Arv + miljö = diabetes?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arv + miljö = diabetes?"

Transkript

1 Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade att ärftligheten, genetiken, ligger i botten av ett komplicerat orsaksmönster. Men hur kan man ens veta att något är ärftligt? Ett sätt är att titta på familjer. Ni som sitter här har kanske barn, syskon eller föräldrar med diabetes. Faktum är att i tvåbarnsfamiljer där ett syskon har typ 1-diabetes löper det andra syskonet 15 gånger högre risk än normalt för samma sjukdom. Det kan kännas som en hisklig siffra, men eftersom den allmänna risken i hela befolkningen är mindre än en halv procent (0,4 %) betyder en femtonfaldigad risk inte mer än 6 % totalt sett. Med andra ord: Bland 100 familjer där man har ett barn med typ 1-diabetes kommer sex (6) att ha ytterligare ett barn med sjukdomen. När det gäller typ 2-diabetes är risken för ett syskon dubbelt så hög som den normala, men i och med att den sjukdomen är så mycket vanligare i befolkningen (4 5 %) blir det faktiskt fler familjer som kommer att ha ytterligare ett syskon med typ 2-diabetes. Ett annat sätt att mäta ärftlighet är att studera tvillingar. Enäggstvillingar är särskilt intressanta, eftersom båda individerna har precis samma gener och genvarianter. Om en av dem får en sjukdom kan man följa den andra under lång tid och därigenom se hur stor andel av enäggstvillingarna som drabbas. För typ 1-diabetes har man kommit fram till att lite mer än 70 % av enäggstvillingarna förr eller senare får sjukdomen om den andra tvillingen har den; för typ 2-diabetes är det 100 %, dvs. alla. Vad säger det här egentligen? Ja, att det finns en ärftlig komponent men att det inte är hela sanningen utan det finns också en stark miljöfaktor. Man 23

2 Figur 1. Värt att veta om arvsmassan (DNA-molekylerna) i våra celler. kan se generna i arvsmassan (DNA) som ett arkiv med ritningen över kroppen, se Figur 1. DNA består av fyra byggstenar (förkortade A, C, G och T) som används parvis för att bygga en tunn tråd, så tunn att det ryms två meter i varje cell i kroppen. DNA-molekylerna packas som kromosomer, och faktum är att vi har samma uppsättning kromosomer (två gånger 23 olika) i alla celler i hela kroppen. Det betyder att det är möjligt att titta på arvsmassan oavsett om DNA hämtas från huden, genom ett blodprov eller på andra sätt. Det är alltså lätt att komma åt att studera arvsmassan. En gen är ingenting annat än ett stycke DNA, alltså ett avsnitt med byggstenarna i en given ordning, och gener används som mallar för att bygga proteiner. Med andra ord är arvsmassan ritningen för alla proteiner i kroppen. Vi människor har ungefär gener. När man kartlade den mänskliga arvsmassan var förväntningarna höga: Vi måste väl ha åtminstone gener. Bananflugor har ju bara , och vi är mycket förmer än de. Men i slutänden visade det sig att vi bara har ungefär dubbelt så många gener som bananflugan. Kanske är vi inte så komplicerade som vi tror 24

3 Figur 2. Sektioner av byggstenarna i DNA (gener) används som mall när cellerna producerar de proteiner (äggviteämnen) som står för alla funktioner i kroppen. Små variationer i DNA gör skillnad Proteinerna som byggs med våra gener som mall, se Figur 2, står för alla funktioner i våra kroppar. Insulin till exempel är ett protein liksom de enzymer som reglerar matsmältningen, de som transporterar syre i blodet och de som ger oss vår ögonfärg. Men vad är det egentligen som skiljer oss åt? Ja, det handlar om ordningen på byggstenarna. En person kan ha en viss följd i en gen medan en annan kan ha nästan exakt samma följd med undantag för ett enda ställe. I Figur 3 är det bara en byggsten av som skiljer sig åt, G istället för A, i den gen som kodar för ögonfärgen. En så pass liten ändring i ritningarna får ändå konsekvenser för det protein som tillverkas. Den kan bli orsaken till en annan ögonfärg eller till att något matsmältningsenzym fungerar på ett lite annat sätt. Den kan också bidra till typ I-diabetes. 25

