Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen"

Transkript

1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel Kapitel 2 5 samt berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet i cellen, från DNA över RNA till protein Från Nobels e-museum, Jan-Olov Höög 1

2 Byggstenen i DNA och RNA - nukleotiden DNA RNA A A adenin C C cytosin G G guanin T U tymin/uracil Baspar - Dinukleotid Baspar mellan kedjorna Dinukleotid inom kedjan Jan-Olov Höög 2

3 5 3 Den andra strängen är omvänt komplementär till den första Transkription (RNA-syntes) RNA-syntesen sker i cellkärnan med DNA som mall (templat). RNApolymeras är det verksamma enzymet. Binder i promotorregionen av genen. RNA syntesen Jan-Olov Höög 3

4 RNA processning Polyadenylering 5 -capping Splicing, dvs introner klipps bort Translationprocessen Initiering Elongering Terminering Peptiden/proteinet växer ut från ribosomen Jan-Olov Höög 4

5 Translationprocessens komponenter Ribosom, med lilla och stora subenheten inkl rrna (4 olika) och alla proteiner (ca 50) mrna Laddade trna OBS! Eukaryot och prokaryot ribosom skiljer sig åt 64 kodord Består av tripletter Degenererad, dvs vissa aminosyror motsvaras av flera kodord AUG (Met) är initieringskodon Koden är kommafri Tre stoppkodon Läsramen Viktigt att börja på rätt ställe eftersom kommafri avläsning Jan-Olov Höög 5

6 trna Peptidbindningen bildas Enzymatisk process Peptidyl transferas, ett av proteinerna i ribosomen Jan-Olov Höög 6

7 mrna styr processen Slutligen posttranslationel modifiering Processning av N-terminala metioninen Ev N-terminal blockering, t ex acetylering Ev C-terminal blockering, t ex amidering Procesning av signalpeptider, jfr insulin Processning av ev interna peptidbitar, jfr C-peptiden Modifiering av vissa aminosyror, t ex hydroxylering och glykosylering Jan-Olov Höög 7

8 Proteiner - Livets verktyg Biologiska makromolekyler uppbyggda av aminosyror Av grekiskan, proteuo vara den förste, användes första gången av Jöns Jacob Berzelius 1838 Varje individ bygger upp sina egna proteiner av aminosyror i cellen Proteiner > 51 aar eller > 6000 Da Proteintyper Globulära proteiner till antalet olika proteiner största gruppen, t ex alla enzymer är globulära Fibrösa proteiner totalt sett är fler proteiner fibrösa än globulära, bästa exemplet är kollagen Jan-Olov Höög 8

9 Hemoglobin ett globulärt protein Kollagen ett fibröst protein Förekommer extracellulärt. Jan-Olov Höög 9

10 Proteinfunktioner Enzymer - biologiska katalysatorer, drygt 3000 kända Transportproteiner - t ex hemoglobin Förrådsproteiner - t ex myoglobin Receptorproteiner - binder ligander (signalsubstanser) Strukturproteiner - t ex kollagen Rörelseproteiner - t ex myosin Försvarsproteiner - t ex antikropparna (IgG etc) Reglerande proteiner - t ex insulin Byggstenarna aminosyrorna (1) I proteiner finns det 20 vanligen förkommande aminosyror, dvs de som motsvaras av kodord i generna C i aminosyrorna är kiralt, dvs binder fyra olika grupper Endast L-aminosyror i mammala proteiner Jan-Olov Höög 10

11 Byggstenarna aminosyrorna (1) I proteiner finns det 20 vanligen förkommande aminosyror, dvs de som motsvaras av kodord i generna C i aminosyrorna är kiralt, dvs binder fyra olika grupper Endast L-aminosyror i mammala proteiner Aminosyrorna är zwitterjoner De 20 aminosyrorna (2) Indelning efter egenskaper Icke polära (hydrofoba) Polära (hydrofila) oladdade Negativa (sura) Positiva (basiska) Den minsta aminosyran: Glycin (aminoetansyra), sidokedjan är endast H, vilket medför att C ej är kiral. Alla amminosyror är zwitterjoner vid fysiologiskt ph. Jan-Olov Höög 11

12 De 20 aminosyrorna (3) Aminosyrorna, gruppering Jan-Olov Höög 12

13 Några mindre vanliga aminosyror Hydroxyprolin i kollagen Hydroxylysin i kollagen γ-karboxyglutamat i bl a protrombin Fosfoserin kovalent modifiering β-alanin ej i proteiner GABA (gamma-aminobutursyra), signalsubstans Selenocystein (inkorporeras via proteinsyntesen, benäms ibland som den 21:a aminosyran. Kodas av UGA) Pyrrolysin (kodas i vissa mikrober av UAG) Peptidbindningen Kovalent bindning Dubbelbindningskaraktär, pga av 40% dubbelbindning Stelt peptidplan Början av peptiden N-terminal Slutetavpeptiden C-terminal Jan-Olov Höög 13

