. Allt dema har åstadkommits genom am föra in sex nya gener i risplantan. Dessa gener håller nu på am korsas in i em hundratal olika rissorter. Sorter som bönder sedan länge använt på olika håll i världen. De nya risvarianterna kommer am släppas fria Xll småjordbruk i tredje världen. Småbönder ska alltså kunna använda dem utan patentkostnader.

7 Konstgjord stamcell blev en mus Stamceller från em embryo kan bilda alla slags vävnader i kroppen. Det har lem Xll förhoppningar om am embryonala stamceller i framxden ska kunna bota olika sjukdomar. En hake är am sådana stamceller framställs ur befruktade ägg, vilket leder Xll exska dilemman. Därför väckte japanen Shinya Yamanaka stor uppmärksamhet när han för tre år sedan - Xllverkade stamceller genom am stoppa in fyra nya gener i fullt utvecklade hudceller. Resultatet blev något som kallas IPS (inducerat pluripotenta stamceller, se F&F 2/2008).Nu har två forskargrupper i Kina oberoende av varandra lyckats få IPC- celler am utvecklas Xll möss i surrogatmammor. De redovisar sina resultat i Xdskriferna Nature respekxve Cell Stem Cell. DeMa är det slutgilxga beviset på am cellerna fungerar som rikxga embryonala stamceller, vilket Xdigare har varit omdiskuterat, säger Leif Carlsson, professor i molekylär medicin vid Umeå universitet. De nya resultaten är alltså em avgörande steg i forskningen om IPS- celler. Men det är foraarande lång väg kvar Xll drömmen om am styra stamceller så am de bildar celler som botar Parkinsons sjukdom, diabetes och andra sjukdomar.

8 Mat från genmodifierade djur? Idag säljs ingen mat från genmodifierade djur. Men det är antagligen bara en Xdsfråga innan det kommer. På forskningslaboratorier finns en rad djur, som genmodifierats för am göra maten nyrgare, billigare eller mer miljövänlig am Xllverka. Några exempel är: Snabbväxande lax: EM företag i USA har gjort en lax, som bildar mycket mer Xllväxthormon än normalt. Så am fisken växer snabbare. Och hinner äta mindre mat och bajsa ut mindre avföring innan de fiskas upp och äts upp. Vilket företaget menar är bra för miljön. Men miljövänner oroar sig för am laxar som smiter från odlingarna ska para sig med vilda laxar och sprida sina nya gener, vilket kanske skulle kunna förändra hela ekosystemen i haven. Hälsogris? Forskare i Japan har gjort en gris, som fåm nya gener för de proteiner som bearbetar femsyror i kroppen. Så am denna gris omvandlar en del av sina mämade femsyror Xll fleromämade. Vilket forskarna hoppas ska leda Xll am deras bacon blir lika nyrgt som olivolja.

9 GMO: Genmodifierade organismer Genterapi AM bota sjukdomar Kloning Genteknik Stamcellsforskning (kloning) DNA- analys