Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén"

Transkript

1 Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner Niklas Dahrén

2 Alkaner, alkener och alkyner Alkaner (enbart enkelbindningar) Alkener (minst 1 dubbelbindning) Alkyner (minst 1 trippelbindning) Namn: Beteckning: Namn: Beteckning: Namn: Beteckning: Metan CH 4 Etan C 2 H 6 Propan C 3 H 8 Butan C 4 H 10 Pentan C 5 H 12 Hexan C 6 H 14 Heptan C 7 H 16 Eten C 2 H 4 Propen C 3 H 6 Buten C 4 H 8 Penten C 5 H 10 Hexen C 6 H 12 Hepten C 7 H 14 Okten C 8 H 16 Etyn C 2 H 2 Propyn C 3 H 4 Butyn C 4 H 6 Pentyn C 5 H 8 Hexyn C 6 H 10 Heptyn C 7 H 12 Oktyn C 8 H 14 Prefixen met-, et-, propoch but- har av historiska skäl fått representera organiska ämnen med en, två, tre respektive fyra kolatomer. Övriga prefix är härledda från de grekiska ordningstalen. Oktan C 8 H 18 Nonen C 9 H 18 Nonyn C 9 H 16 Nonan C 9 H 20 Deken C 10 H 20 Dekyn C 10 H 18 Dekan C 10 H 22

3 Alkaner Alkaner är s.k. mättade kolväten vilket betyder att de har fullt med väteatomer (och därför enbart enkelbindningar). Funktionell grupp: R-R. Generell summaformel: C n H 2n+2 Egenskaper: Alla alkaner är opolära och därmed ej vattenlösliga. Alkaner med korta kolkedjor är lättantändliga. När alkaner reagerar med syre frigörs stora mängder energi. Därför fungerar alkaner med en längd på upp till runt 25 kolatomer bra i olika typer av bränslen.

4 Alkaner Namn: Kolatomer: Kemisk beteckning: Metan 1 CH 4 Etan 2 C 2 H 6 Propan 3 C 3 H 8 Butan 4 C 4 H 10 Pentan 5 C 5 H 12 Hexan 6 C 6 H 14 Heptan 7 C 7 H 16 Oktan 8 C 8 H 18 Prefixen met-, et-, propoch but- har av historiska skäl fått representera organiska ämnen med en, två, tre respektive fyra kolatomer. Övriga prefix är härledda från de grekiska ordningstalen. Nonan 9 C 9 H 20 Dekan 10 C 10 H 22

5 Alkaner Namn: Kolatomer: Kemisk beteckning: Undekan 11 C 11 H 24 Dodekan 12 C 12 H 26 Tridekan 13 C 13 H 28 Tetradekan 14 C 14 H 30 Pentadekan 15 C 15 H 32 Hexadekan 16 C 16 H 34 Heptadekan 17 C 17 H 36 Oktadekan 18 C 18 H 38 Nonadekan 19 C 19 H 40 Eikosan 20 C 20 H 42

6 Alkaner: Användningsområden för olika alkaner Antal kolatomer: Aggregationstillstånd: Användningsområde: Metan 1 Gas Bränsle i t.ex. kraftverk och värmeverk. Etan 2 Gas Råmaterial till plasttillverkning Propan och butan 3 och 4 Gas Gasol Pentan, hexan, heptan, oktan, nonan och dekan Dekan, undekan, dodekan tridekan, tetradekan, pentadekan, hexadekan, heptadekan, oktadekan, nonadekan, eikosan, heneikosan, dokosan 5-10 Flytande Bensin Flytande-Fast Beroende på längden så används de till t.ex. fotogen, dieselolja och flygbränsle.

7 Namn: Kolatomer: Kemisk beteckning: Metan 1 CH 4 Etan 2 C 2 H 6 Lär dig alkanserien (1-10 kolatomer) så har du grunden till all annan namngivning! Propan 3 C 3 H 8 Butan 4 C 4 H 10 Pentan 5 C 5 H 12 Hexan 6 C 6 H 14 Heptan 7 C 7 H 16 Oktan 8 C 8 H 18 Nonan 9 C 9 H 20 Dekan 10 C 10 H 22

8 Uppgift 1: Rita strukturformler för de 3 första alkanerna Lösning: Metan Etan Propan

9 Alkener Dubbelbindning: Omättade kolväten som innehåller minst 1 dubbelbindning. De enklaste alkenerna är eten (C 2 H 4 ) och propen (C 3 H 6 ). Funktionell grupp: R=R. Generell summaformel: Den generella summaformeln för alkener med 1 dubbelbindning är C n H 2n. Till alkenerna räknas dock även diener, triener och polyener. Egenskaper: Alla alkener är opolära och därmed ej vattenlösliga. Dubbelbindningarna gör att alkenerna är mer reaktiva än alkanerna. Olika atomer (t.ex. väteatomer) kan adderas till bindningarna så att enkelbindningar bildas istället för dubbelbindningarna. Förutom vanliga alkener med 1 dubbelbindning så finns det olika undergrupper av alkener: Diener: Alkener med 2 dubbelbindningar. Triener: Alkener med 3 dubbelbindningar. Polyener: Alkener med fler än 3 dubbelbindningar.

