EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET

Transkript

1 1 Dnr EXAMENSBESKRIVNING FÖR CIVILINGENJÖRSEXAMEN I TEKNISK BIOLOGI VID UMEÅ UNIVERSITET 1. Fastställande Denna examensbeskrivning för civilingenjörsexamen i Teknisk biologi vid Umeå universitet är fastställd av universitetsstyrelsen och reviderad Omfattning Civilingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar och andra utbildningsmoment om sammanlagt 180 poäng. 3. Mål 3.1 Mål för grundläggande högskoleutbildning Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge den studerande kunskaper och färdigheter, förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. 3.2 Allmänna mål för civilingenjörsexamen För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som erfordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, ha förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, ha förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå. 3.3 Mål för civilingenjörsexamen i teknisk biologi

2 2 Utbildningsprogrammet leder till civilingenjörsexamen i teknisk biologi. De övergripande målen för civilingenjörsutbildningen i teknisk biologi är att ge den studerande: - träning i ett vetenskapligt arbetssätt och analytiskt tänkande, - fördjupade kunskaper och färdigheter i ämnesområdet, - förmåga att med fysiologisk, cellulär, molekylär och bioteknisk metodik identifiera, formulera och lösa olika frågeställningar inom ämnesområdet, - träning i att analysera, utvärdera och åtgärda miljöfaktorers inverkan på biologiska system, förmåga att snabbt inhämta nya kunskaper inom ämnesområdet teknisk biologi och tillämpa dessa för teknisk utveckling och förnyelse, - träning i att planera, leda och utveckla cellulära, molekylära, genteknologiska och övriga biotekniska system så att de motsvarar givna specifikationer, - förmåga att utreda och formulera användarkraven på biotekniska system och därvid beakta ekonomiska, miljömässiga och etiska synpunkter och värderingar för att kunna utforma lösningar som tar till vara och motsvarar avnämares förutsättningar och behov. En civilingenjör i teknisk biologi utbildas för att kunna utveckla och överföra teknisk och vetenskapligt kunnande inom området. Utbildningen avser att ge tillräcklig kompetens för att tillämpa traditionell teknik och utveckla nya metoder och processer i gränsområdet mellan teknik och organism-, cell- och molekylärbiologi baserad på kunskap i matematik, datakunskap, informationsteknologi, kemi, genetik, genteknik samt organismers, vävnaders, cellers och makromolekylers struktur och funktion. Ämnesområdet teknisk biologi omfattar relevanta delar av matematik, kemi, biologi, miljövård, fysik, elektronik och datavetenskap samt dessa ämnens tekniska tillämpningar i produktion, utveckling och forskning. Vidare skall civilingenjörsutbildningen i teknisk biologi ge kompetens för verksamhet och vidareutbildning i - cell- och molekylärbiologi med avsikt att förstå cellen som biotekniskt produktionssystem, - databehandling av biologisk information och makromolekylära strukturer, - användning av datorer för mätning och styrning av biologiska processer, - matematiska modeller med särskild inriktning på teknisk biologiska tillämpningar, - experimentellt kunnande, - process- och apparatteknik. Vidare skall den studerande också ha förvärvat kunnande och färdigheter för att fungera i ett samhälleligt och organisatoriskt sammanhang, vilket innefattar - träning i arbetsledning, självständigt arbete och lagarbete, - färdighet i att redovisa kunskaper, planer och uppnådda resultat i tal och skrift såväl på svenska som engelska, - insikter i bioteknikens/teknikens växelverkan med samhälle, ekonomi, individ och miljö,

3 3 - förmåga att kunna sätta sig in i alternativa perspektiv, värderingssystem och uttryckssätt, som grund för att kunna samverka och kommunicera med lekmän om biotekniska/tekniska system och deras konsekvenser. Den studerande ska dessutom välja en av nedanstående profileringar och kan genom ett lämpligt val av kurser förvärva fördjupade kunskaper om: Medicinsk bioteknik - produktion av makromolekyler i bioreaktorer - nedströmsprocessing, rening, isolering och analys av makromolekyler - design och konstruktion av makromolekyler av medicinsk betydelse - avancerade genetiska analyser - identifiering av mikroorganismer av medicinsk betydelse - konstruktion av transgena organismer - molekylära patogena mekanismer - farmakodynamik - bioinformatik Växtbioteknik - växters fysiologi och energiomsättning - konstruktion av transgena växter, inklusive träd - analys av växters, speciellt trädens, kemiska sammansättning - separation av kemikalier producerade i växter, speciellt träd - processteknik och skogsbioteknik - växtförädling och genetisk kartläggning - enzymer i industriella processer - bioinformatik Miljöteknik - ekologi med ekotoxikologi, miljövård - miljökemi, miljölagstiftning och miljörevision - humanfysiologi med fysiologisk mätteknik - miljöteknik inom inre och yttre miljö - effekter, mätning och analys av fysikaliska, kemiska och biologiska miljöfaktorer - effekter, mätning och analys inom fysisk belastning och arbetsfysiologi - människa/maskinsystem, psykologi, olycksfall och riskbedömningar - interaktionen teknik, miljö och hälsa; teknikens och produktionssystemens villkor och utveckling - folkhälsan i ett historiskt perspektiv

4 4 - analys och utvärdering i miljöteknik/bioteknik 4. Krav för civilingenjörsexamen i teknisk biologi vid Umeå universitet Civilingenjörsexamen i teknisk biologi uppnås efter fullgjorda kurser om 180 poäng. Minst 20 poäng av dessa ska utgöras av ett examensarbete. I examen skall ingå kurser från var och en nedan angivna ämnesområden/ämnesgrupper. Poängtalet för kurserna inom vart och ett av dessa skall minst uppgå till nedan angivna minimigränser. Ämnesområde Grundkurser inom: Poäng Matematikämnen 20 Kemi 40 Teknisk och allmän biologi 33 (biologi, fysik, elektronik, statistik, kemi och datavetenskap) Elektronik 10 Profileringskurser: 30 (inom något av områdena växtbioteknik, medicinsk bioteknik eller miljöteknik) Grundkurser i matematik, kemi, teknisk biologi, allmän biologi och elektronik måste ingå i ett civilingenjörsprogram vid ett svenskt universitet/högskola för att få räknas i examen i teknisk biologi vid Umeå universitet. För de studenter som önskar tillgodoräkna sig kurser som inhämtats på annat sätt inom eller utom landet görs, efter ansökan från den studerande, en prövning i varje enskilt fall. Området Teknisk biologi omfattar kurser inom biologiområdet där ämnesområdena fysik, elektronik, statistik, kemi och datavetenskap integrerats i olika omfattning. Tillämpad ingenjörskunskap är integrerad i olika kurser. De studerande anpassar sina studier mot någon av de tre inriktningarna (växtbioteknik, miljöteknik och medicinsk bioteknik) genom att välja en kombination av fördjupnings- och profilkurser. Inom varje inriktning ges möjlighet att läsa fria kurser inom eller utom det teknisk-naturvetenskapliga området.

5 5 5. Examensbevis När ovanstående krav är uppfyllda kan examensbevis utfärdas. Detta utfärdas av rektor på begäran. Med ansökan skall följa ett personbevis och intyg från studentkår/studentkårer vid Umeå universitet om betald kåravgift. Examensbenämningen är civilingenjör. Den engelska benämningen är Master of Science in Engineering Biology.