Institutionen för Laboratoriemedicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för Laboratoriemedicin"

Transkript

1 Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson Modifierat av Åke Rökaeus , Birgitta Agerberth , Märit Karls Gruppuppgifter i Biologisk kemi för Programmet Medicinsk Teknik, KTH Vt

2 Innehåll Uppgift 1 Kolhydrater: Metabolism av glykogen, glukoneogenes Instuderingsfrågor till uppgift 1. Uppgift 2 Lipider: Lipolys, ß-oxidation och ketonkroppsbildning Bildning av fettsyror och triacylglyceroler (triglycerider). Kolesterol. Instuderingsfrågor till uppgift 2. Uppgift 3 Protein: Aminosyrametabolism generella mekanismer för aminosyranedbrytning, ureacykeln, metabolism av ammoniak. Bildning av katekolaminer och serotonin. Metabolism av kreatinfosfat. Instuderingsfrågor till uppgift 3 Uppgift för alla: Glykolysen, Citronsyracykeln, och oxidativ fosforylering Instuderingsfrågor till glykolysen, citronsyracykeln och oxidativ fosforylering Gemensamma frågor: 1. Metaboliska cykler är ganska vanligt. Varför är det gynnsamt för organismen? 2. Diskutera nyttan för organismen med feed-back mekanismer i långa syntesvägar? Lycka till!! Märit Karls marit.karls@ki.se tel. 08/

3 UPPGIFT 1: KOLHYDRATER Knubbiga Lasse och hans bror Torsten har bestämt sig för att cykla Vätternrundan som går av stapeln i mitten av juni. Torsten säger att det är en smal sak att cykla de 30 milen runt Vättern medan Lasse undrar om han verkligen kommer att klara av det. Här gäller det att börja träna direkt, tänker Lasse. Första passet flyter fint på platta landsvägen men efter första rejäla motlutet så är benen fulla av mjölksyra och Lasse vinglar till och slår ansiktet i styrstången. Aj aj, säger Lasse och noterar att två kariesangripna framtänder är avslagna. Lasse ger sig dock inte och efter ett par veckors träning så rullar det riktigt fort och långt, ja närmare 5 mil en söndagsmorgon. Det måste bero på att vi äter pasta som gör att vi orkar cykla så långt, läspar Lasse fram. Vid varje vätskekontroll fyllde Torsten och Lasse på sina flaskor med sportdryck. Den innehöll både dextros, maltodextrin och sackaros. Vad är dextros och maltodextrin? Sackaros är en disackarid, som består av glukos och fruktos. Hur metaboliseras fruktos? Blodsockret måste alltid vara minst ca 3 mm, annars svartnar det för ögonen och man ramlar av cykeln. Vilket organ är det som är beroende av glukos som energikälla? När kroppen har brist på glukos tex vid fasta måste kroppen nytillverka glukos. Vad kallas den processen? Ett av substraten i denna process är laktat. Var kommer laktatet ifrån, var har det bildats? Var sker syntesen av glukos? Denna metabola cykel (glukos till laktat till glukos) har fått ett särskilt namn, vad kallas den? Det som sker är i stort sett motsatsen till glykolys, men alla stegen i glykolysen är inte reversibla. Beskriv de steg som inte är omvänd glykolys. Lasse och Torsten har laddat med pasta, och fyllt sina glykogenlager, så de behöver ingen nysyntes av glukos. Beskriv kortfattat funktionen av nyckelenzymerna som deltar i nedbrytning av glykogen. Det är mycket viktigt att vårt blodsocker hålls inom ett ganska snävt intervall för att vi inte skall svimma eller drabbas av exempelvis diabetes. Denna blodsockerkontroll utövas på många olika sätt, men framförallt genom frisättning av två hormoner (ett efter födointag och ett vid fasta). Vilka är hormonerna, och hur förmedlar dessa hormoner sina respektive effekter från utsidan av cellen till insidan där olika metabolismvägar påverkas.

