Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning"

Transkript

1 Biokemi Sammanfattande bedömning Sverige var länge världsledande inom biokemi, främst analytisk biokemi och enzymologi, och nuvarande svensk bioteknisk och farmaceutisk industri har i många delar sitt ursprung i denna forskning. Svensk biokemi håller med dessa traditioner fortfarande hög internationell nivå. Svensk forskning i världsklass finns inom flera biokemiska forskningsfält där viktiga utmaningar måste bemötas. Biokemiska metoder och tänkesätt tillämpas brett inom biomedicin och bioteknik. Biokemins styrkor är analysmetodernas kraftfullhet och att biokemiska begrepp och förklaringsmodeller är centrala. Biokemi är därmed för alltid en del av all den biologi, medicin och bioteknik där en beskrivning på molekylär nivå krävs. Ämnets omfattning och tillämpning ökar medan anslag av forskningsmedel till grundläggande biokemisk forskning minskar. Detta beror delvis på förflyttning av forskare och medel till angränsande fält. Den grundvetenskapliga kärnan måste stärkas för att inte såväl utbildning och grundforskning som tillämpningar på sikt ska försvagas. Biokemi inkorporeras nu mer i större forskningsprogram som syftar till helhetsperspektiv i biologi eller medicin. En annan trend är kemisk biologi där samverkan mellan biokemister, organiska kemister och biologer för att utföra biokemiska experiment i levande celler leder till genombrott. Svensk biokemi kan med fördel integreras mer i större europeiska forskningsprogram. Infrastruktur och instrumentering för grundläggande forskning är i behov av uppgradering och underhåll. Dessutom behövs en snar lösning för hur basutrustning ska finansieras vid universiteten. Ämnesbeskrivning Biokemi är läran om livets kemi. I en levande cell samverkar och omvandlas molekyler i en myriad väl koordinerade biokemiska processer som styr hur cellen utvecklas och organiseras, använder och förvaltar det genetiska materialet, delar sig, sköter sin energiomsättning, försvarar sig mot yttre hot och reparerar skador, samt hur den kommunicerar med andra celler och i övrigt fyller en funktion i en organism eller i en ekologisk miljö. Biokemi syftar till att förklara dessa processer på en molekylär nivå. Forskning i biokemi fokuseras idag på: - att förstå biokemisk energiomvandling (bioenergetik), till exempel hur växter utnyttjar solens ljus för att omvandla vatten och koldioxid till syre och organiska molekyler (fotosyntes). Denna forskning kan till exempel tillsammans med oorganisk kemi bereda väg för framtida energikällor baserade på vatten och solljus; - att förstå relationen mellan biologiska molekylers tredimensionella struktur och deras funktion (strukturbiologi). Tidig strukturbiologisk forskning ledde till utveckling av molekylärbiologi som enskild disciplin och strukturbiologi är i många fall en förutsättning för rationell läkemedelsutveckling; - att förstå hur de proteiner som återfinns i cellens olika membraner fungerar. Till membranproteiner hör bland annat receptorer för hormoner och andra