14 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna Sekundärstruktur - veckningen av proteinets ryggrad Tertiärstruktur den tre-dimensionella veckningen av en polypeptidkedja Kvartärstruktur - subenheternas interaktion i ett protein Sekundärstruktur Inom sekundärstruktur kan tre olika sekundärstrukturselement urskiljas (α-helixar, β- flak och böjar). All sekundärstruktur stabiliseras mha vätebindningar Jan-Olov Höög 14

15 Tertiärstruktur Tertiärstrukturen är hela proteinets/ subenhetens veckning. Stabiliseras av hydrofob interaktion, vätebindningar, jonbindningar, van der Waals krafter och disulfidbindningen. Alla dessa krafter mellan sidokedjorna i aminosyrorna. Kvartärstruktur Slutligen kvartärstruktur beskriver de olika subenheternas förhållande till varandra. Stabiliseras också av hydrofob interaktion, vätebindningar, jonbindningar, van der Waals krafter och disulfidbindningen. Igen krafter mellan sidokedjorna i aminosyrorna. Jan-Olov Höög 15

16 Denaturering Nedbrytning av ett proteins struktur, dvs alla icke kovalenta bindningar bryts Summering All information i DNA med nukleotiderna som byggstenar Transkriberas till RNA som processas Translateras till protein med aminosyrorna som byggstenar Proteinstrukturen är absolut för en korrekt funktion Gen sekvens mrna Protein produkt Funktionell protein produkt Jan-Olov Höög 16

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin) Ke2 Proteiner Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 26 februari 2014 C Kurs: Ke2, Åre gymnasium VT 2014 Ämne/område: Proteiner Mål: Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Translationen. Niklas Dahrén

Translationen. Niklas Dahrén Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012 BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

RNA och den genetiska koden

RNA och den genetiska koden RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3 Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm. 530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.] Biomaterial Med biomaterial avses material som Är en del av

Läs mer

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén Proteinernas 4 strukturnivåer Niklas Dahrén Ett proteins struktur kan beskrivas utifrån 4 strukturnivåer Primärstruktur Sekundärstruktur Kvartärstruktur Ter0ärstruktur Primärstruktur ü Sekvensen av aminosyror

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Transkrip1on och transla1on

Transkrip1on och transla1on Transkrip1on och transla1on Den centrala dogmen De.a gäller för alla celler Ø De har DNA som ärhlighetsmaterial Ø DNA:t läses av 1ll mrna och deca i sin tur läses av 1ll protein Transkrip1on = avskrivning

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2 Bilaga 2 HEMTENTAMEN BIOKEMI, 6 hp 5-2 mars kl 9.00 20 Grupp 2 . a) Vid punkt (I) föreligger glycin främst i helt protoniserad form eftersom lösningens ph vid denna punkt är lägre än glycins båda pka-värden.

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 Chapter 5-7 Introduction Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 On Feb. 28, 1953, Francis Crick walked into the Eagle pub in Cambridge, England, and, as James Watson later recalled, announced

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism Substanser som : Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism 1. Inhiberar syntesen av bakteriens cellvägg: penicillin, cefalosporin m.m. (strukturellt lika

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, 4.1-4.6. DNA tinnehåller den genetiska informationen. I en prokaryotcell finns DNA ti cytosolen, i en eukaryotcell finns det i. För att DNA t ska kunna

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

Svar omtenta Reproduktion och utveckling, fråga 1-3, 2011-12- 10

Svar omtenta Reproduktion och utveckling, fråga 1-3, 2011-12- 10 Svar omtenta Reproduktion och utveckling, fråga 1-3, 2011-12- 10 Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

bioscience explained Vol 2 No 2

bioscience explained Vol 2 No 2 Anders Hansson Så fungerar proteiner! Kompaktversion Grundläggande lektion Inledning -------------------------------------------- 1 Nerladdning av filer --------------------------------- 2 RasWin-----------------------------------------------

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär.

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär. Tenta 1 VT2016 1. Vilket påstående angående proteiners sekundärstruktur är mest korrekt? a. Alfa-helixstruktur stabiliseras av jonbindningar. b. Domäner byggs upp av beta-strands. c. Aminosyrornas sidogrupper

Läs mer

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella

Läs mer

Tentamen Reproduktion och Utveckling, 2012-05- 05. a) Slidan och cervix innehåller två olika typer av epitelceller. Vilka och vad kännetecknar

Tentamen Reproduktion och Utveckling, 2012-05- 05. a) Slidan och cervix innehåller två olika typer av epitelceller. Vilka och vad kännetecknar Tentamen Reproduktion och Utveckling, 2012-05- 05 Observera: Skriv endast en fråga per blad Maria Björkqvists fråga: 1. Katarina har nyss fyllt 23 år och har för första gången fått kallelse till hälsokontroll

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 8 Näringslärä För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng i både A- och B-delen. Om A-delen ger mindre än 7 poäng lämnas B-delen obedömd. Dessutom skall dessa 7 poäng inom A-delen

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, 09 00-15 00. Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl.

Läs mer

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) Jill Sandberg, 24 år, är frisk och lever sedan flera år i ett fast förhållande. Hon är normalviktig och fick mens första gången när hon var drygt

Läs mer