BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT Introduktion till cellens och organismers metabolism (sid )
|
|
- Hugo Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism (sid )
2 VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv
3 Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår tusentals reaktioner - tillsammans ger dessa cellen förmåga att växa, föröka sig och att utföra sina uppgifter Alla dessa reaktioner tillsammans kallas cellens metabolism Fyra huvudsyften? 1. skaffa energi 3. bygga cellspecifika molekyler 2. skaffa utgångsmaterial 4. utföra annat arbete att tillverka cellbeståndsdelar
4 METABOLISM! Föda! LAGRING! Kolhydrater! Proteiner! Lipider! glukos! amino-! syror! Energi! byggstenar! Glykogen! Neutral-! lipider! Ljus! CO 2! Arbete! Biosyntes, mekaniskt! arbete m.m! Stärkelse! Sucros!
5 LIPIDER OCH BIOLOGISKA MEMBRANER (sid )
6 Lipider - fettlösliga föreningar Fettsyraestrar (förtvålningsbara)! Icke fettsyraestrar! (ej förtvålningsbara)! Neutral lipider! (triacylglyceroler)! Vaxer! Fosfolipider Glykolipider! Membrankomponenter! Kolesterol, östradiol mfl! Membran, hormoner m.m.! Energilager! isolering m.m.! Lipider är en viktig energi och kolkälla - men de! utgör också en viktig beståndsdel i membraner! (och har diverse udda funktioner)!
7 Neutral lipid Glycerol + 3 fettsyror Biologiskt förekommande fettsyror innehåller ofta ett jämnt antal kolatomer, från C12 till C24, vanligast är 16 eller 18 Glycerol Opolär molekyl
8 Fosfolipid Fosfat har negativ laddning och alkoholen ofta positiv laddning eller är polär. polärt huvud opolär svans Glycerol Fettsyra Fettsyra Fosfat Alkohol alkohol eller kolin Glycerol förestrad med två fettsyror, en fosfatgrupp, som i sin tur binder en alkoholgrupp. Fosfatidat är den enklaste fosfoglyceriden och ett mellansteg för att göra andra fosfoglycerider.
9 Fosfolipider har ett polärt huvud och en opolär svans Andra membranlipider med likartad uppbyggnad Hydrofoba opolära svansar Polärt huvud Amfipatisk molekyl Arkéer kännetecknas ofta av att de trivs i extrema miljöer, såsom varma källor eller miljöer med höga halter av något ämne. Dock har man på senare tid hittat arkéer i alla sorters miljöer. Membranet hos arkéer är uppbyggda av eterlipider med förgrenade kolkedjor, som ger motståndskraft vid hydrolys och oxidation.
10 Såväl mättade, som omättade fettsyror förekommer i växt- och djurceller överväger de omättade en eller flera dubbelbindningar som finns efter kolatom 9 de omättade fettsyrorna ingår i membraner Palmitat 16C, mättad fettsyra mättad fettsyra omättad fettsyra Oleat, omättad 18C fettsyra. En dubbelbindning gör en böj på fettsyran
11 Membranrörligheten (fluiditeten) påverkas av A. Temperaturen Solid (fast) Fluid (flytande) B. Lipidsammansättningen Packning av fettsyror värme kyla Tm = den temperatur när membranet går från fast solid till flytande fluid, smälttemperaturen melting temperatur. Endast mättade fettsyror En blandning av mättade och omättade fettsyror Fosfolipider med långa fettsyror packas starkare än lipider med korta fettsyror. En dubbelbindning ger en böj på fettsyran och då kan lipiden inte packas lika effektivt.
12 Fler omättade fettsyror ger större fluiditet hos lipiderna pga mindre tät packning Moby Dick, den vita valen Vad är noskudden till för, flytkropp? ljudinsamlare-ljudriktare? krockskydd? Ett par tusen liter olja och fett, ca 90 % av huvudets vikt, ca 4 ton. En blandning av triacylglyceroler och vax, som ansågs vara den finaste lampoljan Lipider ändrar täthet när de fryser detta utnyttjar spermaceti-valen (kaskeloten) för att hålla sig kvar i djupet. 37 C - flytande, 31 C - kristaller bildas, lägre gradtal - fast form En seriös teori!!! Är att valen värmer eller kyler oljan i sitt spermacetiorgan aktivt för att ge sig själv ökad eller minskad flytkraft.
13 Steroiden kolesterol - membranlipid i eukaryota celler Kolesterol har en steroid (kärna), en kolvätekedja (svans) och en polär hydroxylgrupp. Hydrofob del, ungefär lika lång, som en fettsyra Orienteras parallellt med fosfolipider med den polära OH-gruppen intill fosfolipidernas polära huvud. I vissa nervceller utgör kolesterol ca 25%, men väldigt litet i intracellulära membraner. Kolesterol är utgångssubstans för syntes av steroidhormoner.
14 Minskad syntes av prostaglandiner (hormoner) Sänkt feber och minskad smärta. smärta, feber Hämmas av tex. aspirin och ibuprofen. Blockerar den hydrofoba kanalen i prostaglandin H 2 syntas-1 NSAIDs = nonsteroidal anti inflammatory drugs
15 Vitaminbrist leder till bristsjukdomar Föreningar, som vår kropp inte kan producera i tillräcklig mängd eller inte alls - måste fås med födan. Vitamin D Brist på vitamin D kan orsaka engelska sjukan rickets, förändringar i skelettet, väldigt vanlig i 1600-talets England. Denna förening calcitriol reglerar kalcium upptaget. fiskleverolja
16 Två sätt för lipider att skydda sig mot vatten Fosfolipider bildar dubbelt lipidlager Fettsyror bildar miceller hydrofoba effekten
17 Lipidkompositionen varierar mellan plasma membranet och olika organeller
18 Även mellan det yttre och det inre lipidlagret finns det olikheter Typ av fosfolipid varierar Utsidan av cellen Yttre och inre lager Insidan av cellen, cytoplasman
19 Membranet är en barriär, medans proteinerna i membranet står för membranets funktion Membranproteiner Perifera; vattenlösliga bundna med elektrostatisk bindning eller vätebindning till integrala proteiner, kan frigöras genom tex ändring i ph eller jonstyrka (tillsätta salt). Integrala; vattenolösliga, löses ut med detergent eller en organisk lösning. Integrala membranproteiner spänner oftast över hela membranet. 30 Å a, b, c = integrala membranproteiner d, e = perifera membranproteiner En del perifera membranproteiner binder till fosfolipider, ej så vanligt (visas ej)
20 Integrala membranproteiner Den del av proteinet, som befinner sig i membranet består övervägande av aminosyror med hydrofoba R-grupper. α-helixar och β-struktur Undantag: om proteinet bildar en kanal. I membrandelen bildar polypeptidkedjan antingen α-helixar eller β-struktiur, för att få maximalt med vätebindningar mellan peptidbindningarna.
21 KOLHYDRATER (polysackarider) (sid )
22 Kolhydraternas viktigaste funktioner i cellen Polyhydroxy aldehyder och ketoner. viktig energi - energibärare och energilager kolkälla - för syntes av biomolekyler men också del i cellväggar, som stöd- och strukturelement Minsta monosackariderna. cellulosa
23 Vanliga monosackarider Ringsluten D-Ribos Ringsluten 2-Deoxy-D-Ribos Glukos är den vanligaste monosackariden i biologiska system eftersom den transporterar energi α-d-glukos (druvsocker) Andra viktiga monosackarider är pentoserna, eftersom ribos ingår i RNA och deoxyribos i DNA
24 Flera monosackarider kan kopplas samman genom en glykosid-bindning. + 2 st Glukos Maltose
25 Vanliga disackarider Laktos (galaktos+glukos) (mjölksocker) Sukros, sackaros (glukos+fruktos) (strösocker) Trehalos (glukos+glukos) (insekter)
26 Polysackarider är långa kedjor, som är sammankopplade på olika sätt De kan bestå av bara samma monosackarid eller olika monosackarider. De kan ha olika längd, olika typ av bindning och grad av förgrening.
27 De tre vanligaste polysackariderna är 1. Stärkelse 2. Glykogen 3. Cellulosa Alla tre är polymerer av glukos, men skiljer sig med avseende på 1. Antalet glykosmolekyler 2. Kedjans uppbyggnad 3. Bindningen mellan glykosmolekylerna
28 Stärkelse - lagringsform Stärkelse består av två typer av glukos-polymerer. Amylopektin: glukos molekyler förgrenad efter ca glukos, innehåller både α1 4 och α1 6 bindingar. Amylos: ca: 1000 glukos molekyler en ogrenad kedja, innehåller endast α1 4 bindingar.