10 Namngivning av alkener Vid namngivning utgår man från motsvarande alkan men byter ut ändelsen -an mot -en (-dien eller -trien om det handlar om diener eller triener). Ange även på vilka kolatomer dubbel- eller trippelbindningarna sitter (om det finns flera möjligheter). Numrera kolatomerna så att det blir så låga siffror som möjligt på dubbel- eller trippelbindningarna. Eten 1,4-pentadien 1,3,5-heptatrien

11 Alkener Namn: Kolatomer: Kemisk beteckning: Eten 2 C 2 H 4 Propen 3 C 3 H 6 Buten 4 C 4 H 8 Penten 5 C 5 H 10 Hexen 6 C 6 H 12 Hepten 7 C 7 H 14 Okten 8 C 8 H 16 Nonen 9 C 9 H 18 Deken 10 C 10 H 20

12 Uppgift 2: Rita strukturformler för följande alkener a) 2-buten b) Propen c) 1-buten Lösning: 2-buten Propen 1-buten

13 Eten är den enklaste alkenen Eten har två kolatomer och fyra väteatomer. Eftersom det fattas väteatomer måste kolatomerna lösa problemet genom att bilda en dubbelbindning. Eten avges av mogna frukter och kan få andra frukter att mogna snabbare. Inom industrin används eten framförallt som råvara till plasten polyeten (PE).

14 Många etenmolekyler slås ihop och bildar plasten polyeten Etenmolekyler Polyeten

15 Alkyner Trippelbindning: Omättade kolväten som innehåller minst 1 trippelbindning. Är därför ett omättat kolväte. Funktionell grupp: R R Generell summaformel: Den generella summaformeln för alkyner med 1 trippelbindning är C n H 2n-2. Egenskaper: Alla alkyner är opolära och därmed ej vattenlösliga. Trippelbindningarna gör att alkynerna är mer reaktiva än alkaner och alkener. Olika atomer (t.ex. väteatomer) kan adderas till bindningarna så att dubbel- eller enkelbindningar bildas istället för trippelbindningarna. Namngivning: Namnges på samma sätt som alkanerna men ändelsen -an byts ut mot ändelsen -yn. Exempel: Etyn, propyn, butyn, pentyn osv. Etyn används till svetsning: Den enklaste alkynen heter etyn (eller acetylen). Den används till svetsning eftersom den kan ge mycket höga temperaturer vid förbränning i ren syrgas. Etyn har följande strukturformel; H-C C-H,

16 Alkyner Namn: Kolatomer: Kemisk beteckning: Etyn 2 C 2 H 2 Propyn 3 C 3 H 4 Butyn 4 C 4 H 6 Pentyn 5 C 5 H 8 Hexyn 6 C 6 H 10 Heptyn 7 C 7 H 12 Oktyn 8 C 8 H 14 Nonyn 9 C 9 H 16 Dekyn 10 C 10 H 18

17 Översikt: Alkaner, alkener och alkyner Alkaner (enbart enkelbindningar) Alkener (minst 1 dubbelbindning) Alkyner (minst 1 trippelbindning) Namn: Beteckning: Namn: Beteckning: Namn: Beteckning: Metan CH 4 Etan C 2 H 6 Propan C 3 H 8 Butan C 4 H 10 Pentan C 5 H 12 Hexan C 6 H 14 Heptan C 7 H 16 Eten C 2 H 4 Propen C 3 H 6 Buten C 4 H 8 Penten C 5 H 10 Hexen C 6 H 12 Hepten C 7 H 14 Okten C 8 H 16 Etyn C 2 H 2 Propyn C 3 H 4 Butyn C 4 H 6 Pentyn C 5 H 8 Hexyn C 6 H 10 Heptyn C 7 H 12 Oktyn C 8 H 14 Prefixen met-, et-, propoch but- har av historiska skäl fått representera organiska ämnen med en, två, tre respektive fyra kolatomer. Övriga prefix är härledda från de grekiska ordningstalen. Oktan C 8 H 18 Nonen C 9 H 18 Nonyn C 9 H 16 Nonan C 9 H 20 Deken C 10 H 20 Dekyn C 10 H 18 Dekan C 10 H 22

