1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6"

Transkript

1 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad i E C/A. För betyget E sätter du dig in i Nya Biologins svåra frågor 1-3 och resonerar kring dessa med fördelar och nackdelar i dina argument. För betyget C/A sätter du dig in i Nya Biologins svåra frågor 1-6 och resonerar kring dessa i dina argument. Du ska även bedöma det här arbetsområdet och betygssätta det. Det du ska bedöma är: 1. Upplägget på arbetsområdet 2. Mina genomgångar 3. Din egen insats Du använder dig av E-A, kriterier kommer längre fram För att jag ska hinna med och granska ditt arbete så vill jag ha in arbetet senast onsdag vecka 6. Lämnar du in arbetet senare så kommer jag att ha begränsade möjligheter att göra en utförlig bedömning av ditt arbete inom rimlig tid. Lycka till /Karin 1

2 Innehåll Länktips... 2 (1) Genetik uppgift till filmen Gattaca... 3 (2) Genetik uppgift: Att ta reda på... 4 (A) Den nya biologins svåra frågor... 5 Ordbok... 7 Länktips

3 (1) Genetik uppgift till filmen Gattaca Uppgiften är uppdelad i två avsnitt: ett G och ett VG avsnitt samt bygger till viss del på filmen: Gattaca som är en framtidsfiction. Har du inte sett filmen är uppgiften svår att göra. Den sista frågan kan man lösa oavsett om man sett filmen eller ej. E a) Ge exempel på vad som kunde ge en genprofil (DNA-profil) b) Hur kunde de veta vilka personer de tog prover av? Var identiteten säkrare än dagens ID-kort? c) Hur blev icke gudsbarn egentligen till? C/A a) Vincent bytte identitet. Gjorde han rätt eller fel? Varför? Vilken konsekvens fick det för Jerome? b) Vilka människotyper representerade Vincent, Jerome och Irene? Vem har bäst förutsättningar att klara sig? c) Filmen visade en kanske extrem framtid och producenten är klart mot de möjligheter som genetisk forskning kan ge. (Tänk på att detta med kloning och val av gener på labb redan görs på djur!) Vad tycker DU och hur bör framtidens människa (dvs. DU) agera för att samhället ska utvecklas åt det håll DU vill? Detta behöver INTE vara ett jätte jobb utan små korta svar som visar på att Du har ett grepp om dels filmen men framförallt att du tagit dig en liten funderare på vad det DU lärt dig i skolan faktiskt kan leda till. Sen är ju inget rätt eller fel så svara som du anser och inte vad du tror jaganser! Svara med klara tydliga argument. Svara på löspapper och tänk på att skriva läsligt så du inte missar något för att jag inte ser vad det står. Har du tänkt skriva dina svar på dator så maila över det istället för att slösa papper. 3

4 (2) Genetik uppgift: Att ta reda på Vilka två faktorer formar en individs egenskaper? Var i cellen finns våra arvsanlag? Nämn ett annat ord för arvsanlag Vad är DNA? Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet? Vad består byggstenarna av i proteiner? Vad använder kroppen proteiner till? Vad är en mutation? Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? Hur stor del av våra anlag får vi från vår mamma respektive pappa? Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? Vad utmärker dominanta respektive vikande anlag? 4

5 (A) Den nya biologins svåra frågor Copyrigt: Vetenskapsrådet och Henrik Brändén. Allt mångfaldigande för kommersiella ändamål förbjudet. Får fritt kopieras för undervisning i skola och högskola så länge denna notering förblir synlig. Här kommer en sammanställning av några viktiga etiska och samhälleliga frågor som den nya biologin reser. Dessa frågor kan användas som utgångspunkt för egna arbeten eller grupparbeten, där elever samlar material och fördjupar sig i en fråga. En möjlighet är att de sedan ges möjlighet att berätta om sin fråga och sina funderingar kring dem för kamrater som arbetat med en annan fråga. Vid ett samarbete med filosofiämnet kan en nyttig övning vara att man systematiskt undersöker sin fråga ur ett pliktetiskt, sinnelagsetiskt respektive konsekvensetiskt perspektiv. Vid samarbete med religionsämnet kan man fråga sig vad olika religioner lägger frö synpunkter på frågan. 1. Välja och designa barn. De moderna bioteknikerna gör det redan idag möjligt att gentesta foster och tidiga embryon, för att kunna välja bort dem som bär på gener, som skulle kunna ge ett barn svåra sjukdomar. Allt eftersom vi lär oss mer om våra gener kommer man även att lära sig testa en rad olika gener som påverkar sannolikheten för andra egenskaper i stil med risk för hjärtinfarkt, risk för astma, kroppslängd eller koncentrationsförmåga. Med tiden kommer man kanske också att lära sig komplettera ett sådant testande av gener med att kunna föra in nya gener i befruktade ägg eller tidiga embryon. Detta reser en rad frågor: Är det rätt att använda sådana metoder för att välja och designa vilka gener och egenskaper våra barn ska ha? Vilka egenskaper kan det i så fall vara rätt att påverka? Ska staten sätta upp regler eller ska varje förälder få bestämma själv? Är svaren på dessa frågor desamma för fosterdiagnostik, embryodiagnostik och tillförsel av nya gener (zygotisk genterapi)? 2. Vem ska få se dina gener? Det blir allt enklare och billigare att utföra gentester, och allt eftersom vi lär oss mer om människans gener hittar vi allt fler gener som sjukvården skulle kunna ha anledning att undersöka hos oss: För att hitta dem som har en högriskgen, men där man kan trycka ner den förhöjda risken med en enkel behandling, medicinering eller ändrad livsstil. Eller för att välja eller dosera medicin. Men vem ska i så fall ha rätt att få reda på resultaten av sådana tester? Försäkringsbolag? Blivande arbetsgivare? Staten? Släktingar och vänner? Två hypotetiska exempel kan föra frågan närmare gymnasieelevers verklighet: - Om man hittar en gen som ger hög risk för ett hjärtproblem, som gör att hjärtat får svårt att klara häftig ansträngning, ska man använda tester av sådana gener för att sortera bort dem med högriskgener från fotbollslag, friidrottstävlingar mm? - Om man hittar en gen som ger hög risk för cancer om man arbeta med vissa kemikalier, ska man använda sådana tester för att hindra ungdomar att komma in på utbildningar som leder till arbeten där man ofta kommer i kontakt med sådana kemikalier? Exempelvis utbildningar i biomedicin, kemi eller konstutbildningar? 3. Genmodifierad mat för vem? Är genmodifierade växter och djur i jordbruket bra eller dåligt? Vilka möjligheter reser teknikerna? Vilka risker för de med sig? Och vem kan få nytta av tekniken? Vad kan den betyda för konsumenter? För bönder i den rika delen av världen? För bönder i tredje världen? 5

6 4. Har vi rätt förändra andra varelsers gener? Det finns en mängd nyttoskäl för att föra in nya gener i olika levande varelser (forskning, tillverka mediciner som annars inte skulle kunna framställas, nyttigare grödor, nya råvaror etc.). Men många känner starka principiella invändningar mot att man för in nya gener i olika levande varelser att detta skulle vara att leka gud eller att sätta sig upp mot en naturlig ordning. Så har vi människor rätt att ta makten över andra varelsers arvsanlag och flytta gener fram och tillbaka över artgränserna? Beroende på vad man svarar: Varifrån kommer i så fall den rätten? /Vem eller vad förbjuder oss? Finns det undantag? Kan den som principiellt är för tekniken se några sammanhang där det borde vara tabu att föra in nya gener? Kan den som är mot se några fall när fördelarna är så stora att det trots allt vore försvarbart? 5. Klona människa? De allra flesta forskare och läkare är av två skäl ense om att vi inte ska försöka klona (Dollyklona) människa idag: Dels är teknikerna så trubbiga att risken för missfall och missbildningar är orimligt stor, dels finns en misstanke om att klonade däggdjur inte får ett normallångt liv. Men kanske man i framtiden lär sig klona utan risk för missbildningar och förtidig död. Ska vi i så fall tillåta kloning av människa? Till exempel för att hjälpa par som inte kan få barn på annat sätt? Vad har man för skäl till att vara för/mot? Innebär kloning att man devalverar människovärdet? Hur ser man i så fall på naturliga enäggstvillingar? Hur skulle vi tycka och känna om vi levde i ett samhälle där kloning var accepterat, där man mötte mammor med klonade barn i kön till snabbköpskassan, där grannar skaffade klonade barn, där klasskompisar var klonade? 6. Embryonala stamceller o terapeutisk kloning. Många läkare och forskare hoppas att man ska kunna utveckla metoder att behandla flera olika sjukdomar med transplantationer av celler som bildats från celler tagna från ett embryo, som klonats från den människa som behöver transplantation. Detta kräver dock dels att man skapar klonade mänskliga embryon, som om de placerades in i en livmoder skulle kunna utvecklas till nya människor, genetiskt identiska med den som behöver transplantation. Dels att sådana embryon förstörs/dödas. Runt om i världen arbetar forskare nu med att försöka lära sig göra detta. Är det önskvärt? Är det rätt att skapa klonade mänskliga embryon för att utnyttja dem till att bota sjuka? Vilket värde har ett embryo som ännu inte inplanterats i en livmoder? 6

7 Ordbok Allel gen, finns i olika varianter, två olika av varje sort Aminosyra proteiner byggs upp av aminosyror. I proteiner finns 20 olika sorters aminosyror. Arvsanlag en individs uppsättning av gener, det vill säga beskrivning av olika proteiner. Cell livets minsta enhet. Ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen som cellen behöver för att överleva. Codominans Båda allelernas fenotyp syns, ex vissa blodgrupper DNA Det kemiska ämne (molekyl) som bär våra arvsanlag. Dominant Krävs bara en allel för viss fenotyp Enzym Protein som utför (katalyserar) en kemisk reaktion. Exempelvis är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer. Fenotyp Hur individen ser ut, utifrån givna genotyper Gen del av DNA som beskriver ett protein Genbank Samling av växter eller frön. Dessa skapas för att bevara en stor mångfald av olika varianter och sorter av de grödor som används i jordbruket, samt av deras vilda släktingar. Genmodifiering Att föra in nya gener i en levande varelse (organism) eller att på annat sätt förändra dess arvsanlag. Genom En levande varelses hela uppsättning av arvsanlag. Genotyp hur genen ser ut, DNA sekvens Gentest Test för att undersöka vilken variant en individ har av någon gen. GMO förkortning för Genmodifierad organism. Heterozygot 2 olika alleler Homozygot 2 lika alleler Inkomplett dominans Den recessiva fenotypen påverkar den dominanta Könskromosomer De kromosomer som bestämmer en individs kön. Mutation Förändring i arvsanlagen. Polygenisk ärftlighet Antalet alleler påverkar en kvantitativ fenotyp, t ex hudfärg. 7st alleler för hudfärg, mörka eller ljusa. Protein Molekyl som utför nästan all aktivitet som sker i levande varelser. Består av byggstenar som kallas aminosyror. Recessiv Krävs två alleler för att få en viss fenotyp Ribosomer Cellens proteinfabriker, små kroppar inne i cellerna som utför hopfogning av byggstenar (aminosyror) till nya proteiner. Sekvens Ordningsföljd av byggstenar i en molekyl. En DNA-molekyls sekvens är dess ordningsföljd av bokstäverna A, T, G och C. Stamcell Cell som inte är färdigspecialiserad och som då den delar sig bildar dels en ny stamcell, dels en cell som utvecklas vidare mot någon av de celltyper som utför olika arbetsuppgifter i kroppen. P-generation Föräldrarna; F1-generation första barngenerationen; F2- generationen F1 korsade med varandra, deras barn 7

I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik.

I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Uppgiften består av tre delar 1. GATTACA 2. Att ta reda på 3. Nya Biologins svåra frågor.

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs.

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Klassen måste ha gått igenom:

Klassen måste ha gått igenom: 1 Gruppdiskussion/Värderingsrollspel Genteknik och människan Eleverna är ledamöter i en kommitté som ska ta ställning till ett antal konkreta förslag om gentester och genteknik på människa. Kan utföras

Läs mer

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning 18 Arvet och DNA Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 366 367 i grundboken och sidan 195 i lightboken kan användas för att skapa spännande diskussioner om hur arvet fungerar. Vad har

Läs mer

Genetik och genteknik

Genetik och genteknik FOLKLIVSARKIVET, Lunds universitet LUF 198 November 1996 Genetik och genteknik Inledning Den moderna genetiken har gett oss ny kunskap om hur gener - arvsanlag - förmedlar det biologiska arvet från generation

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, 2017. Klass 9A Undervisningsform och prov Under veckan skall vi jobba med genetik. Eleverna är forskare som söker svar på ett antal undersökningsfrågor, som finns i

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Liten genterapiskola. Stamceller

Liten genterapiskola. Stamceller Nedan kommer lite utdrag ur boken Genteknik, kloning och stamceller som är skriven av Henrik Brändén och utgiven av Vetenskapsrådet. Hela boken finns att läsa på nätet på www.genteknik.nu Syftet med boken

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka

Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka 1 Någon som läser hela Nk1b som behöver sitt betyg till 1/12 pga vidare studier redan

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10 Arbetsområde genetik Vi kommer att arbeta med genetik under de kommande veckorna, jag kommer ha en del genomgångar och ni kommer att få göra laborationer. Området avtestas genom att ni svarar på skriftliga

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Lärarhandledning till Rollspelet om Etik & Genetik

Lärarhandledning till Rollspelet om Etik & Genetik Lärarhandledning till Rollspelet om Etik & Genetik Översikt: Detta är ett rollspel om den moderna gentekniken. Utgångspunkten är att deltagarna utgör den nyutsedda kommitté, som ska säga ja eller nej till

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Gen-etik. Gen-etiska reflektioner från Kommittén om genetisk integritet och Statens medicinsk-etiska råd. Åsa Gyberg-Karlsson

Gen-etik. Gen-etiska reflektioner från Kommittén om genetisk integritet och Statens medicinsk-etiska råd. Åsa Gyberg-Karlsson Gen-etik Gen-etiska reflektioner från Kommittén om genetisk integritet och Statens medicinsk-etiska råd. Åsa Gyberg-Karlsson Vem är jag? (Och hur hamnade jag här?) Politiskt engagerad Kommittén om genetisk

Läs mer

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Baskurs Det handlar om gener Läs mer Hur det bildas kopior

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?

Läs mer

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller, Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Genetikens mörka historia

Genetikens mörka historia Genetikens mörka historia 175 Appendix 1 Genetikens mörka historia Den moderna genetiken och biotekniken är på många sätt fantastiska vetenskaper. De ger oss fascinerande ny kunskap om hur vi själva och

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Färgämne kan göra tomaten nyttigare

Färgämne kan göra tomaten nyttigare genteknik Färgämne kan göra tomaten nyttigare AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2009. En ny typ av genförändrade tomater innehåller extra mycket antocyaniner, ämnen som ger färg åt bland annat rosor, röda höstlöv

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Nytt fosterprov utmanar

Nytt fosterprov utmanar Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo

Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo 1. Vilka två syften tjänar sex hos människan? Alltså: Varför har vi sex? Två eller flera anledningar. Människan har sex dels för att föröka sig, genom

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Klassen måste ha gått igenom:

Klassen måste ha gått igenom: 1 Gruppdiskussion/Värderingsrollspel Genmodifiering av växter och djur Eleverna är ledamöter i den kommitté som ska ta ställning till ett antal konkreta förslag om genmodifiering. Kan utföras i åk 9 eller

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi

Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi Lärarnas forskningskonferens 2016 Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi Leena Arvanitis 1, Iann Lundegård 2, Karim Hamza 2 1 Blackebergs gymnasium, 2 MND,

Läs mer

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Här har jag skrivit lite kortfattade svar för att du ska kunna se om du är rätt ute eller inte. Jag råder dej till att kanske svara grundligare

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

SNI. Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll. (SSI: Socio-scientific issues)

SNI. Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll. (SSI: Socio-scientific issues) SNI Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SSI: Socio-scientific issues) Ammie Berglund Lektor i biologi Katedralskolan Uppsala ammie.berglund@katedral.se Aktuella samhällfrågor biologi Men, det

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel

Läs mer

Stamceller och kloning

Stamceller och kloning Del IV Stamceller och kloning Under de senaste årtiondena har människan lärt sig göra en rad saker med befruktade ägg och tidiga embryon. Kor kan ges konstgjorda enäggsfyrlingar. Vuxna djur kan klonas.

Läs mer

Niklas Juth Etiken och människans gener. TEMA Etik, genetik och politik

Niklas Juth Etiken och människans gener. TEMA Etik, genetik och politik TEMA Etik, genetik och politik Niklas Juth Etiken och människans gener Kartläggningen av det mänskliga genomet, utforskningen av sambandet mellan gener och sjukdomar, tekniker för att identifiera, rekombinera

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Page 1 of 6 SFS 2006:351 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 2006-05-18 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:262 Lag (2006:351) om genetisk

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om genetisk integritet m.m.; SFS 2006:351 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer

Bioteknik och patent. Skydda dina idéer Bioteknik och patent Skydda dina idéer Bioteknik och patent Med bioteknik menas tekniska tillämpningar av kunskap om biologiska processer, till exempel i mikroorganismer, växter eller djur. Bioteknik har

Läs mer

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Som vi vet styrs de egenskaper vi får, av vilka egenskaper våra förfäder hade. Vi har sett tabellen (Punettdiagram) med kaninerna. Nu ska vi använda våra

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Smer kommenterar. Tekniken CRISPR/Cas9 och möjligheten att redigera det mänskliga genomet. Inledning

Smer kommenterar. Tekniken CRISPR/Cas9 och möjligheten att redigera det mänskliga genomet. Inledning Smer kommenterar I denna dokumentserie sammanfattar och kommenterar Smer nationella och internationella rapporter i aktuella medicinsk-etiska frågor. De etiska analyser och eventuella ställningstaganden

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2012 De öppnade en värld av möjligheter Årets Nobelpristagare har visat att livets väg inte behöver vara enkelriktad. De har upptäckt att kroppens vuxna celler kan

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta

Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård Handläggare: Marion Lindh HSU 2004-09-28 p 18 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004-09-16 Justerat tjänsteutlåtande (se sidorna 4 och 5) LS 0404-0862 1 (5) Yttrande

Läs mer

TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN

TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN TILLFÄLLIGA UTSKOTTET FÖR HUMANGENETIK OCH ANNAN NY TEKNIK INOM DEN MODERNA MEDICINEN Hearing den 26 april 2001 Carlos Alonso BEDATE Meritförteckning Filosofíe licentiat Katolska universitet i Alcalá de

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Start / Dokument & lagar / Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. 2006:351 t.o.m. SFS 2015:18 SFS nr: 2006:351 Departement/myndighet: Socialdepartementet

Läs mer

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. DNA-ordlista 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra.

Läs mer