2 signalsubstanser, jon- och vattenkanaler och proteiner som transporterar näringsämnen och metaboliter in och ut ur cellen. Förståelsen av membranproteinernas biokemi är central, då till exempel minst hälften av alla licensierade läkemedel binder till membranproteiner; - att kartlägga de komplexa biokemiska nätverk i vilka näring bryts ner och 100-tals mindre molekyler som behövs som byggstenar, energikällor eller signalsubstanser i cellen syntetiseras (metabolism), samt studier av de enzymer som katalyserar biokemiska reaktioner (enzymologi). En del av dagens forskning inom detta fält syftar till att förstå hjärnans biokemi (neurokemi); - att utveckla nya metoder för biokemiska analyser (analytisk biokemi). De senaste 10 åren har medfört en fantastisk utveckling av analysmetoder för storskalig forskning i biomedicin, och dessa bidrar till effektivare läkemedelsutveckling, snabbare och säkrare diagnostik, personligt utformade terapier med mera; - att förstå biokemiska reaktioner på atomär nivå. Här kombineras enzymologi och strukturbiologi med beräkningar och datorsimuleringar (teoretisk biokemi). Denna forskning syftar också till utveckling av nya enzymer för till exempel industriell omvandling av organiskt avfall och växter till biobränsle (proteinteknik; även kallat protein engineering ); - att förstå hur proteiner antar sin rätta tredimensionella struktur (proteinveckning). Detta är sedan det för år sedan upptäcktes att felveckade proteiner orsakar sjukdom ett centralt forskningsfält; - utvecklandet och användandet av statistiska metoder för analys av mycket stora mängder genetiska och biokemiska data och strukturdata (bioinformatik); - kemisk biologi utveckling och användning av nya kemiska verktyg för att direkt studera och/eller manipulera biokemiska processer i levande celler och vävnader, det vill säga att flytta de biokemiska experimenten från provrör och in i levande celler. Vidare tillämpas biokemiska metoder och biokemiskt tänkande brett inom biologi, biomedicin och bioteknik. Anledningen till att biokemin på detta sätt har svällt över sina breddar är att den utgör förklaringsmodell för molekylära biologiska mekanismer. Dessutom tillåter biokemiskt tänkande och experimenterande en övergång från naturfilosofiskt observerande till möjligheten att praktiskt gripa in i biologin för att testa hypoteser eller utveckla nya tekniker. Styrkor, svagheter och ämnesmässiga trender I ett historiskt perspektiv har svensk forskning i biokemi varit utomordentligt framgångsrik. Jöns Jakob Berzelius myntade ordet protein redan i början av 1800-talet och forskning i biokemi tog ordentlig fart drygt 100 år senare då utveckling av ny teknik möjliggjorde separation av biologiska makromolekyler och cellkomponenter. En stor del av denna utveckling skedde i Sverige. Svensk biokemisk forskning var under ett halvt sekel åren 1920 till 1970 mycket stark i ett internationellt perspektiv och till och med världsledande inom fält som analytisk biokemi och enzymologi. En stor del av Sveriges biotekniska och farmaceutiska industri har sitt ursprung i denna forskning. Under och 1980-talen upprätthöll Sverige en stark position i biokemi, nu kompletterad med forskning i bioenergetik och strukturbiologi. Svensk biokemi av årgång 2010 håller fortfarande hög internationell standard, bland annat inom strukturbiologi, membranproteiner, teoretisk biokemi, bioenergetik och proteinveckning. Stark svensk biokemisk forskning förekommer också i större program inriktade mot biomedicin eller bioteknisk utveckling.

3 Svenska forskargrupper är dock i de flesta fall små eller i många fall mycket små jämfört med i andra europeiska länder. En orsak till detta är bristande resurser vid fakulteterna. En annan bidragande orsak är möjligtvis även att svenska forskare inte söker och/eller tar hem större forskningsbidrag från till exempel Europeiska kommissionen. Det finns flera framgångsrika undantag, men ett intryck är att svenska forskare i biokemi, om än starka, inte alltid har den flexibilitet och de drivkrafter som krävs för att växa sig starka i ett internationellt perspektiv. Strukturbiologi är nu mer dominerande i Sverige, även om den totala omfattningen antagligen inte har ändrats under de senaste åren. Dominansen beror delvis på att strukturbiologi är ett kraftfullt forskningsredskap, men även på att andra biokemiska forskningsfält, som till exempel forskning på metabolism och enzymologi har minskat i omfattning. Flera svenska strukturbiologer är internationellt uppmärksammade för utveckling av ny teknologi baserad på synkrotronljus och ny metodologi för att framställa proteiner för strukturbiologiska studier. Fortsatt stark svensk strukturbiologisk forskning kräver dock nyinvesteringar i instrumentering och framförallt uppgradering och underhåll av befintlig infrastruktur. Under de senaste 15 åren har svenska forskare etablerat mycket bra verksamhet för studier av proteiners veckning och felveckning. En styrka med svensk forskning i fältet är att den i flera fall är tätt sammanknuten med medicinsk forskning av hög kvalitet. De svenska forskare som är verksamma i teoretisk biokemi är i flera fall internationellt ledande fysikaliska och teoretiska kemister. Den bästa teoretiska biokemin återfinns inom större forskningsprogram som även omfattar experimentella studier och som syftar till en helhetssyn på någon biologisk process, till exempel proteinsyntes. Svensk forskning kring membranproteinernas biokemi håller utomordentligt hög klass. Framgångsrik svensk forskning omfattar strukturbiologiska studier för att förstå hur membranbundna enzymer fungerar, utveckling av nya metoder, samt mycket stark forskning kring hur membranproteiner antar en tredimensionell struktur på till exempel en cellyta. Det är viktigt att denna forskning får möjlighet att fortsätta utvecklas i Sverige det finns uppenbara risker att den kan komma att flytta utomlands. En svaghet i svensk biokemi är bristen på förnyelse inom traditionellt starka områden som enzymologi och metabolism. Pensionsavgångar och krympande forskningsbidrag till dessa fält kan komma att leda till att de försvinner i Sverige. Detta är olyckligt då de fortfarande är mycket viktiga. Grundforskning i enzymologi i omvärlden omfattar nu studier av enskilda enzymmolekyler och större molekylära maskinerier som fungerar som mekaniska motorer. Här kommer det sannolikt att ske genombrott av allmänt intresse, men forskningen är tyvärr inte representerad i Sverige. Vidare är enzymologi och metabolism högaktuell inom neurokemin. I ett läge där hjärnans kemi och botandet av demenssjukdomar framstår som en av de stora utmaningarna är det olyckligt att grundläggande biokemisk kompetens försvinner från de svenska universiteten. En tydlig trend i det biokemiska fältet är en pågående förskjutning av kompetens och frågeställningar mot biomedicin och bioteknik. Biokemiska metoder och främst analytisk biokemi utnyttjas i större så kallade teknikplattformar för medicinsk forskning. Dessa är laboratorier för storskaliga parallella analyser av biologiska prover. De används dels för forskning i bland annat genomik, proteomik och metabolomik, det vill säga forskning som syftar till kartläggning av olika geners funktion och vilka proteiner och mindre molekyler som förekommer i olika celler och vävnader. Dels syftar de till medicinsk profilering, vilket

4 innebär studier av hur sammansättningen av till exempel proteiner och mindre molekyler korrelerar med utveckling, åldrande eller olika patologiska tillstånd. En annan trend är mer fokus på kemisk biologi. Inom detta fält samverkar forskare med biokemisk, organisk-kemisk och cellbiologisk expertis. Kemisk biologi har på kort tid etablerat sig som ett nytt koncept för biologisk forskning; möjligheten att kunna utföra biokemiska experiment direkt i levande celler öppnar tidigare oanade möjligheter. Utvecklingen har under flera år skett vid främst universitet i USA, men flera svenska forskare börjar nu med viss framgång tillämpa tekniker och tänkesätt. En tredje trend, som även återfinns inom andra biovetenskaper, är att svenska biokemister nu i större utsträckning deltar i bredare forskningsprogram och större nätverk. Dessa syftar ofta till att studera biologiska processer i ett helhetsperspektiv, det vill säga hela vägen från organism till molekylära processer, eller omvänt, hela vägen från biokemiska mekanismer till någon sjukdom. Dessa typer av frågeställningar kallas ibland translationell forskning. Hot och möjligheter Biokemins styrka som förklaringsmodell och biokemiska forskningsmetoders styrka och användbarhet innebär en möjlighet för svenska biokemister att i större utsträckning än tidigare framgångsrikt bidra i forskning som syftar till en helhetsförståelse av biologiska eller medicinska frågeställningar. För en framtida positiv utveckling av biokemi i Sverige krävs dock antagligen att svenska forskare fortsatt och i större utsträckning samverkar i internationella och främst europeiska forskningsprogram. Biokemins framgång och tillämpning inom angränsande biomedicin och bioteknik innebär både ett hot och en möjlighet. Denna har nämligen lett till en förflyttning av biokemister från frågeställningar inom kärnämnet och institutioner för biokemisk grundforskning till nya tillämpade områden och andra institutioner. I många fall följer forskningsfinansieringen med i denna förskjutning. Man kan tydligt urskilja en urholkning av biokemins kärna, vilken redan nämnts vad gäller metabolism och enzymologi. På sikt kan urholkningen innebära försvagad grundkompetens vid biokemi-institutionerna och en ond spiral i form av sämre utbildning, rekrytering och forskning. Då de framgångsrika tillämpningarna av biokemi i mycket baseras på grundforskning så kan detta i ett längre perspektiv leda till försvagningar även inom den bredare biovetenskapliga och medicinska forskningen. En lösning är att med framtida forskningsfinansiering stärka just kärnämnet biokemi. Någon större oro för att tillämpningarna då blir lidande bör inte föreligga. De stora biomedicinska forskningsprogrammen (med ingående biokemi) kommer ändå att finansieras. Om befintliga styrkor, svagheter, möjligheter och hot beaktas på ett bra sätt så är de övergripande möjligheterna mycket goda för att svensk forskning i biokemi ska bidra till naturvetenskapens och samhällets utveckling. Forskningsinfrastruktur Finansiering av infrastrukturen för forskning i biokemi vid svenska universitet är tyvärr ett problem och befintlig äldre instrumentering är i akut behov av underhåll och uppgradering. För inte alltför länge sedan (15 till 20 år) kunde man på de flesta håll utrusta biokemilaboratorier med finansiering från fakulteter, forskningsråd och andra finansiärer. Så är inte längre fallet och det finns i många fall inga möjligheter till finansiering av basutrustning i kostnadsintervallet 0,5 till 10 miljoner kronor. Till och med vid mycket stora samlade forskningscentra med flera representerade fakulteter och/eller universitet kan det i

5 många fall inte finnas ett enda fungerande basinstrument av en viss typ (till exempel analytisk ultracentrifug eller plattläsare med temperaturreglering ). Denna situation är ett uppenbart hot, men å andra sidan ett tydligt problem med tydliga lösningar. Vidare krävs en översyn av om och hur större laboratorier av nationell karaktär ska finansieras med avseende på uppgraderingar, underhåll och drift. Till dessa laboratorier hör de strålportar vid MAX-lab i Lund som utnyttjas för strukturbiologi och Svenskt NMR-centrum i Göteborg som utnyttjas för flera typer av biokemisk forskning.

KEMI. Övergripande områdesbeskrivning. Biokemi. Beskrivning av forskningen inom ämnet

KEMI. Övergripande områdesbeskrivning. Biokemi. Beskrivning av forskningen inom ämnet KEMI Övergripande områdesbeskrivning Kemins stora roll i dagens natur- och teknikvetenskap baseras på den molekylära världsbild som vuxit fram under det senaste seklet. Livets processer beskrivs alltmer

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Bioteknik. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Bioteknik. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Bioteknik Sammanfattande bedömning Biotekniken har haft en dramatisk utveckling under de senaste decennierna, både från ett forskningsmässigt och tillämpat perspektiv med många vetenskapliga genombrott

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

MOBA02, Kemi: Cellens kemi, 15 högskolepoäng Chemistry of the Cell, 15 credits Grundnivå / First Cycle

MOBA02, Kemi: Cellens kemi, 15 högskolepoäng Chemistry of the Cell, 15 credits Grundnivå / First Cycle Naturvetenskapliga fakulteten MOBA02, : Cellens kemi, 15 högskolepoäng Chemistry of the Cell, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Naturvetenskapliga

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR Fakulteten för Teknik- och Naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Bred ingång BGBVP Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR Programmet är fastställt av

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Arv och utveckling Arvet

Arv och utveckling Arvet ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.

Läs mer

Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter

Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter Styrelsen för SciLifeLab har vid sitt sammanträde den 7 maj 2014 beslutat att inbjuda Svenska lärosäten utanför de fyra värduniversiteten

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse

Läs mer

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp Lärosätets namn Stockholms universitet. Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare, åk

Läs mer

Biovetenskapligt program Bioscience program

Biovetenskapligt program Bioscience program Dnr: HNT 2013/364 akulteten förhälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Biovetenskapligt program Programkod: Programmets benämning: BGBVP Biovetenskapligt program Bioscience program Inriktningar:

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

SYNTETISK BIOLOGI. FinSynBio

SYNTETISK BIOLOGI. FinSynBio SYNTETISK BIOLOGI FinSynBio FORSKNINGSPROGRAM 2013 2017 Programbeskrivning 2 1 BAKGRUND Genteknologin har under de senaste trettio åren i betydande mån ökat vår förståelse av biologiska processer och bidragit

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: 5.2-898/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: 5.2-898/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: 5.2-898/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Receptarieexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet farmaci, 180 hp.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006. Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006. Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR KLINISK MEDICIN Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006 Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Methods in Medical Diagnostics, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU ÅTTA FAKULTETER Och mer än 30 världsledande forskningsområden Åtta fakulteter på tre campus Ekonomihögskolan Humanistiska och teologiska fakulteterna

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng. Utbildningens mål

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng. Utbildningens mål Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i bioteknik Degree Programme in Biotechnology 270,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT06. Utbildningens mål Kunskap och förståelse Färdigheter

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogrammet i biomedicin

Utbildningsplan för kandidatprogrammet i biomedicin Utbildningsplan för kandidatprogrammet i biomedicin 1BI14 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2013-11-07 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-08

Läs mer

FRÅGOR. Tre lag vinner:

FRÅGOR. Tre lag vinner: Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Biologiprogrammet Programkod: Programmets benämning: NGBIO Biologiprogrammet Biology programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Morgondagens arbetsmarknad

Morgondagens arbetsmarknad Morgondagens arbetsmarknad Förslag till arbetsmarknadskommission 2016-08-15 LUX HUN SVK POR ITA CZK USA POL GRE IRL ICE EST GBR ESP SWZ NOR SLO GER AUT FIN FRA DEN BEL NED SWE En arbetsmarknadskommision

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Metalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet Utbildningsplan för biomedicinprogrammet 1BI13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 1BI13 1.2. Programmets

Läs mer

Masterprogram i biomedicin

Masterprogram i biomedicin 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i biomedicin 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VABME Programbeskrivning Masterprogrammet utgörs av kurser inom huvudområdet biomedicin. Programmet har en

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET

EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET 1 Dnr 540-820-97 EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET 1. Fastställande Denna examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i Teknisk biologi vid Umeå universitet

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:

UTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning: Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen:

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen: Farmaci MÅLSÄTTNING Utbildningen som leder till farmaceutexamen strävar till att ge studeranden färdigheter inom läkemedelsförsörjningens alla delområden. Framförallt strävar utbildningen till att främja

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-823-13 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: BIOTEKNIK SPECIALISATION: ENGINEERING BIOTECHNOLOGY 1 Fastställande Denna

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet Utbildningsplan för biomedicinprogrammet 1BI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-10-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-02-04 Sid 2 (6)

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP 1(5) DNR: SLU ua 2015.3.2.1-1576 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: FN Avdelning/kansli: Fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Idag behövs välutbildade kemister inom ett brett spektrum av verksamheter

Idag behövs välutbildade kemister inom ett brett spektrum av verksamheter Idag behövs välutbildade kemister inom ett brett spektrum av verksamheter www.cmb.gu.se/utbildning Välkommen till Kemi, kandidatprogram! Studievägledare Barbara Casari Epost: casari@chem.gu.se 1 08:15

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Om ämnet Naturkunskap

Om ämnet Naturkunskap Om ämnet Naturkunskap De kunskaper eleverna utvecklar i ämnet naturkunskap ger en naturvetenskaplig medborgarbildning. Kunskaper i naturvetenskap ger eleverna möjlighet att delta i samhällsdebatten och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 13 maj 2004.

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 13 maj 2004. INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN EKOSYSTEMTEKNIK, 80 POÄNG Eco System Management Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild

Undervisningsämne Studiefordringar för ämne I, 90 hp Studiefordringar för ämne II och III, 45 hp Bild Sida 1 (6) Nämnden för lärarutbildning (NLU) Beslut 2016-03-21 Dnr: UGA 2015/4156-3.1.1 KPU - studiefordringar för antagningsämnen i grundskolans årskurs 7 9 Ht 16 Ämneskunskaper i minst ett undervisningsämne

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

KEMM23, Kemi: Avancerad biokemi, 15 högskolepoäng Chemistry: Advanced Biochemistry, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

KEMM23, Kemi: Avancerad biokemi, 15 högskolepoäng Chemistry: Advanced Biochemistry, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Naturvetenskapliga fakulteten KEMM23, Kemi: Avancerad biokemi, 15 högskolepoäng Chemistry: Advanced Biochemistry, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP120 Biokemi med grundläggande kemi, 15 högskolepoäng Biochemistry with Basic Chemistry, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för nutrition och

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

III Astropartikelfysik och subatomär fysik III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Människokroppens kemi. Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning

Människokroppens kemi. Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning Människokroppens kemi Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning Kursens mål Ge baskunskaper i allmän kemi, medicinsk kemi samt oral biokemi som är nödvändiga för de fortsatta

Läs mer

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium 2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel

Läs mer