4 INSTUDERINGSFRÅGOR TILL KOLHYDRATER METABOLISM AV GLYKOGEN Glykogendepåerna räcker ett par timmar vid hård fysisk ansträngning (i vila timmar). Därefter förbränns fettsyror av muskulaturen. 47. Kroppens stora bränslereserv är triacylglycerolerna (triglyceriderna). Varför är det nödvändigt att också lagra glykogen? 48. Vilka vävnader i kroppen innehåller mest upplagrat glykogen? Vilket organ kan innehålla den högsta glykogenkoncentrationen? I vilken vävnad lagras den största mängden glykogen? 49. Varför är det fysiologiskt fördelaktigt att glykogenet är grenat? 50. Vilket enzym katalyserar den initiala nedbrytningen av glykogenmolekylen? Vad kallas denna typ av klyvning och vilka blir produkterna? Vilket vitamin behövs? Vad är slutprodukten vid glykogenolysen? 51. Hur omvandlas det bildade glukosderivatet till fritt glukos? 52. Enzymet som katalyserar den initiala spjälkningen av glykogen kan inte spjälka hela glykogenmolekylen. Förklara! 53. Vid spjälkningen av glykogen förflyttas de korta grenarna inom glykogenmolekylen. Vad heter enzymet som katalyserar denna reaktion och vilken annan funktion har enzymet. Vilka blir produkterna vid detta enzyms verkan? 54. Hur regleras glykogenolysen hormonellt? 55. Vilket glukosderivat används vid glykogensyntesen? Beskriv bildningen av detta derivat från fritt glukos. Varför är reaktionen irreversibel? 56. Vilka substrat använder glykogensyntaset? Beskriv den katalyserade reaktionen. 57. Vilka två typer av glykosidbindningar påträffas i glykogenet? Hur förgrenas glykogenmolekylen? 58. Hur regleras glykogensyntas hormonellt? Vad skulle hända om fosforylas och glykogensyntas bägge var aktiva samtidigt? 59. Hur påverkar adrenalin glykogensyntes och glykogenolys? Flyttat glukoneogenesfrågor från proteingrupp. De skall bara redogöra för Glukos-alanincykeln GLUKONEOGENES 13. Vad kallas den metabola cykel som bidrar till musklernas förmåga att producera energi under anaeroba förhållanden och hur är denna cykel uppbyggd? Processen har betydelse även för andra celler i kroppen. Förklara! 20. I glukoneogenesen omvandlas olika metaboliter till glukos. När är denna process aktiv? I vilka organ förekommer glukoneogenesen huvudsakligen? 22. Markera i ditt metabola schema de steg i glukoneogenesen som skiljer processen från en omvänd glykolys. Vilka cellkompartment deltar i glukoneogenesen? 23. Bildningen av fosfoenolpyruvat från laktat sker via oxaloacetat. Vad heter enzymet som katalyserar bildningen av oxaloacetat och hur regleras enzymet? 24. Hur regleras glukoneogenesen hormonellt? 26. Det sista steget i glukoneogenesen leder till bildning av glukos, som frisätts ut i blodet. Vilket enzym katalyserar steget, och i vilka vävnader förekommer enzymet?

5 UPPGIFT 2 :LIPIDER Litt: Holum.Fundamentals of General, Organic and Biological Chemistry 6 th ed. John Wiley & Sons, inc, Kap. 27. Träningen har varit intensiv under våren men allt har inte blivit som planerat. Lasse har fått diabetes och behandlas nu med insulin. Torsten har mot alla odds ökat i vikt och fått en bilring runt magen, trots all cykling. Dessutom upptäckte man vid senaste hälsokontrollen att han hade förhöjda nivåer av kolesterol i blodet. Han funderar på om det är alla bakelser efter träningspassen som är orsaken. Men, i gryningen den 14 juni står Lasse och Torsten vid starten i Motala. Den första delen av loppet går i rasande fart och Torsten är riktigt ansträngd när bröderna kommer ner till Jönköping. Efter lite mat och dryck i depån så kvicknar Torsten till igen, och efterföljande 10 mil är en ren fröjd att cykla. Lasse är pigg och Torsten får ligga på rulle de sista milen intill Motala. Dagen efter så visar vågen att både Lasse och Torsten gått ner ett par kilo i vikt. Det här var kul och nyttigt, vi gör om det nästa år, ropar Lasse och Torsten i kör. Fettet i Torstens gräddbakelser har dykt upp som bilringar runt magen. Hur kan fett som består av opolära molekyler transporteras i kroppen, som är en vattenmiljö? Beskriv vad som händer med fettet i digestionskanalen och hur det transporteras till levern. Andra lipider transporteras med lipoproteiner. Beskriv transport av olika lipoproteiner; innehåll, varifrån och till vilken destination sker transporten? En del av viktökningen kan komma från kolhydrater. Glukos kan omvandlas till fettsyror och vidare till triacylglyceroler (triglycerider) i fettceller och leverceller (hepatocyter). Vilken metabolit i glykosnedbrytningen är utgångsämne för fettsyrasyntes? Var sker syntesen av fettsyror? En del fettsyror är essentiella. Vad menas med detta begrepp? Vad heter de essentiella fettsyrorna? En annan viktig lipid är kolesterol. För mycket kolesterol i blodet ökar risken för åderförkalkning, men kolesterol har även flera livsnödvändiga funktioner, vilka? Beskriv schematiskt hur acetyl-coa kan omvandlas till mevalonsyra (första stegen vid bildning av kolesterol). Om man äter mat som innehåller mycket kolesterol är det nödvändigt att kroppen kan inhibera syntes av nytt kolesterol. Vad heter nyckelenzymet i denna process? Beskriv hur det regleras. Patienter som har hög kolesterolhalt kan behandlas med statiner. Hur kan statiner påverka kolesterolsyntes?

6 Under senare delen av loppet täcktes muskulaturens energibehov huvudsakligen av fettsyror. Beskriv hur triacylglyceroler i fettväven kan brytas ner till fettsyror och hur fettsyrorna i sin tur omvandlas till acetyl-coa som kan omsättas i citronsyracykeln i muskelcellen. Under Vätternrundan bildas inga större mängder ketonkroppar men Lasse hade insulinberoende diabetes och bildade ketonkroppar innan han fick behandling. Varför bildas ketonkroppar vid obehandlad diabetes? Nämn andra tillstånd när det bildas ketonkroppar. Beskriv hur ketonkroppar bildas i levern. Varför kan ketonkroppar men ej fettsyror transporteras över blod-hjärnbarriären? INSTUDERINGSFRÅGOR TILL LIPIDER BILDNING AV FETTSYROR OCH TRIACYLGLYCEROLER (TRIGLYCERIDER) 60. I vilka organ bildas framförallt fettsyror respektive kolesterol? Motivera! 61. Vilken intracellulär lokalisation har: a. Nysyntes av fettsyror? b. Nysyntes av kolesterol? 62. Vid nysyntesen av fettsyror behövs två enzymsystem. Vilka? 63. Vilken fettsyra är den vanligaste slutprodukten i biosyntesen av fettsyror? 65. Vid syntesen av fettsyror används cytosolärt acetyl-coa. Vid kolhydratmetabolismen bildas dock mitokondriellt acetyl-coa. Hur kan denna förening "transporteras ut" ur mitokondrien? Hur och varför hämmas citronsyracykeln, om ett överskott av kolhydrater intagits i dieten? 67. Ange namn och beskriv strukturen för de två essentiella fettsyrorna. 68. Beskriv syntesen av triacylglyceroler i lever och fettväv. Utgå från glycerol-3-fosfat och fria fettsyror. KOLESTEROL 70. Kolesterol är en livsnödvändig lipid som ingår i membraner och lipoproteiner. Vilket är det huvudreglerande steget i kolesterolbiosyntesen? Hur regleras enzymet? 71. Redogör formelmässigt för omvandlingen av acetyl-coa till mevalonsyra. Vilket coenzym behövs vid bildningen av kolesterol? 72 Vad är utgångsämnet vid syntes av kolesterol? 73. Redogör formelmässigt för kolesterols uppbyggnad och kemiska egenskaper. Hur många kol finns det i kolesterol? LIPOLYS, ß-OXIDATION OCH KETONKROPPSBILDNING 74. Vilka produkter bildas vid lipolysen, det vill säga nedbrytningen av triacylglyceroler i fettväven?

7 75. Den ökade lipolysen vid svält (och diabetes) respektive stress beror på insöndring av vissa hormoner. Vilka? 76. Vilka organ kan inte använda fettsyror som energikälla? 77. För att fettsyrorna ska kunna oxideras måste de först transporteras via blodet för att i olika vävnader aktiveras och sedan transporteras in i mitokondrierna: a. Hur transporteras fettsyror i blodet? b. Hur sker aktiveringen? c. Redogör för transporten in i mitokondrien. d. Hur regleras denna transport? Hur förhindrar kroppen att nysyntetiserade fettsyror direkt ß- oxideras? 78. Vad menas med -oxidation av fettsyror? Vilken är slutprodukten vid -oxidationen? 79. Redogör för de olika reaktionsstegen vid -oxidationen av en mättad fettsyra med jämnt antal kol. 80. Vid svält och obehandlad diabetes uppstår ett ökat inflöde av fettsyror till levern. Varför kan inte allt det acetyl-coa som bildas vid -oxidationen av fettsyrorna metaboliseras i citronsyracykeln? Vad händer med överskottet av acetyl-coa? 81. Vilka är ketonkropparna? 82. Varför kan det lukta aceton om en obehandlad diabetiker? 83. I vilket organ sker ketonkroppsbildning? Vilken intracellulär lokalisation har biosyntesen? 84. Sök upp HMG-CoA i metabola schemat och tag reda vilka föreningar som är beroende av HMG- CoA för sin syntes? Varför finns det två olika pooler av HMG-CoA? 86. Nämn några organ som kan använda ketonkroppar som energikälla. Varför kan inte levern bryta ner ketonkropparna? 87. En person som svälter använder bland annat ketonkroppar som energikälla. Redogör för hur denna person kan erhålla energi från ketonkropparna i de extrahepatiska vävnaderna (t.ex. hjärnan). 88. Redogör för hur plasmanivåerna av fettsyror och ketonkroppar varierar under svält.

8 UPPGIFT 3: PROTEINER Litt: Holum.Fundamentals of General, Organic and Biological Chemistry 6 th ed. John Wiley & Sons, inc, Kap. 28. Vid starten upptäckte Lasse och Torsten till sin förvåning att deras moster Olga, också tänkte vara med. Hon har visserligen alltid varit en krutgumma, som åkt flera Vasalopp, men nu har hon blivit 72 år och de hade ingen aning om att hon tränat för Vätternrundan. Olga är en riktig tävlingsmänniska, och drar iväg med eliten, men när en mil återstår hinner Lasse och Torsten ikapp sin moster. Olga är helt utpumpad men kämpar vidare och hon lyckas ta sig hela vägen till Motala. Väl där svartnar det för ögonen och Olga transporteras till Lasarettet i Motala. Hon läggs in för övervakning och provtagning. I blodprovet analyserar man bland annat mängden kreatinkinas och ASAT i blodet. Alla prover är bra och Olga återhämtar krafterna snabbt. Efter hemkomsten är Olga strålande glad över sin prestation och längtar redan till nästa års Vätternrunda. Olgas granne, Gudrun, är dock inte lika glad. Hon berättar för Olga att hon varit deprimerad hela våren och att hon behandlats med anitdepressiva läkemedel (serotonin-återupptagshämmare). För att pigga upp Gudrun anmäler Olga sig själv och Gudrun till nästa års Vätternrunda. Förklara begreppet aminosyrapool. De tjugo olika aminosyrorna metaboliseras i olika reaktioner, men det finns tre viktiga reaktionstyper för aminosyra katabolism. Beskriv dessa och deras funktion. En av dessa reaktionsvägar är ureacykeln. Kan kväve utsöndras i någon annan form än urea? Fåglar utsöndrar inte urea. Varför? Normalt används protein och aminosyror inte som energikälla, men vid långvarigt fysiskt arbete och vid svält kan det ske. Beskriv vad som händer. Varför kontrollerade man mängden kreatinkinas och ASAT i Olgas blod? Vilken reaktion katalserar kreatinkinas? Hur bildas substratet i denna reaktion? Vilken reaktion katalyserar ASAT? Ange några andra vanligt förekommande transaminaser. Vilka substrat och produkter används i reaktionerna? Vad är syftet med transaminering? Serotonin är en substans som påverkar sinnesstämningen. Serotonin bildas från en aromatisk aminosyra. Beskriv syntesen av serotonin.

9 En annan aromatisk aminosyra kan omvandlas till adrenalin. Beskriv bildningen av detta hormon. Vid bildning av detta hormon används bl.a. S-adenosylmetionin. Hur bildas denna förening och vilka andra funktioner har föreningen? INSTUDERINGFRÅGOR TILL PROTEINER 89. Vid katabolismen av aminosyror överförs aminogrupper till vissa ketosyror. a. Vad kallas de enzymer som används vid dessa reaktioner. b. Vilket coenzym (prostetisk grupp) används alltid vid dessa reaktioner? c. Till vilka tre aminosyror överförs vanligen aminogrupperna och vilka aminosyror bildas då? 90. Det sker enzymatisk överföring av aminogrupper från två av dessa aminosyror till en viss ketosyra. Vilken är ketosyran och vilken aminosyra bildas? 91. Bestämning av två olika transaminaser används vid klinisk diagnostik. Vilka enzymer åsyftas och vilken reaktion katalyserar respektive enzym? Vad är en ökad halt i blodet av respektive enzym ett tecken på? Vid vilka sjukdomar ses en transaminasstegring? Hur kan resultatet av transaminasbestämningarna ge en uppfattning om vilket organ som är påverkat? 92. Sedan aminogrupperna överförts till en enda ketosyra, spjälkas C-N-bindningen i den bildade aminosyran genom en oxidativ deaminering. Ange substrat, produkt, enzym och koenzym för reaktionen. I vilka organ och var i cellen sker reaktionen? 93. Den ammoniak som bildas vid katabolism av aminosyror är celltoxisk och måste metaboliseras vidare. Beskriv omvandlingen av ammoniak till den utsöndringsprodukt som lämnar kroppen via urinen. Vilka steg i syntesen är energikrävande? Vilket är det hastighetsreglerande steget och hur regleras det? Var i cellen sker de olika reaktionerna? Från vilka föreningar härstammar de olika delarna av utsöndringsprodukten? Vilka i proteiner förekommande aminosyror deltar i reaktionerna? 94. Ureacykeln behöver ett inflöde av vissa föreningar, vilka? Visa att man från fumarat kan bilda Asp och att aminogruppen i denna aminosyra kan komma från NH Ammoniak kan även inkorporeras i vissa aminosyror. En speciell aminosyra spelar härvid en viktig roll, vilken? Hur kan frisättning av ammoniak från denna aminosyra påverka syrabasbalansen i kroppen? 96. Definiera begreppen glykogena respektive ketogena aminosyror. Vilka aminosyror hör till respektive grupp? 97. Varför kan en ketogen aminosyra inte ge upphov till en nettosyntes av glukos? Varför ger aminosyror som metaboliseras till pyruvat (t.ex. pyruvat) inte upphov till ketonkroppar vid svält? 98. Kroppens celler och organ behöver även vid svält tillförsel av glukos. Vilka är de viktigaste substraten för glukoneogenesen? 99. Vilka aminosyror kan vid transaminering omvandlas direkt till glykolys- eller citronsyracykel-intermediärer? 100. Hur metaboliseras tryptofan? Vilken biologiskt betydelsefull förening bildas? Vilket enzym katalyserar inaktiveringar av denna förening? 101. Vilken ärftlig enzymdefekt ger upphov till fenylketonuri? Varför är det viktigt att fastställa diagnosen tidigt? Vilket coenzym används vid reaktionen och hur regenereras det? Hur behandlas fenylketonuri?

10 102. Vilka hormoner (förutom peptidhormoner) kan bildas från tyrosin och fenylalanin? I vilka organ/celler sker syntesen? Vilka enzymer katalyserar inaktiveringen av dessa hormoner? 103. Sök upp kreatinfosfat i metabola schemat och beskriv bildningen av denna förening. Vilken fysiologisk betydelse har kreatinfosfat? Hur omvandlas kreatinfosfat till kreatin, respektive kreatinin? 104. Vilken är den vanligaste metyldonatorn i kroppen? Nämn några föreningar som kan uppta metylgrupper från denna donator Beskriv bildningen av S-adenoslymetionin (SAM)? 106. Vissa studier tyder på att förhöjda plasmanivåer av homocystein kan vara en riskfaktor för utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar. Beskriv bildningen och nedbrytningen av homocystein.

11 UPPGIFT FÖR ALLA INSTUDERINGSFRÅGOR TILL GLYKOLYS, CITRONSYRACYKELN OCH OXIDATIV FOSFORYLERING GLYKOLYS 1. Var i cellen äger glykolysen rum? 2. Glykolysens första steg innebär en fosforylering av glukosmolekylen, varvidglukos-6-fosfat bildas. Denna förening är en av knutpunkterna i intermediärmetabolismen. Reaktionen kan katalyseras av två olika enzymer. Vilka är dessa? Hur skiljer sig enzymerna åt vad gäller förekomst i kroppen, substratspecificitet och affinitet för glukos? 3. Glukos-6-fosfat kan, förutom att metaboliseras vidare i glykolysen, även omvandlas via två andra viktiga syntesvägar. Vilka (se metabola schemat)? 4. Även glykolysens tredje steg är en fosforylering. Varifrån kommer fosfatgruppen? Vad heter enzymet som katalyserar reaktionen? 5. I glykolysen sker klyvning av en hexosbisfosfat till två triosfosfater. Vad heter enzymet som katalyserar denna reaktion? Namnge reaktionens substrat och produkter 6. I en reaktion i glykolysen sker en fosforylering av en intermediär utan att ATP deltar. Vilken reaktion åsyftas? Förklara hur detta är möjligt 7. I två reaktioner i glykolysen bildas ATP direkt (till skillnad mot oxidativ fosforylering) när en intermediär omvandlas till en annan. Vilka reaktioner åsyftas? Vad är den fysiologiska betydelsen av dessa reaktioner? 8. Röda blodkroppar omvandlar 1,3-bisfosfoglycerat till en förening som har stor betydelse för syrgastransporten. Vilken är föreningen och vad har den för funktion? 9. Under aeroba förhållanden sker en nettosyntes av NADH i glykolysen. I vilken reaktion bildas NADH? 10. Vid anaerob glykolys bildas laktat. Vad är syftet med reaktionen? 11. Vad heter enzymet som omvandlar pyruvat till laktat? Varför kan det vara intressant att analysera detta enzym kliniskt? 14. Sammanfatta glykolysens energiförhållanden genom att besvara följande: a. Hur många ATP konsumeras per oxiderad molekyl glukos? b. Hur många ATP genereras per oxiderad molekyl glukos? c. Hur många reducerade coenzymer produceras under aeroba förhållanden per oxiderad molekyl glykos? Hur många ATP kan erhållas per molekyl glukos genom återoxidation av dessa ekvivalenter? d.vilken blir den maximala nettoproduktionen av ATP i glykolysen per molekyl glukos under aeroba respektive anaeroba förhållanden? 15. Den metabola regleringen av glykolysen är koncentrerad till tre reaktionssteg.vilka är reaktionerna och vad har de gemensamt? Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner? 16. Vid reglering av glykolysen förekommer såväl feed-back-hämning som feed-forward stimulering. Vilket enzym regleras: a. med hjälp av feed-back-hämning? b. via feed-forward-stimulering? 17. Fruktos-2,6-bisfosfat har stor betydelse för regleringen av glykolysen. Beskriv syntesen av fruktos-2,6-bisfosfat. Vilket enzym katalyserar bildningen. Vilken annan reaktion katalyserar enzymkomplexet?

12 18. Vilket enzym aktiveras av fruktos-2,6-bisfosfat? Beskriv mekanismen. Enzymets aktivitet regleras allostert också av andra effektorer. Vilka? 19. Vilka hormoner påverkar det aktuella enzymet? 27. Huvuddelen av cellens energiproduktion sker i mitokondrien. Karakteristiskt för denna cellorganell är att den omges av dubbla membraner. Speciellt det inre mitokondriemembranet är av avgörande betydelse för mitokondriens funktion. Beskriv detta membran. 28. Pyruvat kan slussas in i citronsyracykeln via olika vägar. Vilka är dessa och vilken subcellulär lokalisation har reaktionerna? 29. Vad heter multienzymkomplexet som katalyserar den oxidativa dekarboxyleringen av pyruvat till acetyl-coa. 30. I citronsyracykelns första steg sker en kondensation (sammanslagning) av två föreningar. Vilka? Vad gäller för de två substratmolekylernas respektive produktens förmåga att passera mitokondriemembranet? 31. Under den fortsatta metabolismen i citronsyracykeln avspjälkas CO2 i två oxidativa dekarboxyleringsreaktioner. Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner? En av dessa två reaktioner är analog till bildningen av acetyl-coa från pyruvat. Vilken? 32. I citronsyracykeln sker bildning av reducerade coenzymer i fyra reaktioner. Vilka är reaktionsstegen? Vilka coenzymer används vid de olika redoxreaktionerna? 33. I ett av stegen i citronsyracykeln sker en direkt fosforylering (jämför med oxidativa fosforyleringen). Ange substrat och produkter i denna reaktion. Varifrån kommer den nödvändiga energin? 34. Varför kan inte citronsyracykeln förlöpa baklänges? 35. Hur regleras citronsyracykelns aktivitet? 36. Vilket samspel föreligger mellan glykolysen och citronsyracykeln för regleringen av glukosnedbrytningen? 37. NADH som bildas i cytoplasman kan inte passera det inre mitokondriemembranet. Hur kan NADH-syntes i t.ex. glykolysen ändå ge upphov till substrat för elektrontransportkedjan? 38. Elektrontransportkedjan (=andningskedjan)är uppbyggd av ett antal redoxreaktioner. I dessa deltar, förutom NADH och FADH2, också FMN, cytokromer, FeSproteinkomplex ("non-heme iron proteins") och coenzym Q. Beskriv dessa föreningar kortfattat. 39. Hur är de ingående red-oxparen organiserade i elektron-transportkedjan? Vad är förklaringen till att elektroner flödar genom elektrontransportkedjan till molekylärt syre? 40. Varför är de många red-oxreaktionerna att föredra jämfört med en direkt reaktion mellan väte och syre? 41. Elektrontransportkedjan katalyseras av en rad enzymkomplex. Vad heter dessa och var är de lokaliserade? Hur möjliggörs "kommunikationen" mellan enzymkomplexen? 42. Vad gör "uncoupling protein" och var i kroppen finns detta protein? Ange några föreningar som kan blockera elektrontransportkedjan. 43. Hur används den i red-oxreaktionerna frisatta energin och vilket samband har detta med den oxidativa fosforyleringen? 44. Var är ATP-syntas lokaliserat och hur är det uppbyggt? 45. Vad blir energiutbytet vid återoxidation av en molekyl NADH respektive en molekyl FADH2 via andningskedjan? 46. Beräkna energiutbytet (antal ATP som bildas) vid fullständig oxidation av glukos till CO2 och vatten?

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Sjukvårdsperspektivet

Sjukvårdsperspektivet Sjukvårdsperspektivet Ulrika von Döbeln Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sällsynta sjukdomar ställer speciella krav på sjukvården Diagnostik Behandling

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp: Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Utmaningen SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor TILL DFM1: MOMENT

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Specifika lärandemål och läshänvisningar

Specifika lärandemål och läshänvisningar Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Specifika lärandemål och läshänvisningar Avsnitt 6 (delavsnitt I-V)

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom SvFF medicinska konferens 22-23 januari 2010 Symposium om Återhämtning Medverkande: Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom Återhämtning? Omedelbara svaret. Det man inte tänker på.. Skillnad: Träningseffekt

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som

Läs mer

Aminosyror ökar träningseffekten

Aminosyror ökar träningseffekten Aminosyror ökar träningseffekten Kostens sammansättning är viktig för prestation och återhämtning. Dess innehåll av protein och essentiella aminosyror kan påverka musklernas anpassning till träning. Ny

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Äter jag rätt när jag tränar?

Äter jag rätt när jag tränar? Kostens betydelse för prestation Äter jag rätt när jag tränar? Eva Blomstrand Individens allmänna kostvanor Intag före träning Intag under träning Intag efter träning Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång

Läs mer

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT 07 12 10 Totalt 30p; 15p krävs för godkänt. 1 (1p) Vilket av följande påståenden rörande HMP- ("hexose monophosphate") shuntens funktioner är EJ korrekt? a) I HMP-shuntens

Läs mer

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Medicinsk biokemi 2010 Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen Endast i Duggan Kolhydrater och lipider

Läs mer

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004. Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, 09 00-15 00 Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att

Läs mer

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013 Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Medicinsk biokemi 2013 Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013 Sid- och kapitelhänvisningar till boken Biochemistry (Harvey

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för

Läs mer

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Varför mäta träningens intensitet?

Varför mäta träningens intensitet? Varför mäta träningens intensitet? För att träningen ska genomföras med rätt intensitet krävs att alla talar samma språk om hur hårt, hårt egentligen är. De åtta zoner vi använder speglar de huvudsakliga

Läs mer

Specifika lärandemål och läshänvisningar

Specifika lärandemål och läshänvisningar Inst. för Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning Specifika lärandemål och läshänvisningar Avsnitt 4 (delavsnitt

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Choklad innehåller en

Choklad innehåller en Choklad Info K akaobönan Jämfört med kaffe och te som nästan inte har något näringsvärde alls är kakaobönan mycket energirik. Kakaobönan innehåller: 50% fett 20-25% kolhydrater 15-20% protein 1,5% teobromin

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer