Cellen och biomolekyler
|
|
- Axel Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller
2 En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera organeller: - ER: Proteinsyntes på ribosomer - Golgie: Transport via vesiklar - Mitokondrier: Energi - Lysozomer: Nedbrytning
3 En eukaryot växtcell: Liknar djurcell men har även: - Cellvägg: Ger ökad stadga - Vakuoler: Tar hand om skräp, ökad stadga (tryck) - Kloroplaster: Fotosyntesen
4 Processer i celler innefattar interaktioner mellan två olika klasser av molekyler: - BIOLOGISKA MAKROMOLEKYLER ex proteiner och nukleinsyror (DNA) - METABOLITER små molekyler med låg formelmassa som ändras kemiskt i - METABOLITER små molekyler med låg formelmassa som ändras kemiskt i biologiska processer ex socker (som bryts ner under glykolysprocessen)
5 Biomolekyler DNA deoxyribonukleinsyra - förvaring av genetisk information Innehåller fyra olika kvävebaser Kvävebaserna sitter på en sträng uppbyggd av socker-och fosfat-grupper Nukleotid Ordningen på kvävebaserna står för den genetiska informationen
6 Biomolekyler DNA deoxyribonukleinsyra - förvaring av genetisk information Den 3-dimensionella formen av DNA presenterades 1953 DNA spiral: - Två DNA kedjor som är virade runt varandra - Kedjorna hålls samman med vätebindningar mellan kvävebaserna Ordningen på kvävebaserna svarar mot ordningen på aminosyrorna i ett protein
7 Biomolekyler Proteiner Proteiner är den makromolekyl som har flest funktioner: Katalysera reaktioner Enzymer Transport Hemoglobin (syre) Förvaring Myoglobin (syre) Immunförsvar Antikroppar Rörelser Myosin i muskler Struktur Collagen i senor Kommunikation Receptorer, hormoner (insulin) Reglering Kontroll av tillväxt och differentiering Proteiner är också den makromolekyl som kan inte flest olika former gener Kodar för minst olika proteiner som har olika former
8 Aminosyror utgör byggstenarna i proteiner 20 olika aminosyror som har olika egenskaper Vilka aminosyror som skall ingå i ett protein samt ordningen på aminosyrorna bestäms av vårt DNA
9 Aminosyrorna har olika egenskaper 20 olika aminosyror laddad - laddad Polär Ej laddad Icke polär Hydrofob Gillar vatten Gillar inte vatten Aminosyrorna sitter ihop i en lång kedja via peptidbindningar Primär struktur - Ordningen på aminosyrorna i proteinkedjan
10 Rätt struktur hos proteinet en förutsättning för dess funktion Veckning av proteinet leder till sekundär och tertiär struktur α helix sekundär struktur Veckningsprocessen Tertiär struktur β sträng sekundär struktur Primär struktur Om proteinet innehåller flera kedjor - kvartärstruktur
11 Biomolekyler Kolhydrater Funktion: -Lagring av energi Glykogen och stärkelse -Strukturelement - Cellulosa Uppbyggda av monosackarider: - ALDOSER innehåller aldehydgrupper - KETOSER innehåller ketongrupper En monosackarid består av 3-9 kolatomer och innehåller minst två hydroxyl (OH) grupper Monosackarider kopplas ihop via O-glykosidbindningar till di-, oligo och polysackarider Glukos + Glukos = Maltos
12 Vanliga disackarider: Biomolekyler Kolhydrater Rörsocker Mjölksocker Vanliga polysackarider: - Glykogen: Förvaringsform för glukos energidepå. Grenad polymer med förgrening vid ca var 10:e enhet. - Stärkelse: Förvaringsform för glukos i växter. Även vi kan dra nytta av energin lagrad i stärkelse. - Cellulosa: Strukturell roll i växter. Vi (däggdjur) kan ej bryta ner cellulosa då vi saknas cellulas. Kossor får hjälp av bakterier för att bryta ned cellulosa.