29 Stärkelse - finns i växtceller A Kloroplast A) Schematisk bild B) Elektronmikroskop Stärkelse korn 3-10µm B Stärkelse lagras i kloroplasterna.
30 Cellulosa - finns i växtcellväggen Vanligaste polysackariden
31 Cellulosa En vattenolöslig fiber, som finns speciellt i stam, stjälkar och i de träiga delarna. Näst vanligaste polysackariden är troligast kitin, som är en del i ryggradslösa djurs skal. β-glukos
32 Precis som stärkelse är cellulosa långa polymerer av glukos, ca st Det som skiljer cellulosa från stärkelse är att glukoset i cellulosa har en β-struktur och i stärkelse en α-struktur. α-glukos β-glukos cellulosa β-konformationen hos glukos molekylerna i cellulosa, ger cellulosa en annorlunda 3D struktur och också andra fysiska egenskaper än stärkelse och glykogen. stärkelse
33 Glykogen - finns i djurceller Glykogen består bara av amylopektin dvs glukosmolekyler, som sätts samman av glykosid α1 4 och α1 6 bindingar. Glykogen är en mer förgrenad molekyl än stärkelse (en förgrening var 8-12 glk molekyl jmf med stärkelse, som har en förgrening var glk molekyl). Den är också mer kompakt. glykogen granules i en rödblodkropp Riklig i leverceller och i skelettmuskler. Både stärkelse och glykogen är energilager, medan cellulosa är stödelement. Stärkelse och glykogen spjälkas av α-amylas (saliv och tarm) och cellulosa av cellulas (utsöndras av bakterier i kons mage). Dextran är polysackarider från bakterier och jäst.
34 Grenade oligosackarider av ovanliga monosackarider kan ha många viktiga signalfunktioner Ex. blodgrupp A, B och 0
35 PENICILLIN OCH ANTIBIOTIKA RESISTENS (in World War II) β-lactam ring R gruppen varierar Normalt fungerande penicillin Icke fungerande penicillin blockeras av penicillin Bakteriens cellvägg består bla av peptidoglykan (sockermolekyler ihopkopplade med peptidkedjor) en blandning av L- och D-aminosyror Antibiotika resistens
36 ORGANISMERS METABOLISM (sid ) Metabolismen katabolism anabolism - oxidation av kolatomer - exergona processer - frigör energi - reduktion av kolatomer - endergona processer - kräver energi energi
37 Reaktioner kan kopplas om de har en gemensam intermediär G = Gibbs fria energi Spontan process om ΔG är negativ Summan av reaktionerna är negativ. Hela processen är exergon. A! B + C G kj/mol! B! D # G 0-34 kj/mol! A! C + D # G 0-13 kj/mol!
38 ATP CELLENS VIKTIGASTE ENERGIFORM Gemensam intermediär för energigivande och energikrävande processer Adenosintrifosfat (ATP)
39 Hydrolys av ATP När fosfat-bindingen i ATP hydrolyseras frigörs energi, som cellen kan utnyttja - donera en fosfatgrupp - +! H! - ATP (adenosintrifosfat) ADP (adenosindifosfat) P i (fosfat) frigörs 30 kj/mol
40 Cellen använder energin från hydrolysen av ATP för att driva energikrävande reaktioner Reaktionen #A B # kräver 20 kj/mol! I cellen kan denna rx katalyseras av ett enzym, som också katalyserar hydrolys av ATP (frigörs 30 kj/mol).! Reaktionen ATP ADP + Pi frigör 30 kj/mol!
41 ATP som energibärare ATP + glukos ADP + glukos-6-fosfat Fosfat (Pi) är gemensam intermediär. ATP ADP + fosfat glukos + fosfat glukos-6-fosfat ATP ger energi genom att donera sin fosfatgrupp. GLÖM EJ!!!! Varje kemisk reaktion i en cell behöver enzymer - lägre aktiveringsenergi.
42 Cellen använder energin från reaktioner, som frigör energi, för att syntetisera ATP, som kräver energi Reaktionen #C D #frigör 40 kj/mol! Reaktionen ADP + Pi ATP kräver 30 kj/mol! Givetvis kan då reaktioner, som frigör energi kopplas till syntes av ATP!
43 VAR BILDAS ATP? I djurceller produceras ATP i mitokondrier medan i växtceller sker den mesta ATP syntesen mha ljusenergi i kloroplasterna. kloroplast mitokondrie Mitokondrier kallas oftast cellens kraftstationer Det finns ca: 1000 mitokondrier i en muskel cell och 100 kloroplaster i en lövcell.
44 Oxidation och reduktion De kataboliska processerna innebär att kolatomer oxideras. glukos 6 CO 2 Många av de anaboliska processerna innebär att kolatomer reduceras. 6 CO 2 glukos Föreningarna NAD, NADP och sk flaviner fungerar, som elektronbärare. De kan fungera som oxidationsmedel i katabolismen och som reduktionsmedel i anabolismen.
45 NAD, NADP, FMN OCH FAD cellens oxidations och reduktionsmedel Oxiderad form Reducerad form kofaktorer Redoxreaktionen för den aktiva delen i NAD + och NADP + koenzym niacin R NAD + NADH Redox-reaktionen för den aktiva delen i FMN och FAD R 2e- 2H + prostetisk grupp riboflavin FMN FMNH 2
46 kolhydrater! lipider! proteiner! glukos! Fettsyror! glycerol! aminosyror! steg 1! KATABOLISM! 8 e -! acetyl-coa! citron! syra! cykeln! steg 2! steg 3! 2 CO 2! O 2! andningskedjan! ATP! H 2 O!
47 kolhydrater! lipider! proteiner! ANABOLISM - biosyntes! glukos! pyruvat! 8 e -! ATP! Fettsyror! glycerol! acetyl-coa! citron! syra! cykeln! aminosyror! CO 2! O 2! andningskedjan! H 2 O!
48 TACK FÖR I DAG!
Cellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Läs merSvar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Läs merIsomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Läs merLipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider
Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:
Läs merLipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider
Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merkolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.
Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid
Läs merCitronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Läs merEnergi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Läs merHur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merTentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merDet gäller att vara tydlig!
Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs mer2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen
2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merInfo r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merAfrika- i svältens spår
Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012
BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp
Läs merFig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Läs merVad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla
Läs merNäringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009
Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merOlika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén
Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi
Läs merNäringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika
Läs merCellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot
METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika
Läs mer1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Läs merNäringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner
Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,
Läs merKemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 8 Bioteknik För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng för både A- och B-delen av provet.
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN
ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs merKolhydrater. Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman
Kolhydrater Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman Disposition Vad är kolhydrater? Bildning och nedbrytning av kolhydrater Varför behöver vi kolhydrater? Kolhydrater på molekylnivå Isomeri -
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merSvar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.
3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker
Läs merProteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.
Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merInstitutionen för Laboratoriemedicin
Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls
Läs merBiologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.
Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet
Läs merSpecifika lärandemål
Inst. för Med. Biokemi och Biofysik (MBB) Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Avsnitt 1: Delavsnitt II: Systematisk
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merIntegrerad metabolism
Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...
Läs merModifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5
HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merEnergiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Läs merSluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merTentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:
Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas
Läs merNäringsämnen i matvaror
Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 6
KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merNaturprodukter Fö
aturprodukter Fö 8-2011 aturprodukt: En kemisk substans producerad av en levande organism; en term som vanligen används att relatera en kemisk förening som hittats I naturen med en karaktäristisk farmakologisk
Läs merTentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.
UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 6
KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till
Läs merNäringslära Meri Hakkarainen
Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merPRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler
Medicinsk biokemi och biofysik Cellens struktur och funktion (CSOF) Avsnitt 1, Cellens byggstenar och livets molekyler VT07 PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP120 Biokemi med grundläggande kemi, 15 högskolepoäng Biochemistry with Basic Chemistry, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för nutrition och
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs mer530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.
530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.] Biomaterial Med biomaterial avses material som Är en del av
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merFrågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa
Läs merProvet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).
Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merMatspjälkning. Fysiologi Bi2
Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter
Läs mer