4 Figur 3. Skillnaden mellan blå och brun ögonfärg bottnar i att 1 av byggstenar i genen skiljer sig åt. Inringat på de översta bilderna ser man ett G i den ena sekvensen och ett A i den andra. Det är viktigt att förstå att de här skillnaderna i DNA är väldigt små och inget annat än naturliga varianter. Det finns inga typiska diabetesgener som rakt av leder till att den person som bär dem ovillkorligen får typ 1- eller typ 2-diabetes. Det finns bara normala varianter som i olyckliga kombinationer kan göra någon benägen för sjukdomen. Det är inte fråga om att jag har gett mitt barn diabetes, utan det handlar om normala varianter i en kombination som just hos mig som individ gav en sårbarhet eller en benägenhet att få sjukdomen. Sedan ska vi inte heller glömma att det genetiska arvet måste finns i en viss miljö för att slå igenom. Faktum är att klimatet har visat sig spela en roll, liksom var vi befinner oss geografiskt. Infektioner har definitivt också betydelse, även om det ännu inte är helt klarlagt vilka infektioner som kan utlösa diabetes. Kosten är också viktig, liksom flera andra omgivningsfaktorer. Som helhet står vi inför en komplex bild. Man kan se det så att man av en olycklig slump utsätts för allt fler av de riskabla faktorerna. Till slut kommer bägaren att rinna över och man får diabetes. 26

5 Den här komplicerade bakgrunden gör diabetessjukdomen svår att studera eftersom så många små delar bidrar, men det ger också ett bra hopp: Om det handlar om så många faktorer som får bägaren att rinna över kanske det räcker om vi kan ta bort någon enstaka? Kanske går det i framtiden att kontrollera så pass mycket att bägaren inte behöver rinna över. Figur 4. De mörka, markerade områdena på våra kromosomer har förknippats med ökad risk för typ 1-diabetes. Figur 4 är en ritning på människans kromosomer. Varje cell har två uppsättningar av 22 kromosomer plus könskromosomen, totalt är antalet kromosomer alltså 46. De små strecken bredvid nästan alla kromosomer på bilden markerar områden som har förknippats med risk för typ 1-diabetes. Poängen med bilden är bara att visa hur otroligt många platser i DNA som man har kunnat förknippa med sjukdomen. Det handlar inte om ett, inte om fem, inte om tio utan om upp till 50 anlag. I många fall har man bara kunna identifiera misstänkta regioner: Man vet ungefär var på kromosomen det finns ett arvsanlag som påverkar, men i det området kan det finnas både 50 eller 100 möjliga gener. Frågan är hur vi ska göra för att få veta vilken av dem alla som faktiskt gör skillnad. Där återstår mycket arbete. Figur 5 är en bild som nyligen publicerades av en grupp forskare som har räknat ut hur mycket risken ökar med att ha ett visst anlag i relation 27

6 Figur 5. Sammanställning av hur mycket enskilda arvsanlag påverkar och ökar risken för typ 1-diabetes hos den som har ett syskon med sjukdomen. till att inte ha det hos personer som har syskon med diabetes. Kurvan är kumulativ, vilket betyder att riskerna läggs på varandra. Den börjar med 3,5 gånger ökad risk med ett visst anlag och som nummer två från vänster kommer faktiskt insulingenen (INS). Den finns i olika varianter och vissa har förknippats med ökad diabetesrisk. Sedan ser ni att varje enskild, ny genvariant bara bidrar väldigt lite till att öka risken. Att ha alla gener på bilden eller bara de 2-3 första gör faktiskt inte så stor skillnad i risknivå. Vad händer i immunsystemet? Allt det här gör det ganska komplicerat att försöka ta reda på vad de olika, enskilda anlagen egentligen gör. Vi har sagt att typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunsystemet attackerar de insulinproducerande cellerna i kroppen och förstör dem som om de vore virus eller bakterier. Varje arvsanlag styr ju någon funktion i kroppen och man skulle då kunna tänka sig att generna påverkar t.ex. T-lymfocyter, som är en typ av vita blodkroppar i immunsystemet, eller B-lymfocyter, som är en annan typ. Vissa gener skulle påverka lymfocyterna, en annan skulle ge dem någon egenskap och en tredje påverka bukspottskörtelns funktion. Till det kommer sedan de miljöfaktorer som medverkar till att man får typ 1-diabetes. Vår egen forskning går ut på att försöka bena ut vad arvsanlagen egentligen gör och vad som händer i immunsystemet. Vi har gjort en djurmodell 28