18 Då avslutar jag med ett gäng uppgifter

19 Uppgift 3: Ange fullständigt systematiskt namn för nedanstående organiska förening

20 Lösning: 1. Stamkolvätet: A) Det finns flera kandidater till att vara den längsta kolkedjan med 5 kolatomer. Det finns dock en funktionell grupp i form av en dubbelbindning och den ska ingå i stamkolvätet. Stamkolvätet blir; pentan. B) Vi numrerar kolatomerna i stamkolvätet så att den funktionella gruppen och i andra hand substituenterna får så lågt nummer som möjligt. I denna förening finns det en dubbelbindning och den ska då ha så lågt nummer som möjligt. Kolatomen vid dubbelbindningen blir därför nr etyl pentan metyl 2. Funktionell grupp (förutom enkelbindningar): En funktionell grupp ingår i form av en dubbelbindning. Därför byter vi ut ändelsen -an på stamkolvätet till -en. Vi numrerar sedan den funktionella gruppen. Namnet blir då; 1-penten Substituenter: Till stamkolvätet sitter det 1 metylgrupp och 1 etylgrupp bunden. Metylgruppen sitter på kolatom nr. 2 medan etylgruppen sitter på kolatom nr. 3. Substituenterna får därför namnet 2-metyl resp. 3-etyl. 4. Namnge föreningen: Vi börjar med substituenterna och anger dessa i bokstavsordning. Om vi sedan lägger ihop allting så blir namnet på föreningen; 3-etyl-2-metyl-1-penten.

21 Uppgift 4: Rita strukturformler för följande alkyner a) Etyn b) Propyn (1-propyn) c) Butyn (1-butyn) Svar: Etyn Propyn Butyn

22 Uppgift 5: Vad heter nedanstående molekyler? a) b) c) d) Svar: a) 3-hexyn b) 2-penten c) Hexan d) 1,4-oktadien

23 Uppgift 6: Ange fullständigt systematiskt namn för nedanstående organiska förening Svar: 7-metyl-4-propyl-3-okten

24 Uppgift 7: Vad är namnet på den organiska föreningen? Svar: 3-metylpentan

25 Uppgift 8: Vad är namnet på den organiska föreningen? Svar: 2,3,3-trimetylpentan

26 Uppgift 9: Namnge följande alkaner a) CH 3 CH 2 CH 2 CH 3 b) CH 3 CH(CH 3 )CH 3 c) CH 3 C(CH 3 ) 2 CH 3 Svar: a) Butan b) 2-metylpropan c) 2,2-dimetylpropan

27 Uppgift 10: Vad heter nedanstående molekyl? Svar: 4-etyl-6,9-dimetyltridekan

28 a) Uppgift 11: Vad heter nedanstående molekyler? b) c) Lösning: Dessa molekyler har en varsin funktionell grupp i form av en dubbel- eller trippelbindning och även olika substituenter. Den längsta kolkedjan måste innehålla den funktionella gruppen och vi måste även numrera kolatomerna så att den funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt. Svar: a) 3-metyl-2-hexen b) 3-etyl-3-metyl-1-penten c) 2,2-dimetyl-3-hexyn

29 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén:

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner Niklas Dahrén Alkaner Alkaner är s.k. mättade kolväten vilket betyder att de har fullt med väteatomer (och därför enbart enkelbindningar).

Läs mer

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Rita organiska föreningar Rita elektronformler och strukturformler Elektronformel: En elektronformel

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit 1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3 Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: Introduktion till organisk kemi och organiska föreningar Tabeller

Läs mer

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet

Läs mer

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse

Läs mer

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En

Läs mer

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av

Läs mer

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

ORGANISK KEMI Del A-2009

ORGANISK KEMI Del A-2009 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6 Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 4 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) enklatur 5) Trivialnamn 6) Systematiska namn 7) Substitutiv nomenklatur 1. Introduktion Vad händer

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener Niklas Dahrén Halogenalkaner (alkylhalogenider) En halogenalkan är en alkan där en eller flera av väteatomerna

Läs mer

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

ORGANISK KEMI Fö

ORGANISK KEMI Fö KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning

Läs mer

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp (eterbindning): R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor

Läs mer

Kol och kolföreningar

Kol och kolföreningar Kol och kolföreningar 1 Framsida Innehållsförteckning Planering Betygskriterier Instuderingsfrågor Information om växthuseffekten Innehållsförteckning 2 Planering 8C V.35-37 Kemisk bindning, s.288-289,s.292-295(endast

Läs mer

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i stiften pa blyertspennor? Grafit 9.3 Varfor ar diamant naturens

Läs mer

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR

SAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR SAMMAFATTG AV MEKLATUR REGLER FÖR SYSTEMATSK AMGVG: Kolvätekedjan: 1. Längsta kolkedjan bildar basnamn. 2. Kolatomerna numreras från den ände ssom ger lägst nummer åt första substituenten. 3. Substituent

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen

Läs mer

4. Organiska föreningars struktur

4. Organiska föreningars struktur 4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande

Läs mer

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik Allmän och organisk kemi KKA20 2015-02-09 Ulf Ellervik Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

9 Kol och kolföreningar

9 Kol och kolföreningar 9 Kol och kolföreningar Faktabokens idé Inledning Kapitel 9 12 handlar till stor del om kolföreningarnas kemi. tt kolatomen är en mångsidig byggsten kommer undan för undan att framgå för eleverna. Vi har

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4 Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö1-2012/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat?

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat? Alkylatbensin Alkylatbensin har använts i många år som ett miljö och hälsovänligare bränsle till en rad olika applikationer såsom, motorsågar, gräsklippare, snöskoter och andra Småmaskiner....men varför

Läs mer

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Inläsningsblad, organisk kemi

Inläsningsblad, organisk kemi Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-

Läs mer

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad, Ester - Om man blandar alkohol och organisk syra och sedan låter de reagera med varandra bildas en ny organisk syra som kallas en Ester. De vanligaste estrarna är fetter och de består av trevärd alkohol,

Läs mer

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer ü Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap Kemi åk 8 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen Polära ämnen/molekyler (dipoler): Polära ämnen är (i de flesta fall) dipoler, vilket innebär att en sida/del

Läs mer

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet

Läs mer

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31649

Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31649 Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview Verksnummer: 31649 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken

Läs mer

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Provsvar till AB Previa Linda O Juhlin Järnvägsgatan 35 252 25 HELSINGBORG Faktura till AB Previa PAA04220 FE 533 105 69 STOCKHOLM RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Organiska stamträdet Ämnesklasser- reaktionstyper/reaktionsvägar) Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar

Läs mer

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Provsvar och faktura till Landstinget Norrbotten Mats Smeds Företagshälsan Smedjegatan 17B 972 33 LULEÅ RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

Grundläggande ORGANISK KEMI

Grundläggande ORGANISK KEMI 2006-10-31 Stefan Svensson Version 3 Grundläggande ORGANISK KEMI för NKEA30 ORGANISK KEMI KOLÖRENINGANRNAS KEMI örr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket.

Läs mer

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

Råolja R30990 Syntesråvaror, ej nämnda annorstädes O15100 Lösningsmedel 2.. M05249 Färg, annan lösningsmedelbaserad 2..

Råolja R30990 Syntesråvaror, ej nämnda annorstädes O15100 Lösningsmedel 2.. M05249 Färg, annan lösningsmedelbaserad 2.. Tabell 11 Största funktionstyperna för 50 vanligast förekommande ämnen - kvantitet 2015 års kvantitet i ton. De största funktionerna för de 50 kvantitativt största ämnena. OBS! Ämnena listas i fallande

Läs mer

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén Vätebindningar och Hydro-FON-regeln Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt. 1 IFM/Kemi 071021 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 16 Propan 3 8 ktan 8 18 Butan 4 10 onan

Läs mer

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén Att skriva och balansera reaktionsformler Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemiska reak*oner och reak*onsformler Hur skrivs en reak*onsformel? Hur balanseras en reak*onsformel? Kemiska

Läs mer

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter.

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. PLAST För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. Det kan bero på att plast är ett material med många olika

Läs mer

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Man förbränner 0,99 g magnesiumpulver i syrgas. Då bildas 1,65 g magnesiumoxid. Beräkna

Läs mer

Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer Niklas Dahrén Fenoler Fenoler är föreningar som har minst en OH-grupp (hydroxylgrupp/hydroxigrupp) bunden direkt till en

Läs mer

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan, 8. rganisk kemi 8.1. ur ändras alkanernas kokpunkt med ökat antal kolatomer i kedjan ökad förgrening av kolkedjan (totala antalet kolatomer är konstant)? 8.2. Vad menas med en substituent en alkylgrupp

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Det centrala grundämnet i den organiska kemin (sid , )

Det centrala grundämnet i den organiska kemin (sid , ) Björne Torstenson sid 1 A Det centrala grundämnet i den organiska kemin (sid 116-121, 192-193) Vilket grundämne är stommen i livets kemi? Det finns i många andra ämnen. Det har en oxid som man lätt påvisar.

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Form 0 att ea79657.xls; 1/67

Form 0 att ea79657.xls; 1/67 Form 0 att040624105341184119ea79657.xls; 1/67 Frågeformulär för rapportering enligt rådets direktiv 96/62/EG om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten och rådets direktiv 1999/30/EC om gränsvärden

Läs mer

NOMENKLATUR (kort version)

NOMENKLATUR (kort version) 1 IFM/Kemi 050821 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 Etan 2 6 Propan 3 8 Butan 4 10 Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 ktan

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik. rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer