Nyfiken på bioteknik. forskning som öppnar nya möjligheter

Transkript

1 Nyfiken på bioteknik forskning som öppnar nya möjligheter

2 2 nyfiken på bioteknik Bioteknik vad är det? Bioteknik låter komplicerat, som att det är något som bara berör forskare, läkare eller andra experter. Men bioteknik är något som många arbetar med och som vi alla möter i vardagen. Den som skaffar sig kunskaper om bioteknik i dag lär sig mer om vilka möjligheter som finns i framtidens samhälle. Hälso- och sjukvård diagnostik av sjukdom framställning av läkemedel och vaccin transplantationer Livsmedelsproduktion och jordbruk livsmedelsanalys framställning av matvaror utvecklande av grödor med speciella egenskaper Områden där bioteknik används Bioteknik Miljö rening av vatten, luft och mark miljövänlig energi (biogas) Tillverkning, utveckling och analys produktion av kemikalier och enzymer för industriella processer utvinning av metaller med hjälp av bakterier rättsmedicinsk analys

3 i bioteknik vad är det? 3 Bioteknik är»det tekniska utnyttjandet av celler eller cellbeståndsdelar för att framställa eller modifiera produkter som används inom samhällssektorer som hälsovård, livsmedelshantering och jordbruk«. ur Nationalencyklopedin Med andra ord bioteknik är användningen av celler i kombination med teknik. Många olika yrkesgrupper arbetar med bioteknik biologer kemister materialutvecklare mättekniker medicinare sjukvårdspersonal ingenjörer lantbrukare livsmedelsarbetare miljövårdare apotekare företagare Utbildning Forskning Läkemedel Transplantationer Vaccin Jordbruk Bioteknik s a m h ä Skogsbruk t l l e Växtförädling Bränslen Industri Djurfoder Livsmedel Etik Patent Filosofi Riskkapital Lagstiftning Religion Kulturhistoria Bioteknik berör flera branscher sjukvård hälsovård läkemedelsindustri jord- och skogsbruk skogsindustri verkstadsindustri kemisk industri livsmedelsindustri IT-företag

4 4 nyfiken på bioteknik Bioteknik vad är det? Bioteknik är tekniker för att använda levande organismer, celler och biologiska processer för att lösa problem eller tillverka produkter. Själva uttrycket bioteknik myntades i slutet av 1910-talet av den ungerske ingenjören Karl Ereky, men det är framförallt under de senaste decennierna som begreppet bioteknik tagit steget från den vetenskapliga världen in i allmänhetens medvetande. Människan började syssla med bioteknik långt innan hon förstod de processer som senare skulle komma att benämnas bioteknik. I tusentals år har människan använt levande organismer vid tillverkning av livsmedel. Öl, vin, bröd och ost framställs genom att mikroorganismer som bakterier, jästceller eller mögelsvamp blandas med andra ingredienser. En viktig milstolpe var när den franske kemisten Louis Pasteur i mitten av 1800-talet upptäckte att jäsningsprocesser sker med hjälp av levande celler. Han uppfann bland annat den metod som kallas pastörisering. Den innebär att ett livsmedel, till exempel en ost, som framställts med hjälp av mikroorganismer värmebehandlas i slutskedet av processen. Därigenom oskadliggörs mikroorganismerna medan resten av livsmedlet lämnas oförstört och färdigt att ätas. Mångfalden av varor i dagens livsmedelsbutiker vittnar om hur teknikerna för livsmedelsframställning förbättrats sedan dess, och vilken jätteindustri som skapats i takt med bioteknikens utveckling. Mejeri: Mikroorganismer används vid tillverkning av till exempel filmjölk, yoghurt och ost. Rätt produkt får man genom att använda en viss typ av mikroorganismer och ingredienser vid tillverkningen, och genom att bedriva tillverkningsprocessen under de rätta förhållandena. Bryggeri/Vingård: Vin och öl är drycker som har framställts i tusentals år. Tillverkningen sker genom jäsningsprocesser där encelliga mikroorganismer reagerar med och bryter ned andra ingredienser. De olika metoderna ger dryckerna deras speciella karaktär och smak. Inom jordbruket har bioteknik använts i flera tusen år. Utan att egentligen förstå exakt vad det var som hände när grödorna omvandlades från frö till färdig planta, upptäckte människan att det var möjligt att få bättre skördar genom att välja ut vissa frön för användning vid nästa sådd. I mitten av 1800-talet lyckades den österrikiske munken Gregor Mendel i en klosterträdgård korsa två olika typer av ärtor. Han visade genom sina genetiska studier hur korsbefruktning kunde användas för att skapa ärtor med ett önskat utseende eller färg. Mendel hade begränsad kunskap om de biologiska mekanismerna bakom detta fenomen, men med hjälp av matematiska beräkningar kunde han ändå med stor precision förutspå hur resultatet skulle se ut om man korsade två typer av ärtor. Det visade sig senare att hans teorier var helt korrekta.

5 bioteknik vad är det? 5 Mendels ärtor Gul ärta = AA Grön ärta = bb Föräldrageneration AA bb Generation 1 Ab Ab Ab Ab AA Ab Ab bb Generation 2 Gul är den dominanta färgen. För att det ska bli en grön ärta måste ärtan ha det gröna anlaget i dubbel uppsättning (bb). I och med att kunskapen om generna hos många växter blivit allt större, kan man numera skräddarsy växters egenskaper. Med hjälp av moderna bioteknikmetoder för genetisk förändring är det möjligt att skapa grödor som är anpassade till såväl klimat, jordmån och omgivning som till människors näringsbehov och önskemål om kvalitet och egenskaper. Bioteknik används också i miljösyfte, som exempelvis vanlig kompostering. I en kompost utnyttjas bakteriers, svampars och andra mikroorganismers förmåga att bryta ned organiskt material till jord. Det finns även mikroorganismer som av naturen har egenskaper som gör dem användbara vid olika former av miljöåtgärder, till exempel för att bryta ner skadliga föroreningar i vatten, mark och luft. Bioteknik utnyttjas också för att producera miljövänliga, biologiskt nedbrytbara bränslen. Miljö/energi: Vissa bakterier klarar av att bryta ned råolja, en egenskap som kan utnyttjas för att rensa upp oljespill i miljön. Biobränslen som biogas, biodiesel och etanol är fördelaktiga alternativ till de traditionella petroleumbaserade produkterna, eftersom man både sparar olja och minskar utsläpp. forts. Växtförädling: Genom att modifiera växters gener är det möjligt att utveckla växter med exakt de egenskaper man önskar. Tidigare skedde detta genom att korsbefrukta utvalda plantor. I dag sker det med modern genteknik. Syftet är det samma, skillnaden är att precisionen ökat och att det går snabbare. Växterna kan göras tåliga mot exempelvis kyla eller angripande skadedjur, eller mer näringsrika.

6 6 nyfiken på bioteknik Rekombinant genteknik Fig. 1 DNA i cirkelform, exempelvis bakterie-dna. + Fig. 2 DNA + nytt DNA som fogas in i det gamla DNA:t. Det nya DNA:t har en eller flera gener som bestämmer det protein som man vill tillverka, exempelvis insulin. Fig. 3 Rekombinant DNA. Bioteknik har framförallt kommit att spela en viktig roll inom medicinen. I slutet av 1700-talet lade den brittiske läkaren Edward Jenner grunden för vaccinationstekniken när han upptäckte hur virus som orsakar koppor hos boskap kunde användas som vaccin till människor, i syfte att skapa immunitet mot smittkoppor. Skotskfödde Alexander Fleming är en annan banbrytare inom modern medicinsk bioteknik. I slutet av 1920-talet upptäckte han att det fanns en substans i mögelsvamp, som senare kom att kallas för penicillin, och som var skadlig för bakterier men inte för människor. På 1940-talet kunde penicillin börja tillverkas i stor skala och i dag är penicillin och andra antibiotika oumbärliga läkemedel vid behandling av många infektioner. Det var först på 1970-talet som de riktigt revolutionerande upptäckterna inom bioteknik gjordes. Svenska Nobelpristagare med anknytning till bioteknik Theodor Svedberg fick kemipriset 1926 för sin metod för att bestämma proteinernas, eller äggviteämnenas, molekylvikt. Hans von Euler-Chelpin fick kemipriset 1929 för sin forskning om sockerarternas jäsning och om enzymer verksamma i samband med jäsningsprocesserna. Arne Tiselius fick kemipriset 1948 sedan han upptäckt ett sätt att särskilja proteiner. Arvid Carlsson professor i farmakologi blev en av Nobelpristagarna i medicin år Han fick priset för sin upptäckt av dopaminet - en signalsubstans i hjärnan som har stor betydelse för att kontrollera muskelrörelserna. Arvid Carlssons forskning har lett fram till det första och fortfarande dominerande läkemedlet mot Parkinsons sjukdom, L-dopa, som ges till miljontals patienter över hela världen.

7 bioteknik vad är det? 7 Forskare upptäckte då att bakterier kan utnyttjas för att tillverka proteiner. Dessa metoder så kallad rekombinant genteknik har med stor framgång använts för att framställa läkemedel. Ett av de första och mest kända exemplen är insulin, ett protein (hormon) som används vid behandling av diabetes. Rekombinant genteknik gör det också möjligt att framställa hybrider, d v s blandarter med genetiskt material från två eller flera olika organismer, samt att överföra gener från en organism till en annan. Med rekombinant genteknik kan bakterier användas som»minifabriker«för proteiner, exempelvis skräddarsydda för att behandla sjukdomar av olika slag. Vilka arbetar med bioteknik? Medicin och läkemedelstillverkning: Vacciner består i regel av mikroorganismer, eller delar av dem, som gjorts ofarliga för människan genom vissa förändringar. De liknar dock den sjukdomsframkallande mikroorganismen tillräckligt mycket för att kroppens immunförsvar ska känna igen dessa och aktiveras för att skydda mot sjukdomen. Med hjälp av så kallad rekombinant genteknik kan man utnyttja bakterier för att tillverka stora mängder protein, som sedan bland annat kan användas som läkemedel. Bakterier som producerar insulin: Bakterier används i dag för att producera insulin som används vid behandling av diabetes. Tidigare renades insulin fram från blod. Detta medförde vissa smittorisker som man nu slipper med de nya rekombinanta teknikerna. Diskutera: Om du var Lena, vad skulle du göra? I Lenas släkt finns en sjukdom som heter Huntingtons sjukdom. Sjukdomen drabbar vanligtvis personer i medelåldern och det finns i dagsläget inget botemedel, men forskarna arbetar med att ta fram läkemedel för att såväl förhindra sjukdomens uppkomst som dess utveckling. Lena vet att hon kan ha ärvt anlagen och att sjukdomen skulle kunna drabba henne när hon blir äldre. Hon fick nyligen veta att hon kan göra ett genetiskt test som visar om hon bär på anlagen. Lena vet inte om hon ska ta testet. Hur skulle du göra om du var Lena? Namn: Maria Strömme Ålder: 32 Yrke: Forskare och docent, Ångströmslaboratoriet, Uppsala Utbildning: Civilingenjör Teknisk fysik, Fil Dr i Materialvetenskap Maria Strömme arbetar med läkemedelsforskning och var en av 20 unga svenska forskare som i april 2001 förärades titeln»sveriges framtida forskningsledare«av Stiftelsen för strategisk forskning: Med bioteknik kan man tillverka läkemedel anpassade för enskilda människor och behandla många sjukdomar som i dag inte går att bota, säger Maria som också tror att det kommer att bli billigare att tillverka mediciner. Eftersom man med hjälp av bioteknik kan skapa processer som liknar dem i människokroppen, så kommer man i framtiden sannolikt inte att behöva många av de kostsamma och tidskrävande djurförsök som i dag är ett av stegen när nya läkemedel utvecklas. Maria tror att Sverige är ett av de länder som har mest att bidra med inom biotekniken, eftersom Sverige är ett teknikinriktat land med en hög kunskapsnivå.

8 8 nyfiken på bioteknik Arvsmassan Cell T G C A Cellkärna Baspar Kromosompar, en från vardera förälder Celler med cellkärna, till exempel hos människa, djur och växter. I cellkärnan finns kromosomerna som utgör arvsmassan. Kromosomerna är uppbyggda av DNA-strängar. DNA-sträng: DNA består av baspar i unika sammansättningar, som i sin tur utgör olika gener. Vad är gener? Kroppen är uppbyggd av olika typer av celler. I cellernas kärnor finns arvsmassan lagrad. Arvsmassa är den genetiska information som vi ärver från våra föräldrar. Arvsmassan kommer till hälften från vardera föräldern. Arvsmassan består av kromosomer som innehåller dna, en molekyl uppbyggd av två parallella strängar av sammanlänkade byggstenar som kallas för baspar. Baspar i olika konstellationer utgör olika gener. dna-molekyler kan kopiera sig själva, vilket är grundförutsättningen för celldelning och för överföring av genetisk information (fortplantning). Varje kromosom kan innehålla tusentals gener. Människans»arvsmassa«är samlingsnamnet för kromosomerna som i sin tur innehåller gener som består av dna. Hos enklare organismer, exempelvis bakterier, ligger dna:t vanligtvis i något som liknar cirklar i stället för i»x-form«. På samma sätt som ett ord består av ett visst antal bokstäver i en viss kombination, består en gen av ett visst antal baspar i en unik sammansättning. På så sätt har varje gen sin särskilda innebörd och betydelse: den genetiska koden.

9 arvsmassan 9 Vilka arbetar med bioteknik? Hur hänger gener ihop med proteiner? Man kan säga att människans gener är en slags anvisning för bildandet av proteiner. Gener kodar för, eller översätts till, proteiner. Proteiner i sin tur bygger upp cellerna och fungerar även som viktiga komponenter i olika processer i kroppen. Exempel på proteiner är hormoner, antikroppar, enzymer samt många av de signalsubstanser som förmedlar information mellan cellerna. I varje liten cell i kroppen leder alltså gener till att det bildas olika slags proteiner, som i sin tur gör att cellerna ser ut på ett visst sätt och fungerar i samverkan med andra celler. Hur gick kartläggningen av människans arvsmassa till? 1990 startades det som skulle komma att bli ett av de genom tiderna mest uppmärksammande projekten inom medicinsk forskning, The Human Genome Project, förkortat hugo. Ett 20-tal forskargrupper med forskare från hela världen deltog. Syftet med projektet var att kartlägga hela den mänskliga arvsmassan (genomet). Det tog hugo ett drygt decennium att kartlägga den mänskliga arvsmassan vilket var flera år snabbare än man ursprungligen hade räknat med. Under de sista tre åren fick hugo konkurrens av en annan grupp forskare med samma mål. Dessa arbetade för ett privat företag i usa, Celera. I början av 2001 publicerade hugo och Celera samtidigt sina respektive kartläggningar av människans genom, som visade sig bestå av över tre miljarder baspar. Utifrån kartläggningen har man hittills identifierat ungefär gener hos människan. Nu fortsätter den spännande uppgiften att identifiera fler gener samt att förstå vilka proteiner de bildar och vilken betydelse dessa proteiner har. Vad är genteknik? Genteknik är en form av bioteknik där man på ett preciserat och kontrollerat sätt förändrar arvsmassan hos organismer. Människan har genom tiderna förändrat arvsmassan hos exempelvis växter genom att korsa olika plantor med varandra. forts. på nästa sida Namn: Henrik Pontén Ålder: 29 Yrke: Doktorand i farmakologi, Arvid Carlsson Research, Göteborg Utbildning: Läkarlinjen Henrik Pontén läser medicin men har gjort ett studieuppehåll från läkarlinjen för att forska i farmakologi vid Arvid Carlsson Research, ett forskningsbolag som utvecklar läkemedel mot neurologiska och psykiatriska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och schizofreni. Biotekniken hjälper oss att förstå vad som orsakar sjukdomar och gör det möjligt att få fram bättre behandlingar med färre biverkningar. Det kommer att bli roligare att arbeta som läkare när det finns allt bättre läkemedel, men jag vill definitivt inte sluta forska helt, säger Henrik som i framtiden kan tänka sig att kombinera en läkartjänst med forskning.

10 10 nyfiken på bioteknik har en mutation i en gen, som är förknippad med ökad risk för en viss sjukdom, kan den personen fåmedicin i förebyggande syfte, eller fåveta hur riskerna för att utveckla sjukdomen kan minskas exempelvis genom särskild kost och en viss livsstil. Genetisk analys Genetisk analys kan användas till att bättre kategorisera sjukdomar, något som gör det lättare för läkarna att ställa bättre diagnoser. Detta leder till att patienter kan få individuellt utformade behandlingar med färre biverkningar. Vad är genomics och bioinformatik? Genomics är studiet av gener. Dessa studier sker nu utifrån de kartläggningar som gjorts inte bara av den mänskliga arvsmassan utan även av olika grödor som exempelvis ris. Studiet av arvsmassan med alla dess konstellationer av baspar underlättas av metoder som utformats för att hantera stora mängder information. Den vetenskap där man analyserar data från genstudier kallas för bioinformatik, och är en sorts tvärvetenskap mellan molekylärbiologi, statistik och datavetenskap. Vilka möjligheter öppnas genom att man känner till enskilda gener hos människan? Genom kunskap om gener kan man förstå hur sjukdomar utvecklas till följd av förändringar i gener. Mutationer ändringar eller förskjutningar i en gen gör att de proteiner som genen bestämmer kan bli felaktiga, eller till och med odugliga, vilket kan leda till sjukdom. För närvarande känner man till över sjukdomar hos människan som orsakas av mutationer i gener, och som kan vara ärftliga. Ökad kunskap om vilka mutationer som orsakar sjukdomar kan göra det möjligt att finna förebyggande åtgärder samt bättre läkemedel och behandlingsmetoder. Om man vet att en person Direkt genterapi Direkt genterapi innebär att skadade gener byts ut mot friska gener. Direkt genterapi är fortfarande på experimentstadiet, men förhoppningen är att man i framtiden relativt rutinmässigt ska kunna byta ut gener, så att orsaker till sjukdom elimineras. Genom att sätta in friska gener kan funktionsdugliga proteiner produceras och en sjukdom gå över. Genbaserad terapi Med genbaserad terapi försöker man på ett eller annat sätt åtgärda det protein som en viss skadad gen ger upphov till. Detta kan göras genom att man ger patienten ett läkemedel som motverkar det sjukdomsorsakande proteinet eller att patienten tillförs ett överskott av proteinet i sin friska form. Denna form av terapi bygger på att man vet en hel del om den skadade genen och om det protein som genen medverkar till att bilda. Dolly I februari 1997 blev fåret Dolly en världssensation. Dolly var klonad en kopia av ett annat får. Forskarna på Roslininstitutet i Edinburgh hade fört över ett vuxet fårs arvsmassa till ett annat fårs obefruktade ägg, efter att ha tömt detta på sin cellkärna med dess arvsmassa. Dolly blev därmed det första däggdjuret med bara en förälder.

11 Behöver det sättas gränser för forskningen? nyfiken på bioteknik 11 Inom biotekniken, som inom andra områden, drivs den vetenskapliga forskningen av en strävan efter att ständigt vilja veta mer. Den ena upptäckten ger den andra. Då och då sker stora vetenskapliga genombrott. Upptäckten av dna och möjligheten att kartlägga och påverka arvsmassan hos människor, djur och växter var ett sådant stort steg. Biotekniken skapar förhoppningar. Om att bota sjukdomar. Om att genom nya och bättre grödor slippa svält och undernäring i världen. Bioteknikens möjligheter är oanade, men det innebär samtidigt att de också i stor utsträckning är okända. Och att ge sig ut i det okända är alltid förenat med risker. Framstegen inom biotekniken har därför inte bara gett upphov till optimism och framtidstro utan också till oro och frågor. Vill vi verkligen utnyttja alla de möjligheter att påverka människor och naturen som biotekniken skapar? Kan det vara farligt? Vem tar ansvar för forskningens konsekvenser? Ska vi sätta gränser för den fortsatta utvecklingen? Det är framför allt på två områden som biotekniken givit upphov till debatt och även till lagreglering i många länder: forskningen på människans gener och genmodifierade livsmedel. ersättningsceller skulle kunna lindra eller bota flera sjukdomar. Exempelvis orsakas Parkinsons sjukdom av att vissa nervceller dör. Diabetes uppstår därför att celler i bukspottkörteln slutat producera insulin. Men för att gå vidare med stamcellsforskningen, behövs tillgång till mänskliga stamceller. Och den frågan är knepig, för här handlar det om att forskarna behöver stamceller från mänskliga embryon. Den hittillsvarande stamcellsforskningen har främst utgått från befruktade ägg embryon, som blivit över i samband med provrörsbefruktning. I vissa länder, bland annat i Sverige, används även stamceller från aborterade foster. Till de grundläggande etiska värderingarna i samhället hör respekt för människolivet. Stamcellsforskningen har därför lett fram till frågan om när ett mänskligt liv anses börja.»stamceller för forskning får tas från embryon längst till och med fjortonde dagen efter befruktningen«, är den regel som gäller i Sverige. En ny och friskare människa? 1998 lyckades forskare isolera och odla mänskliga så kallade stamceller. Det speciella med dessa celler är att de har förmågan både att förnya sig och att omvandlas till olika slags celltyper som finns i människokroppen, till exempel nervceller, leverceller och blodkroppar. Av stamceller kan man odla fram nya mänskliga celler. Samtidigt känner vi nu till människokroppens genetiska karta. Teoretiskt skulle man därför kunna ta ut en stamcell från en människa och odla fram nya celler som har samma genetiska kod som den ursprungliga. På så sätt skulle man kunna»reparera«skadade organ utan att behöva transplantera organ från en annan människa. Friska

12 12 nyfiken på bioteknik Diskutera: Stamceller människans reservdelar Stamceller är omogna celler som kan dela sig och bli nya stamceller, men de kan också omvandlas till andra slags celler. Till exempel kan en blodstamcell bilda alla slags celler i blodet. Och det är stamceller som ger oss nytt hår och ny hud. Möjligheten att ersätta skadade och sjuka celler och vävnader i människokroppen med nya har skapat stort intresse för forskning om stamceller. Genom att transplantera stamceller från en annan människas benmärg i regel en nära anhörig hjälper man redan i dag dem som drabbats av leukemi. Stamcellsforskningen ger förhoppningar om att det i framtiden ska bli möjligt att behandla hittills obotliga sjukdomar och att reparera skadade organ. Men det finns ett dilemma: mänskliga stamceller finns bara i levande människor och i mänskliga foster och embryon. Den hittillsvarande forskningen har i stor utsträckning utgått från stamceller som odlats fram från befruktade ägg som blivit över vid försök till provrörsbefruktning. Men att framställa embryon för forskningsändamål väcker etiska frågor. I många länder har man uttryckligen förbjudit detta. Och att identifiera och ta ut stamceller ur levande människor har visat sig inte vara så lätt. Men forskningen är intensiv, och idéerna många: till exempel har några unga svenskar startat ett företag med idén att den som drar ut en visdomstand också samtidigt ska låta tandläkaren ta en bit benmärg. Benmärgen innehåller stamceller, som kan sparas för framtida bruk i en biobank. Bör det vara tillåtet att använda stamceller i forskningen? Fortsatt forskning om stamceller kan göra det möjligt att bota och lindra sjukdomar, men samtidigt väcker stamcellsforskningen etiska frågor. I dag används överblivna embryon från provrörsbefruktning och celler från aborterade foster. Däremot är det förbjudet att framställa embryon för forskningsändamål. Vad anser du? Vilka regler eller principer anser du bör gälla kring stamcellsforskning? Sverige och mer än 40 andra länder har anslutit sig till»europakonventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin«som innehåller ett förbud mot att framställa embryon för forskningsändamål. Konventionen förbjuder också eventuell kloning av människor, det vill säga att försöka framställa genetiska»kopior«av människor. I början av 2002 fanns cirka 80 så kallade stamcellslinjer i hela världen att använda för den fortsatta forskningen. Ungefär en tredjedel av dessa finns i Sverige. Finns det risker med bättre skördar? Människan har i tusentals år ägnat sig åt att genom växtförädling odla fram grödor med önskvärda egenskaper. Men traditionell växtförädling är en tidskrävande och omständlig procedur. Med modern genteknik kan man flytta en gen från en planta till en annan och direkt överföra just den egenskap man är ute efter, till exempel att få ett sädesslag som är anpassat för en viss jordart eller ett visst klimat. En växt (eller en annan organism) som modifierats med hjälp av modern genteknik benämns gmo (gene modified organism). Våren 2002 publicerades arvsmassan för två sorters ris. Eftersom ris är basmat för tre miljarder människor och därmed världens viktigaste föda anses kunskapen om risets gener mycket betydelsefull. Kartläggningen av risets gener kan leda till att det utvecklas rissorter som är tåliga mot exempelvis torka, insekter och sjukdomar. Det finns redan långt framskriden utveckling av en genmodifierad rissort som kallas»det gyllene riset«. Detta ris är berikat med A-vitamin och skulle kunna avhjälpa ett av världens största näringsproblem. Cirka 100 miljoner barn i världen lider av A-vitaminbrist, som är den största orsaken till blindhet. Genom att odla detta ris kan denna näringsbrist motverkas. Världshälsoorganisationen who har länge drivit projekt mot A-vitaminbrist och undernäring. fn anser att det gyllene riset skulle betyda mycket för världens fattiga. Men»det gyllene riset«hälsas inte med glädje av alla. Det möter motstånd från

13 behöver det sättas gränser för forskningen? 13 Genmodifierade grödor vanligast i USA Amerikanska bönder har använt genmodifierade grödor sedan 1996 och det är USA som står för huvuddelen av den genmodifierade odlingen i världen. Vanligen handlar det om sojabönor, majs eller bomull. Argentina, Kanada och Kina är andra länder med genmodifierade utsäden. I Europa förekommer endast försöksverksamhet. Drygt 50 miljoner hektar jordbruksmark var 2001 odlad med genmodifierade grödor. Den totala åkerarealen i världen uppgår till 1500 miljoner hektar. Sveriges jordbruksmark omfattar cirka 3 miljoner hektar. Geografisk fördelning av all areal odlad med genmodifierade grödor. USA 68% Argentina 22% Kanada 6% Kina 3% Övriga världen 1% miljöorganisationer i den rika världen och från bönder som vill fortsätta med traditionella grödor. De som motsätter sig genmodifierade växter tar fasta på att ingen med säkerhet vet något om de långsiktiga miljöeffekterna. Några risker för människans hälsa med genmodifierad föda har inte påvisats. Genmodifierad mat innehåller samma ämnen som annan mat inga onaturliga tillsatser. De som är skeptiska pekar på att den ekologiska balansen kan påverkas. När genmodifierade växter sprids kan detta få följder för andra växter och för insekter. Miljön kan å andra sidan påverkas positivt av att gengrödorna minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel. Vissa är dock skeptiska till att stora företag inom utsäde och kemi säljer genmodifierat utsäde som samtidigt är tåligt mot de bekämpningsmedel som företaget också säljer. I bland annat usa, Kanada och Kina har genmodifierade grödor använts sedan mitten av talet. De positiva erfarenheterna har gjort att andelen ökar. I Europa däremot, är inställningen avvaktande och användningen fortfarande sparsam. De delade åsikter som finns kring genmodifierade växter kanske mynnar ut i att genmodifieringen måste ske på ett kontrollerat sätt, och enligt bestämda lagar och regler. Diskutera: Om du var miljöminister i ett land som drabbats av svält, vad skulle du göra? Du är miljöminister i ett land som drabbats av en mycket allvarlig svält. År efter år har skördarna slagit fel till följd av torka. Landets bönder arbetar hårt men torkan gör att skördarna förblir otillräckliga. Du vet att landets bönder genom att odla genmodifierade grödor som är anpassade för att tåla torra klimatförhållanden skulle kunna producera mer föda åt landets befolkning. Du vet att genmodifierade grödor har visats vara ofarliga som föda, men du har funderingar kring vilka okända långsiktiga konsekvenser dessa grödor skulle kunna ha på miljön. Men människor svälter och du vet att dessa grödor kan minska lidandet. Skulle du vilja att det odlades genmodifierade grödor?

14 14 nyfiken på bioteknik Bioteknik av betydelse för tredje världen En av de stora förhoppningarna med biotekniken är att den ska kunna användas för att hjälpa människor i tredje världen till ett bättre liv. Utveckling av läkemedel och vacciner mot sjukdomar som malaria och aids är ett sätt. Nya livsmedelsgrödor som växer bättre och har högre näringshalt är ett annat. Det finns dock de som motsätter sig att biotekniken utnyttjas för genmodifierade livsmedel. De menar att detta strider mot den naturliga utvecklingen och för med sig ekologiska risker. Oavsett vad man tycker: hur skulle bioteknik kunna hjälpa tredje världens länder? Med bioteknikens hjälp kan man i dag ta fram mediciner och vacciner på ett enklare och bättre sätt än tidigare. Gentekniken gör det möjligt att framställa läkemedel som är säkrare, mer effektiva och anpassade för olika behov. Det som främst behövs i de flesta av tredje världens länder är förebyggande åtgärder i form av vaccinering. Malaria är en sjukdom som varje år drabbar närmare en halv miljard människor och som leder till över två miljoner människors död. Det finns i dag inget effektivt vaccin mot malaria, men på många håll bedrivs det en intensiv vaccinforskning. De nya vacciner som är framtagna med hjälp av genteknik kan ges till patienterna på nya och enklare sätt. Det går exempelvis att framställa vaccin i växter som potatis, bananer, tomater, ris och majs. Detta gynnar framförallt utvecklingsländerna, eftersom det är enklare, billigare och säkrare än att använda injektionssprutor. Produktion av vaccin i potatis Med hjälp av genmodifiering har man lyckats framställa en potatis som även är ett vaccin mot kolera. Man håller också på att utveckla ätliga vacciner mot andra mag- och tarmsjukdomar som är vanliga i de tropiska länderna. Med genmodifierad mat kan människor i fattiga länder slippa svält och undernäring. Växter kan förses med gener som gör att skördarna blir större. Man kan också modifiera växter så att de exempelvis tål kyla, torka eller skadedjur bättre. Med genteknik kan man även skapa grödor som innehåller mer näring, som till exempel det gyllene riset. Också kor, får eller getter kan genmodifieras så att de ger mer mjölk, och även mer näringsrik sådan. Det är till och med möjligt att få mjölken att innehålla ett vaccin.

15 bioteknik av betydelse för tredje världen 15 Vilka arbetar med bioteknik? Det gyllene riset som motverkar blindhet Modern genteknik gör det möjligt att»klippa ut«och»klistra in«gener och på så sätt flytta dem mellan olika organismer. Nyligen lyckades schweiziska forskare ta en gen från en påsklilja och flytta över den till ris. Den här genen styr produktion av betakaroten, en byggsten i A-vitamin. Med den nya genen börjar cellerna i riset tillverka stora mängder A-vitamin och riskornen färgas guldgula. Nu hoppas man kunna börja odla detta ris»det gyllene riset«i svältområden och på så vis råda bot på den A-vitaminbrist som råder där. Brist på A-vitamin kan leda till blindhet. Ett problem när det gäller att med bioteknik hjälpa tredje världen är att det är i de rika länderna som de ekonomiska resurserna finns och som merparten av bioteknikforskningen bedrivs. Trots att möjligheterna finns att genmodifiera grödor till att ge större avkastning eller innehålla mer näring, så sker genmodifiering av växter i Europa och usa främst i syfte att göra växterna mer tåliga mot skadeorganismer och olika medel mot ogräs. I Europa och usa sker även omfattande forskning kring så kallade»functional foods«, livsmedel som har olika hälsofrämjande effekter, som exempelvis olika yoghurt med bakteriekulturer speciellt anpassade för att skona magen. För att bioteknik i större utsträckning ska gynna tredje världen krävs särskilda insatser och initiativ. Svält och undernäring angår alla, och alla vinner på en friskare världsbefolkning. Torka, markförstöring och skövling av regnskog är problem som inte bara påverkar drabbade utvecklingsländer utan hela vår jord. Med hjälp av bioteknik skulle man kunna få fram snabbväxande träd som kan användas för att reparera de skador som redan skett, samtidigt som skövlingen upphör. Namn: Niloofar Rasti Ålder: 24 Yrke: Doktorand, Smittskyddsinstitutet, Karolinska Institutet, Stockholm Utbildning: Biomedicinutbildning Efter att ha gått ut gymnasiets naturvetarlinje sökte sig Nilo Rasti till Karolinska Institutets biomedicinprogram. I dag är hon klar och har precis börjat doktorera på Smittskyddsinstitutet i den grupp som håller på med vaccinforskning, främst med fokus på malaria. Nilo har alltid haft ett brinnande intresse för tredje världen och tycker att forskning kring malaria en vanlig parasitsjukdom i tropiska utvecklingsländer är av största vikt. Bioteknik skapar möjligheter att hjälpa människor till ett bättre, friskare liv, inte minst i utvecklingsländerna, säger Nilo. Men det finns risker med bioteknik. Bioteknik liksom annan forskning kan användas i felaktiga syften. Därför är det viktigt med en ständig debatt, och att människor inte nöjer sig med att det bara är som det är. Nilo hoppas kunna bidra till att fattigdom och sjukdomar bekämpas, så att fler människor på jorden får leva ett drägligt liv. Hon tycker att det vore positivt om bioteknik kunde användas mer globalt och solidariskt. När hon är klar med sin forskarutbildning är det troligt att hon utöver fortsatt forskning även reser till något av de länder som är allvarligt drabbade av malaria och arbetar i något internationellt projekt.

16 16 nyfiken på bioteknik USA möjligheternas land inom bioteknik I jämförelse med Europa har usa varit mer framgångsrikt med att utveckla företag i nya branscher som exempelvis bioteknik. I usa är det fler som tar ekonomiska risker, om det innebär en chans till höga vinster. Det finns en positiv inställning till att satsa pengar på innovativ forskning, från såväl staten som från fonder, näringsliv och privatpersoner. Fler vågar satsa på att starta och utveckla bioteknikföretag. Biotekniktäta regioner i USA Många högutbildade personer runt om i världen, inte minst från Europa och Sverige, väljer att åka till usa för att studera eller forska inom teknik och vetenskap. Av de länder som Sverige samarbetar med inom bioteknik är usa i särklass viktigast. Sverige är internationellt känt för sin goda vetenskapliga kompetens, och inställningen i usa till svenska medarbetare och forskning är mycket positiv. I USA, liksom i Sverige, ligger de stora bioteknikområdena i nära anslutning till stora universitet. Bioteknikföretag och forskning inom bioteknik är koncentrerade till relativt avgränsade geografiska områden. Bioteknikföretag samarbetar vanligtvis med universitet och forskningsinstitut, banker och specialiserade finansinstitut, samt olika former av konsultbolag som också finns lokaliserade i närheten. I dessa områden finns särskilda organisationer som främjar företagens verksamhet. Att koncentrera verksamheten på detta sätt har många fördelar. Samarbetet mellan olika parter underlättas. Produktionen av utrustning och mjukvara finns mer tillgänglig. Västra regionen: Området söder om San Francisco allmänt kallat Silicon Valley är sedan länge känt för framgångsrika IT-företag. Under senare år har även ett stort antal bioteknikföretag startats här. En naturlig övergång med tanke på att informationsteknologi ofta används inom bioteknik. Diskutera: Sydvästra regionen: I södra Kalifornien har antalet bioteknikföretag växt lavinartat under de senaste decennierna. Företagen har i många fall sitt ursprung i något universitet och forskningsinstitut som finns i bland annat San Diego och Los Angeles. Varför vågar man satsa i USA? I USA finns en anda som gör att man vågar satsa och vågar misslyckas. För att vinna måste man våga. Det är denna orädda attityd som ligger bakom utvecklingen inom till exempel IT- och bioteknikområdena. Tror du att vi i Sverige är för rädda att misslyckas? I så fall hur skulle vi kunna göra så att fler vågar starta nya företag?

17 usa möjligheternas land inom bioteknik 17 Vilka arbetar med bioteknik? Nordöstra regionen: Runt Boston/Cambridge, New York och Washington DC finns många bioteknikföretag. Denna region i USA drar fördel av dess relativa geografiska närhet till Europa. Diskutera: Andra regioner: Även i andra regioner är bioteknikintresset stort, och på många håll i USA pågår uppbyggnad av nya bioteknikregioner. Skulle du vilja satsa på bioteknik? För att utvecklingen inom bioteknik ska drivas framåt krävs inte bara duktiga forskare utan även duktiga innovatörer, uppfinnare, utvecklare och personer med sinne för företagande. Skulle du kunna tänka dig att läsa något ämne som är kopplat till bioteknik på högskola eller universitet? I så fall vad? Namn: John Nevado Ålder: 29 Yrke: VD i ett familjeföretag som odlar rosor i Ecuador Utbildning: Amerikansk Master i internationell ekonomi John Nevado arbetar med bioteknik i form av växtförädling. Från sitt kontor i Stockholm leder han ett familjeföretag som odlar rosor i Sydamerika. Företaget startades av hans far för 35 år sedan och i dag med 300 anställda är de en av världens största distributörer av rosor: Biotekniken är nästa revolution i människans historia, att jämföra med stenåldern och den industriella revolutionen, säger John. Han har tidigare bland annat arbetat inom IT-branschen och menar att det är tack vare IT-tekniken som biotekniken har en så stor potential. Många av de bioteknologiska metoderna bygger på IT-relaterad vetenskap. Inom sin egen verksamhet ser John hur biotekniken skapar nya möjligheter. Med de moderna genteknikerna kan man numera ta fram blomarter för olika klimatförhållanden. Blommor som tidigare bara kunde odlas i tropikområden kring ekvatorn, kan nu även odlas i kallare eller torrare klimatzoner.

18 18 nyfiken på bioteknik Sverige långt framme inom bioteknik Sverige är ett land med mycket forskning och många företag inom bioteknik. Med över 200 bioteknikföretag är den svenska bioteknikindustrin den fjärde största i Europa efter Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Ett skäl till att Sverige har en så stor biotekniksektor är våra framstående svenska forskare inom medicin och bioteknik. Ett annat skäl är att två av världens största läkemedelsföretag, AstraZeneca och Pharmacia-Upjohn, har utvecklats i Sverige. Under årens lopp har idéer och erfarenheter från dessa företag och från den omfattande biotekniska och medicinska forskningen vid svenska universitet och sjukhus lett till att det startats en mängd nya forskningsbaserade företag. De flesta svenska bioteknikföretag har medicinsk anknytning. Förutom företag som sysslar med medicinsk bioteknik finns det företag som håller på med jordbruks- och livsmedelsteknik, miljöteknik och utveckling av bioteknisk utrustning, apparatur och it-mjukvara. Inte inom någon annan bransch i näringslivet är företagen så forsknings- och kunskapsintensiva. Många av de svenska bioteknikföretagen har startats av forskare. Det är därför ingen slump att de flesta bioteknikföretag i Sverige ligger i de regioner där de stora universiteten och de stora universitetssjukhusen finns. Det har blivit allt vanligare att företag inleder samarbete med forskargrupper vid universiteten och att det ur dessa samarbeten uppstår nya bioteknikföretag. Sveriges starka ställning på bioteknikmarknaden talar för en växande arbetsmarknad med många arbetstillfällen i framtiden. För att kvaliteten på svensk bioteknik ska kunna hållas på en hög nivå behövs fler unga forskare inom naturvetenskap och teknik. Eftersom bioteknik kräver avancerad teknisk apparatur och komplicerade dataanalysprogram, kommer även biotekniken att skapa arbeten för människor som arbetar med utveckling och produktion av olika slags instrument, apparater och it-program. Och för att lansera och tillverka produkter behöver företagen personer som vet hur man investerar, tar patent och marknadsför nya produkter över hela världen. Biotekniksektorn skapar många nya och spännande arbeten.

19 sverige långt framme inom bioteknik 19 De mest biotekniktäta regionerna Vilka arbetar med bioteknik? I flera regioner Uppsala/Stockholm, Malmö/Lund, Göteborg och Umeå görs stora satsningar för att Sverige ska behålla sin starka ställning inom bioteknik. Umeå Umeå: Vid Umeå universitet finns en av världens största så kallade biobanker med DNA-prover som kan användas för att driva den biotekniska utvecklingen framåt. Uppsala Stockholm Göteborg Malmö/Lund Uppsala: I Uppsala finns universitet, Lantbruksuniversitetet, Pharmacia-Upjohn och ett stort antal biomedicinska företag. Här inrättas center för biomedicin och bioinformatik. Stockholm: Under uppbyggnad är Stockholm Bioscience, ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet, med mål att skapa ett nationellt centrum för bioteknisk forskning och företagsutveckling. AstraZeneca utvidgar sin forskning i Södertälje. Göteborg: Här finns Göteborgs Universitet, Chalmers, AstraZenecas medicinska forskningsanläggningar i Mölndal, Nobel Biocare och en rad mindre biomedicinska företag. Det var på Hässle i Mölndal (nu en del av AstraZeneca) som Losec utvecklades. Malmö/Lund: I Malmö/Lund-regionen har man inrättat Medicon Valley, ett samarbete som knyter samman forskare och forskningsinriktade företag inom medicin och bioteknik på båda sidor om Öresund. Här finns bland annat Gambro som arbetar med njursjukvård, forskningsavdelningar för AstraZeneca samt ett växande antal företag som håller på med jordbruksoch livsmedelsteknik. Namn: Anna Nilsson Ålder: 33 Yrke: Omvärldsanalytiker och forskare, Centrum för medicinska innovationer,karolinska Institutet, Stockholm Utbildning: Magister i Internationell ekonomi, fil dr i Medicinsk innovations- och organisationskunskap Anna Nilsson är ekonom och blev nyligen doktor i innovationskunskap vid Karolinska Institutet efter att ha skrivit en avhandling om samspelet mellan forskning och företagsamhet. Bioteknikföretag skiljer sig från andra typer av företag i näringslivet bland annat genom att de är mer forskningsintensiva och bygger sin verksamhet via nätverk, inte minst med forskare på universitet och högskolor, säger Anna. Det som fascinerar Anna mest med bioteknik är att den så direkt kan hjälpa människor och förändra deras liv. Hon tänker då mest på de mediciner och behandlingsmetoder som kan utvecklas med hjälp av bioteknologiska metoder. Bioteknik anses vara en av de stora framtidsindustrierna och Sverige ligger bra till jämfört med andra länder. Anna tror att Sverige har mycket goda förutsättningar att fortsätta stärka sin position inom bioteknikindustrin, så länge forskarna har tillräckliga medel att hålla sig i frontlinjen och entreprenörskap belönas. Hon ser positivt på framtiden och kommer att fortsätta engagera sig i utvecklingen av industrin.

20 20 nyfiken på bioteknik Exempel på utvecklingstid*: * alla tidsperioder är ungefärliga och utvecklingstider upp till år innan produkten finns tillgänglig för marknaden förekommer. PATENT ENSAMRÄTT I 20 ÅR Upptäckt: år 0 2 Patentering: år 1 4 Vidareutveckling: år 2 7 Från idé till produkt Att ta en idé från ett forskningslaboratorium fram till en färdig produkt, exempelvis ett läkemedel på apoteket, är en lång, resurskrävande och kostsam process. Den kan ta upp till tio år eller ännu längre tid. Det är särskilt testerna av läkemedel som är kostsamma och tar lång tid. Bioteknikföretag kan uppstå på olika vis. För ett bioteknikföretag som utvecklar läkemedel kan processen från idé till företag och färdig produkt se ut så här. En unik upptäckt som kan vara användbar Forskare i ett laboratorium på ett universitet eller ett forskningsinstitut upptäcker att man exempelvis genom att förändra en organism eller en del i en cell kan framställa en produkt som skulle kunna användas som läkemedel. Upptäckten patenteras Eftersom produkten kan vara affärsmässigt intressant gäller det att visa att man är först, och därför lämnar man in en patentansökan till den myndighet som sköter patent i landet. Genom att ta patent förhindrar man att någon annan stjäl idén och tjänar pengar på den. Ett patent i Sverige ger innehavaren en 20-årig ensamrätt att tillverka och sälja uppfinningen. För att få patent måste uppfinningen vara ny, skilja sig från redan känd teknik samt vara industriellt användbar. Upptäckten vidareutvecklas och förfinas Forskningen kring upptäckten fortsätter. Kanske gör man ytterligare upptäckter som är värda att patentera. Så småningom finns tillräckligt bra idéer och patent för att starta ett företag med ambitionen att marknadsföra en produkt, ett läkemedel. Finansiering söks och företag etableras Finansiering söks till exempel från riskkapitalbolag företag som är specialiserade på att gå in som delägare i nya företag. För dessa företag presenteras forsknings- och affärsplaner. Med hjälp av ett startkapital kan man sedan grunda företaget och börja bygga upp verksamheten. Företagsnamnet registreras.

21 från idé till produkt 21 Finansiering och företagsbildande: år 3 8 Testning: år 4 9 Tillverkning: år 5 12 Produkten förfinas och prövas När det fungerar bra i laboratoriet är det dags att testa substansen, det framtida läkemedlet, med djurförsök och även i så kallade kliniska prövningar på människa. För prövningar krävs tillstånd från myndigheter med flera. Produkten godkänns och tillverkning kan påbörjas Förutsatt att alla prövningar går bra söker man godkännande från läkemedelsverket i respektive land. Efter godkännande kan tillverkning och försäljning av läkemedlet påbörjas. Diskutera: Finns det upptäckter och uppfinningar som du tycker borde göras? Människan gör ständigt nya vetenskapliga upptäckter. Finns det upptäckter och uppfinningar som du tycker borde göras eller sådana du önskar inte hade gjorts? Tycker du att det finns områden där det borde sättas gränser för människans nyfikenhet och för forskningen? Är detta alls möjligt? I så fall: hur? Affibody ett exempel på ett svenskt bioteknikföretag Affibody i Bromma utanför Stockholm är ett exempel på ett nystartat svenskt bioteknikföretag. Företaget som grundades 1998 har patent på en ny proteinmolekyl som kallas Affibody. Affibody bygger på genteknik och används för att skilja ut proteiner. Med hjälp av en Affibody kan man fånga upp ett visst protein i en blandning av andra proteiner. Dessa proteiner som man renar fram med hjälp av Affibody kan sedan användas som bland annat läkemedel. I mitten av 1990-talet började forskarna som var med och gjorde de tidiga upptäckterna att ta patent bildades företaget Affibody. I början höll man till på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, men med hjälp av ett startkapital från ett riskkapitalbolag kunde man 1999 flytta in i nya egna lokaler. Under år 2000 var det ytterligare ett rikskapitalbolag som bidrog med finansiering och i slutet av 2000 hade Affibody ett tiotal anställda slogs Affibody ihop med ett annat nystartat bioteknikföretag, Visual Bioinformatics, som utvecklade dataanalysprogram. Riskkapitalbolagen sköt till mer pengar. Våren 2002 hade Affibody 62 anställda. Det finns i dag cirka 40 olika Affibodies. De flesta av dessa är utvecklade på beställning för att användas vid renande av proteiner. Förhoppningen är att Affibodies ska kunna utvecklas till att användas direkt vid medicinsk terapi samt för att studera proteiners funktion.

22 22 nyfiken på bioteknik Bioteknik påverkar oss alla Med hjälp av den moderna biotekniken är det x möjligt att utföra sådant x som ingen för hundra år x sedan hade kunnat drömma om. Kloning, den metod där man tillverkar genetiskt x x identiska kopior av levande organismer eller varelser, x är ett exempel på den lavinartade utveckling som skett. Från att ha laborerat med små, encelliga organismer som bakterier, kan man i dag klona får, apor och grisar. Gener från växter kan föras in i djur och tvärtom, och vi kan snart tillverka molekyler som ser ut precis så som vi önskar. I kombination med kartläggningen av den mänskliga arvsmassan öppnas möjligheter som inte tidigare varit tänkbara för människan. Frågar vi en människa vad hennes största önskan är, så är chansen ganska stor att svaret blir något i stil med»att jag och mina nära och kära ska få vara friska«. Den snabba utvecklingen inom biotekniken kan göra denna önskan lättare att uppfylla. Den ökade kunskapen om ärftliga faktorer bakom sjukdomar kommer att vara av mycket stor betydelse inom sjukvården. Och kännedom om genetiska sjukdomsrisker kan ge människor en större chans att själva påverka sin hälsa. Om man till exempel vet att man har en ärftligt betingad risk för att drabbas av en viss cancerform eller hjärtoch kärlsjukdom kan man kanske minska risken genom att leva och äta på ett visst sätt. Men det är inte alltid så att man kan undvika eller bota en sjukdom för att man känner till den eller vet om att man löper risk för att utveckla den. Huntingtons sjukdom är ett exempel på en dödlig nervsjukdom som man i dag med ett genetiskt test kan förutsäga, men som ännu inte går att bota eller förhindra. Mycket mer forskning behövs alltså för att ta fram mediciner och behandlingsmetoder mot många av de allvarliga sjukdomarna. Kunskap om arvsmassan kan även användas för att identifiera individer. dna är dagens motsvarighet till fingeravtryck. Bortsett från enäggstvillingar har varje människa en unik dna-uppsättning.

23 bioteknik påverkar oss alla 23 DNA används numera vid bevisning i domstolar och andra sammanhang. Ett exempel på en situation där information om en människas dna kan utnyttjas på ett sätt som inte alla tycker är bra är inom försäkringsbranschen. Med full information om en människas dna och de ärftliga sjukdomsriskerna, skulle försäkringsbolagen kunna tänkas vägra att erbjuda vissa människor sjuk- och livförsäkringar. Människan har under en lång tid utnyttjat jordens resurser utan att ta ansvar för följderna för kommande generationer. Även om medvetenheten om miljöfrågorna har ökat under de senaste decennierna, så har utvinning av resurser och utsläpp av olika gifter och kemikalier satt djupa spår i naturen. Ozonlagret är hotat och regnskogarna krymper. Sjöar, hav, mark och luft är på många håll förorenade. Förhoppningsvis kan vi med hjälp av bioteknik reparera en del av de skador som redan skett. Genom att använda biovarianter av bränslen och andra kemikalier kan vi försöka undvika ytterligare skador i framtiden. Bioteknik handlar inte bara om forskning och teknik. Bioteknik medför också nya frågor inom politik och lagstiftning. Eftersom bioteknik påverkar hela samhället och oss alla samtidigt som det finns många etiska aspekter att ta hänsyn till så är det viktigt att det råder en öppen debatt grundad på kunskap. Detta skolmaterial har tillkommit på initiativ av Future Center, ett nätverk av yngre personer som är verksamma inom olika delar av samhället. Nätverket syftar till att under fria former belysa, väcka och diskutera framtidsfrågor av vikt. Utgivare: Svenskt Näringsliv, Stockholm, tel Ansvarig utgivare: Dick Kling. Text: Kreab och Ulrika Kahl. Formgivare: Katarina Norppa/ Landgraff. Fotografer: Per Myrehed s. 7, 15, 17, 19 och Marie Ullnert/Kamerareportage s. 9. Produktion: Kreab/Landgraff. Tryck: Roos Tryckerier, Stockholm ISBN Ordlista antibiotika från naturen härstammande ämnen som oskadliggör bakterier, och därför kan användas som mediciner för att bota bakteriesjukdomar som halsfluss och andra infektioner. antikroppar typ av proteiner som motverkar olika substanser för vilka de har en igenkänningsmekanism. baspar kombination av två byggstenar (nukleotider) som bygger upp DNA. biologer personer som sysslar med levande organismer, exempelvis mikrobiologer, biokemister, molekylärbiologer, cellbiologer och även medicinare. biotekniker personer som sysslar med bioteknik inom områden som exempelvis materialteknik, miljöteknik, processteknik, medicinteknik, jordbruksteknik, livsmedelsteknik. DNA (deoxyribonucleinsyra) en molekyl som är uppbyggd av två parallella strängar av sammanlänkade så kallade baspar och som innehåller genetisk information, eller arvsanlag, som bestämmer hur protein ska se ut. enzymer molekyl som utan att själv förändras påverkar, styr och bidrar till kemiska reaktioner inuti levande celler. farmakologi läran om läkemedel. functional food mat med egenskaper som har en positiv effekt på hälsan. gen ett segment av DNA som bär på genetiska instruktioner för att göra ett protein, likt ett recept. genetisk modifiering en serie tekniker som används för att överföra gener från en organism till en annan eller för att förändra uttrycket av en organisms gen. Används till exempel för att få en växt att producera ett helt nytt protein eller för att hindra det från att producera ett protein. genmodifierad organism (GMO) en organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom korsning, parning eller annan naturlig kombination. genmodifierad adjektiv som beskriver att gener ändrats med hjälp av bioteknik. hormoner ämne som utsöndras av körtlar och som förs med blodet till andra organ där de har effekt. hybrider en art som uppstår genom att man kombinerar två olika former av en art, exempelvis en korsning mellan gula och gröna ärtor. immunitet oemottaglighet för en viss infektionssjukdom som orsakas av smittorganismer som virus eller bakterier. kromosom en sträng av många gener bestående av en tätt sammanslingrad DNA-molekyl. mikroorganism levande varelse, bakterie eller liknande som endast kan ses med mikroskop. mutation slumpvis förändring av arvsanlag. protein substanser som även kallas äggviteämnen och verkar som byggstenar, hormoner, enzymer etc. inuti kroppens celler. rekombinant genteknik teknik genom vilken man skräddarsyr gener och som används för att tillverka proteiner. signalsubstanser kemiska budbärare som överför information mellan celler. stamceller en form av cell som kan utvecklas till olika typer av celler. stamcellslinjer kontrollerade odlingar av stamceller som används för forskning och behandling.