Översikt metabolismen
|
|
- Rickard Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II
2 ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika bindningar Energin som frigörs vid hydrolys kan användas för: - Att driva energikrävande synteser -Rörelse - Transport av ämnen - Överföring av nervimpulser em/mbweb/mb1/part2/signals.htm
3 Glykogen Cellen kan inte lagra ATP för energi! Lipider Hydrolys av ATP G = kj/mol Transport Reaktioner Rörelse Nervimpulser P i = fosfatgrupp = HPO 4 2-
4 Viktiga metaboliter för oxidation och reduktion R = H; NAD + -Nikotinamid adenin dinukleotid(som härstammar från niacin (ett B-vitamin)) R = PO 3 2- ; NADP + -Nikotinamid adenin dinukleotidfosfat Etanol Keton FAD flavin adenin dinukleotid Viktiga oxidationsmedel Viktiga reduktionsmedel Alkan Alken
5 Glykolysen sker i cytoplasman Stärkelse (en glykospolymer) från mat Hög halt glukos i blodet Insulinproduktion från bukspottskörteln Glukos kan transporteras genom cellmembranet Glykos fosforylerasoch blir kvar i cellen Pyruvat
6 Glykolysen - Översikt Stadie1 kräver energi 2 ATP Stadie2 ger energi + 4 ATP
7 Glykolysen Stadie 1 Fosforylering av glukos Reaktionen kräver ATP Syfte: Fosforylerat glykos kan inte lämna cellen Fosforyleratglykos är mer reaktivt Reaktionen katalyseras av enzymet Hexokinas
8 Kinaser - en grupp enzymer som katalyserar överföring av en fosfatgrupp från ATP till en acceptor Hexokinas Katalyserat överföring av en fosfatgrupp till kolföreningar med 6 kolatomer (hexoses) När glukos binder ändrar enzymet konformation Exempel på INDUCED FIT vilket innebär att det sker en konformationsförändring hos enzymet när det binder till glykosmolekylen vilket leder till bättre passning mellan enzymet och glukos
9 Glykolysen Stadie 1 Isomerisering av Glukos fosfat Konvertering av en aldos till en ketos Reaktionen katalyseras av enzymet Fosfoglukos isomeras
10 Glykolysen Stadie 1 Fosforylering av Fruktos fosfat Reaktionen katalyseras av enzymet Fosfofruktokinas Reaktionen kräver ATP Viktigt enzym som styr glykolysens hastighet!
11 Glykolysen Stadie 1 Klyvning av Fruktos 1,6-bisfosfat Reaktionen katalyseras av enzymet Aldolassom fått sitt namn från den reversibla reaktionen aldol-kondensation
12 Jämvikt mellan Dihydroxyacetonfosfat och Glyceraldehyd 3 - fosfat Fruktos 1,6-bisfosfat Jämvikten förskjuts åt höger Endast Glyceraldehyd 3 fosfat kan brytas ner till Pyruvat
13 Glykolysen - Översikt Stadie1 kräver energi 2 ATP Stadie2 ger energi + 4 ATP Netto fås + 2 ATP
14 Glykolysen Stadie 2 Oxidering av Glyceraldehyd 3-fosfat till 1,3- bisfosfoglyserat En fosfatgrupp kopplas på i reaktionen NAD + används som oxidationsmedel och reduceras till NADH
15 Glykolysen Stadie 2 Fosforylering av ADP 1,3-bisfosfoglycerat är mer reaktiv än ATP Reaktionen katalyseras av enzymet Fosfoglyceratkinas I reaktionen sker en sksubstratnivåfosforyleringav ADP varvid ATP bildas.
16 Glykolysen Stadie 2 Generering av Pyruvat Omlagring Vad händer med Pyruvat? Dehydrering Substratnivåfosforylering Nettoreaktion glykolysen: Glukos + 2 P i + 2 ADP + 2 NAD + 2 Pyruvat+ 2 ATP + 2NADH + 2 H + + 2H 2 O
17 Glykolysen Vad händer med Pyruvat I glykolysen förbrukas NAD + NAD + och måste regenereras för att glykolysen och skall kunna fortsätta 1 2 3
18 Glykolysen Vad händer med Pyruvat 1 Omvandling av pyruvat till etanol I jäst och andra mikroorganismer Dekarboxylering Reducering och regenerering av NAD + Omvandlingen av glukos till etanol är ett exempel på alkoholfermentering Glukos + 2 P i + 2 ADP + 2H + 2 etanol + 2CO ATP + 2H 2 0 Ger en nettoenergivinst på 2 ATP viktig reaktion vid jäsning då CO 2 bildas
19 Glykolysen Vad händer med Pyruvat 2 Omvandling av pyruvat till laktat Reducering och regenerering av NAD + Mjölksyra Omvandlingen av glukos till laktat är ett exempel på mjölksyrafermentering Glukos + 2 P i + 2 ADP 2 laktat+ 2 ATP + 2H 2 O Ger en nettoenergivinst på 2 ATP
20 Glykolysen Vad händer med Pyruvat 3 Omvandling av pyruvat till Acetyl-CoA CoA(Koenzym A) Pyruvat Citronsyracykeln Elektrontransportkedjan O 2 reduceras H 2 O ATP Syre åtgår för produktion av ATP -AEROBT
21 Mjölksyrafermentering i muskler A: Vid hårt muskelarbete blir det brist på O 2 -NAD + regenereras via mjölksyrafermentering ANAEROBT-mjölksyra (lactate) ansamlas i musklerna vilket orsakar smärta Mjölksyran transporteras till levern där den omvandlas till pyruvat. Levern Pyruvat B: Vid normalt muskelarbete finns det tillräckligt med syre -NAD + regenereras via citronsyracykeln och andningskedjan AEROBT Denna väg ger betydligt mer energi!
22 Glykolysen Vad händer med Pyruvat Sammanfattning Jäst och mikroorganismer Anaerob Vid god tillgång på syre Aerob I muskelceller vid brist på syre Anaerob Vid anaerob nedbrytning av pyruvat frigörs bara lite energi Återkommer vid senare FÖ Vid aerob nedbrytning frigörs betydligt mer energi via citroncyracykeln och andningskedjan
23 Glykolysen kontroll Glykolysen Energi (ATP) Byggstenar för syntes Mängden enzymer och deras aktivitet beror på behovet av glykolysen Enzymer som till största delen katalyserar en reaktion irreversibelt utgör kontrollpunkter Dessa är: Hexokinas Fosfofruktokinas Pyruvatkinas
24 Glykolysen kontroll Enzymet fosfofruktokinas regleras av ATP viktigaste kontrollen av glykolysen Hög halt ATP binder till enzymet och vilket minskar enzymets affinitet för fruktos 6-fosfat Reaktionen går långsammare vid hög halt ATP jämfört med låg halt ATP Hög halt AMP aktiverar enzymet Hög halt AMP visar på att det är stor brist på ATP ADP + ADP ATP + AMP
25 Glykolysen kontroll Hexokinas Inhiberas av: Hög halt glukos 6-fosfat Halten glukos 6-fosfat ökar då fosfofruktokinas inhiberas hexokinas inhiberas Pyruvatkinas Inhiberas av: ATP Alanin(aminosyra som kan bildas från Pyruvat) Aktiveras av: Fruktos 1,6-bisfosfat
26 Glykolysen kontroll - summering
27 Glykolysen vs Glukoneogenesen Glykolysen Katabolisk reaktion Oxidation Glukoneogenesen Anabolisk reaktion Reduktion Ne oreak on: Glukos 2 Pyruvat Glukos + 2 P i + 2 ADP + 2 NAD + 2 Pyruvat+ 2 ATP + 2 NADH + 2 H + + 2H 2 O Nettoreaktion: 2 Pyruvat Glukos 2 Pyruvat+ 4 ATP + 2 GTP + 2 NADH + 6H 2 O Glukos + 6 P i + 4 ADP + 2 GDP + 2 NAD + + 2H ATP -4 ATP -2 GTP
28 Glukoneogenesen Sker i levern och till viss del i njurarna Syntes av glukos främst för att förse hjärnan med socker även intaget är lågt! Skiljer sig från glykolysen med tre viktiga steg vilket gör att glukoneogenesen kan kontrolleras separat från glykolysen
29 Glukoneogenesen Ingångsämnen: Laktat (från mjölksyrafermentering) Pyruvat Aminosyror (från proteiner) Pyruvat + Oxaloacetat Glycerol (från fettnedbrytning) Dihydroxyacetonfosfat Fosforylering Oxidering
30 Steg som skiljer Glykolysen från Glukoneogenesen Pyruvat Fosfoenolpyruvat via Oxaloacetat- sker i två steg Steg 1 Pyruvatkarboxylas Denna reaktionen sker i mitokondrien Det går åt energi!
31 Steg som skiljer Glykolysen från Glukoneogenesen Steg 2 Pyruvat Fosfoenolpyruvat via Oxaloacetat Fosfoenolpyruvatkarboxykinas Denna reaktionen sker i cytoplasman Det går åt energi!
32 Steg som skiljer Glykolysen från Glukoneogenesen Fruktos 1,6-bisfosfate + H 2 O Fruktos 6-fosfat + P i Fruktos 1,6-bisfosfatas Fruktos 6-fosfat kan snabbt konverteras till glukos 6-fosfat
33 Steg som skiljer Glykolysen från Glukoneogenesen Glukos 6-fosfat + H 2 O Glukos + P i Glukos 6-fosfatas Generering av fritt glukos är en viktig kontrollpunkt I de flesta celler stannar glukoneogenesen vid glukos 6-fostat Glukos 6-fosfat kan inte transporteras ut ur cellen Glukos 6-fosfatas finns bara i levern och till viss del i njurarna vävnader som kontrollerar blodsockerhalten
34 Reglering av Glykolysen och Glukoneogenesen Viktigt med strikt kontroll så glykolysen och glukoneogenesen inte sker samtidigt. Främsta kontrollkriteriet: Energistatus -Signal att mycket metabol energi finns ATP Citrat (en metabolit i citroncyracykeln) AcetylCoA -Signal om att energinivån är låg: AMP ADP Glukoneogenesen vid llgång på energi o material för syntes Mängder enzym kan även regleras transkriptionellt - för effekter på längre sikt!
35 Glykogen Grenad glukospolymer som fungerar som lagringsform för metabol energi Depåer finns främst i musklerna Finns även i levern för snabb tillgång av energi vid muskelarbete för kontroll av blodsockernivån
36 Nedbrytning av glykogen: Nedbrytning av glykogen 1. Glukosenheterna i glykogen fosforyleras och spjälkas därefter av som glukos-1-fosfat. Enzym: Glykogenfosforylas Glykolysen
37 Bildning av glykogen Enzym: Glykogensyntas
38 Kontroll av nedbrytning och syntes av glykogen Kontroll glykogensyntes/-nedbrytning: Glykogensyntes: Enzym: Glykogensyntas Enzymet inhiberas av: - AMP (låg energinivå) Enzymet aktiveras av: - ATP (hög energinivå) - glukos-6-fosfat (mycket utgångsmaterial) Glykogennedbrytning: Enzym: Glykogenfosforylas Enzymet inhiberas av: - ATP (hög energinivå) - glukos-6-fosfat (mycket produkt finns redan) Enzymet aktiveras av: - AMP (låg energinivå) Om det finns mycket energi i cellen kan denna användas för att bygga glykogen, d v s lagra energin till ett senare tillfälle. Om blodsockernivån är för låg utsöndras hormonet GLUKAGON Aktiverar Glykogenfosforylas glykogen bryts ner höjer blodsockerhalten
Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot
METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Läs merCitronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merTentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs merFrågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör
Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att
Läs merEnergiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merSvar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.
3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker
Läs merInstitutionen för Laboratoriemedicin
Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls
Läs merHur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
Läs mer1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs merENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN
ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys
Läs merModifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5
HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN
Läs mer2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen
2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad
Läs merIntegrerad metabolism
Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...
Läs merSluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merEnergi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Läs merTräningslära. Årskurs 8
Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår
Läs merMedquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination
MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap
Läs mer1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Läs merTräningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):
Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)
Läs merEXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merFrågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:
Läs merKroppens påverkan av fysisk aktivitet
Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som
Läs merRättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.
Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer
Läs merEXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220)
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Idrott A, ht-12 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merOmtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
Läs merInfo r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Läs merMedicin, Molekylär cellbiologi, 15hp
Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen
Läs merMänniskokroppen 2 - Mat
1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter
Läs merSKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT
SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT 07 12 10 Totalt 30p; 15p krävs för godkänt. 1 (1p) Vilket av följande påståenden rörande HMP- ("hexose monophosphate") shuntens funktioner är EJ korrekt? a) I HMP-shuntens
Läs merDen Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.
Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merEXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna
Läs merKoldioxid löser sig i blodplasmat
Koldioxid löser sig i blodplasmat p CO2 i gasblandningen Alveol i lungan H 2 CO 3 H 2 CO 3 H 2 CO 3 O 2 N 2 H 2 CO 3 [ ] + [H 2 CO 3 ] = 0,23 p CO2 Lungkappillär Koncentrationen löst samt H 2 CO 3 i blodets
Läs merSocker och hälsa är det farligt att äta fruktos?
METABOLISM Socker och hälsa är det farligt att äta fruktos? Fruktsocker, fruktos, har hamnat i blåsväder. Lars-Gunnar Franzén reder ut verkligheten bakom myterna. Det finns många myter och missuppfattningar
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merTentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)
Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merKväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight
Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs merSjukvårdsperspektivet
Sjukvårdsperspektivet Ulrika von Döbeln Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sällsynta sjukdomar ställer speciella krav på sjukvården Diagnostik Behandling
Läs merLite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Läs merNotera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).
Läs merTräningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)
Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång
Läs merSvarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013
Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för
Läs merOlika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén
Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merDavid Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.
Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Jämviktsvillkor Om vi har ett stort system som består av ett litet system i kontakt med en värmereservoar. Storheter för det lilla systemet
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:
Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med
Läs merSluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00. Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). 1. Utan biologiska membran skulle inget liv kunna existera. a) Beskriv
Läs merProjekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Kemiska bindningar delas in i två huvudtyper Intramolekylära bindningar: De bindningar som finns mellan atomerna i en molekyl, mellan jonerna i e5 salt eller
Läs merATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten
Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna
Läs merMåltidsplanering. Hälsoperspektiv. Om du dricker ett glas mjölk till och tar en frukt efter maten så får du med de två sista rutorna också.
Hälsoperspektiv Morot Grova baguetter Potatis Räkor vitkål rödbetor persilja purjolök Torsk Matfett Räkor Torsk Grova baguetter Morot Rödbetor Vitkål Persilja Purjolök Om du dricker ett glas mjölk till
Läs merSvar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merSluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).
Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, 09 00-15 00 Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt
Läs merTentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)
Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den
Läs merSluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.
Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merIntegrerad signaltransduktion
Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...
Läs merOm erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan
Läs merTentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:
Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merBlixtrarna hettar upp luften så att den exploderar, det är det som är åskknallen.
STATISK ELEKTICITET Elektriciteten upptäcktes första gången av grekerna omkring 600 fkr. En man vid namn Thales upptäckte att när han gned en bit bärnsten med en tygbit, så drog bärnstenen till sig småsaker.
Läs merNy miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle
Ny miljövänligare anläggningscement Arvid Hejll, Investering Gävle Bakgrund Betongtillverkning orsakar enormt stora CO 2 utsläpp. 5% av CO2- utsläppen härstammar från betong. Sverige har ett av världens
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merEnergi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar
Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom
Läs mer8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel
Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs mer- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Tentamen i Medicinsk kemi (MC1721), 31 oktober HT 2013 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Maxpoäng är 92 p.
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merDin fantastiska kropp
Innehåll Din fantastiska kropp 1 Äta och bajsa 2 Andas luft 4 Blodet pumpas runt 6 Skelettet och musklerna 8 Din smarta hjärna 10 Dina sinnen 12 Dricka och kissa 14 Kroppsord 15 Formgiven av Laura Parker
Läs merTenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp
Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur
Läs merIsomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Läs merSkrivning i Medicinsk kemi, 051206
Mappnr: 1 1. Monosackarider förenas till större polysackarider med hjälp av glykosidbindningar. Förklara skillnaden mellan α- och β-glykosidbindning. Varför är denna skillnad biologiskt relevant? (2p)
Läs merTIMREDOVISNINGSSYSTEM
TIMREDOVISNINGSSYSTEM Företagsekonomiska Institutionen Inledning med begreppsförklaring Huvudmeny Planering Rapportering Signering Utskrifter/Rapporter Byt lösenord Logga ut 1 Inledning med begreppsförklaring
Läs merUtmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:
Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Utmaningen SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor TILL DFM1: MOMENT
Läs merMaria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs mer