Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemi A. Kap 9: kolföreningar"

Transkript

1 Kemi A Kap 9: kolföreningar

2 Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det finns kg kol i dig!

3 Organiska föreningar - ämnen med livskraft På 1800-talet trodde kemister att kolföreningar bara fanns i växter och djur, det var föreningar med livskraft. Rent kol finns i tre former: Diamant Grafit Fullerener Alla tre ämnena består bara av kolatomer, det som skiljer dem åt är hur atomerna sitter ihop

4 Diamant Alla kolatomer i en diamant sitter i ett stadigt nätverk i en stor molekyl, bindningarna mellan atomer är mycket starkare än mellan molekyler. Diamant är därför världens hårdaste ämne, det används till: Verktyg som måste vara hårda Smycken, då de går att slipa vackert

5 Grafit I grafit sitter atomerna ihop i lager, mellan molekylerna är det svaga bindningar. Grafit används till: Pennor, smörjmedel, elektriska kontakter. Det tål hög värme och leder elektrisk ström bra. Grafit kan omvandlas till diamanter om det utsätts högt tryck och hög värme.

6 Fullerener Upptäckt 1980, nobelpris Mycket lättare än stål men flera gånger starkare. Rör av fulleren har en diameter som är gånger mindre än ett hårstrå. Kommer att kunna användas istället för kisel i tex. datorer.

7 Kolföreningarna bildar ämnesklasser

8 Kolväte alkaner De enklaste kolföreningarna består bara av två olika atomslag kol och väte Det enklaste kolvätet är metan, CH 4 det är första ämnet i metanserien som är grunden för övriga kolföreningar. Alkaner innehåller bara enkelbindningar och alla slutar med ändelsen an Alkaner har den generella formeln C n H 2n+2 Metan, CH 4 Etan, C 2 H 6 Propan, C 3 H 8 Butan, C 4 H 10 Pentan, C 5 H 12 Hexan, C 6 H 14

9 Kolföreningar kan vara grenade Butan, C 4 H 10 förekommer i två varianter butan och isobutan. De har samma molekylformel men olika struktur formler. De har olika densitet, kok- och smältpunkt. Ämnen med samma molekylformel men olika strukturformler kallas isomerer

10 Alkanernas egenskaper Ämnena i metanserien ändrar aggregationsform med växande kolkedja. Metan CH 4 ButanC 4 H 10 är gasformiga vid rumstemp. Pentan C 5 H 12 hexadekan C 16 H 34 är flytande Heptadekan C 17 H 36 - är fasta ämnen Alkaner är mycket energirika ämnen Svårlösliga i vatten Flytande alkaner är bra lösningsmedel för organiska föreningar.

11 Alkener innehåller en dubbelbindning Kolföreningar kan innehålla dubbelbindningar och sägs då vara omättade. Alkener får sitt namn genom att ta namnet i metanserien och byta ut an mot en på slutet. Med en siffra före kan man ange mellan vilka kolatomer dubbelbindningen sitter, ex 1-buten. Alkener är mycket reaktiva Eten C 2 H 4 Polymerisation Propen, C 3 H 6

12 Diener En kolförening kan innehålla flera dubbelbindningar Di betyder två, diener har alltså två dubbelbindningar 1,3-butadien

13 Alkyner har en trippelbindning Alkyner innehåller en trippelbindning. Alkener får sitt namn genom att ta namnet i metanserien och byta ut an mot yn på slutet. Med en siffra före kan man ange mellan vilka kolatomer trippelbindningen sitter, ex 1- butyn. Alkyner är mycket reaktiva Etyn som normalt acetylen används som svetsgas.

14 Arener ringformade kolväten Bensen, C 6 H 6 är grunden till en stor grupp ämnen som kallas aromatiska kolväten. Många ämnen i gruppen har en karaktäristisk lukt (arom). Namnet antyder att bensen skulle innehålla dubbelbindningar men de sex kolatomerna som inte är bundna till någon särskild kolatom utan tillhör alla sex kolatomerna.

15 Alkohol mer än vin och sprit Alla alkoholer innehåller minst en hydroxylgrupp (HO-grupp). hydroxylgrupper är den funktionella gruppen hos alkoholer. Precis som tidigare slutar alla organiska föreningar som tillhör samma grupp med samma ändelse. Alla alkoholer slutar med ändelsen -ol

16 Metanol den enklaste alkoholen Metanol är den enklaste alkoholen. Metanol framställdes för genom torrdestillation av trä och kallas därför för träsprit. Idag framställs metanol av kolmonoxid och väte CO + 2H 2 CH 3 OH Metanol är en färglös vätska och mycket giftig Metanol används bland annat vid framställning av plast, som lösningsmedel och svampbehämplingsmedel. Metanol, CH 3 OH

17 Metanol dödar! Varje år dör unga människor som tror att dom dricker vanlig sprit (etanol), men istället dricker metanol. Dom som har tur blir bra blinda. Motgiftet mot metanol är etanol

18 Etanol är alkoholen i vin och sprit Etanol är ett beroendeframkallande gift som bedövar hjärnan och på sikt förstör levern. Etanol framställs av jästsvampar som omvandlar socker till alkohol och koldioxid, alkoholhalten kan inte bli högre än 12-13%, sedan dör jästsvamparna av alkoholförgiftning. För att få starkare sprit destillerar man den färdigjästa mäsken. Etanol kan också framställas genom att etan får reagera med vatten med hjälp av katalysatorer C 2 H 4 + H 2 O C 2 H 5 OH Etanol, C 2 H 5 OH

19 T-sprit = teknisk sprit T-röd och t-blå är etanol med tillsats som gör den odrickbar. T-sprit används som lösningsmedel, rengöringsmedel och bränsle till bland annat spritkök K-sprit innehåller metanol

20 Alkohol och trafik hör väl inte ihop? Både metanol och etanol kan användas som bränsle till bilar. Metanol och etanol kan framställas ur träd och växter och är därmed förnybara biobränslen. Biobränslen ökar inte koldioxidhalten i luften.

21 Etanolets kretslopp

22 Flervärda alkoholer har fler OH-grupper Glykol har två OH-grupper Mycket giftig Används som kylavätska Glycerol har tre OH-grupper Inte giftig Finns i vårt fett Används som fuktmedel i livsmedel, tobak, salvor och hudkrämer Varje kolatom kan bara binda en OH-grupp

23 Karboxylsyror Funktionell grupp karboxylgruppen -COOH Allmänna formeln RCOOH, där R är en väteatom eller en kolkedja. Protolysen av syran kan skrivas: RCOOH + H 2 O RCOO - + H 3 O Karboxylsyror är svaga syror som kan ingå i buffertar. R Karboxylgrupp -COOH

24 De enklaste karboxylsyrorna Metansyra ( myrsyra) HCOOH Myror Bin Nässlor Etansyra (ättiksyra) CH 3 COOH Plaster Lim Lösningsmedel Matlagning

25 Estrar Estrar får man vid reaktioner mellan en alkohol och en karboxylsyra, svavelsyra och värme används som katalysator. Estrar används som lukt- och smakämne i godis, essenser och parfymer. Estrars allmänna formel är R 1 COOR 2, där R 1 är väte eller kolvätegrupp och R 2 är en kolvätegrupp.

26 Fetter/lipider Fetter är estrar av karboxylsyror och glycerolfetter kan vara mättade eller omättade C 18:0, C 18:1 och C 18:2Ni behöver inte lära er namnet på de olika fetsyrorna.

27 Fetter Härskning, Fettet spjälkas till korta fettsyremolekyler, exempelvis smörsyra. Fetthärdning, behandling av omättat fettsyror med väte föra att minska härskningen. Förtvålning av fett, fet kokas med natriumhydroxid, då bildas tvål som är fettsyrornas natrium salt.

28 Kolhydrater ger oss solenergi Vid fotosyntesen bildas druvsocker som sedan kan omvandlas till andra kolhydrater. Vi delar in kolhydrater i Sockerarter Monosackarider Glukos, fruktos Disackarider Sackaros, maltos, laktos Polysackarider Stärkelse Cellulosa

29 Monosackarider enkla sockerarter Grunden i kolhydrater är glukos C 6 H 12 O 6 (druvsocker) Glukosmolekylen är ringformad och kolhydrater är uppbyggda av kedjor av dessa ringar. Fruktos har samman kemiska formel som glukos men dess strukturformel är lite annorlunda. Enkla sockerarter består av en ring, även om ocykliska varianter förekommer.

30 Disackarider två sockerringar Disackarider består av två sammansatta monosackarider. Disackariderna har den kemiska formeln C 11 H 22 O 11. Exempel på disackarider är sackaros (rörsocker), maltos och laktos. Disackarider sönderdelas i sur lösning till monosackarider

31 Stärkelse Stärkelse består av långa grenade kedjor av glukosmolekyler. Stärkelse är den viktigaste reservnäringen hos de flesta växter. Vår föda innehåller mycket stärkelse Pasta Potatis Bröd mm

32 Cellulosa Cellulosa består av mycket långa ogrenade kedjor av glukos. Cellulosa bildar växternas fibrer Cellulosa mest kända användningsområde är papperstillverkning. Vi kan inte tillgodogöra oss energiinnehållet i cellulosan, där emot är kostfiber nyttigt för matspjälknings kanalens arbete.

33 Glykogen djurens energiförråd Människans reservförråd av kolhydrater finns i form av glykogen. Grenade druvsocker kedjor. 1/3 i levern, 2/3 i musklerna. Bryts ned till glukos vid behov.

34 Aminosyror bygger upp proteiner Aminosyror är karboxylsyror där väte har ersatts av en aminogrupp NH 2 Bokstaven α innebär att aminogruppen sitter på kolatomen närmast karboxylgruppen. Våra proteiner är uppbyggda av α-aminosyror.

35 Proteiner är långa kedjor av aminosyror Några viktiga proteiner: Kollagen (ben, brosk, bindvävnad) Kreatin (hår, naglar) Hemoglobin ( syre transport i blodet) Hormoner Insulin könshormoner Enzymer Sackaras Amylas Pepsin Lipas

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad, Ester - Om man blandar alkohol och organisk syra och sedan låter de reagera med varandra bildas en ny organisk syra som kallas en Ester. De vanligaste estrarna är fetter och de består av trevärd alkohol,

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i stiften pa blyertspennor? Grafit 9.3 Varfor ar diamant naturens

Läs mer

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Kol och kolföreningar

Kol och kolföreningar Kol och kolföreningar 1 Framsida Innehållsförteckning Planering Betygskriterier Instuderingsfrågor Information om växthuseffekten Innehållsförteckning 2 Planering 8C V.35-37 Kemisk bindning, s.288-289,s.292-295(endast

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

9 Kol och kolföreningar

9 Kol och kolföreningar 9 Kol och kolföreningar Faktabokens idé Inledning Kapitel 9 12 handlar till stor del om kolföreningarnas kemi. tt kolatomen är en mångsidig byggsten kommer undan för undan att framgå för eleverna. Vi har

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol

Läs mer

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat?

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat? Kurs: TNK201 Värmens påverkan på livsmedel Vad sker vid upphettning av vår mat? Ingegerd Sjöholm 26 Oktober 2010 Matens olika beståndsdelar Kolhydrater: De flesta kolhydrater får vi genom växtriket. Kolhydrater

Läs mer

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap Kemi åk 8 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till socker nar frukter mognar. 10.8 Skriv med hjalp av kemiska

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5.

Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5. Socker Socker Socker ger oss omedelbar energi på grund av sin uppbyggnad. Alla andra näringsämnen omvandlas till socker för att sedan transporteras ut till celler och vävnader. Många av våra celler föredrar

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla Kolhydrater NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET KOLHYDRATER KAN DU redogöra för vad kroppen använder kolhydrater till redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda ge exempel på några enkla och några sammansatta

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

Sockrets funktionella egenskaper

Sockrets funktionella egenskaper Sockrets funktionella egenskaper Socker finns i dag i många olika varianter och kan därför användas i många olika livsmedelsprodukter. Socker har en rad unika egenskaper, som var för sig eller i kombination

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Indikator BTB. lösning

Indikator BTB. lösning Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Människokroppen 2 - Mat

Människokroppen 2 - Mat 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Högstadiets kemi. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö

Högstadiets kemi. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö Högstadiets kemi En kort sammanfattning Atomen, periodiska systemet och kemiska reaktioner Atomens uppbyggnad: Atomer består av elementarpartiklar. I atomkärnan hittar vi positiva protoner och neutrala

Läs mer

Förteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning

Förteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning 1503 Förteckning 1, kategori 1 4-aminobifenyl 612-072-00-6 202-177-1 92-67-1 4-aminobifenyl, salter 612-073-00-1 arsenikpentoxid 033-004-00-6 215-116-9 1303-28-2 arseniksyra och dess salter 033-005-00-1

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat?

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat? Alkylatbensin Alkylatbensin har använts i många år som ett miljö och hälsovänligare bränsle till en rad olika applikationer såsom, motorsågar, gräsklippare, snöskoter och andra Småmaskiner....men varför

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning: Namn:... Grupp:... Poäng:... Uppsala universitet, Tekniskt-naturvetenskapligt basår 07/08 Håkan Rensmo Lennart Norén Raul Miranda Tentamen i Kemi B, 2008-03-19 kl. 13-17 Hjälpmedel: Miniräknare, tabell

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Syfte: Jag kommer under följande laboration att försöka att påvisa olika sorters näringsämnen i olika sorters livsmedel (jag använde mig av skolans föda).

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)

Ke2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin) Ke2 Proteiner Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 26 februari 2014 C Kurs: Ke2, Åre gymnasium VT 2014 Ämne/område: Proteiner Mål: Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och

Läs mer

L 268/14 Europeiska unionens officiella tidning 9.10.2008

L 268/14 Europeiska unionens officiella tidning 9.10.2008 L 268/14 Europeiska unionens officiella tidning 9.10.2008 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 987/2008 av den 8 oktober 2008 om ändring av bilagorna IV och V i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

Läs mer