13 Biomolekyler Lipider Lipider: Byggs upp av hydrofoba kolväten och är mer lösliga i organiskt lösningsmedel än i vatten. De flesta lipider är uppbyggda av fettsyror. Fettsyror: Långa kedjor av karboxylsyror (14C 24C, vanligast är 16-18C) med en terminal karboxylgrupp. Kan vara mättad (ingen dubbelbindning) eller omättad (innehåller dubbelbindning). Mättad fettsyra Omättad fettsyra
14 Nomenklatur: Biomolekyler Lipider 1. Antal C 2. Antal dubbelbindningar 3. Positionen på dubbelbindningen 4. Finns även trivialnamn ex 16:0 palmitinsyra, 18:0 Stearinsyra Stearinsyra
15 Biomolekyler Lipider Funktioner: 1. Energilagring 2. Beståndsdel i biologiska membran 3. Signalbärare Viktiga typer av lipider: Triacylglycerol - energilagring G L Y C E R O L Fettsyra 1 Fettsyra 2 Fettsyra 3 Fosfolipider beståndsdel i biologiska membran Alkoholen kan vara: -Serin - Etanolamin - Kolin - Inositol Kolesterol - steroidskelett Finns i cellmembranet hos djurceller (upp till 25 %)
16 1. Plasmamembran som omsluter cellen Biologiska membran 2. Interna membran i cellen som bildar olika organeller ex mitokondrier och kloroplaster Stommen i membraner utgörs av fosfolipider som är associerade i två lager som hålls ihop av hydrofoba interaktioner Hydrofilt Hydrofobt Membranet är permeabelt för vissa ämnen men inte för andra. I membranet finns proteiner som har specifika funktioner som t ex pumpar, kanaler, och receptorer. Membraner är dynamiska system och har en sk fluiditet. Fluiditeten hos ett membranet beror på vilka fettsyror som ingår samt mängden kolesterol. Omättade fettsyror bidrar med ökad fluiditet eftersom de stör tätpackningen av fettsyrorna Kolesterol bidrar också med ökad fluiditet eftersom dess ringstruktur stör tätpackningen
17 Biomolekyler Kan även bestå av flera ämnen Lipoproteiner Lipiddelen kan förankra proteinet i ett membran Glykosylerade proteiner Viktigt för cell-cell interaktioner och i signalsystem (hormon) Glykolipider - Lipiddelen kan förankra kolhydratdelen i ett membran Med dessa olika varianter ökar användningsområdena för de olika biomolekylerna!! I morgon träffar ni Magdalena som håller föreläsning om aminosyror kl 13:15 i sal U10
Biologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012
BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merSvar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merkolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.
Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid
Läs merDet gäller att vara tydlig!
Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merVad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla
Läs merFig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merKemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
Läs merProteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén
Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merInfo r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merProteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.
Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net
Läs merIsomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merAfrika- i svältens spår
Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merProteinstruktur samt Hemoglobin
Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merDelprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.
Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs mer530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.
530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.] Biomaterial Med biomaterial avses material som Är en del av
Läs mer9/22/12% Introduk.on%.ll%biokemi% Varför%behöver%vi%veta%något%om%biokemi?% Biokemi%Q%Introduk.on%
Introduk.on.llbiokemi Kontak.nfo: Föreläsare:LisbethOlsson,lisbeth.olsson@chalmers.se Ansvarigförinledandebiokemiundervisningen,Eva Albers,albers@chalmers.se Programansvarigförbioteknologiprogrammet, franzen@chalmers.se
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merNäringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merNäringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner
Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Läs merOlika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken
Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,
Läs merCellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 6
KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till
Läs merNäringsämnen i matvaror
Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs mer1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merFAKTA. har samma kemiska egenskaper. Skillnaden mellan dem ligger i att de vrider planpolariserat ljus åt var sitt håll.
olhydrater och lipider är viktiga biokemiska byggastenar, som KfiK finns i alla celler. De är energirika och har därför stor betydelse som lagringsform av energi i cellerna. Många av dem är också viktiga
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider
Läs merProteinstruktur och Hemoglobin
Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur
Läs merKe2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)
Ke2 Proteiner Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 26 februari 2014 C Kurs: Ke2, Åre gymnasium VT 2014 Ämne/område: Proteiner Mål: Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och
Läs merTentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.
UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment
Läs merVad krävs för liv? Vad är liv? Allt liv består av celler! Livets uppkomst 2011-03-24
Ämnesomsättning Vad är liv? Avgränsad från yttermiljö Svarar på stimulans utifrån Förmåga till reproduktion Nedärvning av egenskaper - Artlikhet Vad krävs för liv? organiska ämnen, fr.a. makromolekyler,
Läs merOrganiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I
Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;
Läs merÖvningstentamen i Biologi 2, Basåret.
Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen
Läs merBiomaterial Materialfysik vt Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur
Biomaterial 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur Med biomaterial avses material som Är en del av levande organismer - Proteiner, DNA, mm. - Kan vara i liv, t.ex.
Läs merMaterialfysik vt Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.
530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.] Biomaterial Med biomaterial avses material som Är en del av
Läs merMedicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merSpecifika lärandemål
Inst. för Med. Biokemi och Biofysik (MBB) Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Avsnitt 1: Delavsnitt II: Systematisk
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merSvar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.
3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker
Läs merLipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider
Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:
Läs merPRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler
Medicinsk biokemi och biofysik Cellens struktur och funktion (CSOF) Avsnitt 1, Cellens byggstenar och livets molekyler VT07 PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler
Läs merPoäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Läs merSluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, 09 00-15 00 Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt
Läs merVärmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat?
Kurs: TNK201 Värmens påverkan på livsmedel Vad sker vid upphettning av vår mat? Ingegerd Sjöholm 26 Oktober 2010 Matens olika beståndsdelar Kolhydrater: De flesta kolhydrater får vi genom växtriket. Kolhydrater
Läs merKap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry
Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes
Läs merCitronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 6
KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Läs merÄgg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och
Läs mer