7 för arbetet och använder den så kallade NOD-musen (eng. Non Obese Diabetic diabetes utan fetma ). Att namnet blev lite konstigt beror på att det redan fanns en fet diabetesmus tillgänglig för forskarna när den kom. Det var faktiskt en uppmärksam djurskötare i Japan som såg att det var blött i en bur. Just den musen hade diabetes och man kunde då ta fram den här musstammen. I praktiken är NOD-mössen inavlade vilket betyder att alla individer är genetiskt identiska de är enäggstvillingar allihop! Möss är förstås inte människor, men jag sade tidigare att bananflugor inte är så skilda från oss genetiskt sett och jämfört med möss är vi väldigt lika. Det viktiga med NOD-mössen är att sjukdomen uppkommer spontant. Man gör ingenting särskilt med dem utan låter dem bara bo i burar och äta normalt. Ändå får de typ 1-diabetes med ett förlopp som är väldigt likt det hos människan: De börjar kissa och dricka mycket, och tittar man med mikroskop i deras bukspottkörtel kan man se att immunsystemets celler har börjat invadera de så kallade Langerhanska öarna, där de insulinproducerande cellerna finns. Det pågår en autoimmun process i musen som är väldigt lik den som sker i en människa med typ 1-diabetes. Vi har fokuserat vår forskning på B-lymfocyter. De tillverkar antikroppar i vårt immunsystem och ett av de mest tydliga tecknen på att en person håller på att utveckla typ 1-diabetes är att det finns antikroppar mot kroppens egna proteiner, så kallade autoantikroppar. Istället för att bli antikroppar mot till exempel influensavirus är de antikroppar mot det som finns i bukspottkörteln. Det finns flera olika delar av de insulinproducerande cellerna som kroppen kan bilda antikroppar mot. Slår man ut B-lymfocyterna hos personer som precis har utvecklat typ 1-diabetes, och det kan man göra på olika sätt, får man faktiskt tillbaka en del av förmågan att göra insulin hos de insulinproducerande cellerna. Figur 6 visar resultat från en studie som vi har publicerat och som nu upprepas i större skala. Hos NOD-mössen finns autoantikroppar och slår man ut deras B-lymfocyter får de inte diabetes. Men vid ett immunsvar, till exempel på grund av en vaccination, kommer NOD-mössens immunsystem att agera väldigt starkt: Mycket hårdare och under mycket längre tid än hos friska möss. Det är detta fenomen som vi närgranskar i vår forskning. Man kan testa immunförsvaret genom att vaccinera mössen på lite olika sätt och mäta hur mycket de svarar på vaccinationen genom att titta efter 29

8 Figur 6. Jämförelser mellan immunsvarens nivå och varaktighet hos diabetiska (NOD) och andra möss efter vaccinationer. I nästan alla sammanhang är immunsvaret längre och kraftigare hos NOD-mössen. (Sundström, Lejon: J. Autoimm. 2010) antikroppar mot det man har vaccinerat emot. Diagrammen i figuren visar att diabetesmusen bildar mycket antikroppar under väldigt lång tid: Ännu 100 dagar efter vaccineringen har NOD-mössen fortfarande ett väldigt starkt immunsvar. Man kan säga att de svarar för bra och för starkt om man jämför med friska kontrollmöss. Vi har undersökt vilka gener som styr det här och om det är samma gener som man redan har förknippat med diabetes. Vi vill försöka hitta de här generna för att se om och hur de påverkar funktionen hos en insulinproducerande cell så att det ger upphov till diabetes. Sedan är det naturligtvis intressant om det vi hittar hos mössen visar sig vara samma gener som har visats i människa eller åtminstone samma områden på kromosomerna men så långt har vi inte kommit än. 30

9 Figur 7. Resultatet av en genetisk analys på avkomman av NOD-möss parade med friska möss. De inringade fyra områdena på kromosomerna visar sig ha samband med typ 1-diabetes. Vid den genetiska analys vi har gjort, se Figur 7, är det förstås en stor fördel att mössen får en ny generation ungefär var tredje månad. Det går med andra ord väsentligt snabbare än hos människan när man ska försöka hitta de gener som styr. Det man gör är att para möss från olika stammar, diabetesmöss (NOD) med friska. När man parar deras avkommor fördelar sig de olika arvsanlagen från ursprungsföräldrarna i olika mängd bland barnbarnen. Det här fenomenet kan man se i naturen, till exempel genom att lila och vita lupiner ger rosa blommor. Vi har analyserat möss i tredje generationen genom att vaccinera dem för att se vilka barnbarn som svarar på samma sätt som den diabetiska musen och vilka som svarar som den friska mor- eller farföräldern. Vi har sedan tittat på vilka arvsanlag som styr detta, och det kan man göra med modern DNA-teknik. Figuren visar resultatet av analysen: Fyra inringade områden på musens kromosomer verkar ha någonting att göra med typ 1-diabetes. Ni ser att bilden är ganska lik den ni såg tidigare, Figur 4, med undantag för att mössen har något färre kromosomer än människor. I Figur 7 markeras också de områden på musens kromosomer som andra forskargrupper har kunnat förknippa med typ 1-diabetes, det är de mörka områdena med bokstavsbeteckningar bredvid. Då 31

10 framgår det faktiskt att tre av de fyra områden som vi har påvisat redan tidigare har knutits till diabetes. Kan man då säga att vi har lyckats bevisa att det här starka immunsvaret vid vaccination faktiskt har att göra med diabetes? Nej, där är vi inte ännu utan nu måste vi titta mer i detalj. Ett sätt att göra det är att utnyttja fördelen med att använda möss, närmare bestämt det faktum att man kan ta fram olika genvarianter. Figur 8 visar hur vi har testat olika genvarianter i kromosom 17 genom att byta arvsanlag. Vi har tagit fram ett antal varianter av möss där vi har bytt ut diabetesmusens varianter i det här området mot den friska musens varianter. Figuren visar analyser på de olika mösssen och man kan uttrycka det som att vi har testat olika pusselbitar: Om vi lägger in den här biten, kommer de här mössen att svara på vaccination på samma sätt som diabetesmöss? Så där testar man olika varianter och arbetar väldigt detaljerat. Staplarna till höger i figuren visar hur starkt de olika musvarianterna svarar på vaccinationen ju högre stapel desto starkare vaccinationssvar. NOD-musen längst till vänster har ett starkt svar och den vanliga musen närmast den ett svagare svar. De båda varianter som svarar starkast har en gemensam pusselbit från NOD-musens arvsmassa (inringad i mittbilden). Vad kan man dra för slutsats av det? Jo, att vi har att göra med Figur 8. Arbete med genetiska pusselbitar. Genom att ta fram genvarianter hos mössen blir det möjligt att i detalj testa vilken del av kromosomen som är inblandad i det kraftiga immunsvaret vid vaccination. 32

11 ett område på kromosomen som verkar styra svaret på vaccinationen. På det här sättet har vi förfinat vår sökning och zoomat in från ett jättestort område till en mycket mindre del av kromosomen. Där någonstans finns de gener som styr hur mycket musen svara på vaccination. Den hemska tabellen i Figur 9 illustrerar varför vi inte har kommit längre. Även om vi har lyckats göra det misstänkta området mycket mindre finns det ändå väldigt många gener kvar i området. Nästa steg för oss är att gå in och titta på dem alla för att försöka fastställa om någon av dem skulle kunna vara den gen som styr vaccinationssvaret och varför just den är förändrad i diabetesmusen jämfört med den friska musen. Nästa fråga är då om det är precis den här genen som gör att mössen får diabetes. Först då har vi lyckats koppla ihop det starka immunsvaret mot vaccinationen med diabetes. Det som händer vid autoimmuna sjukdomar är ju att man får ett felaktigt immunsvar mot det som finns och ska finnas i kroppen. Immunsystemet ska ju känna igen och låta det kroppsegna vara, men vid typ 1-diabetes svarar det för starkt på den egna kroppen. Vad kan man då göra med informationen om vi får fram den? Ja, om man känner till mekanismen skulle man till exempel kunna förutsäga sjukdomen. Redan idag mäter vi autoantikroppar i blodet för att se hur sjukdo- Figur 9. Trots pusslandet kvarstår ännu en lång lista med gener i det misstänkta området som måste studeras ytterligare. 33

12 men kan tänkas utveckla sig. Kanske går det att utveckla metoder för att förutspå och påverka utvecklingen av typ 1-diabetes? Sedan är det ju också så att om vi förstår de bakomliggande orsakerna ökar möjligheterna att ta fram effektivare behandlingar. Sverker Olofsson: Du antyder att om man kunde förutspå sjukdomen skulle man kunna hindra den med ganska enkla åtgärder. Hur då? Kristina Lejon: Ja, jag påstår nog inte att det är enkelt, men jag tänker att i och med att det är så många små faktorer som bidrar kanske man kan påverka immunsystemet på något sätt, antingen genom att under en kort period slå ut vissa celler det gör man redan idag för att behandla vissa sjukdomar eller något annat, kanske en liten tablett som gör att man inte får diabetes. Sverker Olofsson: Något sådant är väl ett drömscenario? Kristina Lejon: Ja, om man skulle kunna förutspå en sjukdom uppstår ju frågan om vad man ska försöka påverka. Immunsystemet är väldigt dynamiskt, en massa celler kommer och går hela tiden. Det man vill åstadkomma är ju en god balans istället för den dåliga hos en person som utvecklar typ 1-diabetes. Man kanske kan ge någon typ av vaccination mot ett virus så att immunsvaret börjar rikta sig mot det istället för kroppens egna celler. Men sedan är det ju också viktigt att om man överhuvudtaget ska tänka så måste man vara säker på att den typen av behandling är ofarlig. Sverker Olofsson: Till sist bara, det är otroligt spännande att se, även om jag inte begriper så mycket av de här kromosomerna, men om man kan visa var genen sitter i kromosomen kan man gå in och reparera den? Kristina Lejon: Nja, du talar om genterapi men då handlar det om verkligt skadade arvsanlag, till exempel vid cystisk fibros eller andra sjukdomar, som i vissa fall kan bytas ut. Man ska komma ihåg att generna vid typ 1-diabetes är helt naturliga varianter. De kan mycket väl vara bra för något annat men dåligt i just det här sammanhanget. Att byta ut dem är därför ingen riktigt bra idé. Man ska komma ihåg det att de arvsanlag som finns i befolkningen idag åtminstone någon gång har haft ett syfte. Den genetiska mångfalden hos oss människor har gett oss en fördel under evolutionen, men nu befinner vi oss kanske i en miljö där vissa genkombinationer inte är bra även om de i andra miljöer skulle vara fördelaktiga. 34

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Forskningens dag 2012. Nya insikter om diabetes. En bok från Forskningens dag 2012 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet

Forskningens dag 2012. Nya insikter om diabetes. En bok från Forskningens dag 2012 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Forskningens dag 2012 Nya insikter om diabetes En bok från Forskningens dag 2012 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet och

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20 Genvägar arv mar 11 10:20 1 Hur kommer det sig att elefantungar liknar elefanter och ringblommor liknar ringblommor? Kromosomerna innehåller arvsanlagen som också kallas gener. Varje genfinns i två exemplar.

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning 18 Arvet och DNA Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 366 367 i grundboken och sidan 195 i lightboken kan användas för att skapa spännande diskussioner om hur arvet fungerar. Vad har

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Vetenskaplig rapport

Vetenskaplig rapport Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa av Christian Arnet och Göran Burenhult Boken är ett initiativ att genom den senaste forskningen inom hälsosam livsstil i ett evolutionärt perspektiv,

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Klassen måste ha gått igenom:

Klassen måste ha gått igenom: 1 Gruppdiskussion/Värderingsrollspel Genteknik och människan Eleverna är ledamöter i en kommitté som ska ta ställning till ett antal konkreta förslag om gentester och genteknik på människa. Kan utföras

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Proteinerna på ytan av röda blodkroppar av typ A och B skiljer sig faktiskt bara lite åt, men immunsystemet märker naturligtvis skillnaden

Proteinerna på ytan av röda blodkroppar av typ A och B skiljer sig faktiskt bara lite åt, men immunsystemet märker naturligtvis skillnaden SVERKS HÄLSOKOMMITTÉ - INFORMTION NGÅENDE BLODGRUPPSPRNINGR Den 16 januari 2012 fick SVERK ta del av ett yttrande Dnr 31-14083/11 från Jordruksverket. Yttrandet gällde lodgruppsparningar då frågor uppkommit

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

Alla dessa nya färger. Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien

Alla dessa nya färger. Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien Alla dessa nya färger Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien Nu finns det en mängd roliga färger som alla baseras på olika c-gener, dvs man kan säga

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund 1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

KLONING En kopiator för levande varelser?

KLONING En kopiator för levande varelser? KLONING En kopiator för levande varelser? Hade man utsett Årets djur 997, skulle Dolly utan tvekan stått vinnare! Dolly är ett skotskt får du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!)

Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!) 1 Uppgift 1 Kan ni bygga en cirkel? Titta på figuren! Ni får använda en lina och ärtpåsar. Uppgift 2 Plocka påsar (se nästa sida!) Uppgift 2: Plocka påsar Markera en kastplats med en kon, ca 6 jättesteg

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Kronisk fästingburen borrelios

Kronisk fästingburen borrelios Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen

Läs mer

Att montera lapptäcke utan vadd. Plocka fram de tyger du vill ha i täcket. Det du

Att montera lapptäcke utan vadd. Plocka fram de tyger du vill ha i täcket. Det du Plocka fram de tyger du vill ha i täcket. Det du behöver när du gör detta är: tyger, gärna gardiner, ej för nötta. Sytråd, symaskin, gummimatta och rullkniv, sax, säkerhetsnålar, måttband. Riv/klipp bort

Läs mer

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna

Läs mer

Nytt fosterprov utmanar

Nytt fosterprov utmanar Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

sa r a st r i dsberg m ede a l a n d och a n dr a pjä ser a lbe rt bon n i e rs för lag

sa r a st r i dsberg m ede a l a n d och a n dr a pjä ser a lbe rt bon n i e rs för lag sa r a st r i dsberg m ede a l a n d och a n dr a pjä ser a lbe rt bon n i e rs för lag 1 medealand 5 dissekering av ett snöfall 139 valerie jean solanas ska bli president i amerika 307 efterord av steve

Läs mer

Akustik läran om ljudet

Akustik läran om ljudet Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Vad är Klinisk forskning

Vad är Klinisk forskning Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Genetik och genteknik

Genetik och genteknik FOLKLIVSARKIVET, Lunds universitet LUF 198 November 1996 Genetik och genteknik Inledning Den moderna genetiken har gett oss ny kunskap om hur gener - arvsanlag - förmedlar det biologiska arvet från generation

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer